Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011
Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör vid Konstakademien. Han hade en lång konstnärlig utbildning och fick bland annat därigenom sin ställning inom Konstakademien. Den svenska historien inspirerade von Rosens måleri, men han bröt mot det tidigare historiemåleriets praktfullhet. I stället lade han koncentrationen på det som utspelar sig i bilden. Han är mest känd som porträtt- och historiemålare och tog ofta upp psykologiska dilemman i sitt måleri. Ett sådant dilemma kan anas i konstverket Den förlorade sonen, vars titel syftar på en liknelse i Lukasevangeliet. Von Rosen ansågs vara konservativ, både i sin konstsyn och privat. Till exempel hade han en motvilja mot moderniteter och vägrade använda telefon, hiss, bil eller brevlåda. Några konstnärer slutade på akademien i förtid på grund av hans stränga disciplin. Även om von Rosen stod i konflikt med flera unga svenska konstnärer, inspirerades han av deras friluftsmåleri. Fakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark) Laurits Andersen-Ring växte upp i en by i sydvästra Själland i Danmark. Han ville skapa konst som folk förstod. Landsbygden och människorna där var viktiga teman i Andersen-Rings konst, som var präglad av konstnärens barndomsupplevelser. Avbildandet av det hårda arbete som människorna på landsbygden utförde kan också ses som ett uttryck för tidens politiska förändringar och hans egen politiska uppfattning. Danmark var först i Skandinavien med att bygga järnvägar. Den första helt danska järnvägen invigdes NUQT och gick mellan Köpenhamn och Roskilde. Den första gången Laurits Andersen-Ring reste utomlands var NUUV till Världsutställningen i Paris. Där inspirerades han av bland annat det franska friluftsmåleriet (utomhusmåleri till skillnad mot måleri i konstnärens ateljé), men även av annan internationell konst som ställdes ut. Han återgav landskapets färger och arbetarnas kroppar på ett sätt som visade att han hade god kännedom både om naturens årstidsskiftningar och hur arbetet på landsbygden påverkade människorna fysiskt. N
Fakta om: Titel: Sommarlandskap. Motiv från Blekinge, 1877 Konstnär: Edvard Bergh (1828 1880, Sverige) Vid mitten av NUMMJtalet sökte sig flera skandinaviska konstnärer till Düsseldorf för att studera landskapsmåleri. Edvard Bergh var en av de svenska som reste dit. Landskap målade enligt Düsseldorfskolan kan ses som en slags halvrealism, där konstnärerna målade i sina ateljéer med utgångspunkt i tecknade studier. Detaljstudierna gjordes utomhus inför motivet och var viktiga för att målningarna skulle uppfattas som realistiska. Det hände även att man använde fotografier som studier. Efter att ha studerat i Düsseldorf och Schweiz kom Bergh tillbaka till Sverige där han grundade en landskapsskola vid Konstakademien. Den stämning som Bergh förmedlar i sina målningar av björklandskap med betande kor som Sommarlandskap. Motiv från Blekinge var tänkt att uppfattas som specifikt svensk. Han gjorde flera upprepningar av samma motiv. Därmed bidrog han till att skapa en bildtradition för det svenska nationella landskapet och blev en av tidens mest populära konstnärer i Sverige. Författaren och konstkritikern August Strindberg skrev: Bergh finner den svenska björkhagen och blir med den odödlig. Fakta om: Titel: Storm på havet, 1857 Konstnär: Marcus Larson (1825 1864, Sverige) Målade landskap kan ses inte bara som en spegling av motivet, utan också som formade av sin tids idéer och världsbild, drömmar och föreställningar. Landskapet som motiv blev populärt hos en växande borgerlig publik under NUMM-talet. Storm på havet kan ses som ett sublimt landskap (en estetisk genre från NTMM-talet), där vyer som tidigare varit skrämmande för betraktaren i stället skulle kunna ge estetisk njutning. Eftersom man som betraktare av målningen inte faktiskt var hotad av naturen kunde man i stället låta sig hänföras av dess kraft. Marcus Larson hörde till en grupp nordiska målare som vid mitten av NUMM-talet sökte sig till Düsseldorf för att studera landskapsmåleri. Det så kallade Düsseldorflandskapet målades i konstnärernas ateljéer med utgångspunkt i tecknade studier. Dessa naturstudier gjordes utomhus inför motivet och var viktiga för att målningarna skulle ge ett realistiskt intryck. Landskapen var ofta sammansatta av olika delar och representerade alltså inte en verklig plats. Marcus Larson använde sig även av fotografier som förebilder för sitt måleri. Nya starka kadmium- och kromfärger i målningarna bidrog till att förhöja bilden av den svenska naturen till något som kunde uppfattas som sublimt. O
Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen, som formas i förhållande till tidigare erfarenheter och kunskaper. När man arbetar med historiska bilder är sammanhanget i vilket de tillkommit (kontexten) en nyckel till förståelse av innehållet, men det är viktigt att komma ihåg att vi aldrig kan förflytta oss bakåt i tiden. Vi kan aldrig exakt veta hur bilden upplevdes i tiden den gjordes. Dessutom, oavsett hur gammal bilden är så existerar den också här och nu. Vi har rätt att läsa den utifrån hur vi upplever den idag. För att en bild inte ska bli stum och betydelselös måste man utmana och ifrågasätta det man ser och upplever. Ett sätt att göra det är att arbeta med bildanalysfrågor. Här har vi sammanställt några frågor som kan hjälpa dig som tittar på en bild att se mer och få igång tankarna kring hur du tolkar innehållet. Om du tycker att någon av frågorna inte känns relevant så hoppar du helt enkelt över den och tar en annan. Tänk på att det inte finns några rätt eller fel sätt att tolka eller se en bild. Här handlar det om att beskriva vad du ser och motivera varför du upplever den på ett visst sätt. Frågorna hjälper dig att stanna upp inför bilden och fundera lite extra. Bildanalys En bildanalys kan man arbeta med antingen på egen hand eller tillsammans med andra. Arbetar man med någon annan kan man lyssna och ta in varandras reflektioner och iakttagelser, vilket kan vara givande för analysen. Tänk på att alla ser och associerar olika, och att det inte finns ett rätt sätt att se och uppleva. Här handlar det om att beskriva och dra slutsatser utifrån det man ser och upplever! 1. Beskriv bilden. Vad ser du? Vad föreställer bilden? Är det till exempel ett landskap, ett porträtt, en interiör, en historisk händelse, eller vad? Om konstverket innehåller människor, hur skildras personerna? Vilka relationer har de till varandra? Är det skillnad i hur kvinnor och män eller flickor och pojkar skildras? Hur skildras barn respektive vuxna i bilden? Beskriv blickarna. Vem tittar på vem och vad får det för betydelse för hur du uppfattar de avbildade? Tänk även in din egen blick vad spelar den för roll? Beskriv miljön. Vad spelar den för roll? Är den dramatisk, lugn, trollsk, kall, varm? Motivera vad det är i bilden som får dig att uppleva den på detta sätt. Hur har konstnären arbetat med förhållandet mellan ljus och skugga i bilden. Är det ett jämnt ljus över bilden eller finns det en ljuskälla varifrån ljuset faller in i bilden? Verkar ljus och skugga spela en viktig roll i bilden? På vilket sätt i så fall? P
Om verket har en titel, hur relaterar den till konstverket? Hjälper den dig att förstå eller inte? Är den motsägelsefull eller beskrivande? Tror du att konstnären hade något syfte med titeln, i så fall vilken? Jämför med idag! Skulle situationen på bilden kunna utspela sig i dagens Sverige? Finns det likheter och skillnader med ditt eget liv? 2. Bildens syfte och sammanhang Få konstverk har tillkommit av en slump. De flesta konstnärer, då som nu, skapar sina verk för en uppdragsgivare eller tänkt betraktare. Konstverken ska ofta fungera i ett givet sammanhang: på stan, i ett hem, på ett museum etc. Även konstnärer som arbetar medvetet med slumpen, som till exempel Strindberg, har ofta ett medvetet syfte med sina verk. Varför gjordes bilden tror du? Skulle den påverka och förändra människors uppfattning och beteende eller var den i första hand något vackert att se på? Var den något som skulle få betraktarna att drömma sig bort? Skulle den kittla fantasin, uppröra eller kanske bekräfta någons status? Vilket budskap har konstverket? Motivera din åsikt! 3. Vad tycker du? Engagerar det här konstverket dig? Beskriv dina känslor och motivera varför du känner som du gör. Vad tänker du på när du ser den här bilden? Ger den dig några associationer? Väcker konstverket minnen? Beskriv! Att fundera på om du har tagit del av andras synpunkter och analyser: Skiljer sig din uppfattning av verket från andras? På vilket sätt, i så fall? Varför ser och upplever ni konstverket på olika sätt? Förändras din uppfattning av konstverket när du hör hur andra ser och upplever det? I så fall beskriv på vilket sätt! 4. Sammanhang/kontext Ett konstverk gjordes i och existerar alltid i ett sammanhang. Svar på frågor som vem som har gjort det, varför och för vem, bidrar till förståelse och tolkning av verket. Frågorna här är av mer undersökande karaktär och kräver att du tar reda på fakta och information från andra källor än själva bilden. Vem är konstnären? Ta reda på fakta. När är konstverket gjort? Kan du spåra något från konstnärens samtid i verket? Q
Georg von Rosen, Den förlorade sonen, 1885
Laurits Andersen-Ring, Banvakten, 1884
Edvard Bergh, Sommarlandskap. Motiv från Blekinge, 1877
Marcus Larson, Storm på havet, 1857
www.nationalmuseum.se Nationalmuseum samarbetar med Accenture, Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm