Drivkrafter för effektiv samverkan Daniel Nohrstedt Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Centrum för naturkatastroflära, CNDS
Vad innebär samverkan? Struktur kollektiva arenor för beslutsfattande som skapar möjligheter för olika samhällsaktörer att arbeta tillsammans mot ömsesidigt fördelaktiga resultat Process dela resurser, makt och vinster Resultat formulera och uppnå mål som ingen aktör (individ el organisation) kan uppnå på egen hand. Även vinster/fördelar för organisation, nätverk och samhälle.
Hur vet vi om samverkan fungerar (vad är effektivitet)? Samverkan ett begrepp med särställning inom (svensk) krisberedskap magic bullet : problem kan härledas till bristande samverkan och lösas med mer samverkan. Utbredd begreppsförvirring. Vanskligt inom krisberedskap: vad är bra krishantering? Bra krisberedskap? Tre analysnivåer: 1) Organisation (nya erfarenheter etc.) 2) Nätverk (lärande, anpassning etc.) 3) Samhälle (ökad samlad förmåga )
Nytt sätt att utvärdera effektivitet problemberoenden och passning två aktörer som arbetar med samma problem samverkar med varandra två aktörer som arbetar med länkade problem samverkar med varandra Problemberoenden har en statistiskt säkerställd effekt på samverkan mellan två individer, men samspelar med andra drivkrafter (sociala och organisatoriska faktorer) (Bodin, Ö. and Nohrstedt, D. (2016) Effective Problem-Solving and Collaborative Processes in Natural Disasters. Global Environmental Change 41: 183-194.)
Varför är samverkan svårt? Transaktionskostnader : individer har olika förutsättningar erfarenhet, kunskap, ansvar, resurser etc. Måste lägga tid och resurser på att hantera olikheter. Kan överbryggas över tid: bygga förtroende mellan individer (institutioner behövs komma överens om regler för det gemensamma) Grundtanke inom krisberedskap: öva och planera tillsammans för att öka kännedom om andra aktörers verksamhet (kompetens, förmåga, resurser, arbetssätt etc) och skapa personliga relationer Olika uppfattningar om vad samverkan innebär
Unika förutsättningar för samverkan i kris 1. OSÄKERHET: inte helt givet vem som skall jobba med vilket problem eller vem som skall samverka med vem 2. INSTITUTIONELL KOMPLEXITET: kriser hanteras inte genom ett nätverk utan genom flera subnätverk, mix etablerade och ad hoc 3. BEGRÄNSADE RESURSER: alla kan inte samverka med alla samverkan är resurskrävande, måste prioritera 4. VARIERANDE KRIS-ERFARENHET : individer har olika erfarenheter från tidigare krishanteringsinsatser (jfr skogsbranden Västmanland: 32% ingen tidigare erfarenhet) och arbete med krisberedskap risk för kulturkrock mellan proffs och amatörer.
Jämförande enkätstudie: Skogsbränder (akut fas) Västmanland, Sverige, juli/augusti 2014 (122 respondenter) Fort McMurray, Kanada, maj 2016 (112 respondenter)
Samverkan Västmanland och Fort McMurray (strikt kriterium för samverkan: starka, ömsesidiga länkar) Västmanland Fort McMurray
Vilka problem ägnades mest tid? Fort McMurray Task % (much) Evacuation and meeting physical needs of evacuees 20% Psychological and social care 4% Wildland firefighting 5% Structural firefighting 3% Risk assessment (e.g., forecasting impacts to communities) 19% Situational awareness / develop a common and current description of the situation 59% Logistics and resource management/tracking 25% Infrastructure (electricity, water, roads, and railroads) 9% Information to the public 30% Contacts with media 15% Manage / coordinate within your own Ministry, organization or agency 72% Collaborate with other Ministries, organizations and agencies 67% Manage donations 3% Manage self-deployment 7% Västmanland Problem % mycket Evakuering av drabbade 12% Information till allmänhet 53% Mediakontakter 26% Administrera/leda den egna krisorganisationen 44% Klargöra ansvarsförhållanden gentemot andra organisationer 28% Släckningsarbete 2% Hantera gåvor/bidrag från allmänhet 9% Lägesbild 53% Logistik och materialhantering 11% Infrastruktur (el, vatten, vägnät, järnväg) 10% POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) 9%
Hur bra fungerade olika aspekter av samverkan? dåligt ganska bra bra mycket bra inte aktuellt...etablera kontakt med personer du behövde samverka med? 5.88% 7 4.59% 5 17.65% 21 13.76% 15 36.13% 43 24.77% 27 40.34% 48 56.88% 62 0.00% 0 0.00% 0...enas om gemensamma mål och arbetssätt? 5.88% 7 4.59% 5 19.33% 23 13.76% 15 40.34% 48 35.78% 39 33.61% 40 43.12% 47 0.84% 1 2.75% 3...dela information? 10.08% 12 10.09% 11 26.05% 31 14.68% 16 39.50% 47 33.03% 36 23.53% 28 42.20% 46 0.84% 1 0.00% 0...samordna aktiviteter? 5.88% 7 7.34% 8 26.05% 31 21.10% 23 41.18% 49 30.28% 33 25.21% 30 39.45% 43 1.68% 2 1.83% 2...lösa uppkomna konflikter? 5.08% 6 4.59% 5 16.10% 19 22.02% 24 31.36% 37 31.19% 34 24.58% 29 37.61% 41 22.88% 27 4.59% 5
Drivkrafter för effektiv samverkan? Lärdomar från forskning
Samverkan effektivitet (måluppfyllnad) i svenska kommuner Kommun Z Kommun Y Kommun Y = måluppfyllnad Kommun X Kommun Z Kommun X = samverkan
Faktorer som bidrar till fungerande samverkan (effektivitet som måluppfyllnad) 1. Komma överens om förutsättningar (regler, strukturer och procedurer) för samverkan underlättar gemensam målformulering. 2. Enas om gemensam prioritering av risker (delvis unikt för varje kommun/län) 3. Stabila/ihållande personliga relationer (dock otillräckligt krävs även stöd från chefer och tydliga förutsättningar för samverkan). 4. Koordinera gemensamt beslutsfattande mellan individer med olika mandat (vissa personer har begränsade mandat förankring hos högre nivåer tar tid och bromsar samverkan) OBS! Finns inte en väg mot fungerande samverkan, beror på lokala förutsättningar!