Konsekvenser för barn och barnfamiljer av nedskärningar i Finland: den strukturella likgiltighetens politik? Minna Salmi

Konsekvenser för barn och barnfamiljer av nedskärningar i Finland: den strukturella likgiltighetens politik? Minna Salmi Pol.dr., forskningschef Enheten för uppföljning och effektforskning av politik NVC-seminarium Hur påverkas familjepolitik av ekonomiska kriser? 17.9.2013

Innehållet Utgångspunkter: vad är familjepolitik politik som påverkar familjer? Skuggor av den ekonomiska krisen på 1990-talet Barnfamiljers ekonomiska situation Barns uppväxtmiljöer Sammanjämkandet av arbete och familj Hur kan man förstå utvecklingen Den strukturella likgiltigheten: ser vi konsekvenser av politik för barn? Hur avveckla den strukturella likgiltigheten? Källor Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 2

Vad är familjepolitik: POLITIK OCH BARNFAMILJERS VÄLFÄRD EKONOMISK POLITIK OCH FÖRDELNINGSPOLITIK Förändringar i den offentliga sektorn Sparåtgärder i kommunerna Förhållanden och styrning mellan staten och kommunerna KOMMUNALA TJÄNSTER Nedskärningar av tjänstenivån Behov orsakade av den ekonomiska krisen * behov av ny typ av tjänster * behov av tilläggstjänster SOSIALPOLITIK inkl. FAMILJEPOLITIK SOSIALFÖRSÄKRING BARNS VERKSAMHETS- MILJÖER OCH -STRATEGIER GEMENSKAPER BARNS EMOTIONELLA ERFARENHETER ARBETSLÖSHET EKONOMISK UTSATTHET VERKSAMHETSMÖJLIGHETER I DAGVÅRD, SKOLA, SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD KVANTITET < - > KVALITET FAMILJENS VARGADSLIV BARNETS VARDAGSLIV Verksamhetsmöjligheter och deras villkor: utkomst, välfärd, hälsa ARBETSLIVET Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 Minna Salmi 1996 / 2012 3

Andelen låginkomsttagare blivit större: Barnfamiljer och alla hushåll i inkomstfördelningen 1995 och 2009 (Statistikcentralen, inkomstfördelningsstatistik) fattigdomsgräns Barnfamiljer Alla hushåll Barnfamiljer Alla hushåll Källa: Sauli, Salmi & Lammi-Taskula 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 4

Inkomster i barnfamiljer stigit mindre än andra hushåll: Tillväxt av disponibla inkomster 1995 2009, % (Statistikcentralen, inkomstfördelningsstatistik) Alla hushåll Barnfamiljer Lägsta inkomstdecilen Mellersta inkomstdecilen Högsta inkomstdecilen /konsumtionsenhet/år 22 19 42 41 57 52 I genomsnitt 43 42 /konsumtionsenhet/år Källa: Sauli, Salmi & Lammi-Taskula 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 5

1971 1976 1981 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Relativ fattigdomsgrad (%) bland hela befolkningen och bland barnbefolkningen 1971 2005 (Statistikcentralen) (disponibla inkomster under 60 % av medianinkomster bland hela befolkningen) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Köyhyyaste Lapsiköyhyysaste Källa: Moisio et al 2008 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 6

Barnfattigdomen tredubblats 1995 2007: Fattigdomsgraden bland barn och hela befolkningen 1990 2011 Statistiskcentralen, inkomstfördelningsstatistik % 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Disponibla inkomster (inkl. bostadsinkomst) per konsumtionsenhet under 60 % av medianinkomster bland hela befolkningen Källa: Sauli, Salmi & Lammi-Taskula 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 7

Senaste data från 2011 Statistikcentralen, inkomstfördelningsstatistik Fattigdomsgraden bland barn 11,9 % (som högst 13,9 % år 2007) I fattiga barnfamiljer bor 130 045 barn 151 000 år 2007 52 000 år 1995 140 400 år 1976 Fattiga barnfamiljer 61 340 (30 840 år 1995) Par med barn 38 160 (22 290) Ensamförsörjarfamiljer 23 180 (8 560) Fattigdomsrisken är högre om Barnet lever i en ensamförsörjarfamilj (29 %) Om barnet är under tre år gammalt (16 %) Om familjen har tre eller flera barn (15 %) Barn som haft en fattig familj för minst tre år i sträck 9 % år 2010 (jfr. 4 % i Sverige och Norge) Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 8

Barnfattigdom och risken för utslagning Faktorer bakom fattigdom i barnfamiljer Arbetslöshet: 30 % av försörjare är arbetslösa; dock är försörjaren förvärvsarbetande i varannan fattig barnfamilj Dålig utbildning: ca. 1/3 av försörjare har ingen utbildning efter grundskolan; dock har försörjaren högskoleexamen i ca. 15 % av fattiga barnfamiljer Snuttjobb: försörjaren har oftare än i andra barnfamiljer deltidsarbete och/eller tidsbegränsad arbetsavtal inkomsten på årsnivå förblir liten Realvärden av inkomstöverföringar för barnfamiljer efterbliven: inkomstöverföringarnas andel av den disponibla inkomsten är tredubbel i fattiga barnfamiljer jämfört med andra barnfamiljer Källa: Sauli, Salmi & Lammi-Taskula 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 9

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Familjepolitisk satsning för barn och barnfamiljer nådde nivån före 1990-talets ekonomiska kris först 2005: Utveckling av familjepolitiska kostnader 1990 2006 (i 2006 priser) 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Milj. euroa Muut Övriga Esiopetus Förskola Kotipalvelu Hemhjälp Lasten Anstaltvård ja nuorten för barn laitoshuolto & unga Äitiysavustus Moderskapsunderstöd Asumistuki Bostadsstöd Elatustuki Underhållningsbidrag Yksityisen Stöd för privat hoidon vård tuki Kotihoidon Hemvårdsstöd tuki Päivähoito Dagvård Vanhempainpäivärahat Föräldrapenning Verovähennykset Skatteavdrag Lapsilisä Barnbidrag Källa: Sosial- och hälsovårdsministeriet. I Lammi-Taskula et al. (red.) 2009

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Familjepolitisk satsning för barn och barnfamiljer nådde nivån före 1990-talets ekonomiska kris först 2005: Utveckling av familjepolitiska kostnader 1990 2006 (i 2006 priser) 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Milj. euroa Muut Övriga Esiopetus Förskola Kotipalvelu Hemhjälp Lasten Anstaltvård ja nuorten för barn laitoshuolto & unga Äitiysavustus Moderskapsunderstöd Asumistuki Bostadsstöd Elatustuki Underhållningsbidrag Yksityisen Stöd för privat hoidon vård tuki Kotihoidon Hemvårdsstöd tuki Päivähoito Dagvård Vanhempainpäivärahat Föräldrapenning Verovähennykset Skatteavdrag Lapsilisä Barnbidrag Källa: Sosial- och hälsovårdsministeriet. I Lammi-Taskula et al. (red.) 2009

Stödet för barn och barnfamiljer prioriterades inte under tillväxtåren 1995 2007 Totala utgifter för barn och barnfamiljer år 2006 på 1992 nivån Inkomstöverföringar för barnfamiljer förblivit på nivån som är lägre än före 1990-talets kris; efterblivenhet av realvärdet ca. 20 25 % Familjepolitiska utgifters andel av sociala utgifter sänkte med två procentenheter och av BNP med en dryg procentenhet under tillväxtåren 1995 2007 År 2006 var andelen av familjeförmåner av BNP något lägre än på år 1960 Källor: Sociala utgifter och deras finansiering 2010, Statistikrapport 4/2012, THL Alila, promemoria för Sata-komittén 2008 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 12

Exempel av minskande realvärde av inkomstöverföringar till barnfamiljer: barnbidrag, hemvårdsstöd och stöd för privat vård 1998 2010 ( /mån/barn i 2010 värde) 350 300 250 200 150 Lapsilisä Barnbidrag Kotihoidon Hemvårdsstöd tuki Yksityisen Stöd för hoidon privat vård tuki 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: FPAs statistiska årsbok Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 13

Den långa skuggan av fattigdomen: risken för utslagning går i arv, 1 Kohortundersökning av barn födda 1987, uppföljning till 2008 Barn till föräldrar som har fått utkomststöd en längre tid har oftare låg utbildning problem med mental hälsa blivit omhändertagna begått mindre brott problem med utkomsten som vuxen Källa: Paananen et al. 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 14

Den långa skuggan av fattigdomen: risken för utslagning går i arv, 2 Undersökning av klienter inom barnskyddet (pilot 2007)* Klienter inom öppen vård: 45 % kommer från familjer som har fått utkomststöd; 43 % har arbertslös/a föreälder/rar* Omhändertagna barn: 55 % kommer från familjer som har fått utkomststöd ; 60 % har arbetslös mamma** Omhändertagna barn i en registerundersökning*** Familjen har fått utkomststöd: 44 % av mammor, 31 % av pappor Föräldern inte i arbetslivet: 38 % av mammor, 35 % av pappor (i genomsnittsfamiljen 4 % av mammor och pappor har fått utkomststöd, 11 % av mammor och 9 % av pappor är arbetslösa) Källor: *Heino 2007, **Hiitola 2008, ***Saarikallio-Torp et al. 2010 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 15

Den långa skuggan av fattigdomen: risken för utslagning går i arv, 3 Barns erfarenheter av ekonomisk utsatthet förmedlas genom föräldrarnas välmående och kvaliteten av föräldraskapet (Leinonen 2004) Ekonomiska problem föräldrarna oftare ångestfulla och deprimerade parförhållandet belastas föräldrarna beter mera straffande och mindre guidande mot barnen barns välmående och mental hälsa lider Utomstående stöd till familjen och ett varmt parförhållande skyddar föräldraskapet barns välmående En av de viktigaste konsekvenserna av 1990-talets kris i barnfamiljer var försämrad atmosfär i familjen och nedsättning av föräldrarnas ork (Salmi ym. 1996) Slutsats: fattigdom leder till stora kostnader både från den offentliga ekonomins synvinkel och från mänsklig synvinkel det lönar sig att göra allt för att minska ekonomisk utsatthet i barnfamiljer. Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 16

Utom ekonomisk trygghet Vad behöver barn för att växa upp väl? Får barn och unga hälsosam föda, god hygien, tillräckligt med sömn och en sund och trygg omgivning? Har barn och unga möjligheter till bestående och ömsesidiga relationer till vuxna och till andra barn och unga? Har barn och unga dagligen möjlighet till stimulerande aktivitet i lugna vardagsmiljöer? Blir barn och unga sedda, hörda, uppmärksammade och respekterade som individer? Får barn och unga stöd och godkännande i var sin individuella och unika utveckling? Har vi skapat förutsättningar för barn och unga att förstå världen och träffa val inför livet: kunskap, tid, utrymme, uppmuntran? Källa: Salmi et al. 2012 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 17

Kommunernas roll viktig Kommuner ansvarar för de uppväxtmiljöer där barn och unga tillbringar sina dagar (daghem, skola) Kommuner ansvarar för de tjänster som är inriktade på att stöda barns uppväxt (rådgivningsbyråer, skolhälsovård) och hjälpa i problemsituationer (skolpsykologer, familjerådgivning) förverkligandet av familjepolitik sker till en stor del i kommunerna kommunernas budgetpolitik är en viktig del av den ekonomiska krisens familjepolitik Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 18

Exempel på barns illamående: Andelen barn i specialundervisning på olika årskurser 2001 2010 12 10 % 8 6 4 2 1 lk. 2 lk. 3 lk. 4 lk. 5 lk. 6 lk. 7 lk. 8 lk. 9 lk. 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Statistikcentralen/WERA rapporteringsservice i Undervisningsstyrelsen Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 19

asiakkaat / 1000 alle 18,vuotiasta kohden Exempel på barns illamående: Klienter i uppfostrings- och familjerådgivning 1990 2010 / 1000 barn under 18 år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: THL / Sotkanet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 20

Exempel på barns illamående: Barnpatienter i psykiatrisk anstaltvård 1994 2010 / 1000 jämnåriga 12 10 8 0-6 0 -vuotiaat 6 åriga patienter potilaat 7-12 7 12 -vuotiaat åriga patienter potilaat 13-17 13 17 -vuotiaat åriga patienter potilaat 6 4 2 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: THL / Vårdregistret inom hälsovård (HILMO), Sotkanet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 21

Exempel på barns illamående: Barn och unga klienter i öppen vård inom banrskyddet 1996 2010 80 000 70 000 60 000 Asiakkaat Klienter niistä av vilka uusia nya asiakkaita klienter 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Lähde: THL / Barnskyddsstatistik Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 Minna Salmi OAJ/TJS Varhaiskasvatusseminaari 28.9.2012 22

Omhändertagna barn och unga 1992 2010 (andelen omhändertagna av jämnåriga under året, %) 3,0 2,5 16-17-vuotiaat 17 åringar 13-15-vuotiaat 15 åringar 7-12-vuotiaat 7 åringar 2,0 1,5 3-6-vuotiaat 3 6 åringar 0-2-vuotiaat 0 2 åringar 1,0 0,5 0,0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: THL / Barnskyddsstatistik Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 Minna Salmi OAJ/TJS Varhaiskasvatusseminaari 28.9.2012 23

Den onda cirkeln i service för barn som gått i arv från den ekonomiska krisen på 1990-talet Nedskärningar i tjänster för barn under krisen på1990- talet => Tjänster blev tunnare till innehållet, delvis också mindre i antal => vuxna hade mindre möjlighet att notera barns problem Föräldrars resurser tärdes av arbetslöshet eller växande krav i arbetslivet och osäkerhet om arbetsplatsen => Föräldrar hade mindre energi att stöda sina barn => Behovet av stödtjänster växte Nedskärningar också i stödtjänster Den onda cirkeln blev inte nedmonterad under tillväxtåren i andra hälften av 1990-talet och under de första åren av 2000-talet Källa: Salmi et al. 2012b Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 24

Exempel på den onda cirkeln i basservice för barn Daghem och skolor Stora grupper, vuxna barn relationstal för höga i det dagliga arbetet Centralisering i stora enheter; mindre antal lokala daghem och skolor Permittering av lärare; vikarier anställs sällan om lärare sjuka Mindre resursser till böcker, material, klubbar, utflykt, mat Hälsovård Mindre antal besök / barn / år i rådgivning Skolhälsovården arrangeras inte enligt rekommendationer Skolhälsovårdaren är inte på plats dagligen Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 25

Exempel på nedskärningar i förebyggande tjänster: Besök in rådgivningsbyråer 1994 2010 3 300 Besök i rådgivningsbyråer / 1000 0 7 -åringar 3 200 3 100 3 000 2 900 2 800 2 700 2 600 2 500 2 400 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2008 2010 Källa: THL / Sotkanet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 26

Exempel på nedskärningar i förebyggande tjänster: Besök i skolhälsovården 1994 2010 2 500 Besök i skolhälsovården / 1000 7 18 -åringar 2 400 2 300 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2008 2010 Källa: THL / Sotkanet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 27

Exempel på nedskärning av förebyggande tjänster: Hemhjälp 60 000 Antalet barnfamiljer som fått kommunal hemhjälp 1990 2010 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Källa: THL / Sotkanet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 28

Konsekvenser av nedskärningar för barn I skolor och daghem har de vuxna inte tillräckligt med tid för att skapa personliga kontakter till barn och lära känna barn som individer Barn har svårare att anknyta sig till daghem/skola och ha bra kontakt med de vuxna Svårt för de vuxna att lägga märke till problem i ett tidigt skede I skolor har elever förlorat en lättillgänglig och bekant stödperson då skolhälsovårdaren inte är anträffbar dagligen Samtidigt: höga prestationskrav och press på at göra viktiga val i skolan redan i ett tidigt skede Det hjälper inte att märka eventuella problem i ett tidigt skede om köer till specialservice är långa (t.ex. Familjerådgivning, mentalvård) Vad hände med goda förutsättningar för barns uppväxt? Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 29

Vi har som samhälle skapat uppväxtmiljöer där förutsättningar för barns goda uppväxt inte är försäkrade Förutsättningar för barns goda uppväxt har riskerats med kortsiktiga sparåtgärder och effektivering av tjänster riktade till barn och unga. Att basservicen riktad till alla barn har blivit tunnare är en av de centrala mekanismerna som leder till risken för utslagning. Det kortsiktiga sparandet inte kostnadseffektivt: har medfört kostnader till kommunerna genom att det belastar barn och unga En utmaning till dagens familjepolitik Resurser måste ökas för att hjälpa barn som löper risk för utslagning, men det räcker inte ensamt. Samtidigt måste vi förbättra bastjänsterna riktade till alla barn för att stoppa den onda cirkeln att rulla vidare. (Salmi et. al 2012) Minna Salmi Luovi-luento Oulu 20.2.2013 30

Arbetslivet har en betydande roll för barns och barnfamiljers välmående Yrkesaktiv 2012* Deltidsarbete 2005** Tidsbestämd arbetsavtal 2005 Mammor och pappor deltar flitigt i arbetslivet Mammor, % Pappor, % Barnlösa kvinnor, % Barnlösa män (20-59 v) (20-59 v) 2011* 2011* yngsta barn < 3 3 6 7 17 yngsta barn < 3 3 6 7 17 52 80 90 91 90 90 78 75 23 19 13 3 3 3 28 13 14 17 11 7 6 4 32 20 Källor: *Statistikcentralen, Arbetskraftsundersökning, förhandsuppgifter **Hulkko 2007 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 31

Föräldrar har ofta besvärliga arbetstider År 2005 Mammor, % (barn<18 v) Lång arbetsvecka (> 45 timmar) Jobbar på kvällar Jobbar på nätter Jobbar på veckoslut Pappor, % (barn<18 v) Barnlösa kvinnor, % (20 44 v) 9 24 9 18 42 54 55 54 11 20 17 21 33 37 46 37 Skiftarbete 21 17 33 23 Barnlösa män, % (20 44 v) Källa: Hulkko 2007 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 32

Föräldrar arbetar ofta övertid (2008) 30 % av pappor arbetar övertid varje vecka, jfr. 27 % av män utan barn Vanligast hos pappor till små skolbarn (36 %) Mammor arbetar övertid varje vecka nästan lika ofta 30 % av mammor till över 12-åringar och under 3- åringar 27 % av mammor till 3 11-åringar Källa: Lehto & Sutela 2008 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 33

THLs enkät till barnfamiljer 2012 (föräldrar med barn under 18) Problem med att sammanjämka arbete och familj vanliga Har barn under 7 år Barn 7 17 åriga Yrkesarbetande Äidit Isät Äidit Isät Arbetsrelaterad brist på tid med barnen (ofta eller kontinuerligt) Arbetsrelaterad brist på tid med maken/makan (ofta eller kontinuerligt) Upplever sig försumma hemsysslor på grund av arbete 32 29 22 24 33 32 19* 25 44 42 40 38 Är orolig över egen ork som förälder 43** 31 39* 33 N 345 399 412 424 700 1016 494 563 * Skillnader mellan mammor och pappor statistiskt signifikanta Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 34

THLs enkät till barnfamiljer 2006 & 2012 (föräldrar med barn under 18) Flexibilitet för att stöda balansering av arbete & familj inte tillräcklig på arbetsplatser Har barn under 7 år Barn 7 17-åriga Yrkesarbetande, Mammor Pappor Mammor Pappor möjligt i praktiken 2006 2012 2006 2012 2006 2006 2012 2012 Flextid 43 39 50 54*** 39 39 47*** 51*** Fritid för övertidsarb. 54 50 48 51 49 50 45 49 Distansarbete 14 19 18 25*** 8 14 17*** 24*** Kan sköta egna ärenden under arbetsdagen 45 43 60*** 69*** 46 47 65*** 66*** N 202 412 248 426 900 1010 700 550 * Skillnaden mellan mammor och pappor statistiskt signifikant Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 35

Arbetslivs kvalitet sammanhänger med erfarenheter av spänningar mellan arbete och familj Övertidsarbete mångdubblar sannolikheten att föräldrar upplever spänningar Flexibla arbetstider och -platser minskar inte sannolikheten av spänningar Distansarbete ökar sannolikheten att föräldrar anser sig försumma familjeangelägenheter Ökar flexibla arbetstider och -platser i praktiken tid som används till arbetet? Källa: Salmi & Lammi-Taskula 2011 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 36

Sannolikt att arbetslivet blir mera krävande I undersökningen om arbetsförhållanden år 2008 (Lehto & Sutela 2008) Varannan arbetstagare uppskattade, att det på arbetsplatsen finns mindre personal än tidigare i relation till mängden arbetsuppgifter Två av tre arbetstagare konstaterade att mängden eller omfattningen av egna arbetsuppgifter har ökat Den ekonomiska krisen kommer att öka på kraven. Familjepolitiken har inte fokuserat på hur sättet att organisera arbete på arbetsplatser påverkar balancering av arbete och familj. Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 37

Två hörnpelare i familjepolitiken i Finland: Hemvårdsstöd och subjektiv rätt till dagvård Familjer har möjlighet att välja mellan hemvårdsstöd och dagvård efter föräldraledigheten tar slut; då är barnet 9 10 månader gammalt Nästan alla familjer (88 %) använder hemvårdsstöd åtminstone en tid efter föräldraledigheten; oftast (53 %) högst ett år, sällan (17 %) hela perioden ända tills barnet fyller tre föräldern som stannar hemma nästan alltid mamman (97 %) de som stannar hemma längst är mammor med låg utbildning och / eller ingen arbetsplats att gå tillbaka till (haft ett temporärt arbetsavtal som slutat inför mammaledigheten) Endast liten andel av barn under tre år i dagvård (38 % år 2012) Hemvårdsstödet 336,67 /mån. + vissa tillägg genomsnittliga stödet 385 /mån. år 2011 30 % av kommunerna betalar kommunalt tillägg (i medeltal148 /mån. varierar mellan 50 264 ) Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 38

Hörnpelare knäckas? Hemvårdsstöd och subjektiv rätt till dagvård på nedskärningslistan Regeringens sktrukturpolitiska program 29.8.2013: hemvårdstödsperioden delas jämnt mellan föräldrarna den subjektiva rätten till dagvård begränsas till deltidsvård i familjer där mamman eller pappan är på familjeledighet Beslutet om hemvårdsstödet i princip ett stort steg att inrätta en lång pappakvot: tidigare politiskt motstånd mot pappakvot i föräldraledighet som tvång och stark betoning på fritt val i familjerna ; föräldraledighetens pappakvot kort (54 arbetsdagar). Men pappor kommer knappast att använda sin hemvårdskvot då ersättningen är liten. i praktiken ett sätt att förkorta hemvårdsstödsperioden med ett år för att få mammor tidigare till arbetsmarknaden (detta förslag varit på agendan under det senaste året; förslagits av OECD redan 2005) mammor som använt hemvårdsstöd längst har svårt att hitta nytt jobb problemet ligger i utbud av arbetsplatser leder till ökning av mammors arbetslöshet större kostnader för staten då staten betalar arbetslöshetsunderstödet som är högre än hemvårdsstödet, av vilket största delen betalar kommunerna om mammor hittar jobb, leder till ökande dagvårdskostnader för kommunerna, som redan står inför sparkrav Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 39

Hörnpelare knäckas? Hemvårdsstöd och subjektiv rätt till dagvård på nedskärningslistan Regeringens sktrukturpolitiska program 29.8.2013: hemvårdstödsperioden delas jämnt mellan föräldrarna den subjektiva rätten till dagvård begränsas till deltidsvård i familjer där mamman eller pappan är på familjeledighet Beslutet om dagvårdsrätten: två principiella steg: principen att alla föräldrar får själva välja mellan dagvård och hemvård slopas; myndighetskontroll återinförs när det gäller sociala skäl till heltidsdagvård även om föräldern är på familjeledighet hur förverkligas alla barns rätt till småbarnspedagogik? bakom beslutet ligger behovet att minska dagvårdskostnader för kommuner som kompensation för den kostnadsökning som förorsakas av beslutet om hemvårdsstödet Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 40

Hur kan man förstå utvecklingen: Den strukturella likgiltighetens politik Strukturell likgiltighet: Motstridighet som råder i samhällspolitiken mellan kunskap om förutsättningar till goda uppväxtvillkor för barn och de vardagsvillkor som skapats genom politiska beslut (Salmi et al. 2012b) Jens Qvortrup : paradox i analysen av barndom: mycket oroat prat om barn, men det förvandlas inte till politiska handlingar och fördelning av resurser barns välfärd kan inte enbart förklaras med faktorer på mikronivån, men samhällspolitisk analys gäller bara de vuxnas angelägenheter utvecklingen av samhällets makronivå anknyts inte till barn ( Qvortrup et al. 1994) Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 41

Dimensioner i strukturell likgiltighet: En lång tradition i västerländskt tänkande med gränsdragning mellan privat och offentligt: familj och barn hör till det privata Svårt att tänka på barn som en samhällelig befolkningsgrupp Svårt att inse att inte bara föräldrar utan också samhället har ansvar för barn bollandet med ansvar Man glömmer att i den nordiska välfärdsmodellen har samhället en omfattande roll i alla barns dagliga liv som producent av dagvård-, hälso- och utbildningstjänster tillgång till dem samt deras kvalitet är på samhällets ansvar Barn- och familjepolitik inte på toppen av den politiska hierarkin Perspektivet i budgetplanering kortsiktigt budgetbeslut och program för barns välfärd möter inte (Salmi et al. 2012b) Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 42

Risk för en fördjupad strukturell likgiltighet Marknadslogikens hegemoni på alla delområden i samhället: konkurrens, produktivitet, effektivitet prioriteras utan hänsyn till konsekvenser Marknadens logik eller vårdens logik? Relationen mellan ekonomisk politik och andra politikområden hamnat i obalans vi ser inte ansvaret om barn som ett gemensamt grundläggande värde Om konsekvenser av effektivisering inte analyseras, förutsättningar för barns goda uppväxtvillkor förbises Effektivitetskrav riktar sig också mot föräldrar i arbetslivet och barn och unga i skolan: vuxna har inte tid att vara föräldrar, barn och unga har inte tid att reflektera sina mål i livet Har vi råd med detta? Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 43

Hur avveckla den strukturella likgiltig-heten? Mera medvetenhet och kunskap om konsekvenser av politiska beslut för barn, särskilt när det gäller den ekonomiska politiken. Mera långsiktig beslutsfattande: särskilt i kommunerna borde man inse att kortsiktiga nedskärningar i bastjänster kan leda till ökad risk för utslagning och därmed stora kostnader i olika typer av specialomsorg för barn och unga. Detta förutsätter att man inser att det finns tre viktiga områden som behöver resurser: alla barns uppväxtmiljöer, dagvård och skola, ska vara goda nog för att försäkra goda uppväxtvillkor för alla barn uppföljning av barns välmående och hälsa ska vara tillräcklig och lätt att nå för barn och unga resurser för korrigerande service ska vara tillräckliga och snabbt tillgängliga för att undvika större skada i problemfall Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 44

Mera konkreta förslag: Barn växer upp i kommunen hur kan kommunen stöda barnets välfärd och minska risken för utslagning? THL, Stöd för beslut 2/2012 http://urn.fi/urn:isbn:978-952-245-760-8 Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 45

Källor Heino Tarja: Keitä ovat uudet lastensuojelun asiakkaat? Stakes, Työpapereita 30/2007; Hiitola Johanna: Selvitys vuonna 2006 huostaanotetuista ja sijaishuoltoon sijoitetuista lapsista. Stakes, Työpapereita 21/2008 Hulkko Laura: Lasten vanhemmat ja työ. I: Suomalainen lapsi 2007. Tilastokeskus ja Stakes, Helsinki Lammi-Taskula Johanna et al. (red.) Lapsiperheiden hyvinvointi 2009. THL, Helsinki 2009 Lehto Anna-Maija & Sutela Hanna: Three decades of working conditions, Statistics Finland, Helsinki 2008 Leinonen Jenni: Families in Struggle Child Mental Health and Family Well-being in Finland During the Economic Recession of the 1990s: The Importance of Parenting. Diss., University of Helsinki 2004 Moisio Pasi et al (red.): Suomalaisten hyvinvointi 2008. Stakes, Helsinki 2008 Paananen Reija et al.: Life-course risk factors for mental health problems in the 1987 Finnish Birth Cohort. European Journal of Public Health (2011):21 (suppl 1), 10 278. doi: 10.1093/eurpub/ckr119 Qvortrup Jens et al.: Childhood matters. Social theory, practice and politics. Aldershot, Avebury 1994 Saarikallio-Torp Miia et al.: Lapset huostassa, vanhemmat ahdingossa. I: Hämäläinen Ulla & Kangas Olli (red.) Perhepiirissä. Kela, Helsinki 2010 Salmi Minna et al 2012: Barnet växer upp i kommunen hur kan kommunen stöda barnets välfärd och minska risken för utslagning? THL Stöd för beslut 2/2012. http://urn.fi/urn:isbn:978-952-245-760-8 Salmi Minna et al 2012b: Lasten ja lapsiperheiden asema nyky-suomessa. I: Söderholm Annlis & Kivitie- Kallio Satu (red.) Lapsen kaltoinkohtelu. Duodecim, Helsinki 2012 Salmi Minna & Lammi-Taskula Johanna: Job quality, Work Family Tensions and Well-being: The Finnish case. In: Drobnič Sonja & Guillén Ana M. (ed) Work Life Balance in Europe. The Role of Job Quality. Palgrave Macmillan, Basingstoke 2011 Salmi Minna et al: Lapset ja lama. Stakes, Helsinki 1996 Sauli Hannele, Salmi Minna & Lammi-Taskula Johanna: Kriisistä kriisiin: lapsiperheiden toimeentulo 1995 2009. Yhteiskuntapolitiikka 76(2011):5, 535 543. http://www.stakes.fi/yp/2011/5/sauli.pdf Minna Salmi NVC seminarium 17.9.2013 46