2017/3466 2017-12-14 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2017 En rapport från Affärsverket svenska kraftnät
Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 7 2 Vägledning, klassificering och årlig dammsäkerhetsrapportering... 9 2.1 Arbete med konsekvensutredningar... 9 2.2 Arbete med dammsäkerhetsklassificering... 10 2.3 Årlig dammsäkerhetsrapportering... 11 2.4 Uppföljning av tillsynen... 12 3 Beredskap för dammhaveri och höga flöden... 13 3.1 Översyn av handlingsplanen... 13 3.2 Nationell samverkan... 14 3.3 Samordnad beredskapsplanering för dammhaverier... 14 3.4 Nationella rutiner för larmning och varning... 15 3.5 Vattenhantering vid svåra situationer... 16 4 Övrigt... 17 4.1 Klimatförändringar och höga flöden... 17 4.2 Forskning, utveckling och kunskapsförmedling... 18 4.3 Utvecklingsinsatser för gruvdammar... 19 4.4 Utredningar, remisser och yttranden... 20 5 Förslag...23
Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i landet, vari ingår att regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen av dammsäkerheten och vid behov föreslå åtgärder. Under året fokuserade verket på att stödja och följa upp länsstyrelser och dammägare i arbetet med dammsäkerhetsklassificering, årsrapportering om dammsäkerhet samt utveckling av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Svenska kraftnät genomförde vägledningsinsatser om konsekvensutredning, klassificering och årsrapportering och anordnade välbesökta handläggarträffar för länsstyrelserna. Ekonomiskt bidrag lämnades till länsstyrelsernas arbete med dammsäkerhetsklassificering. Uppföljning av arbetet visar att konsekvensutredningar upprättades för ca 900 dammanläggningar under perioden 2015-2017, och att beslut om dammsäkerhetsklass fattades för dammar vid knappt 300 av dessa anläggningar. Svenska kraftnät bedömer att i storleksordningen ytterligare drygt 100 anläggningar har dammar som kommer att tilldelas en dammsäkerhetsklass. Svenska kraftnät konstaterar att klassificeringsarbetet i huvudsak görs enligt plan i god samverkan mellan berörda aktörer, men att det varit och är resurskrävande. Under 2017 reviderade Svenska kraftnät handlingsplanen för vidareutveckling av beredskap för dammhaveri med syftet att tydliggöra vad som ska göras 2017-2020. Arbetet fortgår enligt plan, och många aktörer bidrar aktivt till utvecklingen. Svenska kraftnät och länsstyrelserna har avgörande roller för samordning, implementering och uppföljning. Svenska kraftnät stödde och medverkade 2017 i ett tiotal utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetsprogram i samverkan med kraftindustrin. Svenska kraftnät stödde även Svenskt Vattenkraftcentrum, SVC, i samverkan med kraftindustrin, Energimyndigheten och högskolor. Verket bedömer att det är angeläget att de gemensamma satsningarna på högskoleutbildning, forskning, utveckling och kunskapsförmedling fortsätter på minst nuvarande nivå. 5/23
6/23
1 Inledning Svenska kraftnät verkar för att främja dammsäkerheten i landet. Under året lades särskild fokus på > Vägledning och uppföljning kopplat till konsekvensutredning, klassificering av dammar samt årlig dammsäkerhetsrapport se avsnitt 2. > Översyn och implementering av handlingsplan för vidareutveckling av beredskapen för dammhaveri se avsnitt 3. Redovisning av övrig verksamhet ges i avsnitt 4. Förslag på åtgärder för att bidra till stärkt tillsyn och tillsynsvägledning ges i avsnitt 5. Under 2017 användes ca tre årsarbetskrafter för Svenska kraftnäs arbete med dammsäkerhetsfrågor. För verksamheten användes ca 13 mnkr från elberedskapsanslaget (exklusive förvaltningskostnader). 7/23
8/23
2 Vägledning, klassificering och årlig dammsäkerhetsrapportering Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket svara för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete. Svenska kraftnät arbetar med tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet i enlighet med sin tillsynsvägledningsplan för 2017-2019 1. Årets tillsynsvägledning har inriktats mot vägledning kring implementeringen av 2014 års regelverk för dammsäkerhet, där Svenska kraftnät har en central roll. En plan för detta arbete har tagits fram för 2017-2019 2. Grunden i regelverket är utredning av konsekvenser av dammhaveri och klassificering av dammar, som vid ett haveri skulle kunna medföra betydande konsekvenser för samhället. Svenska kraftnät bedömer att implementeringen av regelverket i huvudsak sker i god samverkan mellan berörda aktörer. 2.1 Arbete med konsekvensutredningar 1 juli 2017 var sista datum för dammägare att lämna in konsekvensutredningar till länsstyrelserna för befintliga dammar. Under våren 2017 genomfördes främst arbete med konsekvensutredningar av dammar med mindre konsekvenser vid dammhaveri, vilka uppfyller de i lagstiftningen uppsatta höjd- och volymskriterierna. Länsstyrelserna påbörjade redan 2016 ett omfattande arbete med att identifiera dessa dammar och deras ägare, samt begära in uppgifter om dammhöjd och volym vatten som kan frisläppas vid ett dammhaveri. Med detta som grund begärdes sedan konsekvensutredning in för omkring 500 anläggningar, som bedömts omfattas av kravet på utredning av konsekvenser av dammhaveri. Som stöd tog Svenska kraftnät fram ett vägledande dokument 3 om konsekvensutredning för mindre dammar. Dokumentet kompletterar tidigare vägledning 4 och vänder sig i första hand till ägare till dammar som faller under skrivningen förenklad konse- 1 Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2017-2019. Svenska kraftnät, 2017-03-09, dnr 2016/2257 2 Implementering av ny dammsäkerhetsreglering. Plan för Svenska kraftnäts arbete 2017-2019,2017-03-07, dnr 2017/453 3 Vägledning för konsekvensutredning för mindre dammar. HydroTerra och WSP 2017-0315. 4 Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering. Vägledning avseende Affärsverkets svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. Svenska kraftnät, rev 2017-03-15dnr 2017/773 9/23
kvensutredning i enlighet med Svenska kraftnäts föreskrifter om konsekvensutredning, SvKFS 2014:1 4. Under 2015-2017 upprättade dammägarna konsekvensutredningar för totalt ca 900 dammanläggningar. Tidplanen för utredning av konsekvenser av dammhaveri för befintliga dammar har i stort följts. Svenska kraftnät konstaterar att arbetet har varit intensivt och resurskrävande för dammägarna, då ett stort antal dammar utretts under ca två års tid. Den stora merparten av dammägarnas utredningsarbete för befintliga dammar är därmed slutfört. 2.2 Arbete med dammsäkerhetsklassificering Svenska kraftnät har följt utrednings- och klassificeringsarbetet genom lägesrapportering vår och höst från länsstyrelserna. Länsstyrelserna har även löpande delgett Svenska kraftnät konsekvensutredningsblanketter och beslut om dammsäkerhetsklass. Under året har drygt 4 mnkr överförts till länsstyrelserna som bidrag för arbetet med klassificering av dammar. Svenska kraftnät har anordnat två handläggarträffar för länsstyrelserna under året. Intresset för deltagande var stort och handläggare från samtliga berörda län deltog. Under mötena har frågor om handläggning av konsekvensutredningar och beslut om klass, sekretesshantering av känsliga uppgifter och säkerhetsprövning av personal mm. tagits upp. Redovisning och diskussion om enskilda fall, t.ex. rörande konsekvensutredningarnas omfattning och gränsdragningar mellan dammsäkerhetsklasser, har varit uppskattade inslag. Svenska kraftnät bedömer att träffarna är ett viktigt komplement till vägledningar i arbetet med att verka för enhetlighet över landet. Svenska kraftnät konstaterar att länsstyrelsernas arbete med att fatta beslut om dammsäkerhetsklass löper på väl, och befinner sig i en aktiv fas i de 20 län som berörs. 10/23
Figur 1. Lägesbild (2017-12-05) avseende antalet fattade beslut om dammsäkerhetsklass, samt antalet inkomna konsekvensutredningar där något beslut ännu inte fattas. Av lägesbilden, Figur 1, framgår att totalt ca 900 konsekvensutredningar har lämnats in till länsstyrelsen. Beslut har fattats för ca 400 anläggningar, varav knappt 300 har dammar som tillhör en dammsäkerhetsklass. Ansvarig dammägare har i nio fall överklagat länsstyrelsens beslut om klass. Tre av dessa fall prövas f.n. i mark- och miljööverdomstolen efter att berörd länsstyrelsen överklagat mark- och miljödomstolens beslut om klass. 2.3 Årlig dammsäkerhetsrapportering 2017 har varit ett övergångsår då nya 5 (bindande) och äldre (icke-bindande) rutiner för årlig dammsäkerhetsrapportering användes parallellt. Under 2017 tillämpades rutinerna av dammägare och länsstyrelser i 19 län för dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C, samt ännu inte klassificerade dammar i konsekvensklass 1 och 2 enligt tidigare branschriktlinjer. Svenska kraftnät gjorde en nationell sammanställning av nyckeluppgifter från årsrapporteringen 6. Årets rapportering omfattar uppgifter om 533 dammanläggningar. An- 5 Årlig dammsäkerhetsrapportering. En vägledning från affärsverket svenska kraftnät jml. 8 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. rev 2017-12-06, Dnr 2017/ 3435, 6 Sammanställning av årlig rapportering, Svenska kraftnät, dnr 2016/2391 11/23
läggningarna har ca 80 olika ägare. De nya rapporteringsrutinerna användes av 16 ägare som tillsammans äger två tredjedelar av dammbeståndet. Samtliga ägare med dammar i dammsäkerhetsklass A ingår i denna grupp. Dessa ägare har utöver uppgifter om sitt dammbestånd, egenkontrollaktiviteter samt händelser, avvikelser och åtgärder under det gångna året även upprättat och rapporterat in en övergripande beskrivning av mål, handlingsprinciper och säkerhetsledningssystem enligt 5 dammsäkerhetsförordningen. Svenska kraftnät erfar att rapporteringsrutinen fungerar tillfredställande. 2018 kommer de nya rutinerna tillämpas genomgående för klassificerade dammar. Under året infördes endast mindre förtydliganden i verkets vägledning för årlig dammsäkerhetsrapportering enligt 8 dammsäkerhetsförordningen. Syftet med årsrapporteringen är att ge länsstyrelserna god insyn i dammägarens arbete med egenkontroll, och därigenom ge förutsättningar för tillsynsverksamheten. Svenska kraftnät har under året tagit fram stöd för länsstyrelsens uppföljning av årsrapporteringen och planering av tillsynen. Svenska kraftnät erfar, genom dialog med länsstyrelserna, att de 2017 i allmänhet behövt inrikta sig på arbetet med att begära in konsekvensutredningar och handlägga dessa framför annan dammsäkerhetstillsyn. I några län med ett flertal dammar i dammsäkerhetsklass A och B, har dock tillsynsavgiftena gett resurser och förutsättningar för att även bedriva tillsyn av dammsäkerhet i högre grad än tidigare. 2.4 Uppföljning av tillsynen Svenska kraftnät gjorde under året utdrag ur länsstyrelsernas tids- och ärenderapporteringssystem, och konstaterar att detta inte är tillräckligt för att möjliggöra analyser och lägga grunden till en god uppföljning av länsstyrelsernas dammsäkerhetstillsyn. En av orsakerna är att länsstyrelserna inte använder enhetliga rutiner för sina rapporteringar, uppläggning av projekt, etc. Svenska kraftnät avser därför att i samråd med länsstyrelserna utveckla ett annat sätt att följa upp dammsäkerhetstillsynen under 2018. Förutom ovan nämnda utdrag ur rapporteringssystem ska uppföljningen bygga på länsstyrelsernas uppgifter om bl.a. händelser och observationer under året samt hur väl den utförda tillsynen uppfyller länsstyrelsernas egna tillsynsplaner och mål. Länsstyrelserna kommer även ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag rörande tillsynsvägledningen. 12/23
3 Beredskap för dammhaveri och höga flöden Enligt gällande instruktion ska Svenska kraftnät verka för att risken för en allvarlig störning på samhället genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag minskar. 2015 tog Svenska kraftnät fram en nationell handlingsplan för att stimulera utvecklingen av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Svenska kraftnät bedömer att handlingsplanen är ett viktigt verktyg för att vidareutveckla beredskapen för dammhaveri i landet, och att samordning och uppföljning av arbetet är avgörande för den fortsatta utvecklingen. Svenska kraftnäts och länsstyrelsernas pådrivande, samordnande och uppföljande roll i implementeringen är därför central. Under året har nedanstående aktiviteter genomförts i enlighet med planen. 3.1 Översyn av handlingsplanen Våren 2017 anordnade Svenska kraftnät en workshop med syftet att bedöma nuläget utgående från målbild för beredskapen för dammhaveri samt att diskutera utvecklingsområden, aktiviteter och utmaningar. Drygt 40 representanter från vattenkraftoch gruvindustrin, vattenregleringsföretag, länsstyrelser, kommuner, räddningstjänst, polisen, SOS Alarm, MSB, Trafikverket, Sveriges Radio, Försvarsmakten och SMHI deltog vid workshopen. Generellt gjordes bedömningen att de områden för utveckling av beredskapen för dammhaveri som finns i 2015-års handlingsplan fortfarande är relevanta. Följande utvecklingsområden pekades ut som prioriterade: > Erfarenhetsutbyte och erfarenhetsspridning > Kunskapshöjning > Samhällsaktörers beredskap för dammhaverier > Varning till allmänheten vid dammhaveri En specifik frågeställning som lyftes var hur dammanläggningar som inte ligger i något större vattendrag kan inkluderas i arbetet med att utveckla dammhaveriberedskapen. Baserat på workshopens resultat genomförde Svenska kraftnät en översyn av handlingsplanen för vidareutveckling av beredskapen för dammhaveri 2017-2020 7 i sam- 7 Vidareutveckling av beredskapen för dammhaveri. Handlingsplan 2017-2020. 2017-09-19, dnr. 2017/2681 13/23
verkan med branschen och myndigheter. Under 2018 planeras bl.a. insatser för kunskapshöjning och erfarenhetsspridning om dammhaverier samt kartläggning av beredskapen för dammhaveri för dammar som inte ligger i vattendrag där samordnad beredskapsplanering pågår. 3.2 Nationell samverkan Under 2017 hölls två möten i Älvnätverket. Svenska kraftnät medverkade och informerade bl.a. om pågående aktiviteter i handlingsplanen. Nätverket är ett inriktande forum för älvgruppernas verksamhet, ett erfarenhetsåterkopplande forum för inträffade händelser och övningar samt ett forum för erfarenhetsutbyte om beredskapsplanering. Sedan detta övergripande nätverk för älvgrupperna i de stora kraftverksälvarna bildades 2014 utvecklas samverkansformerna inom nätverket och med älvgrupperna successivt. 3.3 Samordnad beredskapsplanering för dammhaverier Utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammhaveri pågår för 15 kraftverksälvar. Svenska kraftnät bidrar ekonomiskt till framtagandet av planeringsunderlag för vattendrag med dammar som vid dammhaveri skulle förorsaka omfattande översvämningar. En förutsättning för Svenska kraftnäts stöd är att berörda parter förbinder sig att utveckla sina beredskapsplaner för dammhaverier baserat på planeringsunderlaget, att planerna samordnas och övas samt att allmänheten informeras om översvämningsrisker och beredskapsplaneringen. Svenska kraftnät stödde 2017 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering och kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri med drygt 1 mnkr. Under 2017 upprättades planeringsunderlag för Upperudsälven, inklusive översvämningskartor och kartläggning av objekt som kan översvämmas vid dammhaveri. Projekt för att ta fram planeringsunderlag för Gullspångsälven/Svartälven startades. Hösten 2017 gjorde länsstyrelserna en nulägesbedömning för de vattendrag där projekt för samordnad beredskapsplanering pågår (Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Indalsälven, Ångermanälven, Ljungan, Ljusnan/Voxnan, Dalälven, Klarälven, Göta älv, Viskan, Nissan, Lagan, Gideälven/Moälven/Nätraån och Upperudsälven). Bedömningen avser aktörers analyser av dammhaverikonsekvenser, aktörers beredskapsplaner, regional beredskapsplan, regional beredskapsövning med fokus på dammhaverier 14/23
samt information till allmänheten om beredskapsplaneringen. Från och med 2017 redovisas även om styrdokument för älvgruppen har upprättats 8. Svenska kraftnät sammanställde underlaget från alla älvar, se Figur 2, och delgav det till berörda aktörer i syfte att underlätta erfarenhetsåterföring mellan älvarna. Den samlade bedömningen för 2017 är att fler aktiviteter är genomförda, fler pågår och fler planeras än vid uppföljningen 2016. Nulägesbedömning 2017 Styrdokument för älvgruppen Kartläggning av objekt som kan påverkas Aktörers konsekvensanalyser Aktörers beredskapsplaner Regional/älvsvis beredskapsplan Regional samverkansövning Information till allmänheten på hemsidor (länsstyrelser) Information till allmänheten på hemsidor (kommuner) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Klart Pågår Planerat Ej svar/ej aktuellt Figur 2. Sammanfattande bild av nulägesbedömning 2017 för de vattendrag där planeringsunderlag färdigställts och delgetts berörda aktörer. 3.4 Nationella rutiner för larmning och varning Svenska kraftnät upprättade 2016 nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri 9 i samverkan med dammägare, SOS Alarm, Sveriges Radio och länsstyrelsen. Rutinerna beskriver hur samhällsaktörer ska larmas samt hur Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA, ska användas vid dammhaverier. I samband med att rutinerna upprättades lades uppgifter om de ca 550 dammanläggningar i landet med störst konsekvenser vid dammhaverier in i SOS Alarms system, och särskilda larmplaner upprättades för de tio stora kraftverksälvarna. Vidare förbereddes varningsområ- 8 Översyn av älvgruppers verksamhet, Svenska kraftnät, 2016-09-16, dnr. 2016/1361 9 Nationella rutiner för larmning och varning vid dammhaveri, Svenska kraftnät, dnr. 2016/1076 15/23
den och varningsmeddelanden i SOS Alarms system för de utvalda dammanläggningarna. Under 2017 bekostade Svenska kraftnät larmberedskap för dammhaveri med ca 1 mnkr. Provlarm av de särskilda larmplanerna genomfördes. Provlarmen utvärderades av styrgruppen för larmrutinerna och mindre förbättringsbehov adresserades. Som ett resultat upprättade Svenska kraftnät ett informationsbrev till larmmottagare i de särskilda larmplanerna 10 som komplement till de nationella rutinerna. Vidare upprättades en rapport om att varna allmänheten vid dammhaveri 11. Rapporten redogör för utvecklingen inom området under senare år och beskriver nuläge samt utvecklingsbehov. Rapporten är ett resultat av ett utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetstekniska utvecklingsprogram med medverkan från ett antal vattenkraftföretag och Svenska kraftnät. 3.5 Vattenhantering vid svåra situationer För att möjliggöra effektiv vattenhantering i samband med en högflödessituation, allvarliga problem vid en damm eller ett dammhaveri krävs goda kunskaper om och erfarenheter av vattenhantering i vattendraget. Att för ett vattendrag i förväg utreda förutsättningarna för att hantera stora vattenflöden kan i vissa fall möjliggöra att konsekvenser till följd av översvämningen kan undvikas eller begränsas. Ett utvecklingsprojekt i Energiforsks regi startades upp under 2017 med syftet att klargöra juridiska och tekniska förutsättningar för vattenhantering vid svåra situationer. Målet med projektet är att höja kunskapen hos berörda aktörer samt att upprätta metodstöd för att fatta beslut om vattenhantering vid svåra situationer. Projektet inleddes med att genomlysa juridiska frågeställningar. Ett seminarium anordnades med syfte att diskutera de juridiska frågeställningarna och legala förutsättningar för vattenhantering vid svåra och allvarliga situationer tillsammans med resonemang om hur sådana situationer lämpligen bör hanteras. Vid seminariet deltog representanter från vattenkraftföretag, vattenregleringsföretag, länsstyrelser och räddningstjänst. Projektet fortsätter under 2018 med syftet att klargöra tekniska förutsättningar. 10 Larmning vid dammhaveri - Information till larmmottagare i särskilda larmplaner, Svenska kraftnät, dnr. 2017/2619 11 Att varna allmänheten vid dammhaveri. Energiforsk rapport nr 2017/394. 16/23
4 Övrigt 4.1 Klimatförändringar och höga flöden Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket följa klimatförändringarnas påverkan samt följa och medverka i utvecklingen i landet. Förmågan att kunna hantera höga flöden vid en dammanläggning är en viktig del av dammsäkerheten. En dryg tredjedel av de haverier i större dammar som inträffat i världen har berott på för liten kapacitet eller dåligt fungerande avbördningsanordningar. Svenska kraftnät, Energiföretagen Sverige och SveMin delar huvudmannaskapet för Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar 12. Mellan huvudmännen och SMHI finns ett särskilt samråd, Flödeskonferensen, som verkar för att riktlinjerna är ändamålsenliga och utvecklas efter hand samt att tillämpningen är enhetlig. Under 2017 pågår förnyade flödesdimensioneringsberäkningar bland annat för Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Indalsälven och Göta älv, och för ett 15-tal dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I planeras eller pågår åtgärder för att öka säkerhetsmarginalerna. Flödeskonferensen konstaterar att de stora kraftverksälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra, och att såväl flödeshantering som förslag på ombyggnadsåtgärder kräver samverkan mellan flera intressenter. Man bör därför se arbetet med flödesdimensionering som ett angeläget och långsiktigt arbete. Flödeskonferensen ser ett behov av att respektive dammägare ser över flödesdimensioneringsklassificeringen för sina anläggningar. Det under senare år genomförda arbetet med konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering bedöms ge ett gott underlag för en sådan översyn. Det är viktigt att dammägare med dammar i dammsäkerhetsklass A, B och C informeras om detta behov. Tillämpningen av riktlinjerna har stor spridning även utanför vattenkraft- och gruvindustrin. De tillämpas t.ex. i översvämningskarteringar som genomförs av MSB och 12 Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin (2015) 17/23
regionala flödes- och klimatstudier som genomförs av SMHI. Detta är positivt och ger möjlighet till att dela både erfarenheter och information. 4.2 Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket främja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. God kunskap och kompetens krävs för att upprätthålla och utveckla dammsäkerheten. Svenska kraftnät finner att det är angeläget för kompetensförsörjningen och kunskapsutvecklingen inom dammsäkerhetsområdet att såväl industrins som myndigheternas medverkan och stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, Svenskt vattenkraftcentrum samt nationellt och internationellt kunskapsutbyte fortsätter på minst dagens nivå. Utvecklingsprojekt Svenska kraftnät stöder utvecklingsprojekt inom Energiforsks dammsäkerhetsprogram i samverkan med kraftindustrin. Syftet är att bidra till att kunskap, arbetsmetoder och kompetens inom området vidmakthålls och utvecklas samt tillgängliggörs och används. Svenska kraftnäts inriktning för utvecklingsarbetet är att eftersträva helhetssyn och samhällsperspektiv på dammsäkerhet och beredskap för dammhaveri 13. 2017 stödde Svenska kraftnät utvecklingsprojekt med ca 2 mnkr och medverkade i ett tiotal projekt avseende bl.a. anslutningar mellan fyllningsdammar och betongkonstruktioner, dränage under betongdammar, metoder för att öka avbördningsförmågan vid befintliga dammar och tidigare nämnda projekt inom beredskapsområdet. Högskoleutbildning och forskning - Svenskt Vattenkraftcentrum Svenskt Vattenkraftcentrum, SVC, etablerades 2005 med syftet att bl.a. säkerställa Sveriges kunskaps- och kompetensförsörjning för en effektiv och tillförlitlig vattenkraftsproduktion och hög dammsäkerhet. I SVC finns en väletablerad samverkan mellan industri, myndigheter och högskola. Seniorforskare utgör navet i forskarmiljöer och verksamheten innefattar bl.a. doktorandprojekt, adjungerade professorer, experimentell verksamhet, internationellt utbyte och en forskarskola. Svenska kraftnät har medverkat i SVC sedan starten, och stödde 2017 kompetensområde Vattenbyggnad med ca 4 mnkr. Forskningen inom kompetensområde Vatten- 13 FoU Dammsäkerhet - Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning, utveckling och kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet 2016-2017, Svenska kraftnät 2015-12-14, dnr 2015/2027 18/23
byggnad har fokus på nybyggnation, förnyelse, drift och underhåll av konstruktioner för vattenbyggnader i gruv- och vattenkraftindustrin. Under året pågick ett tiotal projekt vid KTH och LTU 14. 2017-2018 pågår en nedtrappning av verksamheten i nuvarande form 15. Parallellt pågår beredning av ny programperiod 2018-2020 i dialog mellan berörda intressenter. Inriktningen är att bilda ett kompetenscentrum där forskningsmiljöerna vid fyra medverkande universitet och högskolor, som byggts upp i tidigare etapper av SVC, vidareutvecklas. Kunskapsförmedling och informationsutbyte Svenska kraftnäts dammsäkerhetsverksamhet förutsätter samverkan med berörda aktörer. Aktiv medverkan i relevanta nätverk, forum och grupperingar, samt på relevanta konferenser, seminarier och utbildningar utgör viktiga inslag i verksamheten 16. Avsikten är att medverka till att det nationella behovet av information, erfarenhetsoch kunskapsutbyte nationellt och internationellt inom dammsäkerhetsområdet tillgodoses. Svenska kraftnäts mål är att vara ett nav för kunskap och information inom dammsäkerhetsområdet. Genom verksamheten identifieras även behov och områden att prioritera för vidare insatser. Exempel på aktiviteter är att Svenska kraftnät föreläste vid de dammsäkerhetsutbildningar som arrangeras av branschföreningen Energiföretagen Sverige. För att främja att länsstyrelsehandläggare genomgår dammsäkerhetsutbildningar gav Svenska kraftnät ekonomiskt stöd till deras deltagande vid kurserna. Vidare stödde och medverkade Svenska kraftnät i nationellt och internationellt kunskaps- och informationsutbyte genom Swedish Commission on Large Dams (SwedCOLD) och International Commission of Large Dams (ICOLD). SwedCOLD arrangerade bl.a. två temadagar i Stockholm med temat Dammar och grundläggning respektive Riskhantering och avbördningssäkerhet. 4.3 Utvecklingsinsatser för gruvdammar Svenska kraftnät konstaterar att flera utvecklingsarbeten inom området gruvdammsäkerhet pågår, både på Europanivå och nationellt. 14 Svenskt vattenkraftcentrum. Statusrapport 2017/2018. Energiforsk 15 Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016, Programbeskrivning daterad 2012-11-20. 16 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet - Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2015-2017. Svenska kraftnät 2015-08-13, dnr 2015/1399 19/23
> Under året fortgick arbetet inom CEN med utvecklingen av en europeisk standard för deponering av gruvavfall och dränerande gruvdammar. Arbetets inriktning är skapa förutsättningar för säkra dammkonstruktioner för gruvindustrin och relaterade driftfrågor. Svenska kraftnät har under året deltagit aktivt i den svenska arbetsgruppen inom SIS. > Arbetet med utvecklingen av ett nytt europeiskt referensdokument för hantering av utvinningsavfall vid gruvverksamheter pågick under året, och närmar sig slutförande. Naturvårdsverket ledde det svenska arbetet i projektet, men efterfrågade 2017 endast i liten omfattning stöd från Svenska kraftnät i frågor om dammsäkerhet. Svenska kraftnät bedömer att det är av vikt för dammsäkerheten i landet att verket även fortsättningsvis följer och medverkar i ovanstående och liknande utvecklingsarbeten. I detta sammanhang noteras att Svenska kraftnäts roll som tillsynsvägledande myndighet i frågor om dammsäkerhet avser 11 kap. miljöbalken. Denna tillsynsvägledning inkluderar således inte utvinningsavfallsförordningen, som ligger under 9 kap. miljöbalken. Utvecklingen av det europeiska referensdokumentet för hantering av utvinningsavfall vid gruvverksamheter relaterar till utvinningsavfallsdirektivet, vilket innebär att Svenska kraftnäts inte har ansvar för tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet inom detta område. Svenska kraftnät noterar vidare att det för gruvdammar finns vissa otydligheter i vår främjande och tillsynsvägledande myndighetsroll avseende dammsäkerhet. I 6 dammsäkerhetsförordningen ges undantag för riskanläggningar enligt utvinningsavfallsförordningen, avseende vissa krav som ställs på dammar i en dammsäkerhetsklass. Detta då motsvarande krav redan finns i utvinningsavfallsförordningen, där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är tillsynsvägledande myndighet i frågor om att förebygga och hantera allvarliga olyckor. 4.4 Utredningar, remisser och yttranden Svenska kraftnät deltar aktivt i prövningar i tillståndärenden enligt miljöbalken i frågor om dammsäkerhet genom att på förfrågan delta i samråd och skriva yttranden till mark- och miljödomstolen. Verket deltar även i utredningar och svarar på remisser med koppling till dammsäkerhet, under 2017 t.ex. miljötillsynsutredningen och promemorian Vattenmiljö och vattenkraft. 20/23
På begäran stöder Svenska kraftnät även länsstyrelsernas handläggare med dammsäkerhetskompetens i ställningstaganden inför speciella ärenden, t.ex. i tillståndsärenden enligt 11 kap. miljöbalken vid mark- och miljödomstolarna. Under året har Svenska kraftnät, efter att ha getts möjlighet att yttra sig, medverkat i en handfull samrådsärenden och prövningar med koppling till bl.a. dammsäkerhetshöjande åtgärder för vattenkraftdammar i dammsäkerhetsklass A och B samt utökning av magasin och dammar för gruvverksamhet. Svenska kraftnät anser att det är positivt att verket ges möjlighet att yttra sig i frågor om dammsäkerhet i särskilda prövningsärenden. 21/23
22/23
5 Förslag I syfte att stärka tillsynen och tillsynsvägledningen avseende dammsäkerhet i landet lämnade Svenska kraftnät två förslag i 2016 års rapportering. > Enligt 1 kap. 10a miljötillsynsförordningen (2011:13) ska, i dess lydelse från den 1 januari 2017, den operativa tillsynsmyndigheten, med utgångspunkt i myndighetens tillsynsplan, upprätta och regelbundet uppdatera ett tillsynsprogram för varje verksamhet som är tillståndspliktig enligt vissa kapitel i miljöprövningsförordningen. Svenska kraftnät anser att motsvarande bestämmelse även bör gälla för klassificerade dammar och föreslår att detta införs i miljötillsynsförordningen. Tydliga krav på länsstyrelsens planering av dammsäkerhetstillsyn skulle då kunna kopplas till dammens dammsäkerhetsklass. > Svenska kraftnät föreslår att det bör utredas vad de undantag för riskanläggningar som ges i 6 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet, avseende säkerhetsledningssystem och rutiner för egenkontroll, innebär för verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande myndigheter. (För dessa anläggningar ställs liknande krav i förordningen (2013:319) om utvinningsavfall, enligt vilken Svenska kraftnät inte har någon roll som tillsynsvägledande myndighet.) Svenska kraftnät vidhåller vikten av ovanstående punkter och anser det viktigt att dessa frågor utreds för att klargöra frågeställningarna. 23/23