Pärmbild Visualisering av det planerade bostadshöghuset, tillhandahållen av AB Svenska Bostäder.
RAPPORT NR 2013-5 Författare: Uppdragsgivare: Leandra Caldarulo AB Svenska Bostäder Granskningsdatum: Granskare: Dnr: Version: 2013-02-05 M. Magnusson 2013/144/9.5 1.0 M. Torstensson Uppdragstagare SMHI 601 76 Norrköping Uppdragsgivare AB Svenska Bostäder Vällingbyplan 2 Box 95 162 12 Vällingby Distribution Klassificering Nyckelord Vindstudie, vindkomfort,triglyfen, Hässelby strand, Stockholm Övrigt Projektansvarig Leandra Caldarulo 011 495 80 97 leandra.caldarulo@smhi.se Kontaktperson Christine Zetterlund 08-50837106 Christine.zetterlund@svenskabostader.se
Denna sida är avsiktligt blank
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 3 ALLMÄN ÖVERSIKT AV VINDKOMFORTEN VID HÄSSELBY STRAND 5 4 METEOROLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 5 ALLMÄNT OM VIND OCH VINDKOMFORT... 10 6 GENOMGÅNG AV VINDKOMFORTEN KRING BYGGNADEN... 10 6.1 Entrén och nordöstra fasaden... 12 6.2 Balkongerna... 12 6.3 Uteplatsen, sydvästra fasaden... 13 6.4 Gångstråket vid Strandliden... 14 7 SLUTSATSER... 15
Denna sida är avsiktligt blank
1 Sammanfattning På uppdrag av AB Svenska Bostäder, har SMHI utfört en bedömning av vindklimatet vid ett planerat bostadshöghus i kvarteret Triglyfen vid Hässelby Strand, Stockholm. Syftet med utredningen är att klargöra vilken effekt den planerade byggnaden kan förväntas få på vindmiljön. Det bör påpekas att resultaten i rapporten endast är en indikation på hur vindklimatet kan komma att bli. För mer tillförlitliga resultat krävs modellberäkningar. Följande slutsatser dras: Den planerade byggnaden är hög, sticker upp över omgivande bebyggelse och ligger nära öppet vatten, förutsättningar som gör att byggnaden kommer att vara vindutsatt. Byggnadens placering är dock utifrån förutsättningarna bra och negativ vindpåverkan har minimerats. Entrén är relativt väl skyddad mot vinden. Eftersom byggnaden är hög är det oundvikligt att balkongerna, speciellt de på de övre våningsplanen, är vindutsatta. Balkongerna på den sydvästra fasaden kommer att vara mer utsatta för vinden än balkongerna på de övriga fasaderna. Uteplatsen vid den sydvästra fasaden är utsatt för vinden när det blåser från sydväst och syd. Gångstråket längs Strandliden är relativt väl skyddad, utom vid vindar från sydväst till syd. Det krävs modellberäkningar för att ge en tydligare bild av förväntad vindmiljö. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 3
Denna sida är avsiktligt blank Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 4
2 Bakgrund och syfte AB Svenska Bostäder planerar nybyggnation av ett bostadshöghus vid Hässelby Strand, Stockholm. Då närmiljön kring den höga byggnaden befaras bli vindutsatt har AB Svenska Bostäder bett SMHI utföra en bedömning av vindklimatet för att klargöra vilken effekt den planerade byggnaden kan förväntas få på vindmiljön. I studien bedöms vindklimatet utifrån vindstatistik, områdets utformning och erfarenheter från tidigare liknande projekt. Den redovisade diskussionen är tänkt att belysa om en ogynnsam vindmiljö kan förväntas, samt ge ett första underlag om man avser införa vindskyddande åtgärder. Det bör påpekas att resultaten i rapporten endast är en indikation på hur vindklimatet kan komma att bli. För mer tillförlitliga resultat krävs omfattande modellberäkningar. 3 Allmän översikt av vindkomforten vid Hässelby Strand Platsen för det planerade bostadshöghuset, markerad med en röd punkt i Figur 1, ligger vid Hässelby Strand vid Mälarens norra strand. Platsen är omgiven av bostadsbebyggelse i sektorn nordväst till nordöst över norr. Åt väster och söder ligger Mälaren och i öster finns viss byggnation och längre bort ett skogsområde. Dessa förhållanden gör att den planerade byggnaden kommer att ligga relativt skyddad mot norr och öster. I väster och söder har vinden viss stryklängd över Mälaren och vinden från dessa riktningar kommer att vara kraftigare än vind som blåst över land. Figur 1. Geografisk översikt. Det planerade höghusets lokalisering på Strandliden vid Hässelby Strand är markerad med röd punkt. Kartunderlaget kommer från openstreetmap.org. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 5
4 Meteorologiska förutsättningar Analysen av de meteorologiska förutsättningarna baseras på mätdata från stationen Bromma flygplats från perioden 1961 2009. I analyserna i denna studie har det antagits att vindklimatet vid mätstationen vid Bromma flygplats liknar det vid Hässelby Strand. Avståndet till Bromma Flygplats är endast 6 km och mätstationen bedöms vara rimlig att utnyttja data från, vid en studie av det aktuella slaget. Viktigt att notera är dock att vindmasten i Bromma ligger mer öppen mot väster och är något mer skyddad mot sydväst, till skillnad mot Hässelby Strand där det är mer öppna förhållanden mot sydväst. Detta kan innebära att vindar från sydväst kan vara något vanligare förekommande och eventuellt starkare vid Hässelby Strand jämfört med Bromma. I Figur 2 till Figur 6 visas vindrosor från Bromma flygplats mätstation. Vindrosorna visar vindriktningsförhållandena på 10 meters höjd. Vindriktningen anger den riktning varifrån vinden blåser. Ringar för procentsats av antalet observationer finns utritade i figurerna. Figur 2 visar en vindros för hela året. Det är vanligast med vindar från sektorn väst till syd över sydväst, där rakt västlig vind är mest förekommande, ca 11 % av tiden. Även vindar från nord är relativt vanliga och förekommer ca 7 % av tiden. Figur 3 visar att sydliga vindar är allra vanligast vid regn eller duggregn och i Figur 4 visas att nordliga vindar är vanligast i samband med snö eller snöblandat regn. Sammanfattningsvis visar dessa figurer att vindar från väst, den vanligast förekommande vindriktningen över året, är ovanliga vid nederbörd i någon form. Figur 5 visar en vindros för de tillfällen då det blåser minst 5 m/s samtidigt som det kommer nederbörd i form av snö och/eller regn. Figuren visar att vindar från sektorn syd till ost sydost samt norr är vanligast vid dessa väderförhållanden. Figur 6 visar en vindros för de tillfällen då det blåser minst 8 m/s. Vind från väster är absolut vanligast förekommande vid dessa väderförhållanden. Figur 7 visar hur vindriktning, vindhastighet och temperatur samverkar under vintermånaderna. Utifrån figuren kan det utläsas att de kallaste vindarna vintertid vanligtvis kommer från nordnordost och att de varmaste vindarna kommer från västsydväst. T.ex. är medeltemperaturen för vindar med hastigheten 5 m/s från nordnordost ca -5ºC medan motsvarande temperatur för vindar från västsydväst med samma hastighet är 1ºC. Intressant är att för vindhastigheten 10 m/s är skillnaden i medeltemperatur mellan vindar från nord nordost och vindar från väst sydväst ca 10ºC. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 6
Figur 2. Vindros från Bromma flygplats för hela året grundad på data från åren 1961 2009. Figur 3. Vindros Bromma flygplats vid regn och duggregn, grundad på data från åren 1961 2009 Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 7
Figur 4. Vindros Bromma flygplats vid snö och snöblandat regn, grundad på data från åren 61 09. Figur 5. Vindros Bromma flygplats vid vind > 5 m/s och nederbörd Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 8
Figur 6. Vindros Bromma flygplats vid kraftig vind, minst 8 m/s Figur 7. Temperaturvindros från Bromma flygplats för vintermånaderna december till februari. Cirkeln i mitten på bilden visar observationer med stiltje. Blå färg visar på minusgrader. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 9
5 Allmänt om vind och vindkomfort Vind kan upplevas som besvärande ur flera aspekter. Vid hård vind (> 10 m/s) utövar vinden ett tryck mot kroppen som kan skapa balanssvårigheter och innebära olycksrisker för fotgängare, speciellt vintertid i kombination med snö och halka. Vindtrycket är proportionellt mot kvadraten på vindhastigheten vilket betyder att vindtrycket ökar mycket snabbt med ökande vindhastighet. Hårda vindar är dessutom ofta byiga, dvs. de byter riktning ofta och plötsligt, vilket förstärker obehaget ytterligare. Byigheten blir speciellt stark i passager mellan byggnader och vid hörn, där luftens strömning ändras kraftigt över korta avstånd. Vinden upplevs som besvärande blåsig redan vid avsevärt lägre hastigheter än 10 m/s. Toleransgränsen är flytande och beror bl.a. på personens ålder, typ av aktivitet samt klädsel. Vid låga temperaturer ger redan en svag vind en påtaglig köldförnimmelse och begränsar kraftigt den tid man kan uppehålla sig på en viss plats utan att uppleva obehag. De vindriktningar som medför speciellt låga temperaturer kan därför fordra särskild uppmärksamhet vid detaljplanering av den yttre miljön. Vid en lufttemperatur på t.ex. 0 C förlorar kroppen ca dubbelt så mycket värme per tidsenhet vid 5 6 m/s som vid vindstilla. Annorlunda uttryckt motsvarar denna vindökning en upplevd skillnad i temperatur på ca 8 C. 6 Genomgång av vindkomforten kring byggnaden Den planerade byggnaden är ca 50 m hög och dess högsta punkt ligger 67 m över havet. Byggnaden sticker upp över omgivande bebyggelse, som är relativ låg och ligger nära vatten. Dessa förutsättningar gör att byggnaden kommer att vara vindutsatt, framför allt vid vindar från väster till söder över sydväst. Det är dessutom en nivåskillnad på ca 15 m från byggnaden ner till vattnet. Detta innebär att det sluttar ganska brant ner mot Mälaren, vilket kommer att tvinga upp vinden mot byggnaden vid vindar från syd. Byggnadens form är kvadratisk med knappt tjugo meter långa sidor. Byggnadens hörn pekar åt nordväst, nordöst, sydöst och sydväst. Utifrån förutsättningarna är byggnaden välplacerad. Det kan vara fördelaktigt att inte ha en fasad som vetter rakt mot väster, den vanligaste vindriktningen och den vindriktning som oftast förekommer i samband med de starkaste vindarna. Fasaden mot sydväst kommer dock att vara relativt vindutsatt. En sammanfattning av vindmiljön har gjorts i Tabell 1. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 10
Tabell 1. Tabellen innehåller kommentarer om vindmiljön för de olika utredningspunkterna. För varje punkt har de 8 huvudvindriktningarna färgkodats utifrån hur exponerad vindmiljön kommer att bli vid punkten. Grönt innebär att platsen är skyddad för den specifika vindriktningen. Gult innebär viss exponering av vinden. Pkt Beskrivning Allmänt N NE E SE S SW W NW 1 Entrén 2 Balkonger 3 Uteplats 4 Gångstråk Relativt väl skyddad från samtliga vindriktningar Utsatta pga. högt läge i samtliga vädersträck, mest utsatta vid de vanligast förekommande vindriktningarna Utsatt vid vindar från sydväst och syd Relativt väl skyddat Vanligt förekommande vindriktning Vinden blåser rakt in från Mälaren, inget skydd Inget skydd Vanligt förekommande vindriktning Förstärkning av vinden på marknivå Inget skydd Vanligt förekommande vindriktning Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 11
6.1 Entrén och nordöstra fasaden Entrén ligger på byggnadens nordöstra sida. Entrén är väl skyddad av den omgivande terrängen samt andra byggnader och ligger i lä för de vanligaste vindriktningarna. Eftersom byggnaden är hög kan viss förstärkning av vinden ske vid hörnen på den nordöstra fasaden vid vindar vinkelrät mot den nordvästra och sydvästra fasaden. Detta kan innebära att områdena närmast hörnen ibland kan upplevas som blåsiga. Denna förstärkning kommer dock att ske i begränsad omfattning pga. omgivande byggnader och vegetation. Figur 8. Byggnaden sedd från nordöst. Entrén är markerad med en grön cirkel. Vindmiljön vid entrén kommer att upplevas som god då den ligger väl skyddad av omgivande terräng, byggander och i viss mån av vegetation. De röda pilarna illustrerar den förstärkning av vinden som kan ske vid vind vinkelrät mot fasaderna. 6.2 Balkongerna Balkongerna är främst placerade på byggnadens sydvästra fasad, Figur 9. Sydväst är en av de vanligast förekommande vindriktningarna, Figur 2. Detta faktum i kombination med att byggnaden är hög gör att balkongerna på den här fasaden kommer att vara vindutsatta, speciellt de som ligger högst upp då vindstyrkan ökar med höjden över marken. Inglasning av de översta balkongerna är antagligen att rekommendera. Det förekommer även mindre balkonger på den nordvästra, nordöstra och den sydöstra fasaden. Dessa balkonger ligger i vädersträck som inte förknippas med vanligt förekommande vindar. Dessa balkonger kommer därför att vara mindre vindutsatta än de på den sydvästra fasaden, men byggnadens höjd gör ändå att framför allt de övre balkongerna tidvis kommer att upplevas som blåsiga. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 12
Figur 9. Byggnaden sedd från sydväst. De röda pilarna illustrerar att vindens styrka ökar med höjden över marken, vilket innebär att de översta balkongerna kommer att vara mer utsatta än de lägre. 6.3 Uteplatsen, sydvästra fasaden Uteplatsen ligger framför byggnadens sydvästra fasad. Uteplatsen ligger skyddad för vindar från väst till sydost över nord, men är utsatt för vindar från sydväst och syd, Figur 10. Vid vindar från sydväst blåser vinden rakt mot husets fasad, varpå vinden kommer att tvingas ner mot marken. Vinden på marknivå kommer att vara förstärkt och upplevas som byig, Figur 10. Förslag på skyddande åtgärd för området närmast fasaden kan vara ett skärmtak. Vid vindar från syd ligger uteplatsen oskyddad så när som på enstaka träd. Det krävs ganska kraftig vegetation för att få skydd mot vinden. Vintergröna arter är att föredra då lövfällande träd inte ger något nämnvärt skydd under vinerhalvåret. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 13
Figur 10. Byggnaden sedd från sydväst. Uteplatsens placering är markerad med en grön cirkel. Pilarna visar vad som händer med vinden från sydväst när den träffar byggnadens fasad samt att byggnaden är exponerad för vind från syd. 6.4 Gångstråket vid Strandliden Den aktuella byggnaden ligger vid Strandliden som kröker sig runt byggnadens östra sida. Den del av Strandliden som ligger sydost om byggnaden kan upplevas som blåsig vid vind från sydväst, Figur 11. Vindar från sydväst är relativt vanligt förekommande, se Figur 2. Däremot är sydväst inte en vindriktning som förknippas med de starkaste vindarna, Figur 6. Den del av Strandliden som ligger söder om den planerade byggnaden kommer att vara utsatt vid vindar från syd. Syd är den näst vanligast förekommande vindriktningen, Figur 2, och en vindriktning som förknippas med starka vindar, Figur 6. Förslag på vindskyddande åtgärd för gångstråket längs Strandliden kan vara kraftiga läplanteringar. Vid övriga vindriktningar är gångstråket relativt väl skyddat. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 14
Figur 11. Byggnaden sedd uppifrån, norr överst i figuren. Det gröna strecket visar Strandliden och den röda pilen visar att delar av Strandliden är oskyddade vid vindar från sydväst. 7 Slutsatser Den planerade byggnaden är hög, sticker upp över omgivande bebyggelse och ligger nära öppet vatten, förutsättningar som gör att byggnaden kommer att vara vindutsatt. Byggnadens placering är dock utifrån förutsättningarna bra och negativ vindpåverkan har minimerats. Entrén är relativt väl skyddad mot vinden. Eftersom byggnaden är hög är det oundvikligt att balkongerna, speciellt de på de övre våningsplanen, är vindutsatta. Balkongerna på den sydvästra fasaden kommer att vara mer utsatta för vinden än balkongerna på de övriga fasaderna. Uteplatsen vid den sydvästra fasaden är utsatt för vinden när det blåser från sydväst och syd. Gångstråket längs Strandliden är relativt väl skyddad, utom vid vindar från sydväst till syd. Det krävs modellberäkningar för att ge en tydligare bild av förväntad vindmiljö. Nr. 5 SMHI Diskussion av vindmiljön vid kvarteret Triglyfen, Hässelby Strand, Stockholm 15