MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Relevanta dokument
Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM111. Förslag till EU:s årsbudget för Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

En investeringsplan för Europa

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

SV Europeiska unionens officiella tidning L 347/884. RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1311/2013. av den 2 december 2013

BILAGA. till. förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om inrättande av InvestEU-programmet

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 1 TILL 2016 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET. Nytt instrument för tillhandahållande av krisstöd inom unionen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM112. Ny partnerskapsram med tredjeländer. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet

Förslag till RÅDETS BESLUT

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A

Tal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande

RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för

EN EU-BUDGET FÖR FRAMTIDEN

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria :FPM108. EU:s budget Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Finansdepartementet :FPM108

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT. om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Italien

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

Förslag till RÅDETS BESLUT

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

BILAGA. till MEDDELANDET FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM66. Förordning om ett instrument för nödhjälp inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

10501/17 ADD 1 1 GIP 1B

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid det ovannämnda mötet.

Förslag till RÅDETS BESLUT

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 januari 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till RÅDETS BESLUT

Den fleråriga budgetramen för perioden Vanliga frågor

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet ARBETSDOKUMENT. om förberedelser inför medlingen före första behandlingen. Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM81. EU:s stödprogram för rymdövervakning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

Avgiften till Europeiska unionen

Bryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 5 BILAGA. till

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

C 396 officiella tidning

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Förslag till RÅDETS BESLUT

SV Förenade i mångfalden SV A8-0043/437. Ändringsförslag. Steeve Briois för ENF-gruppen

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 27 juni 2013 (OR. en)

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2015

15375/16 ck/ab 1 DRI

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Ekofinrådets möte den 11 juli 2017

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

8070/17 ADD 1 aw/ch/cs 1 GIP 1B

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

SOLIDARITETSFONDEN RÄTTSLIG GRUND MÅL BUDGET OCH RESULTAT

En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Flerårig budgetram

BILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /

Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Gemensam avvecklingsmekanism (SRM) - Diskussionspunkt

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Förslag till RÅDETS BESLUT

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Frågor och svar om parlamentets ståndpunkt i budgetförhandlingarna

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM51. Förslag till rådets förordning om upprättandet av ett gemensamt företag för en

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

Transkript:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2017 COM(2017) 290 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Följderna för Europeiska unionens budget för 2018 och därefter om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014-2020 inte antas SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Följder för Europeiska unionens budget 2018 och därefter om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014 2020 inte antas Kommissionens förslag till 2018 års budget 1 av den 30 maj 2017 läggs fram som om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen vore antagen. I meddelandet redogörs för konsekvenserna om halvtidsöversynen inte skulle antas. 1. Utmaningar för Europeiska unionens budget Europeiska unionens budget är begränsad (cirka 1 % av EU:s bruttonationalinkomst), men utgör ändå ett viktigt verktyg för unionen i dess strävan att uppnå resultat för befolkningen. Det rör sig i första hand om en investeringsbudget, som samlar resurser inom områden där EU-insatser är motiverade, som förbättring av transport-, kommunikations- och energinät mellan EU-länder, miljöskydd och landsbygdsutveckling, ökad konkurrenskraft för vår ekonomi, stöd till forskare som vill sluta sig samman över gränserna och till ungdomar som vill studera utomlands, samt stöd till samanhållning mellan regioner. EU-budgeten är också viktig för stabilitet och förutsägbarhet. Den omfattar en period på fem till sju år, genom den fleråriga budgetramen, som föreskriver vilka belopp EU maximalt kan ge ut inom olika politikområden varje år. I dag står EU-budgeten emellertid inför stora problem, i en värld som blivit allt mer komplex och svårförutsägbar. Europeiska unionen måste ta itu med en hel rad betydande, långsiktiga problem. Effekterna av den värsta ekonomiska krisen sedan andra världskriget betyder att EU på ett hållbart sätt måste återfinna tillväxt och ta itu med utanförskap och ungdomsarbetslöshet. Flyktingkrisen har visat att EU inte bara måste ge humanitärt bistånd och skydd åt flyktingarna, utan också skydda sina gränser och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen. Våra samhällen har skakats av terrorattacker, och vi ser behov av effektivare samarbete inom säkerhet och underrättelseutbyte. EU-budgeten ska inte bara kunna förverkliga de ursprungliga planerna i budgetramen, utan också snabbt kunna reagera på nya problem och ge konkreta resultat på plats. Hittills har EU-budgeten alltid utnyttjats maximalt för att reagera på nya förhållanden: outnyttjade belopp och tillgänglig flexibilitet har använts intensivt för att bland annat a) skapa Europeiska fonden för strategiska investeringar inom ramen för en investeringsplan för Europa, b) budgeten har utnyttjats för migrations-, flyktings- och säkerhetskriserna och c) för att bidra till att finansiera nya initiativ som ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska solidaritetskåren och det kommande förslaget att inrätta ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram. 1 Statement of estimates of the European Commission for the financial year 2018 (SEC(2017) 250, maj 2017) 2

EU-budgetens kapacitet att reagera på ytterligare oförutsedda händelser under perioden 2017 2020 är nu rejält reducerad. 2. Bred politisk överensstämmelse om halvtidsöversynen Kommissionen hade föreslagit en halvtidsöversyn av den innevarande fleråriga budgetramen 2014 2020 i september 2016. Huvudsyftet var att öka den tillgängliga finansieringen och flexibiliteten för att kunna upprätthålla tillräckligt budgetstöd för de två stora politiska prioriteringarna (tillväxt och sysselsättning respektive migration) och göra budgeten flexiblare och mer anpassningsbar. Efter intensiva förhandlingar mellan de tre institutionerna nåddes en enhällig överenskommelse i rådet den 7 mars 2017, och den 5 april gav Europaparlamentet sitt samtycke till en kompromiss för ett halvtidsöversynspaket som även omfattade förordningen om den fleråriga budgetramen och ett antal politiska överenskommelser om bland annat förstärkning av de särskilda programmen. I enlighet med gällande förfaranden skulle rådet (allmänna frågor) vid sitt möte den 25 april ge sitt slutgiltiga godkännande av den fleråriga budgetramens halvtidsresultat. Till följd av en begäran från Förenade kungariket togs denna punkt emellertid bort från dagordningen i sista minuten. Detta motiverades med den s.-k. purdahn (perioden före ett val när regeringen inte får anta några stora beslut). Det formella antagandet i rådet förväntas strax efter valet i Förenade kungariket den 8 juni, när regeringen inte längre är bunden av reglerna för förvalsperioden. Med tanke på det breda stödet i både Europaparlamentet och rådet förutsätts det formella antagandet redan i 2018 års budget, och där tas även alla element från halvtidsöversynspaketet som avser 2018 med. 3. Vad föreskrivs i halvtidsöversynen? Halvtidsöversynen ska ge EU spelrum för att reagera på nya utvecklingar fram till 2020. Även om de sammanlagda budgettaken inte ökas skulle det ge ökade utgifter och större flexibilitet inom vissa områden som överenskommits mellan Europaparlamentet och rådet. Utan att överskrida den överenskomna sammanlagda maxgränsen för den fleråriga budgetramen medför halvtidsöversynen en potentiell ökning av utgifter på cirka 6 miljarder euro under perioden 2017 2020, främst inom områden som - ungdomsarbetslöshet (1,2 miljarder euro för ungdomssysselsättningsinitiativet, som matchas av Europeiska socialfonden), - säkerhet och migrationens inomeuropeiska dimension (2,5 miljarder euro för program som europeisk gräns- och kustbevakning, Europol, EU-byrån för asylfrågor, det nya systemet för in- och utresa och nödhjälp för flyktingar), 3

- åtgärder för att ta itu med migrationens bakomliggande orsaker (1,4 miljarder euro främst för den nya partnerskapsramen med afrikanska länder och europeiska fonden för hållbar utveckling som del av den externa investeringsplanen), - Erasmus+ (100 miljoner euro, som också bidrar till den nya europeiska solidaritetskåren), - Stöd till framgångsrika program för att främja tillväxt (775 miljoner euro för Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, Cosme, Efsi-2 och Wiffi4EU). Dessutom skulle överenskommelsen ge mycket större flexibilitet till finansiering av nya snabbinsatser (minst 1,3 miljarder euro tillgängliga direkt från och med 2017). Detta är en avgörande fråga, för utan ökad flexibilitet skulle EU:s reaktionsförmåga vid tänkbara nya utvecklingar under de kommande tre åren vara ytterst begränsad. Slutligen ger halvtidsöversynen ökad flexibilitet att flytta outnyttjade betalningsbemyndiganden tillåren 2019 2020, och ger därmed ett ytterligare skyddsnät som garanterar att betalningstaken för dessa år är tillräckligt höga för att i tid tillgodose alla fakturor från genomförandet av strukturfonderna utan att skapa ett berg av obetalda fakturor, så som skedde under perioden 2013 2015, vilket orsakade stor oro i Europaparlamentet. 4. Vad skulle hända om en halvtidsöversyn inte antogs? Visa delar av halvtidsöversynen har antagits av samlagstiftarna och ingår redan i 2017 års budget främst de 750 miljoner euro för rampartnerskapet med de afrikanska länderna) eller kommer snart att tas med via politiskt förberedda ändringsbudgetar för 2017 (första delutbetalningen på 500 miljoner euro för ungdomssysselsättningsinitiativet och 275 miljoner euro för europeiska fonden för hållbar utveckling). Alla övriga ytterligare utgifter som nämns ovan för perioden 2018 2020 skulle emellertid hamna i riskzonen, eftersom de inte längre kan anses var politiskt överenskomna. Detta berör inte minst de återstående 700 miljoner euro för ungdomssysselsättningsinitiativet, vilket skulle vara en negativ signal fån EU till ungdomar i behov av stöd, och andra medel för fortbildning, forskning, investering och tillväxt. Horisont 2020, som ger stöd till forskningssamarbete och innovativa små och medelstora företag, och FSE-Transport, som skapar transeuropeiska nät, skulle påverkas. Wifi4EU, ett förslag som syftar till att erbjuda gratis wifi till samhällen runt om i unionen, skulle få finansieringsproblem, liksom även nya förslag som europeiska solidaritetsfonden och försvarshandlingsplanen. Samma sak gäller för alla medel som behövs för att reagera på migration och gränskottroll vid de yttre gränserna, eftersom vissa kommissionsförslag ännu inte antagits av Europaparlamentet och rådet, exempelvis Dublinförordningen eller faciliteten för makroekonomiskt stöd. Dessutom skulle ingen ytterligare flexibilitet var möjlig, vilket allvarligt skulle begränsa EUbudgetens möjligheter att ge meningsfullt ekonomiskt stöd vid oförutsedda händelser, till exempel på flyktingområdet, om Euroepiska rådet skulle besluta att förlänga faciliteten för flyktingar i Turkiet. 4

Vad gäller budgetförslaget för 2018 skulle den enda tillgängliga flexibiliteten för finansiering av ytterligare utgifter för migration, säkerhet eller en tänkbar förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, om halvtidsöversynen inte antas, medföra en minskning av tillgängliga marginaler inom andra politikområden som jordbruk. Ett annat exempel på de direkta följderna av att inte genomföra en halvtidsöversyn är det solidaritetsstöd vid naturkatastrofer som Italien begärt efter 2016 års jordbävningar. Utan den flexibilitet som halvtidsöversynen ger skulle EU ha mycket små ekonomiska möjligheter att handla i detta fall eller andra stora naturkatastrofer, internationella kriser eller andra oförutsedda händelser. Allt detta skulle ses som brist på europeisk enighet och förmåga att reagera i plötsliga kriser. 5. Förberedelser inför framtiden Som anges i vitboken om EU:s framtid har EU gjort mycket för sin befolkning under sina 60 år. I dag finns det ett starkt stöd för EU-projektet och stora förväntningar på unionen att göra mer för det allmännas bästa, men klyftan ökar samtidigt mellan förväntningar och EU:s förmåga att tillfredsställa dem, inte minst för att EU:s ekonomiska medel är så begränsade. Ett snabbt antagande av halvtidsöversynen är ett viktigt steg i rätt riktning. Det skulle möjliggöra ökad säkerhet, hantering av migrationsströmmarna, undanröjandet av den investeringsklyfta som finanskrisen medfört och främjande av sysselsättning, och då i första hand för ungdomen. Om halvtidsöversynen å andra sidan inte antas skulle detta kräva omedelbara anpassningar av 2018 års budget, och minska EU-budgetens möjligheter att reagera på nya nödsituationer. 5