Fenologiska miljömålsindikatorer. om stabilitet, kvalitet och samverkan

Relevanta dokument
1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter

1. Start 2. Registrera dig och ange användaruppgifter 3. Rapportering 4. Korrigera egna rapporter

Vem kan motstå att spana efter vårtecken? Tussilagon i

Kvalitetsutveckling i frivilligbaserad miljöövervakning

Instruktion till rapportering via 1. Registrera dig 2. Logga in 3. Mitt konto 4. Rapportering 5. Kontrollera egna rapporter

Fenologimanual. instruktioner för fenologiväktare inom Fågelkalendern. Så här gör du: SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

Meddelande nr 2013:13. Naturens kalender. Förslag till ny miljöövervakning och nya miljömålsindikatorer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2017

Fortlöpande miljöanalys: Rekommendation för URL namngivning (webbadresser) på SLU:s nya webb 1 (5)

Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2014

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2015

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

SydostGIS: GIS dag med skogoch naturtema

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Långsiktiga mål för Svenska artprojektet

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Aktuellt från medborgarforskning och faunaväkteri Samverkansmoẗe om artdata, Norrko ping november 2018 Pavel Bína, SLU ArtDatabanken

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

Ramöverenskommelse om samverkan

Naturvårdvården & främmande arter

Medlemsblad. Vår - Sommar 2016

Hur vet träden att det är höst?

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold Höstförsöket 2016

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Åtgärdsprogram för levande skogar

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Miljöanalysprogram Klimat självvärdering

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold

Tore C.E. Fries fenologiska linje återinvigd. Anders Fries

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Bevara barnens skogar

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Mat, miljö och myterna

Miljööverenskommelse

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Kvalitetssäkring i Artportalen

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer

Bevarandeplan Natura 2000

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman


Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Utlysning av pengar till informationsinsatser om ökad biologisk mångfald eller klimatpåverkan.

Felanmälan/synpunkt via publik mobilapp

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Anpassning till ett förändrat klimat

DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

SKÖTSELPLAN Dnr

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Påverkar klimatförändringen ankomsten av hösten?

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

VÄLKOMMEN TILL JAKTEN!

Christl Kampa-Ohlsson

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Pelagia Miljökonsult AB

Instruktioner till Ekens mångfald

Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Transkript:

Fenologiska miljömålsindikatorer om stabilitet, kvalitet och samverkan

SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

Den meteorologiska vegetationsperioden 5-10% längre Källa: SMHI

Grundläggande ekosystemegenskap ändras Den biologiska växtsäsongen start, slut, längd Enskilda arters fenologi Rela8v 8ming mellan arter abio8ska förhållanden Biosfär/atmosfärs- utbyten CO 2, H 2 O

Grundläggande ekosystemegenskap ändras Skogs- och jordbruket Produk8vitet, Biomassa, Ved Sortval, Provinienser, SorJörädling Frostrisk, Skadeangrepp Pollina8on Honungsproduk8on Hälsa Pollenmonitoring Pollenprognoser Naturvård Nya arter Mångfald (vinnare & förlorare) Forskning Klimat- och ekosystemmodellering Ekologiska samspel Miljöövervakning LäTkommunicerad miljömålsindikator

Svenska fenologinätverket är ett nationellt samarbete mellan universitet, myndigheter och frivilliga. Målet är att långsiktigt samla in, tillhandahålla och presentera data om naturens kalender. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman.

om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

Publikt Frivilligas deltagande är en viktig del av denna miljöövervakning 10% av rapporteringen görs av professionella observatörer Frivilligas deltagande är en kommunikativ resurs

Medborgarforskning en stark tradition får nya hjälpmedel

Nutida data Hösttecken lika viktiga som vårtecken 100% ökning på två år

Digitaliserat historiska data 200 000 100 000 Växter Fåglar Jordbruk Honungsbi, groda, tordyvel m.m.

Historiska datasetet används för att skapa ett referensvärde

Historiska datasetet används för att skapa ett referensvärde

Referensvärde till miljömålsindikator Aspens höstlöv 1873-1919 Aspens höstlöv 2013 jämfört med modell på 1873-1919 data Dagnummer 240 260 280 300 320 1 okt Skillnad i dagar -40-20 0 20 40 4,2 dagar tidigare*** 0 = Baseline 56 58 60 62 64 66 68 Latitud

Länsstyrelsesamarbete

Miljömålsindikator Skillnad i dagar -20-10 0 10 20 2013 'Växternas växtsäsong' Antal dagas avvikelse från referensvärde

Miljömålsindikatorer Växternas växtsäsong Perioden från lövsprickning till höstlöv. Begränsad klimatpåverkan Växternas växtsäsong Skillnad i dagar -20-10 0 10 20 2013 Följer främst upp 1. Begränsad klimatpåverkan Även viktig i uppföljningen biomassa (föda) ved (pappersmassa) gasutbyten (klimatmodeller) och markvaten mångfald Växternas växtsäsong beräknas som perioden från lövsprickning till höstlöv. I diagrammet redovisas avvikelser i och höstlöven 8.6 respektive 4.2 dagar tidigare än referensvärdet, vilket alltså gav en 4.4 dagar längre växtsäsong Naturens kalender förändras Årstidsskiftningarna i naturen utgör en grundläggande egenskap hos ekosystemen. Växtsäsong- < 1 vecka Vårtecken Klassiska blommande vårtecken

Ökad/Önskad samverkan för bättre fenologiövervakning Önskar samverkan med SMHI:s observatörsnätverk Skogsägare Skogsstyrelsen Älgobsen/Spillningsinventeringen Länsstyrelserna Jägarförbundet Fjällövervakningen Diskuterar redan ökad samverkan med Sv. Botaniska Förening Sv. Biodlares Riksförbund

om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

SLU:s kvalitetsguide ü Den professionella delen Utbilda observatörer Ta emot data Lagra data Tillhandahålla data Integreras med Artportalen Den frivilligbaserade delen Initierat samverkansprojekt: Kvalitetssäkring av frivilligabaserad miljöövervakning

Fenologimanualen alla ska göra på samma sätt Välj växter som växer i det vilda Observera samma individer år från år Gör observationer 2 gånger per vecka Ange positionen korrekt Kontrollera dina egna rapporter och meddela om något blivit fel Fråga om du är tveksam (info@naturenskalender.se, 018-671261)

Underlätta inrapportering med god kvalitet

Rapportering via webb & app 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Webb 2014 Mobilapp

Frågor, svar, stöd, gemenskap & påminnelser

Hur utvecklar vi kvalitén? Kommunikation Inspirerande Motiverande produkter Realtids-support Manual i mobilen Interaktiv rapportering Twitter/Chat Alert -funktioner Utbildning Webbseminarier Validering Självvärdering Peer-review Modellbaserad kvalitetsgranskning

om stabilitet, kvalitet och samverkan SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

Stabilitet. Frivillighet. Antal observationer per 5-års-period 0 20000 40000 60000 Antal observatörer 0 50 100 150 200 250 30% höll på 7 år 1880 1900 1920 1940 År 0 10 20 30 40 50 60 Antal år per observatör

Stabilitet: Analysmetod. Dagnummer 240 260 280 300 320 Aspens höstlöv 1873-1919 1 okt Analysmetoden anpassad till frivilliga nätverk istället för att metoden är beroende av långa tidsserier Historiska data Modellerad referens/baseline Nutida observationer 56 58 60 62 64 66 68 Latitud

Stabilitet: Nationellt kansli för frivilligbaserad miljöövervakning 1. Frivilligbaserd miljöövervakning är en kommunikativ resurs 2. Oundviklig offentlighet ökar kraven på kommunikationskvalitet 3. Höjda krav på IT/appar/ mobilitet Samverkansvinster: Viltdata, Fjärilsövervakning, Fågeltaxering, Faunaväkteri, Floraväkteri, Fenologiväkteri, Bärprognosen, Skogsskada Datavärdskap Artdatabanken IT Artportalens nya API/projektstöd

Frivilligbaserad miljöövervakning om stabilitet, kvalitet och samverkan Samverkan Ökad/Önskad samverkan för bättre fenologiövervakning Kvalitet Utveckla kommunikation, e-support och validering för kvalitetssäkring av frivilligbaserad miljöövervakning Stabilitet Skapa Nationellt kansli för frivilligbaserad miljöövervakning SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET