En andra chans i livet Patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp

Självständigt arbete 15hp En andra chans i livet Patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp Författare: Cajsa Lindh och Karin Lindström Handledare: Johan Israelsson Examinator: Gunilla Lindqvist Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Kandidatnivå Kurskod: 2VÅ61E

Abstrakt Bakgrund: År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades och 1444 personer räddades till livet. Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade medvetandet och saknar livstecken, den vanligaste anledningen är kranskärlssjukdomar. För att undvika bestående hjärnskador behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter och ett snabbt insättande av åtgärder enligt kedjan som räddar liv är av stor betydelse. Hälsa och livskvalitet efter ett hjärtstopp har bedömts vara likvärdig med populationsdata vilket dock skulle kunna bero på brister i de mätinstrument som använts. Även riktlinjer och uppföljning efter ett hjärtstopp har visats vara bristande. Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Slutsats: Resultatet i studien visade på att tydliga problem och olika former av känslomässig påverkan kunde uppstå efter ett hjärtstopp. Kroppen kunde upplevas förändrad med förlorade kroppsfunktioner och ångest. Patienterna sökte efter mening och sammanhang i det förändrade livet och de kunde värdera livet på ett annat sätt. Hos vissa patienter fanns en brist i stöd från sjukvården vilket kunde ge känslor av ensamhet. Nyckelord Hjärtstopp, Överlevare, Patienter, Upplevelser. Tack Tack till vår handledare Johan Israelsson för ett gott samarbete och för all hjälp, stöd och vägledning vi fått under arbetets gång.

Innehållsförteckning Abstrakt 1 1 Inledning 1 2 Bakgrund 1 2.1 Hjärtats fysiologi 1 2.2 Definitionen av ett plötsligt hjärtstopp 2 2.3 Epidemiologi 2 2.4 Etiologi 2 2.5 Kedjan som räddar liv 3 2.5.1 Varningssignaler och tidigt larm 3 2.5.2 Tidig HLR 3 2.5.3 Tidig defibrillering 4 2.5.4 Vård efter hjärtstopp 4 2.6 Hälsoproblem efter hjärtstopp 5 2.7 Uppföljning 6 2.8 Sjuksköterskans roll 7 2.9 Begreppsdefinitioner 7 2.9.1 Patient 7 2.9.2 Upplevelser 8 3 Teoretisk referensram 8 4 Problemformulering 9 5 Syfte 10 6 Metod 10 6.1 Datainsamling 10 6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier 10 6.1.2 Cinahl 11 6.1.3 Psycinfo 11 6.2 Urval och kvalitetsgranskning 12 6.3 Dataanalys 12 6.4 Forskningsetiska överväganden 13 7 Resultat 14 7.1 Medvetenhet om en förändrad kropp 14 7.1.1 Förändrade fysiska funktioner 14 7.1.2 Förändrat känsloliv 15 7.1.3 Förändrade kognitiva funktioner 16 7.2 Existentiella funderingar 17 7.2.1 Rädslan för ett nytt hjärtstopp 17 7.2.2 Mening och sammanhang 17 7.2.3 Livet och döden 18 7.3 Behov av stöd och kommunikation 19 7.3.1 Betydande relationer 19 7.3.2 Stöd från vården 20 8 Diskussion 21

8.1 Metoddiskussion 21 8.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier 21 8.1.2 Datainsamling 22 8.1.3 Urval och granskning 23 8.1.4 Dataanalys 24 8.2 Resultatdiskussion 25 9 Slutsatser 32 10 Förslag på fortsatt forskning 32 Bilagor Bilaga I Sökning i Cinahl Bilaga II Sökning i Psycinfo Bilaga III Granskningsmall Bilaga IV Artikelmatris Bilaga V Exempel på analysförfarandet

1 Inledning Varje dag drabbas mer än 20 personer av hjärtstopp på eller utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjas. Tidigare forskning visar att patienter som överlever ett hjärtstopp kan drabbas av besvär i form av ångest och förändrade kroppsfunktioner men också att livskvaliteten bedöms vara relativt god (Herlitz & Rawshani, 2018). Intresset till ämnet kom till när vi diskuterade hur mycket vi läser om hjärtats anatomi och patofysiologi men inget om hur livet kan påverkas efter ett hjärtstopp. Ingen har oss har varit med om ett hjärtstopp i verkligheten men i våra kommande yrken som legitimerade sjuksköterskor kommer vi sannolikt stöta på den här patientgruppen och vi ville därför få en större förståelse för överlevarnas upplevelser. 2 Bakgrund 2.1 Hjärtats fysiologi Hjärtat är ett ihåligt muskelorgan som en till två gånger i sekunden drar ihop sig för att pumpa ut syrerikt blod till kroppens organ, celler och vävnader. Utöver det livsnödvändiga syret transporterar blodet även ut värme, näring, eventuella läkemedel och hormoner som fungerar som kemiska meddelanden. Blodet transporterar även bort koldioxid som utsöndras genom lungorna. Hjärtat fungerar med hjälp av sitt elektriska system, retledningssystemet. Med hjälp av specialiserade hjärtmuskelceller framkallas impulser som sprider sig i hela hjärtat och får muskeln att pumpa synkroniserat. De specialiserade cellerna sitter i buntar som kallas sinusknutan och AV-knutan. Sinusknutan initierar retledningssystemet från det högra förmaket och får sedan hjälp av AV-knutan mellan förmaken och kamrarna. Utan retledningssystemet kan inte hjärtat utföra sin funktion och 1

förse kroppen med det viktiga syrerika blodet (Sand, Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). 2.2 Definitionen av ett plötsligt hjärtstopp Ett hjärtstopp innebär att hjärtat slutar pumpa vilket leder till att den drabbade förlorar medvetandet och saknar livstecken. Vid plötslig medvetslöshet hos en individ som inte svarar på tilltal ska hjärtstopp alltid misstänkas. Även vid en så kallad agonal andning där individen har en onormal och snarkande andning, eller där livräddaren är osäker på andningen ska HLR påbörjas (Svensson, 2012). Vid ett plötsligt hjärtstopp övergår hjärtats normala sinusrytm vanligen i ett elektriskt kaos, så kallat kammarflimmer, där pumpförmågan omgående avstannar då ett flimrande hjärta är oförmöget att förse kroppen med blod. Det elektriska kaoset leder snabbt till medvetslöshet eftersom hjärnan är beroende av det syresatta blodet för att behålla sin normala funktion (Ericson & Ericson, 2012). 2.3 Epidemiologi I hela Europa drabbas cirka 275 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus varje år, antalet drabbade på sjukhus är okänt (Atwood, Eisenberg, Herlitz & Rea, 2005). År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där HLR påbörjades och 1444 personer räddades till livet (Herlitz & Rawshani, 2018). 2.4 Etiologi Kranskärlssjukdomar (som hjärtinfarkt) är de vanligaste orsakerna till hjärtstopp men utöver det kan ett hjärtstopp exempelvis uppstå på grund av andra hjärtsjukdomar, trafikolyckor, drunkningsolyckor, lungsjukdomar och förgiftningar (Herlitz & Rawshani, 2018). 2

2.5 Kedjan som räddar liv För att undvika bestående hjärnskador eller i värsta fall döden vid ett hjärtstopp behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter. För varje minut som går utan behandling ökar risken för död med cirka 10 procent, men med snabbt insättande av en serie åtgärder ökar chanserna för överlevnad (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a, Figur 1). 2.5.1 Varningssignaler och tidigt larm Under hela kedjan är tiden av stor betydelse och de svenska målen för behandling vid hjärtstopp säger att utlarmning ska ske inom en minut både på och utanför sjukhuset (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). 2.5.2 Tidig HLR En snabb start av HLR är av livsavgörande betydelse och ska enligt nationella mål påbörjas inom en minut på och utanför sjukhus. HLR utförs för att syresätta kroppens organ när hjärtat inte kan utföra sin uppgift. HLR består av två moment, bröstkompressioner som transporterar det syresatta blodet runt i kroppen och inblåsningar som levererar luft till den medvetslöses lungor. Genom HLR syresätts kroppen tills dess att en defibrillator kan anslutas (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). 3

2.5.3 Tidig defibrillering Med hjälp av en defibrillator kan det elektriska kaoset i hjärtat återställas och anslutning ska enligt nationella mål ske inom tre minuter på sjukhuset och fem minuter utanför sjukhuset. Defibrillatorn fungerar genom att skicka en elstöt genom hjärtat för att få det att återgå till sin vanliga rytm. Detta är i många fall en livräddande behandling då hjärtat inte kan återställa rytmen själv (Svensson, 2012). 2.5.4 Vård efter hjärtstopp Efter ett hjärtstopp inriktas den tidiga behandlingen på övervakning och att finna orsaken till varför hjärtat stannade (Svenska rådet för hjärtlungräddning, 2016b). En vanlig behandling för de patienter som fått hjärtstopp på grund av en akut hjärtinfarkt är en perkutan coronar intervention (PCI). PCI innebär en ballongdilatation av hjärtats kranskärl som leder till förbättrad cirkulation i kärlen (Ericson & Ericson, 2012). Många patienter hamnar i koma trots att hjärtat har börjat pumpa igen och vårdas därför i respirator på en intensivvårdsavdelning (IVA). På IVA övervakas patienten noggrant, där fokus ligger på kontinuerlig mätning av kroppens vitala funktioner för att garantera att i synnerhet hjärnan får tillgång till det syre och den cirkulation som behövs. Hjärnan är det organ i kroppen som tar mest skada vid syrebrist och det är därför viktigt att snabbt sätta in åtgärder för att minimera permanenta hjärnskador. Efter ett hjärtstopp är det vanligt att patienterna utvecklar feber vilket leder till ett ökat syrebehov för hjärnan och minskade chanser till överlevnad. Vetenskapliga studier har visat att om kroppen får genomgå en kontrollerad nedkylning har hjärnan större chans att klara syrebristen (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). Tidigare var det vanligt att kroppen kyldes ner till 33 grader, men efter att en studie av Nielsen et al. (2013) visar att det går lika bra att endast kyla ner till 36 grader har de flesta svenska sjukhus idag valt att använda sig av det. 4

Ett säkert tecken för ett gott utfall är att patienten har ett tidigt uppvaknande från medvetslösheten, medan kramper och kvarstående koma är dåliga tecken. Har patienten inte vaknat efter 72 timmar görs en prognosbedömning där den kliniska bilden och olika undersökningar ger en sammanställd bild av möjligheterna till förbättring (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016a). När patienterna vaknar upp igen är minnesförlusten ett av de vanligaste problem som upplevs och det är därför vanligt att sjukvårdspersonalen börjar skriva en minnesdagbok. Syftet med dagboken är att ge patienten och även de närstående en insikt i vad det var som hände på IVA och därigenom en bättre förståelse för den tiden. Dagboken brukar inledas med en sammanfattning av vårdtiden för att sedan följas av specifika texter för varje dag (Roulin, Hurst & Spirig, 2007). 2.6 Hälsoproblem efter hjärtstopp Utöver minnesproblematiken kan andra kognitiva svårigheter gällande koncentrationen, uppmärksamheten, intelligensen och energin uppkomma efter ett hjärtstopp. Problemen kan vara svåra att upptäcka och kan visa sig först när det är dags för patienten att återgå till arbetet och svårigheter att utföra tidigare uppgifter visar sig (Svenska rådet för hjärt-lungräddning, 2016b). I en studie av Israelsson et al. (2017) visades att majoriteten av deltagarna skattade relativt god hälsa efter sitt hjärtstopp på sjukhus, men att variationen bland överlevarna var stor och att en väsentlig grupp upplevde hälsoproblem, till exempel visade tecken på psykisk ohälsa. Problemen var värre hos kvinnorna än hos männen. Resultaten indikerar också, vid en jämförelse med andra studier, exempelvis Smith, Andrew, Lijovic, Nehme & Bernards (2015) studie, som undersökt personer som drabbats utanför sjukhus, att hälsoproblemen är värre hos de som drabbats på sjukhus. Trots att kognitiva och emotionella problem alltså kunde vara vanliga uppskattades hälsan 5

övergripande vara acceptabel och jämförbar med populationsdata, vilket stämmer väl överens med tidigare studier (Elliott, Rodgers, & Brett, 2011), som undersökt hälsa efter hjärtstopp. 2.7 Uppföljning Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp är en traumatisk händelse och för den som drabbas kan livet påverkas på många sätt då en nära döden-upplevelse starkt förknippas med stora förändringar i livet (Klemenc-Ketis, 2011). När det är dags för patienten att åka hem från sjukhuset är det därför viktigt att hen informeras om de förändringar som kan uppstå och att uppföljning erbjuds inom en till tre månader. Patienten bör få skriftlig information om hur uppföljningen planeras bli och eventuellt bli erbjuden en kontaktperson. Oavsett om patienten behöver kardiologisk, psykologisk, psykosocial eller intensivvårdsuppföljning är det viktigt att uppföljningen innefattar fyra delar: tillräcklig information avseende bland annat händelseförloppet, symtom som kan uppstå efter och prevention, screening av kognitiva svårigheter, screening av emotionella svårigheter och anpassad skriftlig och muntlig information (Arbetsgruppen för vård efter hjärtstopp, 2016). I en nationell kartläggning av Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson-Ågren och Årestedt (2016) påtalades behovet av en strukturerad vård efter ett hjärtstopp både för patienten och dennes familjemedlemmar. Trots detta upptäcktes att endast hälften av sjukhusen i studien hade lokala riktlinjer för vård efter hjärtstopp. Studien visade att det fanns bristfälliga rutiner för att hantera problem som identifierades under uppföljningen och en minoritet av sjukhusen hade rutiner för remittering till andra professioner som neurolog, kurator och fysioterapeut. Mindre än hälften av sjukhusen bjöd rutinmässigt in familjemedlemmarna till att delta i patientens eftervård. I motsats till de nationella avsikterna som strävar efter en jämställd vård för alla, visade resultaten i studien att kvaliteten av den efterföljande vården och uppföljning varierade utifrån vart i Sverige patienterna bodde. Varierande nationell vård 6

efter hjärtstopp är dock inte unikt för Sverige utan har även beskrivits i en kanadensisk studie (Keenan, Dodek, Martin, Priestap, Norena & Wong, 2007). 2.8 Sjuksköterskans roll Genom sitt kliniska arbete kan den legitimerade sjuksköterskan erbjuda personer ökade möjligheter till att förbättra och bibehålla hälsa samt hantera hälsoproblem och sjukdom. Den legitimerade sjuksköterskan har ett personligt ansvar att i sin yrkesutövning arbeta utifrån evidensbaserad vård, hen behöver använda metoder baserade på vetenskap och forskning för att på bästa sätt kunna tillgodose patientens behov och önskemål (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Strand (2017) menar att för att sjuksköterskan ska kunna erbjuda så bra vård som möjligt för patienter vid ett hjärtstopp krävs mer forskning inom området. Inte endast för att underlätta för de patienter som just drabbats utan även för att skapa förutsättningarna för ett bra liv när det är dags att åka hem. 2.9 Begreppsdefinitioner 2.9.1 Patient För att definiera de drabbade i denna studie används begreppet patient, ett begrepp som ursprungligen betyder den lidande eller den som tåligt föredrar och uthärdar lidandet (Dahlberg & Segesten, 2010, s. 105). Själva patientbegreppet är inte bundet till ett särskilt vårdsammanhang och kan därför definiera en person som befinner sig i vårdens olika organisationer som innefattar allt från hemsjukvård, social omsorg eller sluten vård. Patientbegreppet kan på grund av dess stora utbredning vara problematiskt, då det till exempel är svårt att avgöra hur vidare en mamma som ska föda barn är en patient. I arbetet används därför Dahlberg och Segestens (2010) definition av en patient som en person som på grund av ett visst hälsotillstånd söker vård. Även personer som är med om plötsliga olyckor 7

omfattas av begreppet trots att de ej sökt vård självmant. Att vara patient kan leda till en sårbarhet vilket kräver en delaktighet mellan patient och sjukvård för att hälsa och välbefinnande ska kunna bibehållas och utvecklas. 2.9.2 Upplevelser I studien används begreppet upplevelser för att utforska det patienter upplevt efter att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Att uppleva kan definieras som att individen är med om något som på något sätt berör personen eller som är värt att uppmärksamma (Uppleva, u.å.). En upplevelse är för individen något som är upplevt (Upplevelse, u.å.). 3 Teoretisk referensram I denna studie har Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse (humanbecoming) använts som teoretisk referensram. Det är en omvårdnadsteori där universum och människan tillsammans är en samskapande enhet där människan får förutsättningar att själv skapa hälsa och livskvalitet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Teorin valdes då ett hjärtstopp kan medföra negativ påverkan på hälsan där patienten med hjälp av sjuksköterskan behöver skapa förutsättningar för att skapa en känsla av mening och en god hälsa. Inom teorin används omvårdnaden för att främja människans process av hälsa och livskvalitet, vilken inte kan bestämmas av någon annan eller utifrån allmänna kriterier på vad som räknas som friskt och sjukt. Det är endast den enskilda människan som utifrån det egna livet kan definiera sin hälsa och livskvalitet (Parse, 2007). Hälsa är en oavbrutet pågående och varierande process där människan bildas och blir själv. Hälsan ska inte definieras som motsatsen till sjukdom eller annat tillstånd av sämre välbefinnande. Den är en ständig process som människan utvecklar i sin symbios med andra. Vid varje situation har människan möjlighet att välja hur hon ger något mening och på så sätt agerar utifrån det (Parse, 1987). Hälsa ska ses som ett sätt att 8

leva förenad i sin omgivning, snarare än i termer av bra eller dålig (Masters, 2012; Parse, 1987). Hälsan befinner sig i en positiv utvecklingsprocess där människan utvecklas i den riktning i livet hon själv har bestämt (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Det är sjuksköterskans uppgift att vägleda och stärka patienten i processen till hälsa och livskvalitet, men det är inte endast sjuksköterskans uppfattning av patientens aktuella situation som är betydelsefull. Det är av stor betydelse att även patienten skapar en förståelse för sin egen situation och sätter ord på de tidigare tysta funderingarna. Detta kan möjliggöras genom att sjuksköterskan aktivt lyssnar på patientens berättelse och ställer frågor som hjälper patienten att uttrycka oro och sorg och hjälper denne att gå vidare i processen (Wiklund Gustin & Lindwall, 2012). Genom att sjuksköterskan är medveten om patientens rätt att forma sin verklighet utifrån individuella önskemål kan hen hjälpa patienten att nå en mening och ökad livskvalitet (Parse, 1992). 4 Problemformulering Allt fler drabbas av och överlever hjärtstopp och de blir därför en vanligare patientgrupp i vården. Detta kräver att sjuksköterskan är beredd att möta de behov av stöd som kan uppstå efter ett hjärtstopp. De överlevande kan drabbas av kognitiva problem där minnesproblematiken och energilösheten skapar svårigheter att fortsätta med vardagen. Kvantitativa studier har visat att patienter som överlevt hjärtstopp generellt har likvärdig hälsa som övrig population, men då mätningarna genomförts med generella instrument går det inte säkert att säga att studierna undersökte sådant som är viktigt för just patienter som överlevt hjärtstopp. Det finns brist på kunskap om patienternas upplevelser efter ett hjärtstopp. För att sjuksköterskan ska kunna stödja patienten och förebygga komplikationer och negativ påverkan på hälsan krävs mer kvalitativ forskning som tar sin utgångspunkt i sådana upplevelser. 9

5 Syfte Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. 6 Metod Uppsatsens design är en allmän litteraturstudie vilket innebär att ett specifikt syfte ligger till grund för en strukturerad litteratursökning inom ämnet som ska utforskas. Utvald litteratur granskas noga för att sedan sammanställas till en ny studie. En litteraturstudie är den vanligaste formen av uppsats inom hälso- och vårdvetenskap och är ett bra sätt att sammanställa betydelsefull kunskap som går att tillämpa i verkligheten (Kristensson, 2014). 6.1 Datainsamling Enligt Kristensson (2014) ska datainsamlingen inledas med utformningen av en sökstrategi för att kunna urskilja passande litteratur. Sökstrategin bör innehålla användbara sökord, inklusions- och exklusionskriterier, typ av studier som eftersöks och lämpliga databaser att söka i. Vår litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och Psycinfo. I enlighet med Kristensson (2014) var sökorden känsliga nog för att kunna identifiera lämplig litteratur och samtidigt specifika nog för att rensa bort oväsentlig litteratur. Sökningen genomfördes med hjälp av både indexord och fritextsökning, men eftersom sökning med fritextord kan leda till för stor mängd oväsentliga artiklar användes detta så begränsad omfattning som möjligt. Genom att använda Booleska operatorer kan söktermerna kombineras och sökningen optimeras. Sökoperanden OR används för att söka likartade definitioner och AND för att kombinera två sökord. 6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier För att begränsa antalet sökträffar användes inklusionskriterier och avgränsningar (Östlundh, 2017). Inklusionskriterierna och avgränsningarna användes på samtliga databaser. De valda kriterierna och avgränsningarna 10

var att artiklarna skulle vara peer reviewed för att endast inkludera vetenskapliga artiklar samt att artiklarna ska vara publicerade mellan 2008 2018. Kvantitativa artiklar exkluderades manuellt, detta då kvalitativa artiklar valdes vara aktuella till syftet. 6.1.2 Cinahl Databasen Cinahl innehåller artiklar som omfattar arbetsterapi, sjukgymnastik och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016). Den slutgiltiga sökningen genomfördes 2018-10-24 och resulterade i 111 artiklar (Bilaga I). Inledningsvis användes fritextsökningarna heart arrest och cardiac arrest som kombinerades med ämnesordet heart arrest. Anledningen till att både fritextsökning och ämnesordet användes var för att inte riskera att missa artiklar som ej blivit indexerade med ämnesordet. Därefter sökte vi på ämnesorden survivors, patients och cardiac patients som sedan kombinerades. Sista blocket innehöll fritextsökning med trunkering av ordet experie* som kombinerades med ämnesordet life experiences. Trunkering kan användas för att möjliggöra träffar på artiklar som innehåller ordets samtliga böjningsformer då de flesta databaser inte gör detta automatiskt. Genom att skriva dit ett trunkeringstecken (*) efter ordstammen i sökfältet kommer databasen att söka efter alla ordets böjningsformer (Östlundh, 2017). Genom att använda Booleska operatorer kan söktermerna kombineras och sökningen optimeras. Sökoperanden OR användes för att söka likartade definitioner inom blocken och AND för att kombinera olika block (Kristensson, 2014). De tre slutgiltiga blocken kombinerades med AND och avgränsades med peer reviewed och publiceringsåren 2008-2018. 6.1.3 Psycinfo Databasen Psycinfo omfattar forskning gällande omvårdnad, psykologi och medicin (Forsberg & Wengström, 2016). Den slutgiltiga sökningen 11

genomfördes 2018-10-24 och resulterade i 79 artiklar. I denna databas fanns inte många av tidigare valda ämnesord vilket gjorde att vi företrädesvis använde oss av fritextsökningar (Bilaga II). Sökningen inleddes med fritextsökning på heart arrest och cardiac arrest som kombinerades till ett block. Sedan gjordes en fritextsökning på patients som kombinerades med ämnesordet survivors. Sista blocket bestod av fritextsökning med trunkering på ordet experie* och life experiences. De tre blocken kombinerades även här med AND och avgränsades med peer reviewed och publiceringsåren 2008-2018. 6.2 Urval och kvalitetsgranskning Urvalsprocessen inleddes med att samtliga 190 titlar lästes igenom och utifrån syftet lästes 20 abstracts i Cinahl och 22 i Psycinfo. Ej relevanta studier exkluderades vilket resulterade i att 8 studier med kvalitativ metod lästes i fulltext och granskades och gick vidare till analysprocessen. Under kvalitetsgranskningen användes en mall från Carlsson och Eiman (2003) som består av ett poängsystem och olika frågor som granskar de olika delarna av en studie (Bilaga III). Bedömningen ger en poängsumma som sedan räknas om till procent och slutligen presenteras resultatet i en gradering från I-III. I innebär hög kvalitet, II medel kvalitet och III låg kvalitet. För att erhålla grad I krävs 80 100 % av poängen. Mallen var ursprungligen utvecklad för patienter med lungcancer och har utifrån vårt syfte därför modifierats till patienter med hjärtstopp. Vi granskade samtliga artiklar enskilt för att sedan diskutera resultatet för att säkerställa likvärdiga poäng. Samtliga artiklar uppnådde grad I vilket vi tidigare kommit fram till var ett krav för vidare inkludering. 6.3 Dataanalys För att skapa en strukturell analys har vi utgått från en modell i fem steg beskriven av Friberg (2017). I steg ett lästes de utvalda studierna igenom 12

flera gånger individuellt för att skapa en bild av innehållet. Fokus låg på studiernas resultat och dess teman och subteman. I steg två identifierades nyckelfynd i varje studies resultat. Detta gjordes gemensamt och vi förde en diskussion om eventuella oklarheter som kunde uppstå. I steg tre förde vi sedan gemensamt över studiernas nyckelfynd, subteman och teman till tabeller för att på ett lättare sätt få en översikt av innehållet och vad det var som skulle analyseras. I steg fyra identifierades likheter och skillnader mellan studiernas resultat för att med syftet i fokus kunna skapa nya subteman och teman med hjälp av nyckelfynden. Det här steget var det mest utdragna där vi försökte diskutera fram en lämplig tolkning och skapa homogena teman. Detta övergick sedan i steg fem som presenterar ett exempel på analysprocessen (Bilaga V). 6.4 Forskningsetiska överväganden Inom den medicinska forskningen som har sin utgångspunkt kring sjukdom, ohälsa, hälsa och behandling görs det studier på människor. För att skydda människan från att utnyttjas eller skadas krävs etik och all forskning ska utgå från ett etiskt förhållningssätt. Forskningsetiska ställningstaganden gäller även litteraturstudier eftersom etiken i andras arbeten då granskas (Kristensson, 2014). Personuppgiftslagen (PUL, SFS:1998:204) fastslår att personuppgifter måste behandlas på ett sådant sätt att enskilda individer och deras personliga integritet garanteras respekt och hänsyn. I vår studie ansåg vi det vara viktigt att de inkluderade artiklarna var etiskt övervägda och att de belyste informerat samtyckte och konfidentialitet. De valda artiklarna har samtliga uppnått dessa kriterier. Vi har varit noga med att inte förvanska resultatet och har inte gjort några fria tolkningar, tagit bort väsentliga fakta eller exkluderat artiklar efter eget tycke. 13

7 Resultat Sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman. 1. Medvetenhet om en förändrad kropp med följande subteman; fysiska funktioner, förändrat känsloliv samt förändrade kognitiva funktioner. 2. Existentiella funderingar med följande subteman; rädslan för ett nytt hjärtstopp, mening och sammanhang samt livet och döden. 3. Behov av stöd och kommunikation, med följande subteman; stöd från vården samt betydande relationer. 7.1 Medvetenhet om en förändrad kropp 7.1.1 Förändrade fysiska funktioner Att behöva anpassa sig till det nya livet var för många svårt. När de kom hem igen upplevde många att vissa kroppsliga funktioner försvunnit eller förändrats (Bremer, Dahne, Sturesson, Årestedt & Thylén, 2018; Forslund, Zingmark, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2014). Vissa patienter kände sig trötta och upplevde att deras kropp saknade styrka. Andra tyckte att det var besvärligt att tidigare enkla uppgifter som att gå upp och ner i en trappa plötsligt var en svårighet. Återupplivningen hade även resulterat i frakturer som ledde till en oerhörd smärta för patienterna (Forslund et al., 2014; Forslund, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2017). En del patienter undvek vissa aktiviteter helt på grund av smärtan (Forslund et al., 2017). Fysiska begränsningar beskrevs i form av begränsningar i rörligheten, vilket var extra tydligt när de behövde längre tid för vissa aktiviteter (Ketilsdottir, Albertsdottir, Akadottir, Gunnarsdottir & Jonsdottir, 2014). Andra uttryckte att de kände trötthet och svaghet. De kände att de inte kunde träna på samma sätt som tidigare (Uren & Galdas, 2015). Vissa patienter kände även en brist på energi en tid efter hjärtstoppet och att de behövde träna för att återgå till sitt gamla, normala jag (Ketilsdottir et al., 2014). Andra patienter upplevde nu kroppen som sårbar och begränsad vilket ledde till en osäkerhet om vad 14

den klarade av. Osäkerheten och tvivlen över de kroppsliga funktionerna kunde för vissa patienter leda till en mer försiktig livsstil som i värsta fall kunde bli helt passiv (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009). Att inte känna igen sin kropp kunde för vissa leda till skam och undvikande av sociala situationer. Patienterna ville återfå kontrollen över sina kroppar för att kunna återuppta det liv de levde tiden innan hjärtstoppet (Forslund et al., 2017). 7.1.2 Förändrat känsloliv Tiden efter hjärtstoppet innebar en känslomässig påverkan i olika former hos patienterna (Bremer et al., 2009; Bremer et al., 2018; Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014; Uren & Galdas, 2015). Att ha lättare till ilska och gråt var för många ett tydligt problem vilket kunde ge känslan av att inte vara samma person längre och inte kunna leva på som vanligt. Svårigheterna att återgå till det tidigare livet försvårades även av energilöshet, vilket exempelvis kunde leda till att de sköt upp ärenden (Forslund et al., 2017). Hos vissa av de manliga patienterna var känslan av förlorad självständighet en av de besvärligaste känslomässiga utmaningarna. Självständigheten påverkades särskilt då de fick körförbud och tvingades vara beroende av andra för att ta sig någonstans (Uren & Galdas, 2015). För många patienter var ångest ett vanligt förekommande problem (Bremer et al., 2009; Bremer et al., 2018; Forslund et al., 2014; Uren & Galdas, 2015). Känslorna av ångest upplevdes av vissa svårast direkt efter utskrivningen (Uren & Galdas, 2015) och av andra värre ju längre tiden gick och när kontakten med vården blev mindre (Bremer et al., 2018). Ångesten kunde uppstå av rädslan över förlorade funktioner i det framtida livet (Bremer et al., 2009) och även av att behöva gå och lägga sig i mörkret, vilket upplevdes skrämmande och gav känslor av hopplöshet (Bremer et al., 2018). Patienterna kunde använda sig av humor och sarkasm för att hantera situationen och skydda sig själva mot sårbarheten (Ketilsdottir et al., 2014). 15

7.1.3 Förändrade kognitiva funktioner Att överleva ett hjärtstopp innebar gemensamt för patienterna att drabbas av någon form av minnesförlust (Bremer et al., 2009; Bremer et al., 2018; Brännström, Niederbach & Rödin, 2018; Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017; Ketilsdottir et al., 2014; Uren & Galdas, 2015). Ingen hade något minne från hjärtstoppet och det varierade i hur mycket de kom ihåg från tiden runt händelsen (Brännström et al., 2018). Vissa patienter upplevde att det var som att plocka fram foton ur ett album, där de bara kom ihåg vissa enstaka händelser. De korta och fragmenterade minnena var för många skrämmande och svåra att släppa. För att kunna hantera den minnesförlust de drabbats av var det viktigt för patienterna att få höra vad som hänt, att få svar på sina frågor för att fylla i luckorna och kunna skapa en helhet (Bremer et al., 2018). Den första månaden efter utskrivningen var för vissa den jobbigaste perioden där kognitiva problem blev märkbara. Dåligt tålamod och lättretlighet var vanliga upplevelser (Ketilsdottir et al., 2014; Forslund et al., 2017). Många patienter rapporterade att trötthet och svaghet var en ny utmaning i deras liv (Uren & Galdas 2015). Vissa patienter beskrev svårigheter i att följa med i en konversation och att kunna hålla tråden (Forslund et al., 2017), medan andra upplevde problem som nedsatt läsförmåga och svårigheter i att känna igen bekanta personer (Ketilsdottir et al., 2014). Kognitiva försämringar innebar även att vissa patienter behövde göra listor för dagen för att klara av den (Forslund et al., 2017). De kognitiva problemen och minnesförlusten skapade en känsla av tomhet och förlust som de inte kunde förklara (Bremer et al., 2009). Nya minnen uppkom även långt efter hjärtstoppet men att hela tiden försöka komma ihåg kunde hindra patienterna från att gå vidare med livet (Bremer et al., 2018). Hjärtstoppet, minnesförlusterna och de kognitiva problemen behövde inte betyda att livet hade blivit avbrutet, utan att livet kunde upplevas i nuet men från ett förändrat perspektiv (Bremer et al., 2009). 16

7.2 Existentiella funderingar 7.2.1 Rädslan för ett nytt hjärtstopp För flera av patienterna var rädslan för ett nytt hjärtstopp något som förföljde dem i vardagen och blev därmed ett hinder för att leva vidare (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2014; Forslund et al., 2014; Bremer et al., 2018; Palacios-Ceña, Losa-Iglesias, Salvadores-Fuentes & Fernández-de-las-Peñas, 2011). Rädslan för återfall skapade känslor av maktlöshet och gjorde det tydligt att det inte finns någon garanti för fortsatt liv eller det liv som önskas (Bremer et al., 2009). Många sökte efter information om hjärtstopp för att undvika ett nytt och såg alltid till att mäta sitt blodtryck och ha ständig närvaro av en mobiltelefon (Ketilsdottir et al., 2014). Oroskänslor uppstod när de undrade ifall de skulle lyckas känna igen symtomen. De gick därför ofta runt och kände efter och funderade istället för att leva i nuet (Bremer et al., 2018; Forslund et al., 2014). För vissa blev rädslan för återfall ett sådant hinder i vardagen att den ledde till svår ångest med svårigheter att både röra på sig och andas ordentligt (Palacios-Ceña et al., 2011). 7.2.2 Mening och sammanhang Hjärtstoppet innebar för många patienter att de hade fråntagits makten över sina kroppar och de ville nu återfå den och återuppta det tidigare livet (Forslund et al., 2017). Extra påtagligt var minnesförlusten som infann sig precis vid uppvaknandet, där patienterna upplevde att de kastades ut i en värld av osäkerhet där kontroll och en känsla av mening och sammanhang saknades. Att fylla minnesluckorna med innehåll var viktigt för att skapa ett sammanhang med resten av livet och för att avbrottet i livet inte skulle upplevas vara utan mening. Genom sökandet skapade patienterna en förutsättning för framtiden där hjärtstoppet och minnesförlusten gjordes mer lätthanterligt. Sökandet innebar också att en djupare mening med hjärtstoppet ville finnas och undersökas, där de även försonades med den nya kroppen. Att finna hopp för framtiden var inte enbart viktigt för patienterna utan de 17

upplevde även att det var betydande för deras närstående för att kunna skapa välmående för hela familjen (Bremer et al., 2009). Vägen till försoning med den nya kroppen innebar att patienterna hade existentiella frågor om livet, döden och ödets roll. Patienterna ställde frågor till sig själva där de reflekterade över det tidigare livet och försökte finna anledningar till hjärtstoppet (Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017; Palacios-Ceña et al., 2011). Tankar kring om det fanns något de kunde gjort eller om de borde tagit bättre hand om sig var vanliga (Palacios-Ceña et al., 2011). Känslor av ilska kunde uppstå när det visade sig att hjärtstoppet berodde på ärftlighet eller när de hade levt hälsosamma liv och insåg att detta inte hade hjälpt (Bremer et al., 2018). Om hjärtstoppet berodde på ärftlighet upplevde många att de inte hade någon möjlighet att själva hindra det från att hända igen (Brännström et al., 2018). Vissa hade svårt att acceptera att de hade drabbats när de var så vältränade och att det fanns andra som levde ohälsosammare och hade fler riskfaktorer. Detta skapade en känsla av hopplöshet (Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2014). 7.2.3 Livet och döden Att överleva ett hjärtstopp genererade en förändrad syn på livet för många patienter (Bremer et al., 2009; Forslund et al., 2014; Ketilsdottir et al, 2014). Samtidigt som många patienter upplevde att de kroppsliga förändringarna endast ledde till negativa aspekter, var det andra som uttryckte en känsla av att ha vunnit på lotto (Forslund et al., 2017) och en känsla av att ha givits en andra chans i livet då det inte varit deras tur att dö (Forslund et al., 2014). För många blev tankarna på döden och meningen med livet plötsligt tydliga och de insåg för första gången att livet är kort och hastigt kan försvinna (Brännström et al., 2018; Forslund et al., 2014). De nya tankarna innebar att behöva åstadkomma ett nytt förhållningssätt till döden och att lära sig att uppskatta livet medans det pågår (Forslund et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). För vissa var det jobbigt att tänka på döden men andra var realistiska 18

och tänkte att om det händer så händer det och det går inte att göra något åt (Bremer et al., 2018). Patienterna uttryckte att de inte var rädda för just döendet, då detta inte var ett mörkt ställe att frukta (Forslund et al., 2017). Patienterna mindes inga skrämmande händelser från när hjärtstoppet precis inträffat och de var medvetslösa. Det hade känts mer som en svimning än som att dö och de kände därför ingen ångest över en kommande död i framtiden (Forslund et al., 2014). 7.3 Behov av stöd och kommunikation 7.3.1 Betydande relationer Efter hjärtstoppet började patienterna värdera tiden i livet mer genom att prioritera de relationer som visade sig vara mest värdefulla (Forslund et al., 2017; Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2014). Att sortera bort relationer som gav dålig energi och lägga den tiden på de viktiga visades vara betydande (Ketilsdottir et al., 2014). Tanken på att hjärtstoppet kunde tagit dem ifrån sina närstående och att de bland annat aldrig någonsin skulle fått se dem skratta eller känna deras doft igen ledde till känslor som var svåra att hantera (Palacios-Ceña et al., 2011). Även tankarna på vad de hade låtit sina närstående genomlida var för många extra tungt att ta sig igenom (Forslund et al., 2014; Bremer et al., 2009). För vissa var hjärtstoppet en händelse som väsentligt förändrade dem och de undrade hur deras närstående kunde undvika att se deras ändrade personlighet. Andra kände sig precis som vanligt och ifrågasatte varför deras närstående förväntade sig att de skulle ha förändrats (Brännström et al., 2018). För många av männen var det svårt att se hur deras vanliga ansvar och roll i hemmet förändrades, i synnerhet när det gällde att sitta bredvid när deras fruar nu hade ansvaret för bilkörningen. Att däremot låta sin fru ha ansvar för medicineringen var ingenting som tycktes påverka självständigheten. Trots 19

frustration över de nya rollerna upplevdes fruarna vara deras största stöd som de hellre vände sig till istället för till sjukvården (Uren & Galdas, 2015). 7.3.2 Stöd från vården Flera patienter kände att övergången från sjukhuset till hemmet innebar en övergång från trygghet och säkerhet till osäkerhet och sårbarhet (Bremer et al., 2018; Palacios-Ceña et al., 2011). Bristande information och stöd från sjukvården var en anledning till att patienterna kände sig övergivna, ensamma och oförmögna att hantera den nya livssituationen på egen hand. Det beskrevs frustrerande att inte ha fått information om att återupplivningen kunde resultera i frakturer och svår smärta. Okunskapen ledde till att patienterna fick ångest då de trodde att smärtan kom från hjärtat (Forslund et al., 2014; Forslund et al., 2017). Patienterna jämförde symtomen med de som funnits innan hjärtstoppet och försökte på ett logiskt sätt förklara dem men sökte vård om det kändes annorlunda (Forslund et al., 2017). Att ha regelbundna hälsokontroller var viktigt för patienterna för att få veta att hjärtat fungerade som det skulle och det gav en känsla av trygghet (Ketilsdottir et al., 2014). Tryggheten stärktes när de fick höra att alla prover såg bra ut men frustration kunde uppstå när svaren från personalen dröjde (Forslund et al., 2017). Vissa patienter tyckte att det kändes jobbigt att förhållandet med personalen som vårdat dem på sjukhuset slutade att upphöra och de ville gärna träffa dem igen vid uppföljningen. Patienterna upplevde också att sjukvårdspersonalen inte försedde dem med strategier för att hantera osäkerheten och att de undvek att prata om döden vilket ledde till ångest. De undrade vem de annars skulle kunna prata om döden med när vårdpersonalen inte ville ställa upp. Kvinnorna kände en övergivenhet i att de inte fick tillräcklig information om möjligheterna att bli gravida efter hjärtstoppet. De antog själva att det inte var möjligt men ville ha anledningar till varför det gick eller ej (Palacios-Ceña et al., 2011). 20

Vissa patienter hade svårt att hantera upplevelsen av att ha dött och därefter kommit tillbaka till livet, och upplevde att ingen annan förutom de som varit med om en sådan komplex händelse kunde förstå hur det kändes (Palacios- Ceña et al., 2011). Att hitta personer med liknande upplevelser var viktigt i vägen tillbaka till det vanliga livet och gav en känsla av tillhörighet (Bremer et al., 2018; Ketilsdottir et al., 2014; Palacios-Ceña et al., 2011). En manlig patient var trött på själv att hantera sitt eget tillfrisknande och upplevde att stödet från en stödgrupp var värdefullt (Uren & Galdas et al., 2015). 8 Diskussion 8.1 Metoddiskussion 8.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterier valdes i relation till studiens syfte. Under sökningens gång var tanken att begränsa i antal år som gått från det att hjärtstoppet inträffade. Detta gjorde dock att ett flertal artiklar som matchade syftet exkluderades och det gjorde det svårt att identifiera tillräckligt med material till resultatet. Det gjordes inte heller någon begränsning i ålder eller geografiskt ursprung, vilket kan ses som en styrka då hjärtstopp är något som förekommer i hela världen. Vi ville få ett stort omfång för att ge resultatet en ökad överförbarhet. Att avgränsa geografiskt hade även kunnat exkludera ytterligare relevanta artiklar. Kvalitativa artiklar ansågs vara relevanta för studien då syftet fokuserade på patienternas upplevelser, vilka bäst studeras med en kvalitativ ansats där patienternas egna utsagor undersöks (Forsberg & Wengström, 2016). Forsberg och Wengström (2016) menar att tidsintervallet bör vara åtta år, men vi ansåg att tio år var mer lämpligt. Tidsintervallet kan ses som långt men valdes för att få ett mer omfattande sökresultat och för att inte utesluta äldre artiklar som var relevanta för syftet. Enligt Kristensson (2014) stärks 21

studiens trovärdighet om den har varit publicerad i en vetenskaplig artikel och om den är peer reviewed, vilket gjorde att dessa avgränsningar valdes i våra inklusions- och exklusionskriterier. 8.1.2 Datainsamling Under datainsamlingen eftersträvades en god sökstrategi där relevanta sökord utformades med hjälp av studiens syfte. En provsökning genomfördes i Cinahl för att upptäcka fler relevanta sökord utifrån artiklarnas ämnesord. För att påträffa relevanta artiklar kombinerades fritextsökning med ämnesord. Genom att använda ämnesord i sökningen blev sökningen mer specifik (Kristensson, 2014). Att kombinera ämnesord och fritextsökning ses som en styrka då risken annars finns att missa de artiklar som inte har indexerats. För att finna den mest träffsäkra sökningen utfördes olika sökningar och kombinationer med sökorden. Sökningen stärktes genom användningen av block och den Booleska operatorn OR. På så sätt ökades sökningens känslighet. Sökoperanden AND användes för att kombinera de olika blocken, vilket kan ses som en svaghet då det skulle kunna medföra att artiklar utesluts om de ej har ett bestämt ord från varje block (Kristensson, 2014). Att utesluta användning av operanden AND sågs dock vara en större svaghet än att riskera färre träffar och vi valde därför att använda den. Användningen av trunkering på experience är en styrka då våra valda artiklar innehåller olika böjningsformer av det ordet. Genom att utesluta trunkering kunde viktiga artiklar ha missats. Östlundh (2017) belyser vikten av att vid varje tillfälle noga ta reda på hur eller om trunkeringen bör ske. Frånsett vissa ord bör de flesta trunkeras, men en felaktig trunkering kan leda till alldeles för många träffar på irrelevanta ord. Den slutgiltiga sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Psycinfo då dessa belyser ämnen inom medicin och omvårdnad. Inledningsvis gjordes en sökning i Cinahl där majoriteten av artiklarna hittades. I PsycInfo påträffades två artiklar, varav en även fanns som dubblett i Cinahl. Fler artiklar kunde 22

möjligen påträffats om mer tid lagts på framtagandet av passande sökord för just PsycInfo. En provsökning genomfördes efter detta i databasen PubMed, vilken dock inte genererade i nya relevanta artiklar. Det ses som en styrka att de valda artiklarna från både Cinahl och Psycinfo återfanns som dubbletter i PubMed. Övriga påträffade artiklar i PubMed var kvantitativa och valdes därför bort. 8.1.3 Urval och granskning Urvalet av artiklar innebar att studier inkluderades eller exkluderades utifrån läsning av titlar och abstracts. Artiklar som ansågs lämpliga lästes därefter igenom i fulltext. Att relevanta artiklar ska ha missats för att vi ej läste dem i fulltext är inget vi tror har påverkat resultatet då både titlar och abstracts tydligt visade att de ej matchade syftet. För att påvisa utvalda studiernas kvalitet användes en granskningsmall av Carlsson och Eiman (2003). Mallen var ursprungligen utformad för att granska artiklar där patienterna hade en lungcancerdiagnos och har därför modifierats till patienter som fått hjärtstopp. Mallen var enkelt utformad och berörde viktiga delar i granskningen vilket ansågs vara en styrka. Enligt Kristensson (2014) är det viktigt att artiklar som inkluderas har hög kvalitet för att resultatet ska bli av bästa tänkbara kvalitet. Med anledning av detta och för att öka trovärdigheten var de artiklar som inkluderades i studien av hög kvalitet. Av de åtta inkluderade artiklarna är det fyra forskare som har varit med och skrivit två stycken artiklar (Forslund, Zingmark, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2014; Forslund, Jansson, Lundblad & Söderberg, 2017) och ytterligare en forskare som har varit med och skrivit två artiklar (Bremer, Dahlberg & Sandman, 2009); Bremer, Dahné, Stureson, Årestedt & Thylén, 2018). Detta kan ses som en svaghet då det kan påverka trovärdigheten och överförbarheten. Det är dock inget vi anser påverkar resultatet då innehållet är varierat och brett. 23

En svaghet i urvalet var att tillgängligheten på kvalitativa artiklar var begränsad vilket är något som kan påverka resultatet. De artiklar som inkluderats är de enda vi hittade som var både kvalitativa och som vi ansåg passade syftet. Majoriteten av patienterna i artiklarna var män. Det gör att överförbarheten till manliga patienter som befinner sig i samma situation är god. Dessvärre finns det inte lika mycket forskning som belyser kvinnors upplevelser av att överleva ett hjärtstopp, vilket gör att överförbarheten till kvinnor som befinner sig i samma situation inte är lika god. Det går inte säkert att säga att kvinnors upplevelser står i relation till hur männen upplever sin situation, vilket gör att överförbarheten skiljer sig mellan könen i denna studie. 8.1.4 Dataanalys Dataanalysen utgick från Fribergs (2017) analysmodell bestående av fem steg då den ansågs vara enkel att följa och tillämpa i en litteraturstudie. För att vi båda skulle bilda oss en egen uppfattning om artiklarnas resultat använde vi oss av triangulering och läste först igenom artiklarna individuellt och sedan diskuterade vi dem gemensamt. Detta kan ses som en styrka då triangulering ökar validiteten (Henricson, 2012). Svåra engelska ord slogs upp i lexikon men vissa ord var extra svåröversatta. Vi förde därför en gemensam diskussion för att undvika missförstånd av innehållet i texterna. Eftersom vi båda läste texterna individuellt blev vi väl insatta i dem och kunde börja diskutera påträffade likheter och skillnader för att identifiera nyckelfynd och subteman. Vissa nyckelfynd var väldigt tydliga och enkla att skapa teman av, samtidigt som vissa var mer komplicerade att kategorisera då de kunde passa in under flera subteman. Genom att skapa tre teman upplevdes det lättare att skapa subteman som var täckande för nyckelfynden. 24

8.2 Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Analysen resulterade i tre teman; Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Vi har valt att diskutera de mest framträdande delarna av resultatet. Det framkom att många patienter ständigt levde med oron för att drabbas av ett hjärtstopp igen, vilket blev ett stort hinder i vardagen. Rädslan och oron gjorde att de sökte efter egen information om hjärtstopp och den blev ett hinder för dem att kunna gå vidare och leva i nuet. Dahlberg och Segesten (2010) menar att när någon lever med en sjukdom kan det leda till känslor av att det dagliga livet är begränsat. Begränsningen behöver dock inte vara bestående utan det är upp till varje person att bestämma hur hen väljer att förhålla sig till det. Vidare säger Dahlberg och Segesten (2010) att det alltid ska vara en möjlighet att känna hälsa och välbefinnande trots sjukdom och att det är en viktig uppgift för sjuksköterskan att möjliggöra detta. Precis som Parse (1987) menar i sin teori om hälsa som mänsklig tillblivelse, ska inte hälsa definieras som en motpol till sjukdom eller lidande, utan tvärtom som en ständigt utvecklande process där både hälsa och sjukdom kan infinna sig samtidigt. Med utgångspunkt från dessa fynd anser vi att det är viktigt att patienterna får hjälp med att kunna hantera rädslan och oron de går runt med. Patienterna behöver få möjligheten att känna hälsa trots rädslan och inte känna att det hindrar dem från att gå vidare och leva i nuet. Utöver rädsla för återfall visade resultatet att patienterna även drabbades av ångest på grund av rädsla för förlorade funktioner i framtiden och på grund av känslan av att inte vara samma människa längre. Dålig hälsa, oro och depression efter hjärtstopp har även påvisats av Israelsson et al., (2017). Dock visade deras studie att majoriteten av patienterna skattade sin hälsa som relativt god/acceptabel och inte visade några symtom på ångest eller 25