2012 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Näringslivets efterfrågan på arbetskraft minskar tydligt. Samtidigt förändras förutsättningarna att rekrytera personal med den nya teknikens ökade betydelse. Fortfarande är referenstagning och traditionella bakgrundskontroller dominerande när man söker information om jobbsökande. Men det som stadigt växer i betydelse är att googla eller söka information i sociala medier. De flesta företag har någon form av policy för bakgrundskontroller av kandidater och en tydlig trend är att omfattningen av bakgrundskontrollerna ökar. Företagen anstränger sig för att undvika felrekryteringar och att skaffa sig god information om dem som söker ett jobb. Med allt färre lediga jobb är det också tydligt att vi går mot arbetsgivarens marknad. Denna rapport bygger på en enkätundersökning bland rekryteringsansvariga på 892 företag i privat och offentlig sektor över hela landet. Undersökningen har genomförts tre gånger tidigare, 2011, 2010 och 2008, vilket ger möjlighet att jämföra trender över tid. Siffrorna visar bland annat att fyra av tio företag söker information om kandidater på Facebook och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar. Undersökningen visar också att företagen jobbar aktivt med att värna sökandes personliga integritet, bland annat genom att informera om vilka kontroller som görs. Fyra av tio företag söker information om kandidater på Facebook och Google. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2008 då endast ett av tio företag gjorde liknande undersökningar.
Brist på jobb Av de tillfrågade uppger 77 procent att de planerar att anställa någon de närmaste tre månaderna. Att siffran är något lägre än förra året, 83 procent, ligger i linje med att tillväxttakten för näringslivet har avstannat. Med en sviktande konjunktur bromsar nu också arbetsmarknaden in. Minskad efterfrågan bidrar till sämre framtidstro och färre arbetstillfällen. När undersökningen genomfördes första gången, våren 2008, var konjunkturläget starkt och 88 procent av företagen svarade att de planerade att anställa någon de närmaste tre månaderna. Andra gången den genomfördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta sig igen efter fallet i samband med finanskrisen. Då svarade 74 procent att de planerade anställa någon de närmaste tre månaderna. 8 4 Planerar ditt företag att anställa någon de närmaste tre månaderna? 77 Ja 18 Nej 5 Vet ej 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 2000 2001 Sambandet tillväxt-sysselsättning Antal anställda, förväntan Antal anställda, utfall Konjunkturindikator 2002 2003 2004 2005 I undersökningen framgår att 12 procent av företagen anser att tillgången på kompetent personal är bättre jämfört med för ett år sedan. 64 procent anser att det inte är någon skillnad medan 15 procent menar att tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes för ett år sedan upplevdes tillgången på kompetent personal marginellt sämre. Enbart 10 procent av företagen uppgav då att tillgången hade blivit bättre jämfört med ett år tidigare, medan 22 procent tyckte att den hade blivit sämre. Ekonomin växte relativt stabilt och konkurrensen om kompetent arbetskraft hårdnade. I nuläget ser trenden annorlunda ut, ekonomin minskar och företagen nyanställer inte i samma höga grad. 2006 2007 2008 2009 2010 Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan? 2011 7 Konjunkturundersökningen för Stockholms län, Stockholmsbarometern, fastställer i senaste rapporten att sysselsättningen totalt sett minskar. För Stockholms näringsliv uppnår sysselsättningen ett nettotal 1 på -6, vilket är den lägsta noteringen sedan våren 2010. Minskad sysselsättning gäller i flertalet branscher, särskilt i tillverkningsindustrin, sällanköpsvaruhandeln och livsmedelshandeln. I byggindustrin, partihandeln och handeln med motorfordon ökar däremot fortfarande sysselsättningen. Prognosen för 2012 års första kvartal tyder, enligt Stockholmsbarometern, på en fortsatt negativ trend med en minskning av antalet anställda i näringslivet i oförändrad takt. Nettotalet för förväntad sysselsättning under första kvartalet är -9, vilket är ungefär samma som kvartalet före på -7. 5 4 3 1 12 Bättre 64 Ingen skillnad 15 Sämre 9 Kan inte bedöma Brist på arbetskraft och kompetent personal uppstår ofta i högkonjunktur när efterfrågan är stor, verksamheter utökas och ny personal behöver anställas. Avsaknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under 2000-talet har det i Stockholm främst varit företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten 2 som drabbats av problemen. På motsvarande 1 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 2 Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning mm är en viktig del av företagstjänstesektorn. 2
sätt vid lågkonjunktur minskar efterfrågan på kompetent personal. Brist på arbetskraft alla sorters befattningar, oavsett chefsgrad. Ungefär en femtedel anger att bakgrundskontroller särskilt genomförs för VD (19 procent) medan 29 procent anger att det särskilt genomförs för chefspositioner. 100 80 60 40 20 Näringslivet Databranschen Uppdragsverksamhet Byggindustrin En stark trend kan noteras: bakgrundskontroller blir vanligare och mer omfattande. 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Bakgrundskontroller vid anställningar 2009 2010 2011 Antalet anställda minskar nu efter en längre period av ökningar, särskilt i vissa branscher. Arbetsmarknaden ökade tydligt när konjunkturen utvecklades positivt, men tendensen är nu tydligt negativ. När arbetstagarna börjar konkurrera om jobben i högre utsträckning än tidigare övergår situationen till arbetsgivarens marknad. Då utökas arbetsgivarnas handlingsfrihet och förhandlingsutrymmet stärks något. När undersökningen genomfördes förra året var situationen annorlunda och arbetsmarknaden stärktes istället. 38 procent bedömer att bakgrundskontrollerna, utöver referenstagning, har ökat det senaste året och enbart 1 procent upplever att de har minskat. Allt sedan den första undersökningen genomfördes 2008 kan en stark trend noteras: bakgrundskontroller blir vanligare och mer omfattande. Tre av fyra har en policy Det framgår att 75 procent av företagen har någon form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller vid rekrytering. 37 procent har en tydlig policy och ytterligare 38 procent har en policy av mer informell karaktär. Detta är ungefär samma andelar som i förra årets undersökning. De företag som i högre grad har en tydlig policy är inte oväntat de stora företagen, medan små och medelstora företag i högre grad har informella policyer. Vid frågan för vilka befattningar det görs bakgrundskontroller svarar 60 procent att det genomförs för Majoriteten av företagen (54 procent) gör bakgrundskontroller på en eller två kandidater mot slutet av rekryteringsprocessen. 27 procent genomför bakgrundskontroller på tre till fyra kandidater medan enbart 9 procent granskar fler än fem kandidater. Bakgrundskontroller genomförs på ungefär lika många kandidater i år som förra året. 5 4 3 1 10 0 Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på? 54 1 2 27 3 4 9 5 eller fler Bland företagen som genomför bakgrundskontroller utför i princip samtliga en referenstagning (97 procent). Kontroll av tidigare anställningar är nästan lika frekvent förekommande (91 procent), medan nästan tre fjärdedelar (72 procent) undersöker utbildningshistorik hos de sökande. Drygt en femtedel (22 procent) undersöker brottsdomar och stämningar, nästan lika stor andel (21 procent) tar också del av hälsokontroller. Att göra internetsökningar på kandidater via sökmotorer såsom Google har fått ökad betydelse de senaste åren och utförs av 37 procent av företagen. 24 procent av företagen uppger att de genomsöker sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook som ett led i bakgrundskontrollen. Mer om detta finns utvecklat senare i rapporten. 3
Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering? Referenser Tidigare anställningar Utbildningshistorik Gör sökningar på Internet via till exempel Google Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook Brottdomar och stämningar Hälsokontroll Vi förlitar oss på bemannings- eller rekryteringsföretag Företagsengagemang Alkohol- och drogtest Kreditupplysning och betalningsanmärkningar Inkomstuppgifter Konkurser Övrig privatekonomi Frånvaro via Försäkringskassan Vi gör inga bakgrundskontroller 4 8 10 Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning? Frånvaro via Försäkringskassan Är nöjd med det vi redan gör Alkohol- och drogtest Brottdomar och stämningar Hälsokontroll Kreditupplysning och betalningsanmärkningar Sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook Konkurser Gör sökningar på Internet via till exempel Google Företagsengagemang Inkomstuppgifter Övrig privatekonomi Utbildningshistorik Tidigare anställningar Använda bemannings- eller rekryteringsföretag Referenser 5 % 1 15 % 25 % 3 35 % 4 Skillnad mellan privat och offentlig sektor Företag i privat sektor tenderar att undersöka alkohol- och drogtester, kreditupplysning och betalningsanmärkningar, sociala medier som bloggar, Twitter eller Facebook samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än företag i offentlig sektor. Företag i offentlig sektor lägger större vikt vid att undersöka brottsdomar och stämningar än vad som är fallet för privata företag. Resultaten från förra årets undersökning visade på ungefär samma skillnader mellan den privata och den offentliga sektorn. När företagen tillfrågas om vilka av bakgrundskontrollerna de inte utför i dag, men skulle vilja göra för att ge ökad trygghet vid en rekrytering, utpekas frånvaro via Försäkringskassan av 37 procent. 29 procent uppger alkohol- och drogtest medan 27 procent uppger brottsdomar och stämningar (29 procent). Drygt en femtedel uppger hälsokontroller (22 procent) medan knappt en femtedel (18 procent) uppger kreditupplysning och betalningsanmärkningar. En stor andel av företagen, 36 procent, är nöjda med de bakgrundskontroller som redan genomförs. Företag i privat sektor önskar i större utsträckning än företag i offentlig sektor att undersöka kreditupplysning och betalningsanmärkningar samt frånvaro via Försäkringskassan. Företag i offentliga sektorn skulle 4
vilja lägga större vikt vid hälsokontroller, men verkar utöver det att vara nöjdare med det man redan gör än vad som är fallet för företag i privata sektorn. Talar de sökande sanning? En betydande andel av företagen har vid ett eller flera tillfällen, efter bakgrundskontroll, råkat ut för att kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller undanhållit relevant information vid rekrytering att de valt att inte gå vidare med kandidaten. För 41 procent av företagen har det skett vid enstaka tillfällen medan 3 procent anger att det skett vid flertalet tillfällen. Vid en jämförelse med resultaten från undersökningen från förra året kan det konstateras att det är samma andel företag som har råkat ut för en sådan situation. Har du någon gång råkat ut för att en kandidat, efter bakgrundskontroll, visat sig ha uppgett så grovt felaktiga uppgifter, eller undanhållit relevant information vid rekrytering att ni valt att inte gå vidare med kandidaten? 5 4 3 1 3 Ja, flera gånger Sökningarna i sociala medier fortsätter att öka Allt sedan den första av dessa undersökningar gjordes 2008 finns en mycket tydlig trend att rekryterarna allt mer söker information om kandidater i sociala medier. Denna undersökning visar att 37 procent gör sökningar på Internet via till exempel Google. Det är en tydlig ökning från förra årets 32 procent och en ihållande trend som tycks fortsätta. I undersökningen från maj 2008 var det så få som 8 procent som gjorde internetsökningar. 41 Ja, enstaka tillfällen 56 Aldrig 7 5 4 3 1 Kontrollerar ni kandidater via Facebook 8 Ja, regelbundet betydligt vanligare att privata företag undersöker Facebook (42 procent) än offentliga arbetsgivare (32 procent). Små företag sticker ut i att regelbundet kontrollera Facebook, 17 procent jämfört med snittet på 8 procent. De öppna svaren i undersökningen visar att rekryterarna har en del svårigheter med att söka efter information på nätet eller via sociala medier. Till exempel noterar en svarande på frågan om de söker information via Facebook: Om de har en öppen profil, annars kan det vara svårt att komma åt information. Men vi söker alltid efter information!. Svaret visar att det inte går att hitta information om alla kandidater, vilket kan vara en del av förklaringen till att inte fler rekryterare använder den typen av information. En annan svarande anger på frågan om de använder Facebook: Inte enligt vår rutin, men det händer. Hur ska informationen användas? På en direkt fråga om rekryterarna någon gång sorterat bort en kandidat med anledning av information de fått om personen via sökningar på Internet svarar 19 procent ja. Men en svarande antyder att det kan vara mer vanligt än så, genom att svara: Svarar endast utifrån min egen erfarenhet. Detta har dock troligen 32 Ja, ibland 61 Nej Sökningarna via Facebook visar också en stadigt ökande trend, där fyra av tio (40 procent) av rekryterarna använder sig av den informationen antingen regelbundet eller ibland. Även detta en tydlig ökning från förra årets 33 procent. Noterbart är att det är 5
skett i organisationen. Det finns också de som använder informationen på Internet som underlag för anställningsintervjuer, en svarande svarar på om de har sorterat bort någon kandidat: Inte enbart av den anledningen, men det kan göra att man borrar djupare i vissa frågor vid intervjun. Andra svarande noterar också att information på Internet inte bara påverkar i själva arbetssökandet, utan att det finns personer som blivit uppsagda från sitt jobb på grund av information på nätet. Det är något vanligare att privata rekryterare sorterar bort en kandidat utifrån information på nätet (20 procent) än att offentliga (16 procent) gör det. Svårt att tolka informationen Uppenbart finns svårigheter både med att hitta information om alla sökande på nätet och också oklarheter i hur informationen ska tolkas. Vissa sökande kan ha väldigt vanliga namn, vilket gör att rekryteraren i en internetsökning inte kan avgöra vilken information som rör just den personen eller om det berör en person med likalydande namn. Det går heller inte alltid att avgöra i en Internetsökning hur gammal informationen man hittar är, vilket kan göra det svårt att avgöra dess relevans. En klar majoritet anser att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar En klar majoritet (62 procent) tycker att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar. Enbart 12 procent svarar nej på den frågan. Dessutom svarar 81 procent (61 procent gör det alltid, 20 procent till vissa kandidater) att de upplyser kandidaterna om vilka bakgrundskontroller som görs. Det visar att rekryterarna tar integriteten på allvar, även om vissa rekryterare borde kunna ge bättre information till kandidaterna. Tycker du att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar? 7 5 62 4 Rekryterarna värnar om den personliga integriteten Den som rekryterar personer måste alltid inte bara väga olika typer av information mot varandra. De måste också göra en avvägning mellan att hitta information och att värna den personliga integriteten. För vissa typer av tjänster, som säkerhetsklassade tjänster eller inom förskolan, krävs tämligen omfattande bakgrundskontroller som mycket väl kan uppfattas som integritetskränkande. Då är det naturligtvis viktigt att rekryteraren informerar om dessa kontroller. 3 1 Ja 14 Nej 24 Ingen åsikt Ett tydligt fritextsvar utvecklar också att det delvis är upp till den sökande att avgöra vilken typ av information som kan användas i en sökprocess: Den information som den sökande öppet redovisar via sociala medier såsom Facebook, anser jag inte att det är integritetskränkande att använda som en del i bakgrundskontrollen. Vilka värderingar en medarbetare har är inte oviktigt för arbetsgivare samtidigt som värderingar inte är lätta att omforma. Åsikter av rasistisk eller drogliberal karaktär passar inte i vår verksamhet. 6
Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes mellan den 4 och 24 januari 2012. Ett första e-mail med länk till enkätverktyget följdes upp med två påminnelser (första efter en vecka, andra efter två veckor) till de tillfrågade som vid den tidpunkten inte hade svarat. Enkäten riktades till rekryteringsansvariga på företagen. Totalt deltog 892 respondenter av 5 406 tillfrågade, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent. Företagen som respondenterna representerar delas in i fyra olika storlekar baserat på antalet anställda. 30 procent av respondenterna representerar företag med fler än 500 anställda, 36 procent representerar företag med mellan 101 och 500 anställda, 22 procent representerar företag med mellan 50 och 100 anställda och 12 procent representerar företag med färre än 50 anställda. Av respondenterna tillhör 72 procent av företagen den privata sektorn medan resten, 28 procent, tillhör den offentliga. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Johan Treschow, johan.treschow@chamber.se Ansvarig kommunikation: Andreas Åström, andreas.astrom@chamber.se 7