STATKRAFT SVERIGE. SAMRÅDSMÖTE Alby

Relevanta dokument
STATKRAFT SVERIGE AB ISPROBLEM VID LUCKOR, INTAGSGRINDAR, INTAG FÖR VATTENKRAFTVERK

Samrådsunderlag för utrivning av dammarna i Alby och Ringdalen i Ljungan, Ånge kommun

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Remissvar gällande förslag till MKN för vattenförekomster inom Bottenvikens, Botten- och Västerhavets vattendistrikt

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

STATKRAFT - EUROPAS LEDANDE AKTÖR INOM REN ENERGI PRESENTATION AV STATKRAFT I SVERIGE 2011 UR SYNVINKEL UMEÄLVEN

Bilaga A1 DAGORDNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Nytt utlopp för sjön Linden

Vattenkraften och miljön

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

Bevara Sommens nedströmslekande öring

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

SAMRÅDSUNDERLAG AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

PROTOKOLL Handläggning i parternas utevaro

Veckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Blåplan och Vattenplan

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådsredogörelse

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Vattenkraftens bidrag idag och i ett framtida energisystem

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag


Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd

Svea Hovrätt Näsåker Mark och miljööverdomstolen

Kammarkollegiet. Grundat 1539

Statkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

GIS för beredskapsplanering i Ljungan

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

SAMRÅD OM ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD VATTENMILJÖ

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

DOM Stockholm

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Trelleborgs kommun

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Inledning och sammanfattning

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Projekt Valdemarsviken

Kunskapsunderlag för delområde

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

SAMRÅDSUNDERLAG Fiskvandringsvägar, skyddsgaller mm vid Ulva kvarn

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Klicka här för att ändra format

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Utökat samråd Översvämningsskydd för Arvika stad

Redogörelse för ärendet

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Omprövning av vattendomar. Möjlig indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

AVESTAFORSENS KRAFTVERK. Västerbergslagens Ingenjörsklubb

MILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Kunskapsunderlag för delområde

Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun

Fågelsjörummet John Nyman

vattenmiljö och vattenkraft

KATAMARANKAJEN. Orientering. Nuvarande förhållanden. Teknisk beskrivning av åtgärderna. Samrådsunderlag avseende vattenverksamhet

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Bilaga 1:23 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

STATKRAFT SCA VIND AB

Hur svårt kan det vara?

DOM Stockholm

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

Transkript:

STATKRAFT SVERIGE SAMRÅDSMÖTE Alby 2011-08-31

Dagordning Presentation, inledning och bakgrund Tillståndsprocessen för vattenverksamhet Utrivning teknisk beskrivning Värden och konsekvenser för vattenmiljö Kaffe Diskussion

Deltagare Anders Sjödin, Statkraft Sverige Mats Kristensson, Statkraft Sverige Lill Wiklund, Statkraft Sverige Lars-Erik Dahlén, Statkraft Sverige Hans Eriksson, Norconsult Mats Larsson, Norconsult Linda Harju, Pöyry Swedpower Fredrik Mikaelsson, Norconsult

Statkrafts expansion i Sverige Elhandel ~5 personer 16 kraftstationer/1,3 TWh Elhandel ~25 personer Graninge 55 kraftstationer/5,4 TWh Värme Vind Elhandel ~120 personer Genoa Vattenkraft Vindkraft Värme Elöverföring Elhandel ~170 personer Solbritt Em AFE 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 SCA vind Södra vind Baltic cable

STATKRAFT I SVERIGE Baltic cable Sveriges fjärde största elproducent Äger och driver 55 vattenkraftverk från Lagan till Skellefteälven Äger och driver HVDC-länk Baltic Cable Sve-Ty, 600 MW Utvecklar vindparker i samarbete med SCA och Södra Betydande aktör inom energihandel och elcertifikat Äger och driver fem fjärrvärmeverk Totalt ca 170 personer Statkraf t present ation 5

VATTENKRAFT I SVERIGE Malgomaj 40 GWh Volgsjöfors 60 Dabbsjö 97 Bergvattnet 93 Korsselbränna 428 Tåsjö 54 Hoting 62 Klingerforsen 20 Totalt 854 GWh Gäddede 54 GWh Olden 321 GWh Hammarf 571 GWh Järnvägsforsen 398 GWh Nederede 65 Skallböle 195 Matfors 93 Viforsen 79 Kvistforsen 600 GWh Båtsfors 12 Selsfors 27 Bjurfors Ö 194 Bjurfors N 348 Harrsele 480 Gideälven 350 Nätra 80 Totalt 2080 GWh Nissan: 5 stationer 177 GWh Lagan: 18 stationer 527 GWh Totalt 829 GWh

Bakgrund Orsak till utrivning Dammarna vid Alby och Ringdalen är gamla (1800-talet). Tillför inget ur produktionssynpunkt sedan Järnvägsforsens kraftverk byggdes på 1970-talet. Dammarna är klassade enligt RIDAS och uppfyller i dagsläget inte kravet på avbördningskapacitet. Det finns två vägar att gå vidare; Nya invallningar efter stränderna, högre dammkrön och större dammluckor Utrivning av dammarna Målsättning Att säkerställa avbördning av höga flöden -> vilket minimerar risker för översvämningar och skador vid höga flöden. Återskapa en naturligare älvsträcka vid Alby och Ringdalen vilket leder till att mer sammanhängande strömsträckor erhålls och fiskvandring skulle kunna möjliggöras mellan Holmsjön och Ångesjön. En utrivning kan också vara ett led i att uppnå Vattenmyndighetens mål god ekologisk potential

Hydrologiska förhållanden Albydammen Riskklass II flöde (100 årsflöde) 705 m 3 /s Riskklass I flöde (10000 årsflöde) 1340 m 3 /s Ringdalsdammen Riskklass II flöde (100 årsflöde) 710 m 3 /s Riskklass I flöde (10000 årsflöde) 1345 m 3 /s Avbördningsförmåga Albydammen 322 m 3 /s (vattenytan vid +211,15 (tk +0,05)) 583 m 3 /s (vattenyta vid krön) Ringdalsdammen 548 m 3 /s (vattenyta vid +187,85 (tk +0,72)) 586 m 3 /s (vattenyta vid krön) Ovanstående gör att de två dammarna inte kan avbörda erforderlig mängd vatten vid en högflödessituation.

1976.0 1976.0 1977.0 1977.0 1978.0 1978.0 1979.0 1979.0 1980.0 1980.0 1981.0 1981.0 1982.0 1982.0 1983.0 1983.1 1984.0 1984.1 1985.0 1985.1 1986.0 1986.1 1987.0 1987.1 1988.0 1988.1 1989.0 1989.1 1990.0 1991.0 1991.0 1992.0 1992.0 1993.0 1993.0 1994.0 1994.0 1995.0 1995.0 1996.0 1996.0 1997.0 1997.0 1998.0 1998.1 1999.0 1999.1 2000.0 2000.1 2001.0 2001.1 2002.0 2002.1 2003.0 2003.1 2004.0 2004.1 2005.0 2006.0 2006.0 2007.0 2007.0 2008.0 2008.0 2009.0 2009.0 2010.0 2010.0 2011.0 Utrivning dammar, Alby-Ringdalen Ljungan/Holmsjön/QM_TOT 1976-01-01-2011-08-30 500,0 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Utbyggnadsvattenföring 145 m 3 /s

Syftet med samrådet Samrådet syftar till att i ett tidigt skede informera om de planerade åtgärderna Att få möjlighet att fånga upp och beakta de kunskaper, synpunkter och invändningar som kan finnas Tanken är vidare att samrådet ska bidra till att relevanta konsekvenser kan belysas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detta medför ett bättre beslutsunderlag för miljöprövningen i domstol Kallade till samrådet är: sakägare, allmänheten, föreningar (Ovansjö bys samfällighetsförening, Haverö fiskevårdsområdesförening, Naturskyddsföreningen, Älvräddarna)

Tillståndsprocessen Förstudie maj 2011 Samråd med Länsstyrelsen, kommunen, övriga myndigheter, sakägare, organisationer och allmänheten. maj-september 2011 Yttranden från samrådet sammanställs och skickas till Länsstyrelsen som beslutar om projektet medför betydande miljöpåverkan (september 2011) Ansökan, teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas och ges in till mark- och miljödomstolen. (slutet av 2011) Domstolen kungör ansökan; skriftliga synpunkter (våren 2012) Muntlig förhandling (kungörs) (hösten 2012) Dom (slutet av 2012) Utrivning Juli- 2013

Översiktsplan Berört område är det område som kan påverkas av en utrivning. Avgränsat område gäller Järnvägsforsens kraftstations intag respektive utlopp.

Teknisk beskrivning utrivningsalternativ I den förstudie som tagits fram har fyra alternativ förts fram: Nollalternativ. Innebär att ingen utrivning av dammarna genomförs, dock måste andra åtgärder genomföras för att klara de avbördningskrav som råder. Alternativ 1. Båda dammarna rivs ut. Alternativ 2. Utrivning av Albydammen. Alternativ 3. Utrivning av Ringdalsdammen.

Teknisk beskrivning utrivningsalternativ Vid utrivning sker detta genom att antingen demontera befintliga luckor eller genom att riva ut samtliga konstruktioner (befintliga luckor, hela eller delar av dammstöd samt förstärkningar av tröskelnivåer). Stenmaterial från och kring de gamla dammlägena kommer så långt det är möjligt att användas för att utföra bland annat biotopåtgärder.

Teknisk beskrivning - Ringdalsdammen Ringdalsdammen Uppströmsvy Ringdalsdammen

Teknisk beskrivning - Ringdalsdammen Skrafferat område (rött) visar vattenytan efter avsänkning till +185,47. Vattenytan skall idag hållas på +187,85.

Teknisk beskrivning - Albydammen Albydammen Uppströmsvy Albydammen

Teknisk beskrivning - Albydammen Skrafferat område (rött) visar vattenytan efter avsänkning till +208,95. Vattenytan skall idag hållas på +211,15.

Närliggande verksamhet Vid det aktuella området återfinns det två fabriker som tar kyl- respektive brandvatten från Ljungan. En utrivning innebär att vattenytan på aktuell älvsträcka sänks och därmed måste det genomföras åtgärder för att säkerställa de framtida behoven. VP-fabriken - utredningsförslag Sänkning av befintligt intag Ny tröskel/grunddamm byggs Det befintliga intaget för fabriken flyttas cirka 1,5 kilometer uppströms Eventuell ombyggnad av utloppsrör

Närliggande verksamhet Alby klorat - utredningsförslag Sänkning av befintligt intag Albydammens tröskel / högflödessituation Eventuell ombyggnad av utloppsrör

Närliggande verksamhet Badplats - utredningsförslag Flytt av den befintliga badplatsen Invallning av befintlig badplats Badplats Torsviken

Teknisk beskrivning Albydammen Albydammen efter utrivning

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Värden Miljökvalitetsnormer och mål Akvatisk miljö (vandringsmöjligheter, fisk, bottenfauna etc.) Fiske, rörligt friluftsliv, bad Landmiljö (naturförhållanden, industri och bebyggelse) Kulturmiljö Konsekvenser Bestående konsekvenser Temporära konsekvenser under byggnadstid Skadeförebyggande åtgärder

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Ramdirektivet för vatten och miljökvalitetsmål Ekologisk status måttlig vid vattenförekomsterna både Alby och Ringdalsdammen För god ekologisk potential gäller en tidsfrist till 2021 Kemisk status god vid båda vattenförekomsterna (gäller både yt- och grundvatten med undantag för kvicksilver) Konsekvenser av en utrivning En utrivning kan vara ett led att uppnå god ekologisk potential till år 2021

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Akvatisk miljö - värden I dag saknas vandringsmöjligheter för fisk förbi Alby och Ringdalsdammarna Fiskarterna är de typiska för reglerade delar av Ljungan. Viss naturlig reproduktion av öring och harr kan möjligen förekomma Öring (stationär?) förekommer i Torsbäcken Restbestånd av flodkräfta förekommer främst uppströms Albydammens dämningsområde Det finns inga uppgifter som säger att det skulle finnas flodpärlmussla i detta område

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Akvatisk miljö - konsekvenser Utrivning av dammarna med fungerande fiskvägar skapar bättre förutsättningar för strömlevande arter med naturlig reproduktion av exempelvis öring och harr.

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Fiske, rörligt friluftsliv och bad - värden Fisket inom direkt berört område förvaltas av Ovansjö bys samfällighetsförening, fisket är fritt. Uppströms förvaltas fisket av Haverö fvof Utplantering av öring sker, främst nedströms Ringdalsdammen och inom Haverö fvof. En kommunal badplats finns vid Torsviken, på andra sidan viken finns även en grillplats och volleybollplan

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Fiske, rörligt friluftsliv och bad - konsekvenser Strömlevande arter gynnas av längre sammanhängande strömsträckor vilket indirekt också gynnar fisket efter dessa arter Badplatsen påverkas om inte lämpliga skadeförebyggande åtgärder kan vidtas

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Naturförhållanden, bebyggelse, industri och kommunikationer - värden Strandzonen på strömsträckorna är påverkad av regleringen med den variation av vattenföringen som minimitappning på mellan 2-6 m3/s innebär i kombination med tidvis höga utskovstappningar Bebyggelsen mellan Ångesjön och Holmsjön ligger i huvudsak på den norra sidan av älven. Flera av dessa fastigheter har utsikt över älven Vid Alby finns industrier, däribland VP-fabriken och Alby klorat. Fabrikerna nyttjar vattnet i Ljungan som kyl och brandvatten Utöver de större vägarna finns också ett antal mindre vägar som går ner till älven

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Naturförhållanden, bebyggelse, industri och kommunikationer konsekvenser Tillskapade vattenspeglar i Ringdalsoch Albydammen försvinner till stor del Fler blottade strandplan innan vegetationsetablering skett Strand och mark som blottläggs kan innehålla tungmetaller Åtgärder krävs för att tillgodose industrins vattenbehov. Det är intag/utlopp för kyl- och brandvatten som måste åtgärdas.

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Positiva faktorer Att säkerställa avbördning av höga flöden -> vilket minimerar risker för översvämningar och skador vid höga flöden Behovet av tillsyn och underhåll på de båda dammarna minskar Risk för läckage av olja upphör när hydrauldrivna dammluckor demonteras Längre forssträckor jämfört med nuläget högre estetiska värden Vattnet syresätts bättre Bottenfaunan gynnas av den längre strömsträckan Området får en mer ursprunglig karaktär med en levande forssträcka Arter som t.ex. öring kommer att gynnas av den längre forssträckan Fiskvandring mellan dammarna underlättas

Värden, konsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Negativa faktorer Vattenspeglarnas yta kommer att minska vilket kan upplevas som en förlust av estetiska värden När vattenspeglarna sänks så kan grundvattennivån påverkas närmast stranden Strand och mark som blottläggs kan innehålla tungmetaller Arter som trivs bäst i mer stillastående vatten, t.ex. gädda, kommer att missgynnas av utrivningen Den badplats som är belägen vid utloppet från Torsbäcken mellan Albydammen och Ringdalsdammen kommer att påverkas i och med att älvfåran blir smalare.

Skadeförebyggande åtgärder och konsekvenser Möjliggöra fiskvandring Biotopanpassning av älvfåran Hantera finare sedimentbankar, exempelvis genom erosionsskydd genom vegetationsetablering Undersöka omfattning och risker med blottläggning Vid behov återskapa badplats Vid behov anlägga ny grunddamm vid VP-fabriken

Miljökonsekvenser under byggnadstid Grumlande arbeten Buller och vibrationer Kommunikationer och tillgänglighet Skadeförebyggande åtgärder under byggnadstid Grumlande arbeten som berör finare sediment undviks under perioden 1 april - 1 juli Att vid behov anlägga grumlingskydd Godkänd hantering av miljöfarligt avfall Krav på entreprenören vad gäller hantering av oljespill, förvaring av petroleumprodukter etc. Kontrollprogram under byggnadstid Vid behov grumlighetskontroll och sedimentprovtagning

Exempel på tröskeldamm

Albydammen efter utrivning

Skriftlig synpunkter lämnas senast den 16:e september till: Linda Harju Pöyry Swedpower AB Timmermansgatan 25 971 77 Luleå