Curriculum Vitae Therese Ljungquist, född Tunedal 1955

Uppdaterad 2015-09-01 Sid 1 / 8 Institutionen för neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Curriculum Vitae Therese Ljungquist, född Tunedal 1955 Examina Medicine doktorsexamen inom ämnesområdet sjukgymnastik/fysioterapi, Karolinska Institutet, maj 2002 Magisterexamen i sjukgymnastik, MScPT, Karolinska Institutet, dec 1994 Sjukgymnastexamen, Sjukgymnastinstitutet i Stockholm, Karolinska Institutet, juni 1977 Nuvarande anställning Forskningssamordnare, Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet januari 2010- Tidigare anställningar Koordinator, Stockholms läns landsting, HSN-förvaltningen, sept 2004 - juni 2009 Doktorand Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, Neurotecinstitutionen, och Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för Klinisk neurovetenskap 1995 2002 Leg. sjukgymnast HälsoInvest smärtrehabilitering 1992-1997 Leg. sjukgymnast fysikalisk medicin Karolinska sjukhuset 1977-1992 Instruktionssjukgymnast ortopedisk manuell terapi, Sjukgymnastutbildningen Karolinska Institutet, 1979-1986 Publikationer i referee-granskade internationella tidskrifter 1. Ljungquist T, Alexanderson K, Kjeldgård L, Arrelöv B, Nilsson GH. Occupational health physicians have better work conditions for handling sickness certification compared to general practitioners - results from a nationwide survey in Sweden. Submitted 2014. 2. Bränström R, Arrelöv B, Gustavsson C, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson GH, Alexanderson K. Sickness certification at oncology clinics: perceived problems, support, need for education and reasons for certifying unnecessarily long sickness absences. Eur J Ca Care 2014;23:89-97 3. Bränström R., Arrelöv B., Gustavsson C., Kjeldgård L., Ljungquist T., Nilsson G.H., Alexanderson K. Reasons for and factors associated with issuing sickness certificates for longer periods than necessary: results from a nationwide survey of physicians. BMC Public Health 2013, 13:478 Postadress Besöksadress Telefon Webb Karolinska Institutet Berzelius väg 3, plan 6 08-524 832 25 ki.se/cns/forsakringsmedicin SE-171 77 Stockholm 171 65 Solna Email: therese.ljungquist@ki.se

Sid: 2 / 8 4. Gustavsson, C, Kjeldgård, L, Bränström, R, Lindholm, C, Ljungquist, T, Nilsson, G. H, Alexanderson, K. Problems experienced by gynecologists/obstetricians in sickness certification consultations. Acta Obstet Gynecol Scand 2013;92: 1007-1016. 5. Ljungquist T; Hinas E; Arrelöv B; Lindholm C; Wilteus AL. Nilsson GH; Alexanderson K. Sickness certification of patients - a work environment problem among physicians? Occ Med 2013;63:23-29 6. Nilsson G. H, Arrelöv B., Lindholm C., Ljungquist T, Kjeldgård L., Alexanderson K. Psychiatrists' work with sickness certification: frequency, experiences and severity of the certification tasks in a national survey in Sweden. BMC Health Services Research 2012;12:362 7. Ljungquist T, Arrelöv B, Lindholm C, Löfgren Wilteus A, Nilsson GH, Alexanderson K. Physicians who experience sickness certification as a work environment problem: where do they work and what specific problems do they have? A nationwide survey in Sweden. BMJ Open2012;2: e000704 8. Rasmussen-Barr E, Lundqvist L, Nilsson-Wikmar L, Ljungquist T. Aerobic fitness in patients at work despite recurrent low back pain: A cross-sectional study with healthy age- and gender-matched controls. Journal of Rehabilitation Medicine 2008;40(5):359-365. 9. Jensen IB, Bergström G, Ljungquist T, Bodin L. A 3-year follow-up of a multidisciplinary rehabilitation programme for back and neck pain. Pain 2005;115:273-283. 10. Ljungquist T, Nygren Å, Jensen I, Harms-Ringdahl K. Physical performance tests for people with spinal pain sensitivity to change. Disability and Rehabilitation 2003;25:856-866. 11. Ljungquist T, Nygren Å, Jensen I, Harms-Ringdahl K. Physical performance tests for people with long-term spinal pain aspects of validity. Journal of Rehabilitation Medicine 2003;35:69-75. 12. Jensen IB, Bergström G, Ljungquist T, Bodin L, Nygren ÅL. A randomized controlled component analysis of a behavioral medicine rehabilitation program for chronic spinal pain: are the effects dependent on gender? Pain 2001;91:65-78. 13. Jensen I, Bodin L, Ljungqvist T, Bergström G, Nygren Å. Assessing the needs of patients in pain: A matter of opinion? Spine 2000;25(21):2816-2823. 14. Ljungquist T, Harms-Ringdahl K, Nygren Å, Jensen I. Intra- and inter-rater reliability of an 11-test package for assessing dysfunction due to back or neck pain. Physiotherapy Research International 1999;4(3):214-232. 15. Ljungquist T, Fransson B, Harms-Ringdahl K, Björnham Å, Nygren Å. A physiotherapy test package for assessing back or neck dysfunction discriminative ability for patients versus healthy control subjects. Physiotherapy Research International 1999;4(2):123-140. Abstracts accepterade för presentation vid internationella vetenskapliga konferenser 1. Ljungquist T, Hinas E, Alexanderson K. Sickness certification as a work environment problem results from a nation-wide survey in Sweden. 20:th EUMASS Congress, Stockholm 11-13 Sept 2014

Sid: 3 / 8 2. Ljungquist T, Kjeldgård L, Arrelöv B, Nilsson GH, Alexanderson K. Occupational physicians have better prerequisites for handling sickness certification cases, compared to other physicians - results from a nationwide survey in Sweden. 6th European Public Health Conference, Bryssel 13-16 november 2013. 3. Ljungquist T, Hinas E, Lindholm C, Löfgren A, Alexanderson K. Sickness certification a work environment problem among physicians in Sweden. 3 rd European Public Health Conference, Amsterdam, The Netherlands, November 10-13, 2010 (European Journal of Public Health, 20:17-17, 2010). 4. Lindholm C, Arrelöv B, Nilsson G, Ljungquist T, Alexanderson K. The association between manager s support and a policy regarding sickness certification on one side and physicians sickness certification practice on the other. 3rd European Public Health Conference 10-13 Nov 2010, Amsterdam, the Netherlands; 2010. (European Journal of Public Health, 20:198-198, 2010.) 5. Ljungquist T, Harms-Ringdahl K, Nygren Å. Which outcome measures should we use in rehabilitation for back and neck patients? 5th Nordic Research Symposium in Physiotherapy in Reykjavik, 22-24 juni 2000. Avhandling Physical performance tests and spinal pain assessing impairments and activity limitations. Akademisk avhandling,, Karolinska Institutet 2002. ISBN 91-7349-215-9. Publikationer i svenska tidskrifter 1. Grahn B, Kjellberg K, Ljungquist T, Stigmar K, Wåhlin C. Arbetsförmåga, del 1. Definitioner, modeller, perspektiv, prediktorer, riskfaktorer. Fysioterapi 2012;5:42-49. 2. Grahn B, Kjellberg K, Ljungquist T, Stigmar K, Wåhlin C. Arbetsförmåga, del 2. Bedömningar och insatser. Fysioterapi 2012;6:36-42. 3. Jensen IB, Bergström G, Bodin L, Ljungquist T, Nygren Å. Effekter av rehabilitering efter sju år. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige. Läkartidningen 2006;23:1829-1839. 4. Boström, C, Ljungquist, T: Aktiv dynamisk träning - något för reumatiker med axelsmärta? Sjukgymnasten 1984(14):25-29. 6. Tunedal T, Wikstrand M, Swedborg I. Varför och hur behandlar vi lymfödem i armen hos bröstcanceropererade patienter? Sjukgymnasten 1983 (1):10-14. Rapporter etcetera 1. Ljungquist T. Utvärdering av utvidgad sjukgymnastisk undersökning inom arbetsförmågeutredning (AFU). Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2014. ISBN 978-91-7549-350- 3. 2. Alexanderson K, Ernstsson O, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Kalmar län. Resultat från en enkätstudie år 2012

Sid: 4 / 8 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-981256-5-8 3. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västerbottens län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-351-0. 4. Alexanderson K, Ernstsson O, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Västernorrlands län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-9821256-6-5. 5. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Gävleborgs län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-351-0. 6. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Dalarnas län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-348-0. 7. Alexanderson K, Elrud R, Hinas E, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Södermanlands län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, 2014. ISBN 978-91-7549-352-7. 8. Alexanderson, K, Arrelöv B, Bränström R, Gustavsson C, Hinas E, Kjeldgård L, Ljungquist T, Nilsson G. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004. Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91-981256-0-3. 9. Alexanderson, K, Arrelöv B, Gustavsson C, Hinas E, Kjeldgård L, Ljungquist T. Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004. Rapport 2013. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91-981256-2-7. 10. Alexanderson, K, Arrelöv B, Hinas E, Ljungquist T, Nilsson G. Försäkringsmedicinsk kompetens och kompetensutveckling bland läkare under vidareutbildning i Stockholms län. Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelse med 2008. Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet 2013. ISBN 978-91-981256-3-4 11. Jensen I, Bergström B. Ljungquist T, Määttänen H, Busch H, Nygren Å. Manual för arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering (MMR) vid ickespecifika rygg- och nackbesvär. 2012. Institutet för miljömedicin, Enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet. 12. Hansson T, Ljungquist T. Effekten på hälsa och arbetsåtergång efter rehabilitering vid Ryggcentra. Rapport från Vetenskapliga Rådet för Ryggcentra. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting, januari 2008. 13. Ljungquist T. Utvärdering av KVÅ/testmodulen. Rapport Stockholms läns landsting / Landstingsstyrelsens förvaltning/vårdinformatik 2006.

Sid: 5 / 8 14. Bergström G, Jensen I, Ljungquist T, Bodin L. Kostnadseffektiviteten vid rehabilitering av patienter med långvarig nack-/ryggvärk. En treårsuppföljning. Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, mars 2004. 15. Nathell L, Lisspers J, Ljungquist T. Problem och möjligheter för mindre företag åtgärder inom lantbrukssektorn. Slutrapport. Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, Svenska Lantarbetareförbundet och Karolinska Institutet, mars 2002 16. Jensen I, Bergström G, Ljungquist T. Projekt III. Rehabilitering av patienter med smärttillstånd från ryggkotpelaren. Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet 2002. 17. Jensen I, Bergström G, Ljungquist T. Rehabilitering av patienter med smärttillstånd i ryggkotpelaren. I Nygren Å (red.). HUR-projektet, en vetenskaplig utvärdering av rehabilitering. Sektionen för Personskadeprevention, Karolinska Institutet 1999. 18. Ljungquist T. Rörelsetest Body Awareness Scale BAS-Hälsa - ett försök till validering. Projektarbete 10 poäng inom magisterutbildningen, Karolinska Institutet, dec 1994 19. Ljungquist T. En klinisk utvärderingsmetod av medicinsk träningsterapi för kroniska smärtpatienter med single subject design. Projektarbete 10 poäng inom forskningsförberedande fördjupningskurs i sjukgymnastik, Karolinska Institutet Stockholm 1988 20. Boström C, Ljungquist T. Aktiv dynamisk träning något för reumatiker med axelsmärta. Rotationsträning med pulleyapparat enligt den medicinska träningsterapins principer. Forsknings- och utvecklingsarbete från Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting. Rapportserie 12/1984. ISSN nr 0282-3608.

Sid: 6 / 8 Handledarskap Handledarskap för examensarbete läkarlinjen Karolinska Institutet, 30 p, HT 2013: Katrin Persson. Karaktäristika hos läkare som upplever det vara mycket problematiskt att bedöma patienters arbetsförmåga. Joanna Larsdotter Huldt. Läkares erfarenheter av konflikter och hot i sjukskrivningsärenden (pågående) Handledarskap vid vidareutbildningskurs i försäkringsmedicin för läkare med pågående eller avslutad specialistutbildning, 22.5 HP, HT 2011-HT 2012: Agneta Lillqvist Bennstam. Uppfattningar om samarbete med Försäkringskassan bland företagsläkare och andra läkare. Uppsats 4.5 p. inom vidareutbildningskurs i försäkringsmedicin 22,5 HP Karolinska Institutet, Sektionen för Försäkringsmedicin 2011-2012. Lars Karlsson. Distriktsläkares upplevelse av sjukskrivningsuppdraget en jämförelse av enkätsvar från vårdcentraler i Dalarna och Sörmland. Uppsats 4.5 p.. inom vidareutbildningskurs i försäkringsmedicin 22,5 HP, Karolinska Institutet, Sektionen för Försäkringsmedicin 2011-2012. Handledarskap på magisternivå (D-uppsats) 1. LuzStella Londono Bergsten. Har användandet av EQ-5D klinisk relevans på en sjukgymnastisk mottagning med OMT-inriktning? Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (40 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2012 2. Lina Palmlöf. Patienters uppfattningar av multiprofessionell rehabilitering vid rygg- och nacksmärta en intervjustudie. Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Magisterprogram klinisk medicinsk vetenskap (15 p.) HT 2008. 3. Ann Hafström. Beskrivning av multimodala behandlingsinsatser på två ryggcentra i Stockholm. Magisterutbildning i sjukgymnastik (30 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2007. 4. Marjan Akhavan-Sadeghi. Användande av KVÅ, en intervjustudie bland arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Karolinska Institutet, magisterprogram Medicinsk Informatik (10 p.), VT 2006. 5. Ann Aronson. Klinisk implementering av formuläret Fas I, II, och III patientfrågeformulär. Magisterkurs i Ortopedisk manuell terapi (40 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2006. 6. Lena Lundqvist. Samband mellan beräknad kondition, smärta, fysisk aktivitet och hälsa hos en grupp patienter med återkommande ländryggssmärta. Magisterutbildning i sjukgymnastik (30 p), Karolinska Institutet, Sektionen för sjukgymnastik, 2006.

Sid: 7 / 8 Handledarskap på grundutbildningsnivå (C-nivå) 1. Lindh A, Warner J: Comprehensive ICF Core Set vid ländryggssmärta innehållsvaliditet och tillämpbarhet ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2006. Delat handledarskap med med dr, universitetslektor Carina Boström. 2. Blomkvist J-O, Carlsson T. Sensitivitets- och specificitetstest för mätinstrumentet Balansobservation, Egenupplevelse och Självskattningstest. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2004. 3. Küller C, Lewis J. Reliabilitetstestning av Balance observation, Egenupplevelse and Självskattningstest. Grundutbildning i sjukgymnastik (projektarbete 10 p), Karolinska Institutet, Sekt för sjukgymnastik 2003. Vidareutbildning post doc Grundläggande högskolepedagogik GHPH14, HT 2014 Karolinska Institutet Undervisning senaste åren Föreläsningar på magisterprogram Arbete och hälsa på Institutionen för Folkhälsovetenskap, avdelningen för arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet. Tester av fysisk funktion och aktivitet 2012-12-06 Arbetslivsinriktad multimodal rehabilitering (MMR) vid icke-specifika ryggoch nackbesvär 2013-01-14 (tillsammans med beteendevetare Hillevi Busch, IMM, Karolinska Institutet) Föreläsning Arbets- och miljömedicinskt vårmöte i Malmö 2013-04-25, Har företagsläkare bättre förutsättningar att hantera sjukskrivningsärenden, och i så fall, varför? Tillsammans med fyra disputerade kollegor ansvarig för utbildningsdag för legitimerade sjukgymnaster vid Sjukgymnastdagarna i Göteborg 2013-10-04, Hållbar arbetshälsa. Sjukgymnastens roll i att främja, stärka och bedöma arbetsförmåga. Forskningsanslag senaste åren 2013-2104 Beviljad medel från Försäkringskassan för utvärdering av utvidgad sjukgymnastisk undersökning inom Aktivitetsförmågeutredning (AFU), 282 989 kr. Övriga uppdrag 2011 2012: Deltagande i arbetsgrupp inom regeringsuppdrag till Försäkringskassan att vidareutveckla metoder och instrument för arbetsförmågebedömning. Uppdrag att inom projektet utveckla förslag till utvidgad sjukgymnastisk undersökning. 2012: Referee-uppdrag BMC Musculoskeletal Disorders 2010-2014: Mentorskap: Palmlöf L. Neck pain Factors of Importance for the Risk and Prognosis. Doktorsexamen 5 sept 2014. Enheten för kardiovaskulär epidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Sid: 8 / 8 2010: Opponent vid manusseminarium över Challenges in translating scientific evidence into intervention decisions, doktorand Randi Aas, Sektionen för försäkringsmedicin Klinisk kompetens och formell utbildning Specialistkompetens i sjukgymnastik inom ortopedisk manuell terapi. Vetenskapliga rådet inom Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, mars 2010 Examen i ortopedisk manuell terapi (OMT) Steg 2, maj 2005 Examen Sjukgymnastinstitutet i Stockholm, Karolinska Institutet juni 1977 2000 - fortf: Patientverksamhet på privat sjukgymnastmottagning med inriktning mot OMT (ortopedisk manuell terapi). Övrig vidareutbildning inom ämnet sjukgymnastik (i urval) Rehabilitering Användande av TIPPA, Test Instrument for Profile of Physical Ability. Stockholms läns landsting, HSN-förvaltningen, juni 2010 (8 tim) Bedömning av funktion och arbetsförmåga ur ett försäkringsmedicinskt perspektiv, 7.5 p, Institutionen för sjukgymnastik, Umeå universitet, HT 2009 Akupunktur för rehabiliteringsläkare del I, 15-19 okt 1990, del II, 18-20 mars 1991 Rehabilitering vid smärttillstånd i rörelseorganen, 20 poäng, Karolinska Institutet HT 1982-VT 1983 Beteendemedicin Beteendemedicinska metoder inom sjukgymnastik, 5 poäng, Mälardalens Högskola, VT 2004 Idrottsmedicin Idrottsmedicinsk grundkurs Steg 2, Svensk Idrottsmedicinsk Förening, 6-10 november 2006 Idrottsmedicinsk grundkurs, Steg 1, Svensk Idrottsmedicinsk Förening, 16-20 sept 1984 Psykosomatik Steg 1-utbildad i Basal Kroppskännedom, terapeutisk kompetens 1993 Kroppsorienterad psykologi, 20-21 april och 4-5 maj 1991 Psykiatrisk och psykosomatisk fysioterapi I, Grundkurs I, 5-6 sep och 7-8 nov 1987