Smartare livsmedelskedja Ett regeringsuppdrag Delrapport 1
Innehållsförteckning Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Effektmål... 5 2.3 Produktmål... 5 2.4 Omfattning och avgränsning... 5 2.4.1 Omfattning... 6 2.4.2 Avgränsning... 6 2.5 Varför digitalisering?... 6 2.6 Vem ska agera?... 7 3 Genomförande... 8 3.1 Organisation... 8 3.2 Angreppssätt... 8 3.3 Arbetssätt... 9 4 Verksamhetsanalys... 11 4.1 Vad är livsmedelskedjan?... 11 4.2 Informationstillgångar... 11 4.3 Idéinsamling... 12 4.4 Vad händer i livsmedelskedjan?... 12 4.4.1 Innovation/process... 13 4.4.2 Konsumentinformation... 13 4.4.3 Kontroll... 13 4.4.4 Livsmedelsstrategi/er... 13 4.4.5 Spårbarhet... 14 4.4.6 Öppen data... 14 5 Resultat och effektanalys... 15 6 Nyttovärdering... 17 7 Rekommendation... 18 7.1 Åtgärdsförslag... 18 7.2 Övergripande plan... 19 7.3 Tids- och kostnadsuppskattning... 20 7.4 Rekommenderat mål och omfattning för fortsatt arbete... 21 7.4.1 Innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött... 21 7.4.2 Effektivisering av jordbruket - förstudie... 21 7.4.3 Effektivisering av livsmedelsindustrin... 22 7.4.4 Kontroll - förstudie... 22 7.4.5 Stöd för spårbarhetsinitiativ... 23 7.4.6 Exportguide på Verksamt.se... 23 7.4.7 Öppen data... 24 7.4.8 Konsumentinformation... 25 7.4.9 Förändringsarbete... 25 7.5 Beroenden till andra verksamheter och projekt... 26 Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 2
7.6 Införande av det kommande arbetets resultat... 27 Ändringslogg för dokumentet Datum Ändring Signatur 2016-06-27 V1.0 Första version för GD-beslut Tomas Nilsson 2016-07-05 V1.1 Justeringar efter synpunkter från GD, chefsjurist och Livsmedelsverkets ledning. Tomas Nilsson 2016-07-18--21 V1.1.1 Ytterligare justeringar. Diarieförd version. Harald Svensson 2016-08-24 V1.1.2 Mindre korrigeringar Tomas Nilsson Bilagor Bilaga nr Dokument Versionsdatum Bilaga 1 Regeringsbeslut N2016/01646/EF Uppdrag att verka för digitalt först för en smartare livsmedelskedja 2016-02-25 Bilaga 2 Förteckning över kontaktade aktörer i livsmedelskedjan 2016-06-27 Bilaga 3 Förteckning över deltagare i uppdraget 2016-06-27 Bilaga 4 Bild över livsmedelskedjan - djur 2016-06-27 Bilaga 5 Bild över livsmedelskedjan djur. Kort variant. 2016-06-27 Bilaga 6 Bild över livsmedelskedjan - växter 2016-06-27 Bilaga 7 Bruttolista idéinsamling 2016-06-27 Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 3
1 Sammanfattning Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Jordbruksverket har blivit utsett till utvecklingsmyndighet och har fått ansvaret att driva uppdraget Smartare livsmedelskedja i nära samarbete med Livsmedelsverket och i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer inom livsmedelskedjan. Enligt uppdraget är det viktigaste effektmålet att öka tillväxten inom livsmedelskedjan. Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängliggörandet av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan genom att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar så att effektmålet kan uppnås. Denna rapport omfattar etapp 1 av detta uppdrag och innehåller förslag till åtgärder för att möta uppdragets målsättning. Arbetet är genomfört i huvudsak med hjälp av en uppdragsledare från Jordbruksverket och en gemensam arbetsgrupp med deltagare från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Mycket av jobbet har handlat om idéinsamling från aktörer i livsmedelskedjan, en idésamling som sedan har sorterats, värderats, prioriterats och slutligen lett fram till en rekommendation. Vår rekommendation består av en grupp om nio åtgärder, en sammantagen rekommendation som täcker större delen av livsmedelskedjans steg. Rekommendationen är tentativt kostnadsuppskattad till 6 000 000 kronor där tre åtgärder är förstudier som kan leda till ytterligare utvecklingskostnader. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 4
2 Inledning Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja 2.1 Bakgrund Regeringen vill göra en kraftsamling för en digital förnyelse av det offentliga Sverige. Som ett led i denna kraftsamling har fyra uppdrag startats parallellt: - Smartare samhällsbyggnadsprocess - Smartare miljöinformation - Smartare livsmedelskedja - Förenkling för företag Jordbruksverket har blivit utsett till utvecklingsmyndighet och har fått ansvaret att driva uppdraget Smartare livsmedelskedja i nära samarbete med Livsmedelsverket och i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer inom livsmedelskedjan. För mer bakgrundsinformation, se uppdragsbeslut i bilaga 1. 2.2 Effektmål Enligt uppdraget är det viktigaste effektmålet att öka tillväxten inom livsmedelskedjan. Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängliggörandet av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan genom att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar så att effektmålet kan uppnås. 2.3 Produktmål I den första etappen av uppdraget, fram till 1 augusti 2016, ingår att göra en kartläggning innehållande följande aspekter: - Identifiering och prioritering av potentiella områden för utvecklingsuppdraget i förhållande till målen. - Identifiering och utveckling av samverkan med relevanta myndigheter, kommunsektorn, SKL och andra aktörer inom privat och offentlig sektor. - Framtagande av en plan för kommande arbete inom ramen för uppdraget. - En samlad bedömning av hur arbetet bör fortsätta. - En kostnadsanalys för fortsatt arbete med digital förnyelse i livsmedelskedjan. 2.4 Omfattning och avgränsning Uppdragets yttre omfattning i tidsramar ser ut som följer: - 2016-02-25 Regeringsbeslut - 2016-08-01 Delrapport 1 lämnad. - 2018-12-31 Genomförandet avslutat - 2019-02-28 Slutredovisning av uppdraget klar Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 5
2.4.1 Omfattning Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Omfattningen i detta uppdrag för etapp 1 har i stort handlat om att uppfylla de leveranser som uttrycks i produktmålet. En viktig aspekt har varit att omfatta så många aktörer som möjligt i livsmedelskedjan. 2.4.2 Avgränsning Den största och viktigaste avgränsningen för uppdraget har varit kalendertiden. Vi har fokuserat på tre nyckelfrågor: 1. Vem äger och hanterar information i delarna av livsmedelskedjan? 2. Vad kan och vad bör digitaliseras? 3. Var finns tillväxtpotentialen i livsmedelskedjan, med eller utan digitalisering? Livsmedelskedjan kan beskrivas på olika sätt baserat på produktion av: - Djur - Växter - Fisk Tiden för uppdraget har tvingat oss att begränsa oss och vi har huvudsakligen ägnat oss åt de två första frågorna. Detta uppdrag har fört med sig ett övergripande mål, att hitta idéer som kan bidra till ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Samtidigt finns det en bärande idé i uppdraget att digitalisering är lösningen. Vi har i uppdraget inte hållit oss strikt till det ena eller det andra utan har haft en öppen frågeställning när vi har samlat in idéer. En form av avgränsning vi har använt oss av under arbetets gång och framför allt när vi har börjat sortera och prioritera bland inkomna idéer har varit att vi hela tiden har ställt oss frågan: Kan detta bidra till ökad tillväxt i livsmedelskedjan?. Det har varit en bra och nyttig fråga eftersom många goda idéer kommit upp, även sådana som inte stödjer detta uppdrags huvudmål. 2.5 Varför digitalisering? Enligt uppdraget är digitalisering en väg för att öka tillväxten i livsmedelskedjan. En grundläggande fråga för företagare är att kombinera realkapital och arbete på ett sådant sätt att det ekonomiska resultatet optimeras. Under lång tid har ett successivt utbyte skett från arbete till realkapital. Efter hand har olika slag av teknologi kommit att tas i anspråk. IT utnyttjas nu brett men det finns anledning att tro att potentialen inte ens är i närheten av att bli fullt utnyttjad. Det kan vi ana när ett av Sveriges största teknikföretag finns med i ett av våra förslag. Det finns alltså en tro på lantbrukets utveckling med hjälp av teknik och därmed en tro på den svenska livsmedelskedjans tillväxt. Hinder för introduktion av lönsam digital teknik kan vara av flera olika slag. Små företag kan ha svårt att göra de engångssatsningar som krävs och generellt låg lönsamhet kan vara exempel på hinder även om lönsamheten i att göra satsningarna är god. Lagstiftningen kan också vara ett hinder vid spridning av information. Sverige har under flera år varit framgångsrika i slutet av livsmedelskedjan, t.ex. i form av internationellt framgångsrika kockar och vad det har kunnat dra med sig. Hela livsmedelskedjan kan behöva ett lyft av den karaktär som har skett i den senare delen av kedjan. Den typ av uppdrag som detta med digitalisering, kan vara ett grepp för att hjälpa till med tillväxten. Våra förslag och rekommendationer rör flera delar av livsmedelskedjan vilket vi tror är viktigt både för Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 6
att ha en sammanhållen kedja och för att gjuta mod i en bransch som inte alltid känner sig uppskattade efter prestation. En effektiv kontroll bidrar till att livsmedelsföretagen vet vad som förväntas av dem och att alla konkurrerar på samma villkor. En effektiv kontroll bidrar också till trygga konsumenter vilket skapar den tillit mellan konsumenter och producenter som är helt avgörande för en väl fungerande marknad och som också är en förutsättning för ökad tillväxt. Dagens konsumenter efterfrågar i allt högre utsträckning information om livsmedels ursprung och innehåll samt om hälsosamma matvanor. Företag och detaljhandel som kan erbjuda sådan information med modern teknik har konkurrensfördelar. Konsumenters rätt till oberoende och vetenskapligt grundad information om livsmedel och hälsosamma matvanor är en av grundstenarna för bättre hälsa. Dåliga matvanor kostar samhället oerhörda resurser både i form sämre miljö och sämre hälsa. Hållbara matvanor skulle avsevärt bidra till en bättre samhällsekonomi och ett hållbarare samhälle. 2.6 Vem ska agera? Inom vissa områden i livsmedelskedjan ska myndigheter ta ett ansvar och agera, inom andra ska myndigheter inte finnas med utan branschens aktörer ska sköta frågorna själva. Slutligen finns det förstås ett mellanting där ett samarbete mellan myndigheter och övriga aktörer i livsmedelskedjan är önskvärt. Detta har varit en viktig utgångspunkt vid genomgången av förslagen. Avvägningen har inte varit självklar och kan vara en strategisk fråga i vissa delar av våra förslag. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 7
3 Genomförande Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja 3.1 Organisation Ovanstående bild beskriver hur arbetet har varit organiserat. Uppdragsledaren har gjort huvuddelen av arbetet och har haft en gemensam arbetsgrupp med bred och djup kunskap som har fungerat både stödjande och styrande för arbetets inriktning. Till denna arbetsgrupp har mer information hämtats in från ytterligare personal vid dessa båda myndigheter. Avstämning har skett med uppdragsgivaren genom handläggare vid Regeringskansliet och med referenspersoner hos Sveriges Kommuner och Landsting. Det stora jobbet har handlat om idéinsamling. Utöver arbetsgrupp och SKL så har det stora inflödet kommit från andra aktörer i livsmedelskedjan. Inflödet har skett genom intervjuer av aktörer i livsmedelskedjan, i form av personliga möten eller via telefon. Totalt har uppdragsledaren varit i kontakt med 18 aktörer i kedjan vilket har omfattat 33 personer. Förteckning över aktörer återfinns i bilaga 2. Bemanningen i och runt uppdraget återfinns i bilaga 3. 3.2 Angreppssätt Uppdraget är relativt öppet skrivet, vilket både är en svårighet och möjlighet. Svårighet på så sätt att det finns en teori om digitaliseringens effekter utan att tala om hur och en möjlighet genom just detta faktum att vi kan leta lösningar fritt och engagera många tänkbara aktörer. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 8
Att tiden från presentation av uppdraget till leverans har varit begränsad till ca 4 månader har gjort detta uppdrag extra utmanande. I detta sammanhang är det viktigt att se på digitaliseringen som ett hjälpmedel för att förenkla och effektivisera, inte ett sätt att bygga in mer komplexa funktioner. Vårt angreppssätt blev att tidigt definiera vår tolkning av uppdraget. Detta gjorde vi bl.a. med hjälp av denna bild. Vi fokuserade också uppdraget på följande nyckelfrågor: 1. Vem äger och hanterar information i delarna av livsmedelskedjan? 2. Vad kan och vad bör digitaliseras? 3. Var finns tillväxtpotentialen i livsmedelskedjan, med eller utan digitalisering? 3.3 Arbetssätt Efter denna inledande fas har mycket tid lagts på att prata med aktörer i livsmedelskedjan. Som framgår av föregående kapitel har det varit en mycket öppen dialog för att fånga alla möjliga idéer enligt mottot: Alla idéer är goda idéer. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 9
Arbetet har i grova drag följt följande tidsplan: Arbetet med att fånga in idéer har genomförts på följande sätt: - Samtal med aktörer i livsmedelskedjan, personliga möten eller via telefon. - Möten i arbetsgruppen. - Avstämning med referenspersoner vid SKL. - Faktainsamling från annan personal vid Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Efter detta har sedan arbetsgruppen gjort en sortering, prioritering och värdering för att hitta de förslag som rekommenderas i rapporten. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 10
4 Verksamhetsanalys 4.1 Vad är livsmedelskedjan? Vad är livsmedelskedjan? Vilka steg ingår? Detta var ett par naturliga frågor vi enkelt ville definiera för att vara överens om vad vi skulle hålla oss till inom uppdraget. Inledningsvis gjordes några bilder för att definiera detta. Här visas exemplet med livsmedelskedjan baserat på djur. Varianter på temat finns förstås där alla stegen inte är aktiva. Bilden finns i större skala i bilaga 4. I samband med att denna bild togs fram så växte också en bild över en kortare livsmedelskedja fram. Bilden finns i större skala i bilaga 5. Denna bild visar på det som också kan ses som en trend i branschen, det småskaliga och lokala. Även här kan det finnas varianter, exempelvis där transport till och från slakteri sker. Ett tredje exempel återfinns i bilaga 6, livsmedelskedja baserad på växter. 4.2 Informationstillgångar I uppdraget sägs att information är en strategisk resurs. Mot bakgrund av detta och att digitalisering är en drivande kraft så har vi gjort en mindre kartläggning av vilka informationstillgångar som finns inom livsmedelskedjan. Denna kartläggning är av naturliga skäl inriktad mot myndigheter, detta för att både se möjligheter till informationsdelning mellan myndigheter och aktörer i kedjan och möjligheter till att publicera information för allmän tillgång, s.k. öppen data. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 11
Lite förenklat kan man säga att Jordbruksverket har mycket information i den tidiga delen av kedjan. Efter detta går mycket över till Livsmedelsverkets ansvar och kommunerna som tar över i slutet av kedjan. Länsstyrelserna finns också med i sammanhanget, inte minst rörande djurskyddskontroller. 4.3 Idéinsamling Under fasen för idéinsamling har en större mängd mer eller mindre utformade idéer kommit fram. I samband med detta har en sortering och kategorisering av förslagen gjorts. Förslagen återfinns i följande grupper. Till detta har också lagts området livsmedelsstrategi: Export Informationsdelning Innovation/process Kompetensutveckling Konsumentinformation Kontroll Livsmedelsstrategi Samarbete Spårbarhet Öppen data Hur kan svensk livsmedelsexport öka? Hur kan information delas mellan myndigheter och/eller andra aktörer i livsmedelskedjan? Hur kan effektiviseringar ske i lantbruket och/eller livsmedelsindustrin? Hur kan kompetensutveckling påverka tillväxten? Hur kan konsumentinformation om livsmedel och matvanor moderniseras och bidra till hållbara matvanor? Kontroll är ett omfattande område inom livsmedelskedjan. Är det ett område som kan förenklas och effektiviseras? Vad sägs i befintliga regionala strategier och vad kommer den nationella att peka ut? Hur kan vi underlätta för aktörer att hitta varandra och ha ett regelbundet och bättre samarbete i hela värdekedjan? Hur kan märkning och spårbarhet öka säkerheten och förbättra konsumentinformationen? Finns det allmän och öppen information hos myndigheter som kan vara intressant att göra allmänt tillgänglig i maskinläsbar form? 4.4 Vad händer i livsmedelskedjan? Under genomförandet av detta uppdrag har flera idéer och förslag kommit upp, förslag som vid närmare undersökning visat sig redan finns men kanske inte är kända. Detta kapitel nämner intressanta initiativ som redan finns på plats inom några av de områden/kategorier som vi har undersökt. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 12
4.4.1 Innovation/process Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Det grundläggande är att det finns en effektiv process i livsmedelsproduktionen. Inom lantbruket präglas initiativ och ansträngningar mycket av snabb återkoppling. Om jag gör en åtgärd får jag snabbt en återkoppling på vilket resultat det gav. Här har det hänt och händer mycket, exempelvis GPS för styrning av traktorer, satellitfoto för analys av tillväxt och annan teknik. Se exempelvis cropsat.se och markdata.se. Att arbeta på ett effektivt sätt genom att hushålla med sina resurser och arbetstid är sådant som är viktigt och där flera lantbruksföretag har satsat utbildning och tid i form av Lean som är ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsstrategier som härstammar från Toyota. Lean syftar till att kundanpassa och effektivisera verksamheten i en organisation med minskad ledtid som mål. Inom livsmedelsindustrin har man, enligt deras egna uppgifter, den lägsta automatiseringsgraden bland alla industrier inom Sverige. Här finns ett intresse och stort engagemang från branschens aktörer att få automatiseringen att växa, en form av digitalisering. Enligt Livsmedelsföretagen är svensk livsmedelsforskning eftersatt och de har skickat in förslag till regeringens proposition 2016 för högre utbildning, forskning och innovation. Detta är idéer väl värda att beakta. Området som ligger i gränslandet mellan tillämpad forskning och verktyg i dagens verklighet är extra intressant och viktigt. 4.4.2 Konsumentinformation Konsumenter har rätt till information och kunskap om livsmedel och matvanors betydelse för hälsan och miljön. Det kan handla om information om livsmedels ursprung, etiska, rättvise- och miljöaspekter samt innehåll av olika ingredienser, näringsämnen men även analysdata av olika restsubstanser. Dessutom har konsumenter rätt till vetenskaplig och oberoende information om hälsosamma matvanor. Kraven på den här typen av information ökar från konsumenterna. De förväntar sig också alltmer av interaktivitet och individuella tjänster. Här kan utveckling av olika slags digitala tjänster, från myndigheter och livsmedelsbransch, spela stor roll. 4.4.3 Kontroll Sverige har en komplex kontrollorganisation för livsmedel, där ansvaret för livsmedelskontrollen delas mellan drygt 300 myndigheter, alla självständiga, men med olika resurser att både kontrollera och stödja företagen. Kommuner, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och Jordbruksverket behöver underlätta för företagaren att hitta information om vilka regler som gäller för olika verksamheter. Undersökningar visar också att många inte vet vem som är den egna kontrollmyndigheten många tror att det är Livsmedelsverket när det i själva verket för de flesta livsmedelsföretag är kommunen som är kontrollmyndighet. Flera initiativ har tagits och tas inom detta område. De är ofta av karaktären att förenkla och lätta på det upplevda trycket. I skrivande stund är exempelvis ett uppdrag i slutskedet inför en rapport, Förenklingsresa i livsmedelsföretag. Detta är ett gemensamt initiativ från Livsmedelsverket, Tillväxtverket och Jordbruksverket med syfte att förenkla för att skapa möjlighet för ökad export och tillväxt. Avstämning har skett mellan dessa båda uppdrag. 4.4.4 Livsmedelsstrategi/er En nationell livsmedelsstrategi är under utarbetande. Eftersom innehållet inte är tillgängligt ännu så kan detta uppdrag inte ta hänsyn till den kommande strategins innehåll. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 13
Det finns sedan tidigare livsmedelsstrategier på regional nivå, exempelvis Skåne och Östergötland. Dessa är på en lite mer praktisk nivå och har i vissa fall varit ett hjälpmedel för aktörer i kedjan att skapa nya kontaktytor. 4.4.5 Spårbarhet Detta är ett område som är tätt kopplat till konsumentinformation. Att känna sig säker som konsument om en bra hantering i kedjan och att kunna få veta ursprung till varan är viktigt, inte bara för konsumenten utan även för branschen. Flera initiativ finns på plats eller är på gång, nationellt och internationellt. Ett exempel är där Havs- och vattenmyndigheten driver ett projekt inom fiskeri och ett annat är GS1, en branschorganisation, som tillsammans med flera större aktörer inom livsmedelsbranschen vill införa en internationell standard inom märkning och spårbarhet. Ett symptom på behov av bra märkning är det faktum att Visita, restaurangernas intresseorganisation, i juni månad gick ut med en tydlig rekommendation till sina medlemmar att informera om köttursprung i restaurangerna. 4.4.6 Öppen data Att lägga ut allmän och öppen information i maskinläsbar form (öppen data), utöver lagkrav, är inget självändamål, men önskvärt i de fall det kan förbättra samarbetet mellan myndigheter, skapa möjligheter till utveckling av digitala tjänster av andra aktörer eller användas för forskning. Jordbruksverket har publicerat data i öppen form och vid Livsmedelsverket pågår arbete. Det kan dock vara svårt att hitta relevant öppen data varför det inte bara räcker med att lägga ut informationen utan man måste också aktivt marknadsföra den och föra en dialog med möjliga intressenter. Som medborgare är det inte självklart vilken väg man ska leta sig fram. Man får exempelvis väldigt olika bilder av tillgången på öppen data när man besöker geodataportalen.se, oppnadata.se och psidatakollen.se Nyligen fick Riksarkivet ett uppdrag av Regeringen som ser ut att kunna råda bot på denna typ av svårigheter. I pressmeddelandet står att läsa: Uppdraget innebär att Riksarkivet ska samla och publicera information från myndigheterna om vilka typer av handlingar de har som vanligen kan ges ut elektroniskt och vilka villkor som gäller för vidareutnyttjande. Riksarkivet ska även stimulera myndigheterna att publicera öppna data enligt gemensamma riktlinjer. I uppdraget ligger även att förvalta webbplatsen oppnadata.se som Vinnova haft ansvar för, samt att ansvara för vägledningen vidareutnyttjande.se som E-delegationen har tagit fram. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 14
5 Resultat och effektanalys Idéinsamlingen har resulterat i en bruttolista på ett 80-tal idéer. Idélistan i sin bruttoform återfinns i bilaga 7. I nedanstående bild visar vi hur det övergripande målet påverkas av stödjande mål och i sin tur av aktiviteter som vi föreslår. Övergripande mål Stödjande mål Aktivitetsgrupper Aktivitetsförslag Det övergripande målet för uppdraget. För att uppnå det övergripande målet är det i huvudsak två stödjande mål eller drivkrafter som påverkar: - Effektivare och/eller förenklade processer som på så sätt ökar produktiviteten i livsmedelskedjan. - Ökad efterfrågan på olika sätt från kunder. Som myndigheter kan vi ofta inte direkt påverka dessa men hjälpa till att skapa förutsättningar. De grupper/kategorier med aktiviteter som vi har summerat efter idéinsamlingen. De är i grova drag fördelade mot de två stödjande målen. I vissa fall kan man tänka sig att någon kategori stödjer båda målen. Slutligen har vi längst ned den bruttolista med idéförslag som har kommit in under idéinsamlingen. En stor utmaning har varit att se hur aktiviteter kan påverka de stödjande målen och slutligen huvudmålet för uppdraget, ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 15
Två viktiga konstateranden kan göras när vi summerar och prioriterar bland förslagen: 1. Många aktiviteter och grupper av aktiviteter samverkar och är beroende av varandra. Det gör att flera samverkande aktiviteter kommer att föreslås. 2. Mycket av det som föreslås eller efterfrågas finns redan men är inte allmänt känt. Det gör att information på olika sätt är viktigt för att nå fram och få effekt av förslagen. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 16
6 Nyttovärdering Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Som i alla förstudier ska de alternativa lösningar som tas fram nyttovärderas. I vårt fall har vi i uppdraget fått med oss ett övergripande mål, en ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Vi har under uppdragets gång fått tillgång till en checklista från ESV avseende nyttor och kostnader. Denna checklista har varit till god hjälp i vårt arbete. Vi har också träffat och haft kontakt med representanter från ESV och resonerat om hur bedömningar kan göras. För de idéer och förslag som har kommit fram under arbetet är det ibland svårt att se nyttorna direkt kopplade till huvudmålet, jfr bilden i kapitel 5 där aktiviteter ska leda fram till stödjande mål som i sin tur ska leda fram till det övergripande målet. Att kartlägga dessa effektkedjor och i sista steget analysera samhällsvinster har varit svårt att tidsmässigt hinna med i denna etapp. Mot bakgrund av detta har vi gjort på två sätt: - För det åtgärdspaket vi föreslår har vi gjort enkla bedömningar (nyttans storlek och/eller tidshorisont i skalan liten/medel/stor) kompletterat med kommentarer. - För de åtgärder i åtgärdspaketet som består av en vidare förstudie ska en mer regelrätt nyttobedömning göras i förstudien, enligt den metod vi använder. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 17
7 Rekommendation Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja 7.1 Åtgärdsförslag Efter prioriteringar av arbetsgruppen finns i följande tabell åtgärder inom olika områden i livsmedelskedjan. Nr Område Behov Åtgärd 1 Innovation/ process 2 Innovation/ process 3 Innovation/ process Innovation för ökad effektivisering och bättre arbetsmiljö. Innovation för ökad effektivisering och bättre arbetsmiljö. Innovation för ökad effektivisering och bättre arbetsmiljö 4 Kontroll Sammanhållen information och arbetssätt. Rättvis och likvärdig kontroll 5 Spårbarhet Ursprung, säkerhet 6 Export Kunskap, kanaler och säljargument 7 Öppen data Spridning, återanvändning 8 Konsumentinformation Rätt information om livsmedel och matvanor Innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Projekt med delansvar för JTI. Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltar i referensgrupp inom värdeflödesanalys och informationshantering i livsmedelskedjan. Effektivisering av jordbruket - förstudie Gemensam förstudie JTI, teknikföretaget Ericsson och Jordbruksverket inom området ny teknik, kommunikation och dataanalys. Effektivisering av livsmedelsindustrin - åtgärder ännu inte utformade IT-stöd och kunskapshöjning i livsmedelskontrollen - förstudie Gemensam förstudie Livsmedelsverket, SKL, och länsstyrelserna för att se hur förbättringar kan ske inom ex.vis: - Informationsspridning/upplysningstjänst, jfr 1177 - Utbildningsplattform (e-learning) för flera ändamål - Enklare och bättre kontroll, guider inom fler områden - Informationsdelning inom kontrollkedjan - Användning av certifieringar vid riskanalys inom kontroll Stöd för spårbarhetsinitiativ Stödjande till oberoende initiativ för märkning med internationell standard (GS1). Exportguide på Verksamt.se På Verksamt finns idag en guide för import av livsmedel. Motsvarande för export är planerad att publiceras på Verksamt i september 2016. (Pågående åtgärd) Öppen data Information om befintlig öppen data vid Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Utveckling av befintliga tjänsters information till formen för öppen data. Konsumentinformation Utvecklad digital information om livsmedels innehåll, ursprung, aspekter om etik, miljö och rättvisa samt om bra matvanor. 9 Förändrings -arbete Kännedom om den svenska livsmedelskedjan Förändringsarbete Informationsspridning om den svenska livsmedelskedjans helhet, vilka aktörer som finns, de goda exemplen, möjliga stöd att söka och hur detta uppdrags åtgärder fortlöper. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 18
Var och en av åtgärderna är inte tillräckliga för att göra ett tydligt avtryck men vi ser att de tillsammans kan påverka det övergripande målet med ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Dessutom har flera områden en nära koppling till varandra vilket gör att det finns ett behov av ett samlat åtgärdspaket som i detta fall. Åtgärd 4 är en förstudie med flera parter som kommer att ha ett naturligt fortsatt steg. Detta steg finns inte med i tidsuppskattningarna i detta skede varför äskande för detta kommande arbete får komma senare. Området konsumentinformation är ett eget område men vi har konstaterat att det är något som också återkommer i någon form i de flesta andra åtgärder. Som tidigare sagts under kapitel 2.4.2 så är digitalisering en bärande idé och ökad tillväxt i livsmedelskedjan ett övergripande mål. I vårt arbete med att hitta idéer har vi haft en öppen frågeställning och fått in många goda idéer. Som tidigare också sagts under kapitel 6 så är ingen detaljerad nyttoberäkning utförd och därmed har ingen hård utgallring genomförts. Det gör att vi har en åtgärdslista som i varierande omfattning bidrar till det övergripande målet. I kapitel 7.4 finns en fylligare beskrivning av respektive åtgärd. 7.2 Övergripande plan I följande plan finns åtgärderna utlagda i tiden. I denna översiktliga bild kan man se: - att vissa åtgärder redan pågår (4, 5 och 6.1) - att vissa är föreslagna med start relativt snart (1, 2, 3.1, 6.2 och 6.3) Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 19
7.3 Tids- och kostnadsuppskattning I följande tabell finns åtgärderna, aktörer, tidsperiod och kostnadsuppskattning. Nr Åtgärd Aktörer Tidsperiod Kostnad (kr) 1 Innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött JTI Livsmedelsverket Sept 2016 dec 2017 0 75 000 2 Effektivisering av jordbruket - förstudie Jordbruksverket JTI Ericsson Jordbruksverket 3 Effektivisering av Ännu inte diskuterat livsmedelsindustrin 4 Kontroll Livsmedelsverket Jordbruksverket SKL Länsstyrelserna 5 Stöd för spårbarhetsinitiativ Atria Coop HKScan ICA Sverige GS1 Sweden 6 Exportguide på Verksamt.se Jordbruksverket Livsmedelsverket 7 Öppen data - Redan pågående Livsmedelsverket - Nya publiceringar Jordbruksverket Sept 2016 mars 2017 Okt 2016 mars 2017 75 000 500 000 0 150 000 200 000 200 000 200 000 100 000 T o m okt 2016 0 T o m sept 2016 0 T o m sept 2016 Sept 2016 mars 0 500 000 Livsmedelsverket 2017 8 Konsumentinformation Livsmedelsverket Jan 2017 jan 2018 3 000 000 9 Förändringsarbete Jordbruksverket Livsmedelsverket Sept 2016 dec 2018 1 000 000 Totalt: 6 000 000 Not: Andra delen av punkt 7 och punkt 9 avser båda myndigheterna tillsammans. Uppdelning av kostnaden får göras i samband med arbetets genomförande. När vi summerar detta kan vi konstatera att uppskattningarna landar på 6 000 000 kronor. Några viktiga noteringar avseende kostnaderna är: - Vissa åtgärder är redan pågående och där finansiering redan finns (5, 6 och del av 7). - För vissa åtgärder som föreslås har vissa parter redan finansiering (1 och 2). - Tre åtgärder är förstudier som kan komma att/kommer att föreslå fortsatt utveckling och därmed mer utvecklingskostnader (1, 2 och 4). - Inga av de föreslagna kostnaderna i denna tabell är beaktade i myndigheternas budgetunderlag och ryms inte heller i myndigheters nuvarande budgetar. Kostnadsuppskattningarna ska i flera fall ses som mycket tentativa. - Delar av ursprunglig budget för detta uppdrag under 2016 (1 000 000 kr) kan användas för delar av åtgärdsförslagen. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 20
7.4 Rekommenderat mål och omfattning för fortsatt arbete För varje åtgärd finns en bakgrundsbeskrivning och en tabell som sammanfattar åtgärden i ett antal rubriker. En kort förklaring ges nedan för dessa rubriker: - Aktörer som ska agera för att en åtgärd ska bli utförd. - Nytta som åtgärden direkt bidrar med. - Storlek på nytta som åtgärden bidrar med till huvudmålet, ökad tillväxt i livsmedelskedjan. - Förutsättning för åtgärdens genomförande. - Kostnad för de aktörer som ska bidra till åtgärden. 7.4.1 Innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött 7.4.1.1 Bakgrund och beskrivning Som tidigare nämnts under kapitel 4.4.1 så har det hänt och händer saker inom innovation och ny teknik. För att ta större kliv framåt behöver ny teknik användas av fler aktörer men också att forskning, försök och tester bedrivs i större omfattning för att hitta nya och effektivare lösningar både inom lantbruket och livsmedelsindustrin. Det finns ett projekt benämnt Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött där Agroväst Livsmedel AB står som projektägare och där JTI har delansvar. En del i detta projekt handlar om spårbarhet av kött och värdeflödesanalys inom livsmedelskedjan. Inom denna del vill projektet ha med Livsmedelsverket och Jordbruksverket i en aktiv dialog då myndigheterna sitter på både informationstillgångar och kompetens inom området. 7.4.1.2 Åtgärd Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltar som referensgrupp till detta projekt. 7.4.1.3 Nyttor och insatser Aktörer JTI Livsmedelsverket Jordbruksverket Direkt nytta av åtgärd Effektivare process. Större efterfrågan Storlek på nytta för huvudmål Medel men på lite längre sikt Förutsättning JTI:s del är redan finansierad. Kostnad (kr) 0 75 000 75 000 7.4.2 Effektivisering av jordbruket - förstudie 7.4.2.1 Bakgrund och beskrivning JTI och Ericsson har fört en diskussion om samarbete för att stödja utvecklingen inom lantbrukssektorn genom att använda ny teknik som sensorer, kommunikation och dataanalys, allt med syfte att öka kunskapen om jordbruksprocesserna och hur de kan effektiviseras. En stor potential ligger i att ett av Sveriges största teknikföretag ser en potential inom jordbrukets utveckling med hjälp av ny teknik. Förslaget är att genomföra en förstudie avseende odlingssystemet där JTI ska vara drivande och Jordbruksverkets deltagande önskas för att kombinera de olika parternas kunskaper. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 21
7.4.2.2 Åtgärd Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja JTI ska driva förstudien om effektivisering av jordbruket och Jordbruksverket ska delta som projektdeltagare. 7.4.2.3 Nyttor och insatser Aktörer JTI Ericsson Jordbruksverket Direkt nytta av åtgärd Effektivare process Storlek på nytta för huvudmål Stor men på lite längre sikt Förutsättning Egen tid från Ericsson. Kostnad (kr) 500 000 0 150 000 7.4.3 Effektivisering av livsmedelsindustrin Ännu inte preciserat. 7.4.4 Kontroll - förstudie 7.4.4.1 Bakgrund och beskrivning Digitala hjälpmedel inom livsmedelskontroll som innehåller både process och metodstöd är viktiga grunder för både effektivisering och enhetlighet samtidigt som det skapar bra grunder till effektiv uppföljning och styrning. Flera idéer avser kunskapsspridning, informationsdelning och samarbete mellan aktörer i kedjan. Det kan vara för flera syften men ett viktigt område är kontrollerna inom livsmedelskedjan. En kontrollguide (i wiki-format) är på väg att lanseras i september och vi ser fler tänkbara förslag för att underlätta och förbättra inom livsmedelskedjan. En idé är att utveckla ett 1177 för livsmedelsföretag ett sammanhållet stöd till företag så att det blir lätt att göra rätt. Tanken är att företagaren alltid ska kunna vända sig till sin egen kontrollmyndighet i alla frågor, även för att hitta information om lagar och regler, hur kontrollen går till etc. Bakom skulle det finnas ett nationellt sammanhållet IT-stöd (typ 1177), men företagaren upplever att man kommer till sin kontrollmyndighet (oftast kommunen). En annan fråga som behöver belysas i förstudien är hur branschens kvalitetscertifieringar kan användas i riskanalys för kontroller. Mot bakgrund av områdets omfattning och komplexitet föreslår vi därför en förstudie i första steget med deltagande från Livsmedelsverket, Jordbruksverket, SKL och länsstyrelserna. Denna förstudie ska ringa in vad som är viktigast att gå vidare med som utvecklingsinsats för att på bästa sätt uppfylla huvudmålet, ökad tillväxt i livsmedelskedjan. 7.4.4.2 Åtgärd Livsmedelsverket ska, i samarbete med Jordbruksverket, driva en förstudie om hur digitala hjälpmedel och kontroll kan utformas, med deltagande av SKL och länsstyrelserna. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 22
7.4.4.3 Nyttor och insatser Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Aktörer Livsmedelsverket Jordbruksverket SKL Länsstyrelserna Direkt nytta av åtgärd Lätt tillgänglig information. Effektivare (enklare) kontroller. Storlek på nytta för huvudmål Medel (tryggare företag är mer benägna att satsa) Förutsättning En naturlig fortsättning kommer efter förstudien. Kostnad (kr) 200 000 200 000 200 000 100 000 7.4.5 Stöd för spårbarhetsinitiativ 7.4.5.1 Bakgrund och beskrivning Spårbarhet har blivit en viktig och efterfrågad faktor i livsmedelsammanhang. Det finns främst två aspekter som driver frågan: - Kundens efterfrågan om ursprung - Företagens möjlighet att bättre spåra sin vara, kan visa på dess äkthet och enklare hantera återkallande. För att underlätta hanteringen av detta har några av branschens större aktörer (Atria, Coop, HKScan och ICA Sverige) gått samman och driver ett projekt med hjälp av den internationella standardiseringsorganisationen GS1. Målsättningen för denna grupp är att få en stor spridning av en gemensam lösning och i bästa fall endast en standard som dessutom är internationell. Projektet har löpt sedan tidigt 2015 och avslutas nu i höst med en praktisk test i några butiker. 7.4.5.2 Åtgärd Vi vill från utvecklingsuppdraget lyfta fram detta initiativ som ett lovande och viktigt bidrag för att öka effektivitet och därmed möjlig tillväxt i livsmedelskedjan. 7.4.5.3 Nyttor och insatser Aktörer Atria Coop HKScan ICA Sverige GS1 Sweden Direkt nytta av åtgärd Konsument-säkerhet. Effektivare hantering för företagen. Storlek på nytta Förutsättning Kostnad (kr) för huvudmål Medel - 0 7.4.6 Exportguide på Verksamt.se 7.4.6.1 Bakgrund och beskrivning Bland de idéer som har kommit in så handlar det inom export förutom om ren kunskap om regelverk också om att hitta aktörer, kännedom om kanaler och lära sig hur andra har gjort eller vad man bör undvika. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 23
På Verksamt.se under fliken Driva finns idag en guide om import av livsmedel. Här finns också erfarenheter från personer som har tagit initiativ tidigare och möjlighet att ställa frågor. Vi kan se att de idéer som har kommit fram redan är på plats på verksamt.se förutom en motsvarande guide för export av livsmedel. Detta arbete drivs redan och guiden ska etableras i september 2016. 7.4.6.2 Åtgärd Pågående åtgärd. 7.4.6.3 Nyttor och insatser Aktörer Jordbruksverket Livsmedelsverket Direkt nytta av åtgärd Kunskap om livsmedelsexport Storlek på nytta för huvudmål Medel Förutsättning Verksamt.se Redan finansierat. Kostnad (kr) 0 7.4.7 Öppen data 7.4.7.1 Bakgrund och beskrivning Utveckling pågår vid Livsmedelsverket och publicering kommer att ske inom kort för följande tre områden: Haltdata - Nationella kontrollprogrammet för restsubstanser, kontaminanter och bekämpningsmedel samt information om hur mycket gift vi äter. Livsmedelsdata - Information om livsmedel och dess näringsinnehåll. Konsumtionsdata - Konsumtionsvanor hos svenska folket, matvaneundersökningar. Det finns andra informationstillgångar där Jordbruksverket och Livsmedelsverket bör undersöka intresse av och förutsättningarna för att tillgängliggöra även dessa. Den direkta nyttan av öppna data skapas bara till viss del av myndigheterna själva utan av de kommersiella och intresseaktörer som kan använda informationen t.ex. för att styra/påverka efterfrågan på vissa produkter. 7.4.7.2 Åtgärd 1. Sprida information om källornas innehåll och möjliga användningsområden. Föra dialog med aktörer som kan tänkas skapa digitala tjänster baserat på informationen, eller på annat sätt använda den. 2. Vidareutveckla andra informationstillgångar så att informationen håller tillräcklig kvalitet för att lämnas ut som öppna data. Därefter lägga ut informationen enligt branschstandard. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 24
7.4.7.3 Nyttor och insatser Delrapport 1 Smartare livsmedelskedja Aktörer Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket Jordbruksverket Direkt nytta av åtgärd Spåra/undvika farliga ämnen (Haltdata) Information för bättre matvanor (Livsmedelsdata) Påverka till bättre matvanor. (Konsumtionsdata) Ytterligare informationstillgångar Storlek på nytta för huvudmål Liten Liten Liten Liten-medel Förutsättning Redan finansierat. Redan finansierat. Redan finansierat. Identifierat behov av informationen. Kostnad avser båda myndigheterna. Kostnad (kr) 0 0 0 500 000 7.4.8 Konsumentinformation Information om hälsosamma matvanor kan utvecklas, målgruppsanpassas och individualiseras så att konsumenter lätt kan hitta, för dem, relevant information. Digitala tjänster kan göras interaktiva och tillgängliga på olika plattformar, såsom sociala medier och appar. Information om näringsinnehåll i ca 2000 livsmedel finns idag tillgängligt på Livsmedelsverkets webbplats. Information som ständigt behöver utökas och uppdateras. Den här informationen kan anpassas för olika typer av digitala tjänster som anpassas för olika målgrupper, inklusive olika yrkesgrupper som t.ex. vårdpersonal. Informationen skulle också kunna kopplas till annan information om livsmedel och en utökad digital tjänst göras möjlig.. 7.4.8.1.1 Nyttor och insatser Aktörer Livsmedelsverket Direkt nytta av åtgärd Utvecklad digitaliserad information Storlek på nytta för huvudmål Förutsättning Kostnad (kr) Medel 3 000 000 7.4.9 Förändringsarbete 7.4.9.1 Bakgrund och beskrivning Flera goda exempel har kommit upp under insamlandet av idéer. Gemensamt för flera av dem är att de redan finns men i mindre skala och behöver spridas som goda exempel. Andra idéer var inte färdiga under detta uppdrags första fas men kan med lite stöd lyftas ett steg till för att kunna bli något verkligt. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 25
Ett annat sätt att hjälpa till inom livsmedelskedjan är att sprida information om vad som händer och som positivt bidrar till en ökad tillväxt. Till detta kan läggas information om olika bidrag som kan sökas som hjälp i ett innovations- eller uppstartskede. Den tredje delen i detta är att informera om och stödja de åtgärder som kommer att pågå under fortsättningen av detta uppdrag, under perioden 2016-2018. Ovanstående tre områden är viktiga att informera om löpande och i vissa delar agera stödjande för införande och förändringar. Denna samlande åtgärd är en viktig grund för hela åtgärdspaketet som vi föreslår. En viktig aspekt i sammanhanget är att tidigt välja kanal/kanaler för kommunikation. 7.4.9.2 Åtgärd I ett kommande projekt som ska hålla ihop utvecklingsinsatserna är förändringsarbete ett viktigt inslag som ska pågå under hela utvecklingstiden. 7.4.9.3 Nyttor och insatser Aktörer Livsmedelsverket Jordbruksverket Direkt nytta av åtgärd Information. Införandestöd Storlek på nytta för huvudmål Medel Förutsättning Hela uppdragstiden. Kostnad avser båda myndigheterna. Kostnad (kr) 1 000 000 7.5 Beroenden till andra verksamheter och projekt De åtgärder som föreslås i denna delrapport står inte i direkt beroende till andra projekt eller aktiviteter som pågår just nu men det finns förstås flera beröringspunkter med arbetet som sker i olika dagliga verksamheter. Detta måste bevakas inom åtgärden för förändringsarbete. Avstämning har skett med uppdraget Förenklingsresa i livsmedelsföretag där det finns olika beröringspunkter. Vårt uppdrag ligger just nu steget före vilket gör att Förenklingsresan kommer att stämma av sina kommande förslag på åtgärder. En nationell livsmedelsstrategi är inte presenterad när detta skrivs. I och med det har vi inte kunnat ta hänsyn till denna. I det fortsatta arbetet inom detta uppdrag ska hänsyn tas till skrivningar i den kommande livsmedelsstrategin, om det påverkar uppdragets genomförande. Vid genomförande av åtgärd nr 7, öppen data, ska hjälp tas av det nya uppdrag som Riksarkivet har fått för att förenkla hanteringen av öppen data, se kapitel 4.4.6. Uppdraget Smartare livsmedelskedja startades parallellt med tre andra uppdrag av digitaliseringskaraktär. Informationsutbyte har skett under denna första fas. Det blir en viktig uppgift att stämma av med de andra uppdragen under fortsättningen och framför allt när det kommer till utvecklingsarbete. Viktigt att tänka på är infrastruktur, begrepp och standards. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 26
7.6 Införande av det kommande arbetets resultat Som våra rekommendationer ser ut så är det flera åtgärder som samverkar för det övergripande målet. Vårt förslag är att om inte alla, så i alla fall de flesta av dessa åtgärder genomförs samlat. Ett viktigt inslag i detta arbete är då det vi har föreslagit under punkt 9, förändringsarbete. Ett viktigt inslag i de förslag som avser fortsatta förstudier är en mer regelrätt nyttoanalys för att bättre se hur stora nyttorna är, när i tiden de faller in och var de faller in. Smartare livsmedelskedja Delrapport 1 v1.1.2.docx 27