Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Relevanta dokument
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

REHABILITERINGSPOLICY

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Leif Klingensjö SKL. Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

REHABILITERINGS- POLICY

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Ändra till startrubrik

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Rehabiliteringspolicy

Socialdepartementet

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser

REHABILITERINGSPOLICY

Rehabiliteringspolicy

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Förutsättningar för att förebygga och förkorta sjukskrivning. Kerstin Ekberg, Christian Ståhl Inst. för medicin och hälsa Avd. för samhällsmedicin

Rehabiliteringspolicy

CHECKLISTA REHABILITERING

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Sid Om Försäkringskassan. Om socialförsäkringen

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Processtyrningsmodell FAROS

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Vad händer om jag blir sjuk?

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Kommunikation med arbetsgivare/af

Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

HAKuL-modellen för rehabilitering

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Projekt förstärkt arbetsterapeutmedverkan vid mottagningarna Vetlanda och Eksjö. Kan vi får fler patienter i arbete genom strukturerade insatser?

AT-läkare Om socialförsäkringen

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Information nollplacerade På rätt väg

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

1. Inledning. 2. Definitioner

REHAB Förköpsinformation

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Kultur för hälsa och vård

Transkript:

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete Therese Hellman, leg. arbetsterapeut, med dr, AMM Elin Johansson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Ylva Karlsson, leg. arbetsterapeut, Smärtcentrum Disposition Arbetslivsinriktad rehabilitering och insatser vid återgång till arbete Exempel på olika instrument/verktyg att använda Där personen har ett befintligt arbete Där personen saknar befintligt arbete 1

Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbetslivsinriktad rehabilitering avser rehabiliteringsåtgärder som syftar till att underlätta återgång till arbetslivet och kan inbegripa såväl medicinska, yrkesinriktade som sociala insatser (Vahlne Westerhäll, Bergroth & Ekholm, 2009) Åtgärder på och i nära anslutning till arbetsplatsen och syftar till att den arbetstagare som är drabbad av en skada eller sjukdom ska återfå eller behålla sin arbetsförmåga och återgå i arbete. Arbetsgivarens skyldighet att upprätta en plan för återgång i arbete. Återgång till arbete Återgång till arbete är inte en enstaka händelse eller insats utan snarare en process bestående av olika faser, insatser och relationer. Sociala, psykologiska och ekonomiska faktorer har stor betydelse. Men också arbetsmiljön, HoS och försäkringssystemet inverkar på arbetsåtergång oberoende av individens besvär. 2

Rehabilitering i terapeutisk trädgård 5 Insatser för att främja återgång i arbete Erbjuda anpassning samt anpassa arbetsplatsen efter individens behov. HoS bidrar till att identifiera arbetsplatsanpassningar. Planera för individens övergång till arbete. Underlätta och tydliggöra kommunikation och överenskommelser mellan olika aktörer. Shaw et al, 2008; Franche et al, 2005; Franche et al, 2007; Briand, 2008; Hellman, 2013 3

Inblandade aktörer Anhöriga HoS/FHV Den sjukskrivne Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Arbetsgivaren Kollegor Gnissel mellan aktörer och svårigheter i samverkan Olika aktörerna kan ha olika syn på arbetsförmåga och processen mot arbetsåtergång. HoS har en holistisk syn och FK en mer reduktionistisk hållning. Olika aktörer har olika uppdrag och olika direktiv att förhålla sig till. Young et al, 2005, Francheet al, 2005; Ståhl et al, 2009, Hellman, et al, 2014; Hellman et al, 2016 4

Krav och Funktionsschema KOF - Krav och Funktionsschema Strukturerat samtal under ledning av hälso- och sjukvårdsprofession: Dialog chef < > anställd Finns obalans mellan krav och funktion? Befintligt arbete Oberoende av problem/diagnos och typ av arbete 5

KOF ett diagnostiskt verktyg Undersöka var obalanser mellan arbetets krav och individens aktivitetsförmåga finns Underlätta att åtgärdsförslag blir relevanta Skapa samsyn / förståelse vad gäller chef och anställd Vad KOF kan bidra med Anställd Närmaste chef Hälso-och sjukvård Ett samtal om krav och funktion visar om det finns en obalans men det ger också en tydligt beskrivning av vad arbetet faktiskt innebär. 6

Smärtrehabilitering på Smärtcentrum o 5 olika rehabprogram utifrån patientens behov o 4 arbetsterapeuter o Långvarig smärta o Stor variation på arbetsförmåga i respektive rehabprogram 7

KOF på smärtrehab o Utvecklingsprojekt på smärtrehab med uppstart i vår o Syftet är att öka samverkan mellan vårdgivare, patient och arbetsgivare i tidigt skede o Kvalitativ metod med individuella intervjuer o Flera olika perspektiv o Förhoppning att stärka de arbetslivsinriktade insatserna Klinisk erfarenhet av KOF o Tydlig struktur (heltäckande områden) o Mer relevanta rehabiliteringsmål riktad mot arbetet o Kommunikation mellan patient och arbetsgivare o Positiv respons från arbetsgivare och patient o Ökad respekt och medvetenhet för anställdas kompetens o Arbetsgivare ser utvecklingsmöjligheter 8

AWP - Observationsinstrument o Strukturerad bedömning o Gemensam vokabulär o God validitet och reliabilitet (Sandqvist, 2007. Sandqvist & Törnqvist & Henriksson, 2006) o Ingår i FK s nationella bedömningsverktyg Används även inom AF-rehab Syfte: Rätt till ersättning / stöd vid arbetsträning? Vad ingår i AWP o Motoriska färdigheter o Processfärdigheter o Kommunikation- och interaktion o Skattningsskala 1-4 9

Klinisk erfarenhet av AWP o Kan i rehabilitering göra bedömning i ordinarie aktiviteter eller färdiga moduler o Fångar kognitiva problem som har betydelse för arbete o Till nytta för flera aktörer o Ökar patientens medvetenhet om resurser och svårigheter KOF och AWP som komplement? o Värdefullt att kombinera intervju med observationsinstrument o Olika instrument behövs utifrån var patienten befinner sig i rehabiliteringen 10

Tack för att ni lyssnade! therese.hellman@medsci.uu.se Arbetsgivare och medarbetare En utmanande situation att vara arbetskamrat eller chef vid återgång till arbete efter stroke Annika Öst Nilsson, arbetsterapeut och doktorand Sektionen för arbetsterapi - Karolinska Institutet Medförfattare: Gunilla Eriksson, Eric Asaba, Ulla Johansson, Therese Hellman 11

Syfte Att beskriva arbetskamraters och chefer erfarenheter av processen för återgång till arbete där en medarbetare med stroke deltar i ett person-centrerat rehabiliteringsprogram Resultat Den känslomässiga utmaningen med att vara en stödjande arbetskamrat eller chef Utmaningen med att ha för mycket ansvar Att vara ett stöd trots bristande kunskap 12

Vad anser ni är viktiga insatser och metoder i en arbetslivsinriktad rehabilitering? Fråga till er! Vilka metoder använder ni er av i ert arbete? 13