SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Relevanta dokument
Frågeformulär till vårdnadshavare

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Kupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn som deltar i Kupolstudien? Mamma.

Enkät till vårdnadshavare

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Strengths and Difficulties Questionnaire och Refugee Health Screener -

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

4-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Vem? Andra jämnåriga i ett elevboende Andra jämnåriga i eget boende Själv

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

Formulär för konsultation och uppföljning i SAGA

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Lite info om hälsa & livsstil

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

En liten bok om. komplext. trauma

Hälsofrågor förskoleklass

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Teaching Recovery Techniques en gruppintervention för barn med trauma

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Frågeunderlag. Bilaga 1

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

Liv och hälsa ung 2017

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Trauma och återhämtning

Sverige är väldigt vackert.

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Konsultation med BVC och elevhälsa

Förebyggande åtgärder som skolan kan göra för att förhindra mobbning

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Neuropsykiatri och diabetes

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Ankomstformulär Barn- och ungdomspsykiatrin Västmanland. Version Föräldrar/vårdnadshavare

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Hälsofrågor förskoleklass

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Hälsofrågor i årskurs 4

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Resultatredovisning för Test Testsson

Vad är SOFIA studien?

Ankomstformulär Barn- och ungdomspsykiatrin Västmanland. Version Föräldrar/vårdnadshavare

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Namn: Pers nr: Datum:

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Namn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt

Studie om känslotillstånd och reaktioner

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Bemötande aspekter för nyanlända.

EU Barn Online II (31/03/2010) ÅRINGAR

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Bilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Hur mycket har du besvärats av:

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Ankomstformulär Barn- och ungdomspsykiatrin Västmanland. Ungdomsversion

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Transkript:

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet

Cosmos asyl-och integrationshälsan Utför hälsoundersökningar på asylsökande, nyanlända och tillståndslösa i Region Uppsala TrT-grupper Hälsostödsgrupper Kulturdoula-projekt Information och stöd till vårdgivare inom regionen Kurator för uppföljningar 2017 utfördes 1220 hälsoundersökningar

En internationell och multidisciplinär grupp med både hjärnan och hjärtat på rätt plats Vi främjar barns och föräldrars hälsa genom forskning i världsklass

Överenskommelse mellan SKL och Region Uppsala Att genomföra en forskningsstudie om effektiva arbetssätt för att identifiera psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända Syftet : Att stärka identifieringen av psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända, genom utveckling och utvärdering av verktyg och arbetssätt för detta ändamål

Implementera och testa två frågeformulär i verksamheten Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) Barn 2-6 år Refugee Health Screener (RHS) Ungdomar 14-18 år

Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Svenska Var vänlig kryssa för det alternativ (Stämmer inte, Stämmer delvis eller Stämmer helt) som du tycker passar bäst. Det är värdefullt om du besvarar alla frågor, även om du inte är helt säker eller tycker att frågan verkar konstig. Frågorna gäller ditt barns beteende de senaste 6 månaderna. Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig Har minst en god vän (kamrat) Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd Vanligtvis omtyckt av andra barn Lättstörd, tappar lätt koncentrationen Nervös eller klängig i nya situationer, blir lätt otrygg Snäll mot yngre barn Ljuger eller fuskar ofta Blir retad eller mobbad av andra barn Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn) Tänker sig för innan han/hon gör olika saker Stjäl hemma, i skolan eller på andra ställen Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn Rädd för mycket, är lättskrämd Fullföljer uppgifter, bra koncentrationsförmåga Sammantaget, tycker du att ditt barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Var god vänd - det är några fler frågor på andra sidan

DEL 2 Har ditt barn varit med om, bevittnat eller konfronterats med någon allvarlig händelse? Exemel på allvarlig händelse: krig, sexuellt övergepp, fysiskt våld, hot om död eller skada, naturkatastrof, kidnappning, våldsam eller plötslig död av anhörig, långvarig separation från förälder. Nej Ja Om Nej, gå direkt vidare till DEL 3 Under den senaste månaden, har ditt barn: Nej Ja Lekt lekar som påminner om händelsen? Haft mardrömmar? Känt sig upprörd när han/hon blivit påmind om eller tänkt på händelsen (till exempel känt sig rädd, arg, ledsen eller fått skuldkänslor)? Försökt undvika aktiviteter, människor eller platser som påminner om händelsen? Haft svårt att somna eller sova? Varit irriterad eller haft ilskeutbrott? DEL 3 Utvärdering Stämmer Stämmer Stämmer inte delvis helt Frågorna kändes viktiga/värdefulla Det var lätt att förstå frågorna Formuläret skulle vara användbart för andra föräldrar i samma situation Övriga kommentarer: OBS!!! FYLLS I AV PERSONAL Ålder... Flicka Pojke Ursprungsland... Eget boende Anläggningsboende Skola Förskola Inget Anknytning Asylsökande Kvotflykting Annat:...

Vad ville vi veta? Fungerar det att använda formulären i den kliniska verkligheten? Vad tyckte sjuksköterskorna? Vad tyckte patienterna? Gav formuläret adekvat information om barnens psykiska hälsa? Hur mådde de?

Hur gick vi tillväga?

SDQ formulären Delades ut till föräldrar som kom med sina barn (2-6 år ) för att de skulle hälsoundersökas. Inga särskilda inklusions- eller exklusionskriterier användes förutom föräldrarnas medgivande. I de flesta fall delades formulären ut i receptionen när föräldrarna kom. Formuläret fylldes i de flesta fall i före besöket. Föräldrarna fyllde själva i formuläret utan tolkhjälp.

Svaren och resultaten diskuterades med föräldrarna Formuläret utgjorde underlag för samtalet

RHS-13 Symtom på psykisk ohälsa

Ungdomar 14-18 år RHS Formulären fylldes på Ipad av ungdomarna själva utan tolkhjälp Fylldes i av ungdomar som kom till mottagningen för hälsoundersökningar Samt några från två HVB hem och på ett språkcafé. Resultatet gicks igenom med ungdomarna i de fall de så önskade. Ett bra underlag för samtal

RESULTAT

Deltagare SDQ 60 barn deltog, 2-6 år Från 16 olika länder 29 deltagare från Syrien (flest) 5 deltagare från Irak (näst flest) 71 % kommit genom anknytning 10% kvotflyktingar 7% asylsökande 12% övriga/information saknas

Resultat SDQ Medelvärde svårighetspoäng 9,6p Signifikant högre poäng på svårigheter än genomsnittet i Sverige (ca 6,5p Angeredsstudien)

Resultat traumatillägg DEL 2 Har ditt barn varit med om, bevittnat eller konfronterats med någon allvarlig händelse? Exemel på allvarlig händelse: krig, sexuellt övergepp, fysiskt våld, hot om död eller skada, naturkatastrof, kidnappning, våldsam eller plötslig död av anhörig, långvarig separation från förälder. Nej Ja Om Nej, gå direkt vidare till DEL 3 Under den senaste månaden, har ditt barn: Nej Ja Lekt lekar som påminner om händelsen? Haft mardrömmar? Känt sig upprörd när han/hon blivit påmind om eller tänkt på händelsen (till exempel känt sig rädd, arg, ledsen eller fått skuldkänslor)? Försökt undvika aktiviteter, människor eller platser som påminner om händelsen? Haft svårt att somna eller sova? Varit irriterad eller haft ilskeutbrott? DEL 3 Utvärdering 9 (av 60) föräldrar kryssade Stämmer Stämmer Ja Stämmer på traumafrågan inte delvis helt Frågorna kändes viktiga/värdefulla Äldre barn hade högre risk att ha upplevt trauma Det var lätt att förstå frågorna Formuläret skulle vara användbart för andra föräldrar i samma situation

Resultat RHS 29 deltagare 62% Afghanistan 24% Syrien 14% övriga länder 62% ensamkommande 59% ej fått uppehållstillstånd

Resultat RHS 71% screenade över cut-off (11p) Medel: 23 poäng > 50% hade poäng som tyder på svåra psykiska symtom ( 25 poäng) 78% av ensamkommande hade svåra psykiska symtom( 25) 71% av dem som ej fått uppehållstillstånd hade svåra psykiska symtom Tydligt samband mellan svåra symtom på psykisk ohälsa och att vara ensamkommande och ej ha fått uppehållstillstånd

Slutsatser Asylsökande barn uppvisar mer svårigheter än genomsnittet i Sverige Resultaten visar på att det finns stora problem med psykisk ohälsa bland ungdomar 14-18 år som flytt till Sverige Ensamkommande Ungdomar som ej fått uppehållstillstånd

Hur fungerade det att använda formulären? Föräldrarna (endast SDQ) 83% av föräldrarna tyckte att frågorna kändes viktiga/ värdefulla. 74% tyckte att frågorna var lätta att förstå. Personalen SDQ, liksom RHS, kan bidra till samtalet och ge stöd i bedömningen av barn och ungas psykiska hälsa - under rätt förutsättningar

Lärdomar En ny rutin måste förankras hos hela personalgruppen Formulären bör delas ut i receptionen före besöket Översättning på många språk behövs Svårt att få tid till att fylla i ett formulär med tolkhjälp Mappen med information om SDQ-studien samt information om vart personalen kunde vända sig med frågor och remitteringar fungerade mycket bra Viljan av att göra en screening av en patient ökar om det finns tydlig information om vart vårdgivaren kan hänvisa patienten

Lärdomar Screeningformulär på papper fungerade bättre än formulär på Ipad Föräldrar tenderade att underskatta traumafrågan Formulären är ett bra underlag för samtal med patienten, saker som annars inte skulle ha tagits upp kan komma fram Skickas enkäten med hem för att fyllas i,är risken stor att den inte kommer med tillbaka.

KOMMENTARER? FRÅGOR?