Norden och klimatpolitiken

Andra träffen/modul 2 (sid 1) Norden och klimatpolitiken Verktyg och roller Metoder och aktörer för ett nytt klimatavtal i Köpenhamn EU har beslutat att minska koldioxidutsläppen med 20% till år 2020 för att nå max 2 graders global uppvärmning. Den svenska regeringen går längre. Utsläppen av växthusgaser skall minska med 40% och halva Sveriges energianvändning skall komma från förnybara bränslen år 2020. Nettoutsläppen av växthusgaser skall vara noll år 2050. Sverige har den mest ambitiösa klimat- och energipolitiken i Europa. Rollen Norden kan spela är att gå före och vara ett gott exempel. Norden kan stötta andra EU-länder att ta interna strider först och prata med enad front utåt. Norden kan också ta föra upp klimatfrågan på agendan vid andra internationella förhandlingsarenor, utöver att driva den i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Verktyg Norden kan använda sig av i EU-sammanhang kan vara att verka för att EU:s jordbruksbidrag styrs hårdare mot klimatåtgärder, liksom att mäta effekten av sina klimatlösningar, nationellt och internationellt. Inför denna träff, läs gärna Inger Jägerhorns rapport Makt och vanmakt, sid 22-29. Källa: Regeringens klimatproposition, moderaterna.se Bild: km6xo onflickr (CC) Andra studieträffen Norden och Klimatet är ett studiematerial med fyra träffar som behandlar klimatpolitik ur ett nordiskt perspektiv. Materialet ingår i ett bildningsprojekt lanserat av Föreningen Norden, Studieförbundet Vuxenskolan och Global Utmaning med finansiering av Nordiska ministerrådet. Den andra studieträffen handlar om verktyg och roller och presenterar ett par uppgifter att studera vidare. Välj själv vilka frågor du vill diskutera vidare i studiegruppen. Ett par utvalda uppgifter markerade med en asterix (*) fördjupas i e-kursen du finner på ArenaNorden.org. Förutom studiematerialet Norden och klimatpolitiken finns studiematerialet Norden och klimatet. ORD ATT LÄGGA PÅ MINNET - GLOBAL HUMANITARIAN FORUM Kofi Annan leder den nystartade internationella organisationen Global Humanitarian Forum med fokus på klimatförändringarnas påverkan på de fattiga och utsatta i världen. Vilka verktyg lanseras via detta forum för att motverka det faktum att naturkatastrofer redan idag skördar mer liv än konflikter och krig i de fattigaste länderna? Exempel på verktyg är samhällsplanering. Hur bättre använda de resurser som finns tillgängliga? Ett annat verktyg är institutionella ramverk som säkerställer samarbete, inte konflikt. Ett tredje verktyg är försäkringar för fattiga som är de mest utsatta för klimatförändringar. Ett 'ärde verktyg är modern media för att förklara klimatförändringarna i hårt drabbade samhällen och förmedla tidiga varningssignaler. Källa: Global Humanitarian Forum

Andra träffen/modul 2 (sid 2) * UNDERSÖK VILKA POLITISKA VERKTYG SOM STÅR TILL BUDS Sverige Finland Island Danmark Sverige De politiska styrmedel som diskuteras inför förhandlingarna i Köpenhamn är väl beprövade. Inger Jägerhorn listar ett par verktyg i Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna : Handel med utsläppsrätter Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser. Många naturresurser betingar ett pris som påverkas av tillgång och efterfrågan. Olja. Skog. Metaller. Och nu, luften. Den centrala frågan för klimattoppmötet i Köpenhamn blir att prissätta utsläpp av koldioxid, vilket FN:s klimatpanel bedömer vara avgörande för att minska utsläppen. Handeln med utsläppsrätter sätter även ett tak för utsläppen. Gränser för tillåtna utsläpp och vad det skall kosta att överskrida dem är fortfarande oklart. En global utsläppshandel vore idealet, men det kommer att ta tid. Först ut är EU och snart USA där förorenaren får betala för sina utsläpp ( Polluter Pay Principle ). Regleringar Att reglera beteenden på individnivå är kontroversiellt, men finner ofta acceptans till slut. Ett exempel är förbud mot att röka på restauranger. Ett förbud mot glödlampor till förmån för lågenergilampor har EU redan beslutat om (100 W- lampor bort 2009, 25 W-lampor bort 2012). Vad gör man med flygresor och köttkonsumtion? Är det möjligt eller önskvärt att reglera dessa två klimatposter? Lagsti"ning Lagstiftningens roll i att styra samhällsutvecklingen kan inte underskattas, om den efterlevs. Vad sägs om en lagstiftning mot bensinbilar 2025? Det är centerpartiets förslag. Skatter En global koldioxidskatt kan finansiera klimatåtgärder. En trängselskatt, som i Stockholm, kan få bilister att välja kollektivtrafik. Skattelättnader är ett annat styrmedel som används för att bland annat stimulera till köp av miljöbilar. Upplysning & Information Kunskap föder engagemang. Att finansiera informationsprojekt är ett annat styrmedel. Tu#ar En tullavgift på utvalda importerade varor kan motiveras med att exportlandet inte lagt in klimatkostnaden i varans pris. Samtidigt riskerar det att störa frihandeln. Subventioner Subventioner kan vara ett sätt att stödja utvecklingen av ny koldixodsnål teknik. Forskning & utveckling Vindkraftsindustrin i Danmark, solindustrin i Norge och kärnkraftsindustrin i Sverige och Finland hade knappast varit möjlig utan statens investeringar i forskning och utveckling. Stödåtgärder Skogsplantering är en klimatförebyggande stödåtgärd staten kan styra över. Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna. Bild: Claudio.r-hermes & Stuck in Customs onflickr (CC) SÖK UPP EN RAPPORT OM MILJÖPOLITIK FRÅN VALFRITT PARTI Sök rätt på en miljöpolitisk rapport från ett politiskt parti. Där får veta mer om vad, varför och hur partiet vill agera för att nå en hållbar utveckling i allmänhet och klimatfrågan i synnerhet. Ett ambitiöst exempel är Miljöpolitik för en globaliserad värld (2008) framtaget under ledning av Anders Wijkman (kristdemokrat) eller Miljöpartiets hemsida under ämnesavdelningen Miljö (www.mp.se). Jämför med ett parti i ett nordiskt grannland. Vilken klimatpolitik förespråkar de?

Andra träffen/modul 2 (sid 3) VILKA FRÅGOR SKULLE NORDISKA LÄNDER KUNNA DRIVA GEMENSAMT? Exempel 1: Acceptans för målet Exempel 2: Skatt på flyget Exempel 3: Åtgärder mot avskogning Källa: Den nordiske COP15 gruppe, norden.org; Bild: cpalmieri & The Shane H & World Resource Institute onflickr (CC) Nordiska ministerrådet har skapat en ny grupp, COP15, med uppgift att underlätta förhandlingarna i Köpenhamn 2009 och att skapa samförstånd. Uppgiften är inte att koordinera de nordiska ländernas klimatmål. Gruppens arbete presenteras i rapporten Possible activities to support negotiations on a post- 2012 climate change regime. Här föreslås några gemensamma arbetsområden för de nordiska länderna: Acceptans för ett mätbart mål Bara genom ett mätbart mål och sista datum kan en tidsplan skapas för mätbara utsläppsminskningar. Norden behöver påminna om vikten av detta. Få med utvecklingsländerna Det är viktigt att få med fler länder med utsläppsåtaganden än i Kyotoprotokollet. Att USA deltar fullt ut är viktigt; dels p g a de stora utsläppen, dels för att få med de stora utvecklingsländerna i diskussioner om utsläppsnivåer. Bland annat Kina står utanför Kyotoprotokollet. Att få u-länder att acceptera bindande krav förväntas bli svårt, oavsett om åtagandet gäller utsläpp relativt ett basår, som Kyotoprotokollet, eller utsläpp per enhet av BNP. En strategi med olika utsläpp för olika sektorer, till exempel energisektorn, snarare än hela länder, kan vara en väg framåt. Andra brännande frågor för nordiska länder att skapa samförstånd kring är avskogning och kolsänkor, internationella transporter, renare teknologi och finansiering/investeringar. Det sistnämnda inkluderar förslag på en skatt på flyg- och sjötrafik, liksom att i-länder åläggs att betala för ytterligare utsläppsrätter de hittills fått gratis. VAD INNEHÅLLER EU:S KLIMATPAKET? Europaparlamentet klubbade i december 2008 igenom EU:s klimatpaket, som innehåller: handel med utsläppsrättigheter, mål om minskade utsläpp per land satsningar på förnyelsebara bränslen lagring av koldioxid samt skärpta utsläppskrav på nya bilar Som väntat blev förslaget en kompromiss efter en årslång process. Resultatet blev att i) industrin får längre på sig att anpassa sig tills de behöver betala för utsläppsrätterna; ii) skärpta krav på bilavgaser sker långsammare än det först var tänkt, och iii) EUländer får nå sin utsläppskvot genom att investera i klimatprojekt i utvecklingsländer, vilket är en billigare lösning. Miljörörelsen ställer sig kritisk och anser att klimatpaketet blir urvattnat och att det bromsar en nödvändig omställning. Reinfeldt menar att utan EU:s klimatpaket skulle många länder inte göra någonting alls. Har EU tagit av sig ledartröjan eller inte? Det beror på vem man frågar. Källa: Stefan Winiger, Sveriges Radio; SvD, EU-ledarna eniga om klimatpaket,12.12.08 Bild: Europaparlamentet, bene onflickr (CC) * FUNDERA ÖVER VAD SOM ÄR VÄLFÄRD FÖR DIG Ett viktigt politiskt verktyg är att skapa en gemensam bild av framtiden. Skickliga politiker förmår att göra detta, men det kommer också på medborgaren att fundera över vad som är välfärd. Ny teknik kan bara delvis reducera klimatpåverkan från ökad konsumtion. Hur kan vi stimulera till att skapa mer upplevd lycka utan att öka klimatpåverkan? Ett sätt är att styra mot immateriell konsumtion kan vara lägre skatter på kulturupplevelser. Källa: Konsumentverket, remiss till Miljödepartementet. Bild: David Maddison onflickr (CC)

Andra träffen/modul 2 (sid 4) STUDERA URSPRUNGSBEFOLKNINGENS ROLL I KLIMATDEBATTEN Ursprungssamhällen i norra Norden påverkas tidigt av klimatförändringarna. Men vem för deras talan? Vilken roll vill de spela i klimatförhandlingarna i Köpenhamn? Det är frågor att undersöka närmare. En aspekt av samernas Ändrad markanvändning medför politiskt laddade frågor som ägande- och förfoganderätt, liksom lokal förvaltning och självbestämmande. förändrade villkor som dök upp under Nordkalottkonferensen i Haparanda i augusti 2008 är ändrad markanvändning. Den globala uppvärmningen, förklarade Sara Larsson från Sametinget, kan leda till ändrade förutsättningar i norr genom: ökad befolkning och ökade jordbruksarealer; intensivare skogsbruk och mer barrskogar; ökad energiutvinning från biomassa, vindkraftsparker och orörda älvsträckor; ökad 'ällturism som konkurrerar om de sista vildmarkerna. Sett ur ett sameperspektiv finns det stora möjligheter till positiv utveckling för urfolkssamhällen i arktisregionen, om man tar tillvara urfolkens kunnande utan att förstöra den arktiska miljön, menade Sara Larsson. Klimatförändringarnas direkta påverkan på ursprungssamhällen är viktiga inspel i den pågående klimatdebatten. Det lyfter upp den moraliska aspekten av att de som först drabbas av klimatförändringarna sällan är de som orsakat dem. Liksom ursprungsbefolkning påverkas när Amazonas avverkas, har vi i Norden samerna som påverkas av klimatförändringarna. Källa: Sara Larsson, Nordkalottkonferens 2008. Bild: orvaratli onflickr (CC) * UNDERSÖK VERKTYG SOM MINSKAR MATENS KLIMATPÅVERKAN Inom EU står maten för 30% av utsläppen av växthusgaser, om man räknar in energiåtgång vid livsmedelsproduktionen och transporter. I världen står bara djurhållningen för 18% av utsläppen. Att konsumenten löser klimatproblemet genom frivilliga klimatval är knappast troligt. Det behövs politisk styrning. Här spelar jordbruksbidrag in, liksom reglering av utsläpp av växthusgaser från livsmedelsindustrin och transporterna. Staten kan välja att stödja öronmärkta projekt, som att klimatmärka varor, vilket gör det lättare för konsumenten att göra ett aktivt val. Naturvårdsverket, KRAV och LRF driver frågan. Staten kan också stödja informationsprojekt som stimulerar: Minskat svinn Ändrade varuval Ändrade inköpsresor Minskad mängd grönsaker odlade i växthus uppvärmda av fossila bränslen Minskad köttkonsumtion Regeringen kan via biståndet fokusera på hållbart lantbruk med inslag av småskalig livsmedelsförädling i utvecklingsländer, investeringar i miljöteknik och en satsning på utbildning om hållbar jordbruksmetoder. Samtidigt spelar individuella matval en roll. Ekologiska produkter är ett sätt att ta ställning, även om inget sägs om varans klimatpåverkan. Källa: Konsumentverket, remiss till Miljödep.; SNF, rapport: Mat, klimat och utveckling. Bild: Pirate Scott onflickr (CC) Källa: SNF, rapport, Mat, klimat och utveckling. Bild: satosphere onflickr (CC) MER OM MAT OCH KLIMAT Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) ser tydliga samband mellan mat och klimatförändringar, som slår hårdast mot de fattiga i utvecklingsländer. Översvämningar och ökade temperaturer påverkar saniteten och dricksvattnet. Det ökar risken för sjukdomar. Förändringar i temperatur, nederbörd, växtsäsong, skadedjur och jordmån påverkar skördar, betesmarker, köttproduktion, fiske och vild mat. Det påverkar i sin tur möjligheten till egen försörjning. Matfrågan är i högsta grad politisk.

Andra träffen/modul 2 (sid 5) VAD GÖR DINA PARLAMENTARIKER? VAD HÄNDER EFTER POZNAN? EU är den aktör som hittills drivit frågan om klimatlösningar på global nivå. Danmark, Finland och Sverige har folkvalda representanter i EU-parlamentet. Norge och Island deltar i andra sammanhang på den europeiska arenan. Diskutera i gruppen: Spår 1: Ta reda på vad dina EU-parlamentariker gör åt klimatfrågan. Gör de tillräckligt? Kan du påverka dem att göra mer? Vilka frågor skulle du vilja ställa direkt till dem när tillfälle ges? Om du vill ha tips på ett par vägledande frågor till dina EU-parlamentariker kommer här ett par förslag: 1. Vilken är din strategi för hur EU skall påverka klimatförhandlingarna i Köpenhamn? 2. Stödjer du en nationell handlingsplan för att minska koldioxidutsläppen med minst 40% till år 2020? Varför inte mer? Varför inte mindre? 3. De nordiska länderna satsar en halv miljard på forskning och utveckling inom klimatområdet. Vilket område vill du föra fram som särskilt lovande? 4. Genom vilka kanaler verkar ni för folkbildning och dialog kring behovet av omställning? Hur verkar du för stödja människors egna klimatval? 5. Hur vill du använda biståndet för att hantera problem med global uppvärmning i utvecklingsländer? 6. Vilka goda exempel kan du föra fram på personer och verksamheter som visar vägen till en kolfattig ekonomi? Spår 2: Följ debatten efter Poznan (COP14) på ArenaNorden.org. Vad händer? Vilka positioner tar länderna? Se här för ett par vägledande frågor: 1. Forsätter EU med sin ledarroll, trots att man inte har den interna fördelningen av utsläppsrätter klar? 2. Uppstår det ett tredje spår i klimatförhandlingarna med Indien, Kina, Brasilien (Ryssland)? 3. Skickar USA nya positiva signaler på att de tar sitt ansvar? 4. Samarbetar Norden för att en klimatuppgörelse kommer till stånd? 5. Vad händer med utsläppshandeln och finansiering av i klimatprojekt i utvecklingsländer? Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna, Föreningen Norden, Global Utmaning samt intervju i Stockholm, dec 2008

Andra träffen/modul 2 (sid 6) 5) Nya definitioner Klimatfrågan ställer mycket på ända. Vi behöver tänka nytt när naturvetenskapen visar oss hur det ligger till. Jorden är inte bara rund, dess resurser är också ändliga. Det ställer nya frågor: Politik: Hur kan nationell politik ställa om för att möta ett gemensamt hot för alla nationer på jorden? Välfärd: Hur omdefinierar klimatfrågan vad som är viktigt i livet? Ekonomi: Hur prissätter vi luft, en resurs som ingen äger och som hittills varit gratis? www.arenanorden.org ARENA NORDEN På www.arenanorden.org kan du lära dig mer om Norden och klimatpolitiken. Här hittar du mer material och länkar, samt aktuella nyheter på klimatområdet. Du har även möjlighet att ställa en fråga till vår expertgrupp, om det är något du och dina vänner i studiecirkeln funderar över och som ni inte kan hitta något svar på själva. Välkommen in! E-KURS Studiematerialet är kopplat till en e-kurs för att underlätta diskussioner mellan nordiska vänner. Den digitala e-kursen kan med fördel köras parallellt med studiematerialet. Här presenteras rörliga bilder, fördjupande länkar och möjlighet att ge skriftliga kommentarer. En gång i veckan hålls en telefonkonferens. För mer information, se www.arenanorden.org. Bild: Stadshuset i Helsingfors, Henrik von Wendt onflickr (CC) KÄLLOR Albaeco.com Global Humanitarian Forum Inger Jägerhorn, Föreningen Norden/Global Utmaning. Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Konsumentverket Miljödepartementet Regeringens klimatproposition mars, 2009 SNF, Rapport, Mat, klimat och utveckling Sverker Sörlin, DN Utrikespolitiskt konvent 2008 LÄNKAR Albaeco.com COP15 Copenhagen 2009 www.cop15.dk Norden.org Norden.se BÖCKER Johan Tell, 100 sätt att rädda världen Mark Lynas, Sex grader Isabella Lövin, Tyst hav Rachel Carson, Tyst vår Brian Arthur, Resilience thinking Natur: Hur ändrar klimatfrågan vår uppfattning om relationen till naturen när dess gratistjänster, som rent vatten, ren luft, frisk jord och stabilt klimat, fungerar allt sämre? Källa: Inger Jägerhorn, Makt och vanmakt i klimatförhandlingarna Några miljöministrar i Köpenhamn 2009 Andreas Carlgen Sverige Connie Hedegaard Danmark Paula Lehtomäki Finland Bild: Magnus Fröderberg, norden.org; eeva.fi