Kvalitetsrapport 2016-2017 Rytmus Stockholm
Bakgrund Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå. Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Denna aspekt följs upp på såväl enhets- som huvudmannanivå.
Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? Denna aspekt följs enbart upp på huvudmannanivå. Vårt årshjul Skolans systematiska kvalitetsarbete utgår till stora delar från den modell som är gemensam med övriga skolor inom koncernen och som betecknas AcadeMediamodellen. Arbetet med att identifiera utvecklingsområden, planera, genomföra och följa upp sker löpande under året på enhetsnivå och huvudmannanivå enligt nedanstående årsflöde: Vårt kvalitetsarbete Den pedagogiska personalen har under läsåret varit engagerad i olika processer med fokus på att i högre utsträckning profilera Rytmus Stockholm som en lärarande organisation. Dessa kommer att redovisas i punktform nedan. Vi identifierade under läsåret 2015/2016 att skolans medarbetare hade olika ingångsvärden rörande bedömning och återkoppling, vilket framför allt har gestaltats i sjunkande siffror rörande elevernas nöjdhet med återkoppling, förståelse för hur bedömning görs samt lusten till lärande. Under läsåret 2016/2017 har därför två förstelärare lett den pedagogiska personalen i två parallella fortbildningsprojekt, Gemensam fortbildning och Ämneslagsfortbildning. I den gemensamma fortbildningen har hela lärarkollegiet arbetat tillsammans för att utveckla kompetensen inom bedömning för lärande. Ämneslagsfortbildningen har riktat in sig mot ämneslag men även andra arbetsgrupper inom organisationen. Arbetet har i det kortsiktiga perspektivet inte har givit det resultat som
eftersträvats, elevernas nöjdhet har ännu inte höjts till den nivå vi önskar, vilket gör att vi kommer fortsätta arbetet under kommande läsår efter gemensamma analyser om varför positiva resultat har uteblivit. Till läsårsstart 2016 hade Rytmus Stockholm för första gången möjligheten att utrusta alla elever med ett digitalt verktyg. Detta tillsammans med att all personal under ett drygt år har i egen takt, med hjälp av kollektiv fortbildning av skolans IKT pedagog, fått utveckla sin kompetens gällande användandet av Google Apps for Education (GAfE). Denna bas gav förutsättningarna för en intensifiering av skolans IKT arbete. Utvecklingen har skett genom återkommande fortbildning på konferenstid, fortbildningsdagar och i föreläsningsform men framför allt genom ett i stort sett hundraprocentigt användande av GAfE av samtliga pedagoger och elever. Redan 2013 läste all pedagogisk personal Helen Timperleys bok om kunskapsbildande cirklar. Lärarna har sedan i seminarieform arbetet med att förbättra undervisningen i sitt ämne. Sen dess har de ämneslag som har velat arbeta vidare inom detta område fått extra tid inom sin arbetstid. Under året som gick deltog ämneslagen i sång, IKT, historia och gehöroch musiklära. Vårt värdegrundsarbete I början av varje läsår genomförs tre skolgemensamma introdagar som planeras av personalen och elevkåren. Gruppövningar blandas med information och musik- och media evenemang bl. a så håller personalen alltid välkomstkonserter vid uppropet av de tre årskurserna. Tidigt under hösten så märkte vi att klimatet hos eleverna hade hårdnat, retoriken i klassrum och i korridorer var annorlunda. Personalen startade upp ett värdegrundsarbete som sedan löpte under hela året. En schemabrytande dag där värdegrundsfrågor togs upp inledde under v. 45 åtföljd av luciadagen som innehöll uppföljning av det arbete som eleverna gjort samt föreläsningar från skolans psykolog rörande attityder och förhållningssätt. Arbetet med värdegrund på skolan har sin bas i den plan mot diskriminering och kränkande behandling (PDK) som arbetats fram och som elever vid skolstart tar del av. I denna beskrivs bl.a. rutiner och åtgärder som vidtas om någon vid skolan, elev eller personal, upplever eller får kännedom om kränkning eller upplever diskriminering. Våra resultat och analyser Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Andel elever med gymnasieexamen (per program) Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p
Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5 6, svenska 1 3 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Glädjande kan vi konstatera att vi har bibehållit våra resultat rörande antal elever som når en gymnasieexamen (92, 6 %) och även ökat när det gäller genomsnittlig betygspoäng detta år. Våra resultat ligger högre än riket rörande både estetiska programmet och samtliga program i hopslagna. Det är glädjande men inte överraskande, då våra elever söker in i konkurrens, vilket gör att deras intagningspoäng på flera våra grenar är förhållandevis höga. En slutsats som kan göras är således att många av våra elever har en hög kognitiv förmåga. Detta förringar på intet sätt vår lärarkårs förmåga att nå höga kunskapsresultat genom att motivera och stimulera våra elever framför allt i de gymnasiegemensamma ämnena, vilka ofta är större utmaningar än karaktärsämnena, detta då de sist nämnda är orsaken till att eleverna har sökt Rytmus. I vår ambition att höja resultaten har vi också arbetat med schemat som ett pedagogiskt styrmedel genom bl. a. blockläggning av kurser, tvålärarsystem i matematik och gehör- och musiklära samt noggrannare uppföljning av resultaten på mentorsnivå. På inriktningsnivå når eleverna inom inriktningen estetik och media inte samma funktionella resultat som eleverna inom musikinriktningarna. En kartläggning har tidigare visat att eleverna inom inriktningen dessvärre inte känner lika stor tillhörighet till Rytmus som musikeleverna samt att inriktningen generellt har en längre antagningspoäng. De insatser vi gjort hittills för att mediaeleverna ska känna sig mer inkluderade är att byta klassrum till ett som ligger mer centralt i skolan, anordnat speciella mediakvällar samt integrering i projekt tillsammans med musikeleverna. Vi arbetar vidare med en förstärkt mentorstid samt med kartläggning av hur vi kan arbeta främjande för att höja måluppfyllelsen. En hotbild gällande funktionella resultat generellt för skolan är psykiska ohälsa, vilket flera av våra elever är drabbade av. Under fjolåret var drygt 71 % av de elevhälsokonferenser (EHK) som genomfördes på skolan påkallade med anledning av psykisk ohälsa i någon form. En realistisk uppskattning är därför att drygt 20% av våra 650 elever på något vis drabbas. Mentorer i åk 1 har därför fått utökad tid i sina tjänster för att i högre utsträckning kunna arbeta förebyggande och relationsbyggande. Under läsåret 2017/2018 kommer vi att införa en schemaposition som heter
aktiv i samtliga elevers scheman. Detta är 45 minuter i veckan då mentorerna kommer att genomföra en aktivitet tillsammans med sina mentorselever t.ex. en promenad. Detta kopplas samman med att forskning visar på att motion inverkar positivt på mående. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Uppgift på program- och skolnivå saknas om antalet elever understiger 10 i den nationella statistiken. Riksgenomsnitt för 2017 publiceras i december. Källa: SIRIS (Skolverket) och egna sammanställningar. Elever som tagit examen inom tre år
Resultaten visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Statistiken baseras på nationell statistik hämtat från Siris (Skolverket) och avser elever som påbörjade sina studier läsåret 2013/14 och tog examen 2016. Källa: SIRIS. Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven. Resultatet bygger på egna sammanställningar. Riksgenomsnittet för VT17 publiceras i oktober. A B C D E F Summa ENGENG05 21% 41% 31% 4% 2% 1% 100% ENGENG06 22% 29% 34% 14% 1% 0% 100% MATMAT01b 2% 4% 14% 21% 37% 22% 100% MATMAT02b 10% 4% 18% 21% 39% 8% 100% SVESVE01 9% 22% 32% 19% 12% 6% 100% SVESVE03 11% 28% 30% 15% 12% 4% 100% Summa 12% 21% 26% 16% 17% 8% 100% Källa: egna sammanställningar. Angående korrelationen resultat på nationella prov visavi betyg överensstämmer resultaten bäst för kurserna i engelska. I matematik och svenska är differensen större. I matematik är detta föga överraskande då proven inte är utformade på ett sätt som våra elever är vana vid, då fler examinationsformer förekommer i den reguljära undervisningen. Det aktualiserar debatten om vi ska lära våra elever hur proven är upplagda genom att fokusera mer på att göra gamla nationella prov, detta så eleverna känner igen sig i strukturen. För att prioritera och utveckla matematiken på skolan har en matematiklärare utsetts till förstelärare kommande läsår. Försteläraren i matematik ska säkerställa att skolan från och med nästa läsår även tar in programmering i matematiken på skolan. I svenska är differensen större, vilket vi står inför att utreda vidare. Angående betyg i de kurser som det ges nationella prov i är det slående hur våra elever når mycket goda resultat i främst engelska, men även i svenska, där betygen som sätts till övervägande del fördelar sig över skalan A-C. I matematik
fördelas betygen främst över skalan runt D-E. Detta är en återkommande trend och den enkla analysen är att antingen har våra elever goda förkunskaper i engelska och upplever matematik som mer utmanande eller så är proven konstruerade på ett sätt som gynnar/missgynnar våra elever. Det ska bli intressant att följa upp och analysera vidare då provresultaten publiceras nationellt i oktober. Värdegrundsresultat Skolledningen inledde under våren ett arbete med elevkåren där de blev inbjudna till att vara med i arbetet rörande återkoppling från lärarna, möjligheten att påverka innehållet i studierna samt lusten att lära. Detta arbete kommer att fortsätta under läsåret 2017/201 där målet är att alla elever ska uppleva arbetsro i klassrummen och övrig skolmiljö. Alla elever ska ha möjlighet till likvärdigt tal utrymme i undervisningen samt lyssna på varandra och visa varandra respekt så att alla vågar uttala sig. Främjande åtgärder: Lärare ska aktivt arbeta med, i samråd med kollegor, att variera sin undervisning på ett sådant sätt att alla elever ges tal utrymme (ex. smågrupper, öppna frågor, prestigelöst klimat, rundor, tal föremål osv.) Lärare ska följa och respektera de ordningsregler som framtagits på skolan för att skapa förutsättningar för arbetsro. Lärare ska aktivt delta i den fortbildning skolan anordnar. Ämneslagen ska kontinuerligt dela med sig av positiva exempel på hur de arbetat förebyggande med likabehandling och normkritik och skapat ett positivt undervisningsklimat i sin undervisning. Skolledningen ska skapa förutsättningar för en gruppstärkande dag med klassen och mentorerna. Förebyggande åtgärder: Skolledningen ska i samarbete med elever och personal upprätta och implementera ordningsregler för att skapa förutsättningar för arbetsro. Mentorerna träffar klassen tillsammans 30 min varje vecka då även klassråd kan genomföras kontinuerligt. För att säkerställa att vi arbetar på rätt sätt så har respektive ämneslag fått i uppdrag att ta fram egna utvärderingsfrågor som vid ett par tillfällen per termin kommer att ges till eleverna. Dessa mättillfällen är ett komplement till AcadeMedias elevundersökning i januari/februari. Upplevd kvalitet Skolan har lägre resultat på frågor rörande värdegrund i årets elevundersökning. Vi har dock fortfarande höga värden rörande jag känner mig trygg i skolan och personalen på vår skola tar ansvar för att alla elever ska behandlas med respekt. Vår analys som har gjorts med all personal samt elever ger vid handen följande: Under hösten 2016 hårdnade klimatet mellan eleverna väsentligt. En fördömande ton istället för en förstående gjorde sig gällande. Det gällde normkritik, etnicitet men även andra områden vilket föranledde, som tidigare nämnts, ett intensivt värdegrundsarbete med start i oktober 2016. En koppling mellan arbetsro och sena ankomster fanns men även arbetsro kopplat till den minskade tryggheten rörande fördömande vid anförande av felaktiga åsikter framträdde. Detta resulterade
bl.a. i förändrade rutiner för sen ankomst, sjukanmälan samt mobilanvändande vid skolan under läsåret. Dessa beslut togs fram i samråd med elevkåren vid skolan. Under flera år har vi arbetat efter samma plan rörande mottagande av nya elever, mentorskap samt bemötande vilket behöver förändras. Skolan har förvisso blivit större, vilket anförs av elever och personal som bidragande orsak, men utökningen förra läsåret var endast en klass. Vi är nu Sveriges största estetiska gymnasium vilket innebär utmaningar för personalen på skolan, där vi ser är ett behov av att arbeta vidare med det värdegrundsarbete som påbörjats. Detta inleds med ett intensifierat arbete med mentorsuppdraget i augusti 2017 samt ett aktivt arbete under introduktionsdagarna. En av annan utmaning är frågan om återkoppling till eleverna gällande deras resultat i förhållande till mål för kursen samt återkoppling om hur de ska arbeta för att utvecklas vidare. Vi har arbetat parallellt med Schoolsoft och GAfE vilket gör att det har varit svårt för eleverna att med säkerhet veta var uppgifter och återkoppling görs skriftligt. Efter samtal med elever framgår det även att vi måste definiera ordet återkoppling, detta då vi har fått olika svar från eleverna på vad återkoppling är och hur det uppfattas. Ordet studiero måste också undersökas då det pågår en diskussion bland personal men även med elevkåren där det framkommer att studiero kan vara kopplat till en mängd olika saker och inte bara klassrumssituation. En utmaning rör att elever i mindre och mindre utsträckning känner lust till att lära sig, vilket behöver kartläggas för att få fram vad det bottnar i eller står för. Våra mål i vår verksamhetsplan var elevhälsa, IKT i undervisningen, studiero och studiemiljö samt betyg och bedömning. Elevhälsan har förutom sin löpande verksamhet arbetat med att förebygga och främja ett gott samarbetsklimat på skolan genom att ge föreläsningar, schemabrytande dagar med grupparbeten samt rena trivselarrangemang. Det arbete som har startats upp tror vi kommer leda till att värdegrundsresultat och upplevd kvalitet succesivt kommer att bli bättre de kommande åren. Två förstelärare har haft som sitt uppdrag att arbeta med utvecklingen av skolans skicklighet i bedömning för lärarande och hur vi bäst arbetar med IKT som verktyg för att optimera elevernas lärande. Vi ser redan nu hur samtalen på skolan har ändrat karaktär, inte bara i konferenser utan även i andra möten på skolan. Rytmus Stockholm är på många sätt en i högre utsträckning en lärande organisation än tidigare. Tre ämneslag har arbetat vidare med Helen Timperleys kunskapsbildande cyklar. Att så många ämneslag över tid har gjort detta säkerställer att vi når en kontinuitet i våra utvecklingsprocesser men även ett definierat konkret verktyg för att förbättra undervisningen på skolan. Källa: Markör.
Årets fokusområden Inför läsåret 2016-2017 valde Rytmus Stockholm fyra fokusområden att arbeta extra med; Bedömning för lärande IKT i undervisningen Värdegrund Rytmus som en lärande organisation Rytmus Stockholm har haft sex förstelärare under läsåret som i högre utsträckning arbetat mot skolans uppsatta utvecklingsområden. Nedan redovisas först den projektplan som två av förstelärarna har arbetat utifrån under året för att uppfylla utvecklingsområdena IKT i undervisningen samt betyg och bedömning eller som vi på skolan alltmer har kallat det; bedömning för lärande. Projektplan Fortbildning Rytmus Stockholm Under läsåret 2016/2017 har två förstelärare lett den pedagogiska personalen i två parallella fortbildningsprojekt, gemensam fortbildning och ämneslagsfortbildning. Ämneslagsfortbildningen har riktat in sig mot ämneslag och andra grupperingar. I den gemensamma fortbildningen har hela lärarkollegiet arbetat tillsammans för att utveckla kompetensen inom Bedömning för lärande. Denna gemensamma fortbildning har projektletts av förstelärarna Pernilla Nordberg och Karin Hedström. Vår bild är att bedömning och feedback har skett på många olika sätt på Rytmus Stockholm. Eleverna har i elevenkäter uttryckt ett behov av mer och tydligare feedback. Vår analys är att det inte alltid handlar om mängden feedback, även om behovet kanske uttrycks så. Vi vet till exempel att vi har kollegor som skriver omfattande kommentarer där eleverna ändå inte upplever sig få en klar bild av sin utveckling. Vi har gjort bedömningen att vi har behövt titta närmare på hur vi arbetar med eleverna som helhet, än att ensidigt rikta in oss på mer feedback. Vi vet att lärarkollegiet behöver utkristallisera en enhetlig syn på gemensamma rutiner kring feedback, samt utveckla sitt synsätt vad gäller bedömning för lärande. I arbetet med bedömning för lärande har de utgått från de fem huvudpunkterna. 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav 2. Synliggöra lärandet 3. Återkoppling 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra 5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess IKT ska vara ett stöd för måluppfyllnad på många områden. Dels ska IKT hjälpa till med tydlighet och struktur i upplägg och undervisning, dels ska IKT ge verktyg för individanpassning, särskild anpassning och varierade, verklighetsnära arbetsformer. IKT ska underlätta och förbättra återkopplingar lärare-elev, elev-elev och elev-lärare. Eleverna ska kunna få och ge återkoppling oftare och dessutom mer kvalitativ sådan. Elevernas utveckling och måluppfyllnad ska vara och upplevas sedd.
Under läsåret 2016 2017 gäller särskilt att förvalta och vidareutveckla det arbete som implementerades under 2015 2016 vad gäller Google Classroom och andra verktyg för ökad elevaktivitet och måluppfyllelse. Vi vet dessutom från exempelvis Unos Uno-rapporten, en rapport framtagen av Örebro universitet som belyser svårigheter vid introduktion av IKT i skolarbetet i skolan, att vi inte ska bli förvånade om vi någon gång under året ser ett bakslag i form av tvivel. Det gäller alltså att hålla i och vidareutveckla, och bygga upp en förberedelse för en eventuell backlash. Parallellt med detta så har två andra förstelärare arbetat med lärarna i två stora ämnesgrupper; gehör-och musiklärare och sång, för att säkerställa att alla har samma ingångsvärden rörande bedömning av enskilda moment. Under läsåret så återstartade vi ett omfattande värdegrundsarbete på skolan. En av förstelärarna på skolan har sökt bl a på att via allsångsmetoden, ett projekt att på ett lustfyllt och musikaliskt sätt levandegöra Rytmus värdegrund. Olika värdegrundsord är temat för allsångsträffar där elever och lärare får mötas opretentiöst, lustfyllt samtidigt som vissa moment i olika kurser mäts och utvecklas. Den pedagogiska personalen har under läsåret varit engagerad i många olika processer med fokus på att i högre utsträckning profilera Rytmus Stockholm som en lärarande organisation. Dessa kommer att redovisas i punktform nedan. Under läsåret 2016/2017 har två förstelärare lett den pedagogiska personalen i två parallella fortbildningsprojekt, gemensam fortbildning och ämneslagsfortbildning. I den gemensamma fortbildningen har hela lärarkollegiet arbetat tillsammans för att utveckla kompetensen inom Bedömning för lärande. Ämneslagsfortbildningen har riktat in sig mot ämneslag och andra grupperingar. Vi identifierade under läsåret 2015/2016 att skolans medarbetare hade olika ingångsvärden rörande bedömning och återkoppling vilket framför allt har gestaltats i sjunkande siffror rörande elevernas nöjdhet med återkoppling, förståelse för hur bedömning görs samt lusten till lärande. Vi kan dessvärre konstatera att detta arbete i det kortsiktiga perspektivet inte har givit det resultat som eftersträvats vilket gör att vi kommer fortsätta arbetet under kommande läsår efter att analyserat varför positiva resultat har uteblivit. Till läsårsstart 2016 så hade Rytmus Stockholm för första gången möjligheten att utrusta alla elever med ett digitalt verktyg. Detta tillsammans med att all personal under ett drygt år har i egen takt med hjälp av kollektiv fortbildning av skolans IKT pedagog, fått utveckla sin kompetens i egen takt i användandet av Google Apps for Education (GAfE) gav förutsättningarna för en intensifiering av skolans IKT arbete. Utvecklingen har skett genom återkommande fortbildning på konferens tid, fortbildningsdagar, i föreläsningsform men framför allt genom ett i stort sett hundraprocentigt användande av GAfE av samtliga pedagoger och elever. 2013 så läste all pedagogisk personal Helen Timperleys bok om kunskapsbildande cirklar där lärarna har i seminarieform arbetet med att förbättra undervisningen i sitt ämne. Sen dess så har de ämneslag som har velat arbeta med detta fått extra tid inom sin arbetstid. Under året som gick deltog ämneslagen i sång, IKT, historia och gehör- och musiklära. Åtgärder för ökad utveckling Inför läsåret 2017-2018 har Rytmus Stockholm valt fyra fokusområden att arbeta extra med;
Värdegrundsarbete Tydligare mentorsuppdrag IKT Kollegialt lärande inkluderande betyg och bedömning och digitalisering De aktiviteter vi kommer att genomföra i syfte att lyckas med våra fokusområden är: Generellt utökat samarbete med elevkåren och explicit rörande skolans värdegrund Nya riktlinjer för att öka närvaron på skolan (EWS) Följa upp förarbetsdagarnas mentorsutbildning Arbete med att förebygga psykisk ohälsa genom att minska frånvaron och formerandet av ett tydligare mentorsuppdrag De övergripande målen för läsårets lokala IKT-plan är att IKT ska stärka möjligheterna till likvärdighet i undervisning och bedömning genom att möjliggöra variation och anpassning av undervisnings- och examinationsformer. Fortsatt arbete med effektiva digitala verktyg IKT ska användas för att göra det gemensamma arbetet sinsemellan på skolan mer effektivt och målmedvetet samt för att förbättra och förenkla arbetet med anpassningar/särskilt stöd i klasserna (bland annat även genom EWS). Vad gäller fortbildning av personal behöver vi under läsåret ha särskilt fokus på källkritik, PUL och digital publicering. Fortsatt arbete med betyg och bedömning samt kollegialt lärande (Läslyftet) Rytmus Stockholm ska vara väl förberett inför de förändringar i kurs- och läroplaner som träder i kraft läsåret 2018 2019. Denna förberedelse sker bl.a. genom kollegialt lärande samt handledning i ämneslagen.