Dokumentation av klientuppgifter

Relevanta dokument
Dokumentering. Mona Granholm Tammerfors

Formbunden dokumentering i socialvårdens vardag

Lagen om klienthandlingar inom socialvården

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Individuellt inriktad elevhälsa

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Anvisning 10/ (5)

Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?

Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors

SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Riktlinjer för klagomålshantering i Mörbylånga kommun

Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Uppföljning Proffssystern i Stockholm AB

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Dokumenteringsutbildningen

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Uppföljning AB Adela Omsorg

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60)

Kvalitetskriterier för individuellt stöd

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, KARLEBY (växel)

Kvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under Planera. Ansvarsfull Omsorg

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Riktlinjer för social dokumentation

FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 28/2015 Generalsekreteraren. Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Klagomålshantering. Kommungemensamma rutiner Vägledande information. En informationsskrift till anställda inom Östersunds kommun

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET

Uppföljning Macorena AB

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

1(7) Riktlinjer för synpunktshantering. Styrdokument

Riktlinje för dokumentation vid genomförandet av insatser enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Uppföljning Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Vi välkomnar klagomål och ser att de gör oss bättre

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

HANDLINGSPLAN FÖR BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD. (BBSS)

BORGÅ STAD BESKRIVNING AV TJÄNSTER Psykolog- och kuratorstjänster för andra stadiet läsåret

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Eivor Söderström och Eini Pihlajamäki. Brukarperspektiv vid utvecklande av service- en kort presentation av Bikva-modellen

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Klienthandlingarnas kontext

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De

Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge

KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Aktuellt om projektet Kansa och harmonisering av behandlingen av klientuppgifter inom socialvården med åtkomsträttigheter

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Uppföljning Eveo AB

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor

Bilaga 5 ANVISNING OM STARTMÖTEN. Allmänt

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Revisionsrapport Intern kontroll avseende representation och resor hos samtliga nämnder

Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Instruktion till mallen för den informationstext som SLU ska lämna när vi samlar in personuppgifter

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA

Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.

RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende

Dataskyddet tryggar dina rättigheter

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)

LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN

Professionell i förskolan Pedagogers arbets- och förhållningssätt

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Respekt för människors egen vilja och integritet. Se till individuella behov och önskemål. Delaktighet för brukare/vårdtagare och personal

Arkivreglemente för Kristianstads kommun

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN


Rutiner vid synpunkter och klagomål

Transkript:

Dokumentation av klientuppgifter 14-16.9 2015 Sirkku Säätelä lektor YH Novia Dokumentation av klientuppgifter Det enda som är värre än ingen dokumentation är felaktig dokumentation. Okänd Dokumentering av klientarbete regleras av lagstiftningen men syftet styr dokumentets innehåll och utformning En god dokumentering förutsätter varje yrkespersons förståelse för eget ansvar och egen roll i dokumenteringsprocessen. Dokumenteringens standard har stor betydelse för klienten och alla de yrkesgrupper som arbetar för klientens bästa. Det är svårt att dokumentera! En god dokumentering kräver eftertanke, engagemang och kontinuerlig fortbildning Klientdokument är juridiska dokument som kan användas i rättsprocesser och bör därför vara korrekta Odokumenterade eller felaktiga uppgifter kan påverka andra yrkesgruppers beslut i fel riktning Den som dokumenterar bör alltid vara medveten om orsaken och syftet för dokumentationen 1

Klientens egen utsago och eget deltagande i dokumenterigen är grundläggande för en adekvat och relevant informationsgång och rätt beslutsfattande Anteckningarnas/dokumenteringens syfte är att skydda klienterna mot myndighetsförfarande och paternalism, men även att garantera yrkespersonernas rättskydd Det finns olika typer av klientdokument som är klassificerade enligt syfte. T.ex utlåtande, ansökan, remiss, rekommendation, förbindelse, klientjournal Klientjournal -asiakaskertomus= sociala sektorn motsvarighet till patientjournal är dokument i vilket serviceproducenten inom socialvården antecknar händelser och fakta om klientens situation Rapportering från multiprofessionella team/nätverksmöten klassas som anteckning i klientjournal Problemet idag är att dokumenteringen i klienjournal saknar gemensamma riktlinjer Lagstiftningens anda är att klienten är centrum och dennes behov styr arbetet Klientens medverkan och deltagande är ofta avgörande för hur effekfult resultatet bli. För att undvika splittring och garantera kontinuitet och ett bra samarbete över sektorgränserna förutsätter dialog och samordning för att koordinera klientens behov (case management) 2

Multiprofessionella team eller olika typer av nätverksmöten har alltid ett mål/syfte för sammankomst som uppstår från klientens behov Initiativtagaren/sammankallaren kan även leda mötet. Varje grupp är unik och medlemmarnas antal och kompetens beror på syftet. Dokumenteringen av dessa sammankomster görs i klient/patientjournal borde åtminstone innehålla följande: a) Mötets syfte, plats och tidpunkt b) Vem deltog och i vilken roll c) Vad behandlades (relevant innehåll) d) Vems var den dokumenterade synpunkten/åsikten e) Vad blev resultatet och vilka åtgärder medförde detta. f) Vem ska åtgärda det som mötet beslöt om g) Hur utvärderas resultatet För att garantera klientens delaktighet bör denne, ifall hen eller hens representant inte Medverkar, få information om mötet och syftete med detta Dokumentationen i journalen bör ske kronologiskt och innehålla den information som inte kommer fram i andra typer av dokument som gäller klienten (utlåtanden, ansökningar, remisser osv) Elektronisk arkivering där allt samlas ska underlätta överföring av information i framtiden? Struktur ( taxonomi) på kommande för elektronisk dokumentering (se bl.a THL.fi/sosiaalihuollon asiakaskirjojen koodistot) 3

Allmängiltiga riktlinjer för en god dokumentering ( enl Laaksonen et al 2011) Berätta för klienten att det hör till att man dokumenterar och varför man gör det Visa personregisterutdrag och dokumentera detta i journalen Berätta för klientens om dennes rätt till sina egna dokument Överlåt dokumenten till klienten utan dröjsmål ifall klienten ber dock med iakttagande lagstiftningens krav om överlåtelse Var systematisk och professionell Var noggrann i all hantering av klientdokument Samla endast de uppgifter du behöver för att sköta ditt uppdrag Håll dig till saken Anteckna alla händelser där klientens ärenden behandlas Håll klientupgifter uppdaterade och se till att alla anteckningar innehåller datum och namn+ titel på den som dokumenterar Skriv som om du skulle skriva texten till klienten Använd ett klart, förståeligt och sakligt språk Var konkret 4

Använd INTE professionellt slang, professionella uttryck eller förkortningar Skriv så att läsaren förstår vem som hade vilken åsikt i ärendet Dokumentera så mycket som möjligt tillsammans med klienten Utnyttja de dokument som finns för planering av fortsatt arbete och framförallt utvärdering. Framtida utmaningar? Sote-reformen Digitalisering av social- och hälsovården Elektroniska arkiv inom soc-hv. ( var finns elevvården?) Strukturerad elektronisk dokumentering med kravet kortfattad narrativ text Det allt större informationsflödet Klienternas större medvetenhet om sina rättigheter Klienternas komplexa problem Tidsbrist? Möjligheter för elevvården Uppgöra egna rutiner för systematisering av dokumentering inom elevvård Möjligheten finns till egen struktur i organisationen eftersom elevvården faller emellan soc- och hv lagstiftning Diskutera inom området och försöka sammafatta best praxis 5

Lycka till! Litteratur Banks. (2012). Ethics and Values in Social Work. London: Palgrave Macmillan Gustafson & Yousef.(2009). Att dokumentera är inte lätt. En intervjustudie om omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224575/fulltext01.pdf Kärki J. (2007). Asiakaskohtaisen sosiaalityön luokitukset. Oppaita ja luokituksia 2007:2. Helsinki. Stakes. Laaksonen M.(2011). Sosiaalityön tiedonhallinnan tutkimus, http://epublications.uef.fi/pub/urn_nbn_fi_uef- 20110258/urn_nbn_fi_uef-20110258.pdf. Laaksonen et al 2008. Sosiaalihuollon asiakirjojen sähköinen arkistointi. Esiselvitys. http://www.thl.fi/attachments/tiedonhallinta/sosiaalihuollon_asiakirjojen_sahkoinen_arkistointi.pdf Laaksonen et al. (2011). Asiakastyön dokumentointi sosiaalihuollossa. https://www.julkari.fi/handle/10024/79866 Santamala.(2006). Sosiaalityöntekijöiden kokemuksia luokituksen käytöstä asiakastyössä. Pro Gradu avhandling. https://www2.uef.fi/documents/1084483/1438176/hsantamalagradu.pdf/b272aa05-42f1-4257- bd06-664e68186ba5 THL. (2015). Sosiaalihuollon tiedonhallinta. https://www.thl.fi/fi/web/tiedonhallinta-sosiaali-ja- https://www2.uef.fi/documents/1084483/1438176/hsantamalagradu.pdf/b272aa05-42f1-4257-bd06-664e68186ba5terveysalalla/tietojarjestelmapalvelut/sosiaalihuollon-tiedonhallinta THL (2015). Sosiaalihuollon koodistot. https://www.thl.fi/fi/web/tiedonhallinta-sosiaali-ja-terveysalalla/tiedon-javaatimusten-yhdenmukaistaminen/koodistopalvelu/koodistot/sosiaalihuollon-asiakasasiakirjojen-koodistot 6