Missiv 1 (3) Datum Dnr/Beteckning 2018-09-12 TSF 2017:180 Kopia till TS SL Sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. - förslag till Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken - tillhörande konsekvensutredning Bakgrund till förslaget Nuvarande föreskrift beslutades av Sjöfartsverket hösten 2007, i syfte för att eftersträva internationell norm för sjövägmärken enligt anvisningarna i SIGNI (Signs and Signal on Inland Waterways) 1. Anledningen till detta föreskriftsarbete är att ersätta befintlig SJÖFS med en motsvarande föreskrift i TSFS, samt att införa nya sjövägmärken. Förslagets innehåll i korthet Målet med arbetet är att föreskriften ska vara ändamålsenlig, behovsanpassad och lättbegriplig genom att överensstämma med internationell norm med hänsyn till teknik- och materielutveckling rörande sjövägmärken. Föreskriftsförslaget planeras träda i kraft den 1 april 2019. Förslaget i sin helhet samt konsekvensutredning finns publicerat tillsammans med detta missiv på Transportstyrelsens webbplats: http://www.transportstyrelsen.se/sv/regler/remisser/ 1 ECE/TRANS/SC.3/108/Rev.2 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Besöksadress Olai Kyrkogata 35, Norrköping Telefon 0771-503 503 Mats Hörström Telefax 011-18 52 56 transportstyrelsen.se sjofart@transportstyrelsen.se Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik och flygplatser mats.horstrom@transportstyrelsen.se 010-495 33 29
Datum Dnr/Beteckning 2 (3) 2018-09-12 TSF 2017:180 Synpunkter Ni ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och konsekvensutredningen. Synpunkterna ska vara Transportstyrelsen tillhanda senast den 10 oktober 2018. Synpunkterna ska vara skriftliga och skickas till sjofart@transportstyrelsen.se eller till Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen 601 73 Norrköping Vänligen ange vårt diarienummer TSF 2017:180 i svaret. Transportstyrelsen sammanställer och kommenterar de remissynpunkter som kommer in. Sammanställningen publiceras därefter på Transportstyrelsens webbplats. Av sammanställningen kommer följande att framgå: vem som skickat in synpunkterna, själva synpunkterna och Transportstyrelsens kommentarer. Innan sammanställningen publiceras görs en sekretessprövning, så att eventuella remissynpunkter som omfattas av sekretess inte publiceras. Kontaktpersoner Om ni har frågor med anledning av remissen är ni välkomna att kontakta: Mats Hörström, nautisk handläggare mats.horstrom@transportstyrelsen.se, 010-495 533 29 Johan Stenborg, jurist johan.stenborg@transportstyrelsen.se, 010-495 32 21 Med vänlig hälsning Tomas Olsson Chefen för infrastruktursenheten
Sändlista AB Göta kanalbolag ATA Hill & Smith AB Chalmers Tekniska Högskola Energimyndigheten Elsäkerhetsverket Försvarsmakten Havs- och Vattenmyndigheten Hydrographica Jordbruksverket Kommerskollegium Kustbevakningen Länsstyrelserna Marin Miljöanalys AB Marin Mätteknik AB Navigationsteknik AB Norrlands Sjöentreprenad Nämnden för båtlivsutbildning Näringslivets Regelnämnd Plast & Plåt Vägmärken AB Polismyndigheten Regelrådet Rotationsplast AB Saferoad Sverige AB Sjöbefälsföreningen Sjöfartens Utbildnings Institut AB Sjöfartshögskolan i Kalmar Sjöfartsverket Skärgårdsredarna Skyltar & Märken AB Statens haverikommission Svensk Sjöentreprenad AB Svensk Sjöfart Svenska Båtunionen Svenska Fyrsällskapet Svenska Gästhamnar Svenska Kryssarklubben Svenska Sjöräddningssällskapet Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Hamnar Sveriges Kommuner och Landsting Svevia Swedish Standards Institute Trafikverket Datum Dnr/Beteckning 3 (3) 2018-09-12 TSF 2017:180
SJÖFART Transportstyrelsens föreskrifter om sjövägmärken
Innehåll Allmänna bestämmelser och definitioner... 1 Sjövägmärkenas indelning och etablering... 2 Sjövägmärken och sjösäkerhetsanordningar... 3 Utformning och belysning av sjövägmärken... 3 Varningsmärken... 3 Förbuds- och påbudsmärken... 3 Upplysningsmärken... 4 Tilläggstavlor... 4 Ömsesidighetsklausul... 4 Bilaga 1. Utformning och teknisk specifikation av sjövägmärken... 7 Mått för sjövägmärken... 7 Skrivtecken... 8 Konstruktion... 9 Bilaga 2. Varningsmärken... 11 Bilaga 3. Förbuds- och påbudsmärken... 13 Förbudsmärken... 13 Påbudsmärken... 14 Bilaga 4. Upplysningsmärken... 15 Bilaga 5. Tilläggstavlor... 17 Bilaga 6. Beräkning av segelfri höjd... 21 Bilaga 7. Allmänna råd... 25
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om sjövägmärken; beslutade den [DATUM ÅR]. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 2 kap. 1 och 5 sjötrafikförordningen (1986:300) och beslutar följande allmänna råd. Allmänna bestämmelser och definitioner 1 I dessa föreskrifter fastställer Transportstyrelsen utformningen och användningen av sjövägmärken som ska vara till ledning för sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. 2 Av sjötrafikförordningen (1986:300) framgår vilka myndigheter som har rätt att utfärda föreskrifter om när sjövägmärken ska sättas upp och underhållas. 3 Följande definitioner används i dessa föreskrifter: bildbärare bildskikt etablering fartyg flytande sjösäkerhetsanordning tavla som vilar på en stödkonstruktion och på vilken ett bildskikt är fäst material som är fäst på en bildbärare och utgör sjövägmärkets upplysning i form av en symbol och/eller en text inrättande av nytt sjövägmärke eller ändring av ett befintligt sjövägmärke varje farkost som används eller kan användas till transport på vattnet sjösäkerhetsanordning i form av boj eller prick som flyter i vattnet och är förankrad i sjöbotten TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] SJÖFART 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1
omvänd pegel pegel sjösäkerhetsanordning (SSA) sjövägmärke skepp skylthållare stödkonstruktion specialmärke pegel som placeras på bropelare och liknande och som i stället för aktuellt vattenstånd visar segelfri höjd instrument som mäter och visar aktuellt vattenstånd anordning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:66) om utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar, som är inrättad i syfte att underlätta navigering anordning i form av en tavla som ger upplysningar om sjötrafikreglering eller annan information för sjöfarten fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter ägare av sjövägmärke som ansvarar för etablering och underhåll av sjövägmärket konstruktion som vanligen är förankrad i marken och på vilken sjövägmärket vilar flytande sjösäkerhetsanordning för utmärkning av ett område eller förhållande som finns särskilt beskrivet i nautiska publikationer och sjökort 4 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl. Sjövägmärkenas indelning och etablering 5 Sjövägmärken delas in i 1. varningsmärken, 2. förbudsmärken, 3. påbudsmärken, 4. upplysningsmärken, och 5. tilläggstavlor. 6 Sjövägmärken ska etableras på ett sådant sätt att förväxling inte kan ske. 7 Sjövägmärken ska vara vända mot sjötrafikens normala färdriktning. Om förhållandena på platsen så kräver ska sjövägmärken om möjligt sättas upp på båda sidor av en farled, ett sund eller en annan passage. Allmänna råd Rekommendationer om hur utmärkning av sjövägmärken kan ske framgår av bilaga 7. 2
Sjövägmärken och sjösäkerhetsanordningar 8 Innebörden av ett sjövägmärke kan förtydligas med information på en tilläggstavla eller med hjälp av flytande eller fasta sjösäkerhetsanordningar som avgränsar det berörda området. Om flytande sjösäkerhetsanordningar används ska de vara av typen specialmärke, i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:66) om utmärkning till sjöss med sjösäkerhetsanordningar. 9 Ett sjövägmärke får etableras på sjösäkerhetsanordningar. Utformning och belysning av sjövägmärken 10 Sjövägmärken ska vara utformade i enlighet med bilaga 1 5. Allmänna råd Vid dimensionering av sjövägmärkets bildbärare och stödkonstruktion bör Boverkets konstruktionsregler tillämpas. 11 Om det är lämpligt får sjövägmärken hållas belysta. Allmänna råd Innan belysningen sätts upp, bör skylthållaren samråda med Transportstyrelsen. Varningsmärken 12 Varningsmärken ska användas för att upplysa om förhållanden som kan medföra fara för sjötrafiken. Bestämmelser om hur varningsmärken ska se ut och får användas finns i bilaga 1 och 2. 13 Varningsmärken ska vara etablerade på ett sådant avstånd från den plats där faran finns, att sjöfarare i god tid kan vidta lämpliga åtgärder. 14 När ett varningsmärke anger segelfri höjd under ett brospann eller en luftledning, ska den segelfria höjden beräknas i enlighet med bilaga 6. Allmänna råd Sjövägmärken som varnar för luftledning bör placeras enligt anvisningarna i bilaga 7.1. Förbuds- och påbudsmärken 15 Förbuds- och påbudsmärken ska användas för att upplysa om förbud eller påbud. Bestämmelser om hur dessa märken ska se ut och får användas finns i bilaga 1 och 3. 16 Förbuds- och påbudsmärken gäller från den plats där märket är etablerat. Avvikelser ska anges på en tilläggstavla. 3
Upplysningsmärken 17 Upplysningsmärken ska innehålla upplysningar av betydelse för sjöfarare. Bestämmelser om hur dessa märken ska se ut och får användas finns i bilaga 1 och 4. 18 Upplysningsmärken ska användas för att upplysa om 1. plats eller område där en viss aktivitet får utföras, 2. undantag från ett förbud som gäller inom ett större område, 3. undantag för en viss kategori av sjöfarare, eller 4. rekommendationer och information för sjötrafiken. Tilläggstavlor 19 Tilläggstavlor är komplement till övriga sjövägmärken och får etableras endast tillsammans med dessa. Bestämmelser om hur tilläggstavlor ska se ut och får användas finns i bilaga 1 och 5. 20 Tilläggstavlor ska vara vända åt samma håll som det sjövägmärke de tillhör. 21 Om en tilläggstavla placeras under det sjövägmärke den tillhör, ska den ha samma bredd som sjövägmärket. Om tilläggstavlan i stället placeras bredvid sjövägmärket, ska den ha samma höjd som detta. 22 Tilläggstavlor till varnings-, förbuds- och påbudsmärken ska ha vit botten, röd bård och svart text. Om tilläggstavlan monteras under märket får bården på tilläggstavlans överkant uteslutas. Om tilläggstavlan monteras bredvid märket får bården på tilläggstavlans sidokant mot märket uteslutas. 23 Tilläggstavlor till upplysningsmärken ska ha blå botten med vit text. 24 Varningar, förbud, påbud och upplysningar ska kompletteras med relevant information på en tilläggstavla om de endast gäller 1. en viss sträcka, 2. inom ett visst område, 3. under en viss tidsperiod, 4. för fartyg av en viss typ eller storlek, eller 5. med undantag för fartyg av en viss typ eller storlek. 25 Sjövägmärken som endast gäller under en viss del av året, kan tas bort eller täckas över under den tid då de inte gäller. Annars ska sjövägmärket kompletteras med en tilläggstavla där giltighetsperioden anges. Ömsesidighetsklausul 26 Varor som är lagligen tillverkade eller saluförda i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Turkiet, eller som har sitt ursprung i och som är lagligen saluförda i en Eftastat som är part i EES-avtalet ska enligt Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 764/2008 av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa nationella tekniska regler 4
på produkter som lagligen saluförs i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut nr 3052/95/EG anses vara förenliga med tekniska krav i dessa föreskrifter. Om en produkt enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska de tekniska kraven i dessa föreskrifter gälla. Denna författning träder i kraft den XX 2019. På Transportstyrelsens vägnar JONAS BJELFVENSTAM Mats Hörström (Sjö- och luftfart) Utgivare: Kristina Nilsson, Transportstyrelsen, Norrköping ISSN 2000-1975 5
Bilaga 1 Bilaga 1. Utformning och teknisk specifikation av sjövägmärken Sjövägmärken ska utföras i storlekarna liten, normal eller stor enligt följande: 1. Litet märke får endast användas där Transportstyrelsen så medger. 2. Normalt märke ska användas då sjövägmärkets information ska kunna uppfattas inom ett avstånd om högst 500 meter. 3. Stort märke ska användas då sjövägmärkets information ska kunna uppfattas från ett avstånd om mer än 500 meter. Mått för sjövägmärken Samtliga mått som anges nedan är minimimått. Mått Y gäller endast de sjövägmärken som har bård. Mått för sjövägmärken med kvadratisk form X Storlek X Y Liten 100 cm 10 cm Normal 150 cm 15 cm Stor 200 cm 20 cm Mått för sjövägmärken med rektangulär form Y X2 Y X2 X1 X1 Storlek X1 X2 Y Liten 100 cm 50 cm 5 cm Normal 150 cm 75 cm 7,5 cm Stor 200 cm 100 cm 10 cm 7
Bilaga 1 Mått för sjövägmärken med triangulär form Y X Z Storlek X Y Z Liten 100 cm 8 cm 7 cm Normal 150 cm 13 cm 11 cm Stor 200 cm 17 cm 14 cm Skrivtecken X Skrivtecken ska ha teckensnittet Tratex. Tabellen nedan visar skrivtecknens minsta avstånd från sjövägmärkets kant eller, i tillämpliga fall, bård. Sjövägmärkets storlek Liten Normal Stor Avstånd 5 cm 8 cm 10 cm 8
Bilaga 1 Tabellen nedan visar minsta teckenstorlek på tilläggstavlor. Sjövägmärkets storlek Liten Normal Stor Teckenstorlek 5 cm 8 cm 10 cm Konstruktion Bildskiktets material ska uppfylla kraven i SS-EN 12899-1:2007, kap. 5.2. Sjövägmärken ska utföras i högreflekterande material och uppfylla följande krav: 1. Kromatiska faktorer och luminansfaktorer: klass R2. 2. Koefficient för retroreflektion: klass Ref 2. 3. Luminansens jämnhet: klass U3. Detta gäller dock inte om sjövägmärket är utfört med lysande bildskikt, belyst inifrån eller om det finns särskilda skäl för att det inte ska vara retroreflekterande. 9
Bilaga 2 Bilaga 2. Varningsmärken S100 Linfärja Linstyrd eller lindriven färja. Märket kan kombineras med märke S511 (linfärja). S101 Livsfarlig ledning Luftledning för starkström eller högspänningsledning i eller över vatten. Märket kan användas i kombination med märke S102, S110, S207 eller med tilläggstavla. Bestämmelser om placering av märket finns i bilaga 7. S102 Segelfri höjd S103 a Sidomarkering styrbord S103 b Sidomarkering babord S103 c S104 Begränsat vattendjup Segelfri höjd i meter under bro, luftledning eller annat hinder över vattnet. Märket kan kombineras med tilläggstavla S516. Bestämmelser om beräkning av segelfri höjd finns i bilaga 6. Sidomarkering styrbord för segelfri höjd under bro. Sidomarkering babord för segelfri höjd under bro. Sidomarkering på mindre bro där farled inte finns definierad. (Illustration av placering) Minsta djup i meter vid medelvatten i farledsförträngning, sjötrafikstråk, kanal, muddrad ränna eller liknande. Märket används för att komplettera djupangivelser i sjökort. S105 Begränsad bredd Största bredd i meter på kanal eller annan begränsad farled. S106 Rörlig bro Klaffbro eller svängbro. Märket kan kombineras med märke S102, som då avser segelfri höjd under stängd bro. 11
Bilaga 2 S107 Arbete i eller vid vatten S108 Arbeten i eller vid vatten pågår. Arbetena kan påverka framkomligheten för sjöfarare. Varning för att området är avsett som badplats. Badplats S109 Fiskeredskap Varning för fasta fiskeredskap, vattenbruksanläggning eller liknande, som kan utgöra en fara för sjöfarare. S110 S111 Annan fara Varning för kabel, rör eller liknande hinder på botten eller i vattnet. Märkena är en uppmaning om att undvika ankring och kan kombineras med tilläggstavla S513 eller enslinjetavlor S515. En fara som det inte finns något särskilt märke för. Farans art ska anges på en tilläggstavla. 12
Bilaga 3 Bilaga 3. Förbuds- och påbudsmärken Förbudsmärken S200 Förbud mot trafik med fritidsfartyg S201 Förbud mot motordrift Förbud mot trafik med fartyg som inte används i yrkesmässig verksamhet. Förbud mot trafik med fartyg som framdrivs med förbränningsmotor eller elmotor. S202 Förbud mot segling S203 Förbud mot brädsegling S204 Förbud mot vattenskidåkning S205 Förbud mot vattenskoteråkning S206 Förbud mot dykning Förbud mot att framföra fartyg endast med hjälp av segel. Förbud mot brädsegling och liknande aktiviteter. Förbud mot vattenskidåkning och liknande aktiviteter. S207 Förbud mot ankring Om det ligger en starkströmsledning för högspänning i vattnet, kan detta märke kompletteras med märke S101. Om det ligger en annan ledning, en kabel, ett rör eller liknande i vattnet, kan i stället märke S110 användas. Ett område med ankringsförbud ska utmärkas med tilläggstavla S514. Den sträckning som ledningen, kabeln, röret eller liknande har, kan förtydligas med en tilläggstavla och/eller flytande utmärkning med sjösäkerhetsanordning. 13
Bilaga 3 S208 Förbud mot förtöjning S209 Förbud mot sjötrafik inom ett visst vattenområde. Förbud mot sjötrafik S210 Förbud mot landstigning Påbudsmärken S211 Förbud mot tilläggning S212 Fartbegränsning (Ex. 5 knop) S213 Fartbegränsning upphör S300 Stoppgräns Förbud mot både förtöjning och ankring. Högsta tillåtna fart över grund i knop. Om fartbegränsningen gäller endast för vissa fartyg eller under viss tid, ska detta anges på en tilläggstavla. Stoppgräns vid sjötrafiksignal i anslutning till t.ex. sluss eller bro. S301 Avge ljudsignal Ljudsignal ska avges. Om ljudsignalen ska avges på något särskilt sätt, ska detta anges på tilläggstavla S512. S302 Fartyg ska framföras i pilens riktning. Påbjuden färdriktning S303 Obligatorisk passning av anvisad VHF kanal. VHF kanal 14
Bilaga 4 Bilaga 4. Upplysningsmärken S400 Trafik med fritidsfartyg tillåten S401 Trafik med motordrift tillåten tillåten S402 Trafik tillåten med fartyg som inte används i yrkesmässig verksamhet. Trafik med fartyg som framdrivs med förbränningsmotor eller elmotor är tillåten. Segling tillåten S403 Brädsegling tillåten S404 Vattenskidåkning tillåten S405 Vattenskoteråkning tillåten S406 Dykning tillåten S407 Brädsegling och liknande aktiviteter är tillåtna. Vattenskidåkning och liknande aktiviteter är tillåtna. Vattenskoteråkning och liknande aktiviteter är tillåtna. Ankring tillåten S408 Förtöjning tillåten S409 Spolplatta för bottentvätt. Spolplatta 15
Bilaga 4 S410 Båttvätt för fritidsbåtar. Båttvätt S411 Tömningsstation för toalettavfall från fritidsbåtar. Tömningsstation S412 Eluttag för landström. Eluttag S413 Svallfri fart Rekommendation om svallfri fart. 16
Bilaga 5 Bilaga 5. Tilläggstavlor En tilläggstavla ska ha samma färg som det sjövägmärke den tillhör. Här följer exempel på hur tilläggstavlor kan se ut. Sträckans längd från märket S500 Sträckans längd i meter S501 Sträckans längd i nautiska mil Sträckans längd bortom märket Avstånd S502 Sträckans längd i meter S503 Sträckan längd i nautiska mil S504 Den avsedda sträckan börjar på det avstånd från märket som det första talet anger. Den avsedda sträckan börjar på det avstånd från märket som det första talet anger. Avstånd till S505 Avstånd från Kan användas för att ange t.ex. utsträckningen från stranden av ett ankringsförbud. 17
Bilaga 5 Tid och datum S506 Klockslag S507 Datum Typ av fartyg S508 Fartyg > 24 meter S509 Fartyg < 24 meter S510 Fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter. Fartyg vars skrov har en största längd om högst 24 meter. S511 Exempel på tilläggstavla till S100. 18
Bilaga 5 Övrigt S512 Signal S513 Exempel på tilläggstavla till S301. Tecken för ljudsignal som avges med signalhorn eller tyfon. Hänvisning till aktuellt officiellt sjökort. S514 Utsträckning i sidled på ena sidan eller båda sidorna av huvudtavlan S515 Kan användas i kombination med S110. Enslinjetavlor Övre Nedre S516 Fri höjd vid medelvattenyta. S517 Fri höjd vid medelhögvattenyta. 19
Bilaga 6 Bilaga 6. Beräkning av segelfri höjd 6.1 Normal bro Segelfri höjd under brospann ska beräknas enligt punkt 1 2: 1. Om brospannet har särskilda sidomarkeringar i form av märke S103 a, b eller c: mät avståndet från medelhögvattenytan lodrätt upp till brons lägsta punkt mellan sidomarkeringarna. Om brospannet inte har sidomarkeringar: mät avståndet från medelhögvattenytan lodrätt upp till brons lägsta punkt inom dess segelbara bredd. 2. Minska därefter måttet med 0,5 2 meter som säkerhetsmarginal för sjöhävning och liknande. Resultatet är brons segelfria höjd. Bild 6.1.1 Beräkning av segelfri höjd under normal bro. 21
Bilaga 6 6.2 Låg bro Om bron är lägre än ca 3 meter beräknas den segelfria höjden i stället från medelvattenytan. Bild 6.2.1 Beräkning av segelfri höjd under låg bro. 6.3 Luftledning Segelfri höjd inom segelbar bredd under luftledning för starkström beräknas enligt bild 6.3.1. Om luftledningen finns inom ett område som uteslutande trafikeras under perioden maj september tas inte hänsyn till maximal nedhängning vid lokalt fördelad islast. Den segelfria höjden är det minsta tillåtna avståndet mellan medelhögvattenytan och luftledningen vid största tillåtna nedhängning, minskat med avståndet A enligt tabellen i bild 6.3.1. Allmänna råd Om luftledningen kan passeras genom flera passager med olika segelfria höjder bör varje enskild passage märkas ut. 22
Bilaga 6 Bild 6.3.1 Segelfri höjd under starkströmsluftledning. 23
Bilaga 6 Den segelfria höjden under andra luftledningar än starkströmsledningar (t.ex. telefonledning) ska beräknas enligt punkt 1 3: 1. Mät avståndet från medelhögvattenytan vertikalt upp till ledningens eller kabelns lägsta punkt inom segelbar bredd. 2. Minska måttet med kabelns största nedhängning vid maximaltemperatur eller lokalt fördelad islast. 3. Minska detta mått med ytterligare 0,5 meter som säkerhetsmarginal för sjöhävning, m.m. Bild 6.3.2 Sjövägmärken för segelfri höjd under andra luftledningar än starkströmsluftledningar. 24
Bilaga 7 Bilaga 7. Allmänna råd Utmärkning med sjövägmärken av bl.a. luftledning, bro, linfärja, restriktionsområde, fartbegränsning, svallfri fart och servicefunktioner i marina bör följa anvisningarna i avsnitt 7.1 7.9. 7.1 Sjövägmärken vid luftledning Placering av sjövägmärken vid luftledning. Bild 7.1.1 Sjövägmärken vid starkströmsluftledningar bör placeras med hänsyn till den omgivande geografin. 25
Bilaga 7 De fyra figurerna i Bild 7.1.2 visar exempel på lämplig placering av märken som varnar för korsande luftledning. Figur 4 visar ett mindre vattenområde som korsas av en luftledning. Om det inte brukar vara någon sjötrafik i området, och om det på stranden mellan skärningspunkterna inte finns någon sjösättningsplats, såsom en bilväg, brygga eller liknande, får ett eller flera märken placeras parallellt med ledningen. Bild 7.1.2 Exempel på placering av sjövägmärken för utmärkning av luftledning. 26
Bilaga 7 7.2 Större fast bro Utmärkning av större fast bro med sjövägmärken och SSA. Bild 7.2.1 En större fast bro kan vara försedd med utmärkning av segelfri höjd och begränsat vattendjup, liksom med sidomarkeringar. Sjövägmärkena kan vara belysta för att synas bättre i mörker och vid nedsatt sikt. 27
Bilaga 7 Bild 7.2.2 Typ av och antal sjövägmärken kan anpassas efter aktuell passage och normal sjötrafik. 28
Bilaga 7 7.3 Mindre fast bro Utmärkning av mindre fast bro med sjövägmärken. Bild 7.3.1 En mindre fast bro kan vara försedd med utmärkning av segelfri höjd och begränsat vattendjup, liksom med sidomarkeringar. 29
Bilaga 7 7.4 Öppningsbar bro Utmärkning av öppningsbar bro med sjövägmärken, sjösäkerhetsanordningar och brosignaler. Bild 7.4.1 En öppningsbar bro kan, utöver sjösäkerhetsanordningar och brosignaler, vara försedd med utmärkning av segelfri höjd, begränsad bredd och begränsat vattendjup, liksom med sidomarkeringar. Det kan också finnas en s.k. omvänd pegel, som visar den segelfria höjden vid aktuellt vattenstånd. 30
Bilaga 7 7.5 Linfärja Utmärkning med sjövägmärken som varnar för linfärja. Bild 7.5.1 Områden där linfärjor trafikerar utmärks normalt med varningsmärke och tilläggstavla. 31
Bilaga 7 7.6 Restriktionsområde Utmärkning av restriktionsområde med sjövägmärken och SSA. Bild 7.6.1 Sjövägmärke samt flytande sjösäkerhetsanordningar för att tydliggöra restriktionsområdets gränser. 32
Bilaga 7 7.7 Fartbegränsning Utmärkning med förbudsmärken av område där fartbegränsning gäller. Bild 7.7.1 Fartbegränsning utmärks normalt endast med en förbudstavla där högsta fart över grund anges i knop, men förbudstavlan kan kombineras med en tilläggstavla för att t.ex. upplysa om att förbudet bara avser en viss fartygsstorlek. 33
Bilaga 7 7.8 Svallfri fart Utmärkning med sjövägmärke som upplyser om rekommendation om svallfri fart. Bild 7.8.1 Upplysningsmärke med rekommendation om svallfri fart i det aktuella området. Fartyget bör dock alltid hålla säker fart med hänsyn till rådande sjötrafik. 34
Bilaga 7 7.9 Servicefunktioner Utmärkning med sjövägmärken som upplyser om servicefunktioner. Bild 7.9.1 Sjövägmärken som upplyser om servicefunktioner i en hamn: tömningsstation, bottentvätt, spolplatta och eluttag för landström. 35
Konsekvensutredning 1 (14) Datum Dnr/Beteckning 2018-09-12 TSFS 2017-180 Handläggare Mats Hörström Sjö- och luftfart Infrastrukturenheten Sektionen för sjötrafik Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utmärkning till sjöss med sjövägmärken Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår att Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:19) om sjövägmärken upphävs och ersätts av nya föreskrifter i Transportstyrelsens författningssamling. I samband med åtgärden kommer vissa nya sjövägmärken att införas. I författningsförslaget rörande utmärkning till sjöss ingår sjövägmärken, men inte ordinarie sjösäkerhetsanordningar. Sjövägmärken indelas i huvudkategorierna förbuds-, påbuds-, varnings- och upplysningsmärken. Därutöver förekommer tilläggstavlor som komplement till dessa kategorier för att tydliggöra aktuell reglering. 1 Allmänt 1.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Av SOLAS 1 kapitel V regel 13 följer att en kuststat som har tillträtt konventionen, vilket Sverige gjort, ska hålla med nödvändig utmärkning inom sitt eget sjöterritorium. Enligt samma regel ska kuststaten ta hänsyn till internationella rekommendationer och riktlinjer för sådan utmärkning. Internationella rekommendationer för sjövägmärken som är relevanta för Sverige har utfärdats av FN (SIGNI 1 ) och EU (CEVNI 2 ). Sedan SJÖFS 2007:19 skrevs så har det uppstått nya behov av utmärkning till sjöss (av tömningsstationer för toalettavfall, båttvätt, el-uttag etc.). Därför är det angeläget med en uppdatering med nya sjövägmärken. Eftersom sjöfarten är global, är det också angeläget att Sverige följer internationella regler för denna typ av utmärkning. TS2503, v2.0, 2017-03-06 1 Signs and Signals on Inland Waterways. 2 European Code for Inland Waterways.
Datum Dnr/Beteckning 2 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Ett uppdaterat regelverk skulle underlätta hanteringen av sjövägmärken för målgruppen: beslutsinstanser 3, skylthållare 4, driftansvariga, tillverkare, projektörer, utbildningsanordnare och sjöfarare. Här nedan redogör vi för de problem som finns, och för hur Transportstyrelsen avser att lösa dessa problem i de nya föreskrifterna. 1.1.1 Föråldrade regler Med ny teknik följer ett behov av nya sjövägmärken, och det är viktigt att våra föreskrifter är i fas med den tekniska utvecklingen. Det behövs upplysningsmärken som talar om var man kan tömma toalettavfall från fritidsbåtar, och var det finns möjlighet att rengöra båtens botten. I föreskriftsförslaget ingår också ett upplysningsmärke som talar om var det finns eluttag, och ett upplysningsmärke med rekommendation om svallfri fart. Vi föreslår också ett påbudsmärke för passning av anvisad VHF-trafikkanal, enligt SIGNI:s och CEVNI:s anvisningar. Vidare har den förklarande texten på vissa tilläggstavlor ändrats. Detta som en följd av att sjölagens (1994:1009) definition av skepp har ändrats: skepp avser numera fartyg vars skrov har en största längd som överstiger 24 meter. Det är också angeläget för oss att införa föreskrifterna i Transportstyrelsens författningssamling (TSFS) och som alltid att uppfylla vårt mål att ha tidsenliga föreskrifter. Dessutom har vi granskat språket och förtydligat innehållet med hjälp av illustrationer. 1.1.2 Avvikelser från internationella överenskommelser Transportstyrelsen menar att de nya föreskrifterna även bör reglera några påbuds- och upplysningsmärken som sedan tidigare omfattas av SIGNI/ CEVNI. När de svenska reglerna inte överensstämmer med de internationella, blir det svårt för skylthållaren att avgöra vilka regler som egentligen gäller, något som i förlängningen kan få till konsekvens att sjösäkerheten äventyras. 1.1.3 Risker med bristfällig utmärkning I dag finns ingen nationell reglering eller närmare anvisningar för utmärkning med upplysningsmärken som talar om t.ex. var det finns förankrade stationer för tömning av toalettavfall. Om sjöfarare på grund av detta tömmer sitt avfall direkt i vattnet, kan det få negativa konsekvenser för miljön, i synnerhet i känsliga områden. 3 Domstolar, myndigheter, kommuner 4 Ägare av sjövägmärke
Datum Dnr/Beteckning 3 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Idag hanterar Transportstyrelsen enskilda tillstånd för och frågor om utmärkning med sjösäkerhetsanordningar av t.ex. tömningsstationer. Utöver tillståndshanteringen rekommenderar Transportstyrelsen ofta utmärkning med avsedda sjövägmärken. Sammantaget är detta ett tidskrävande arbete. Om vi i våra föreskrifter inför nya sjövägmärken (t.ex. för utmärkning av tömningsstationer), blir det tydligare vilket märke som ska användas och på vilket sätt, och Transportstyrelsen behöver inte lägga tid på att hantera sådana ärenden. 1.1.4 Svårförståelig reglering SJÖFS 2007:19 uppfattas ibland som svårförståelig, och ambitionen är därför att den nya författningen ska göra reglerna tydligare för målgruppen. Texten är mer pedagogiskt upplagd, och förtydligad med illustrationer. 1.1.5 Oklarheter kring tillstånd Kunskaperna om vad som krävs för att få placera ett sjövägmärke på en fast eller flytande sjösäkerhetsanordning varierar idag bland dem som äger sjösäkerhetsanordningar. Det har fått till följd att det förekommer utmärkning (av sjösäkerhetsanordningar) som inte finns med i Sveriges officiella sjökort finns med i de officiella sjökorten men som inte har tillstånd varken har tillstånd eller finns med i officiella sjökort. En följd av detta är att sjöfarare inte får vetskap om sjösäkerhetsanordningar som är utrustade med sjövägmärken genom Sjöfartsverkets underrättelser för sjöfarande (Ufs), vilket annars säkerställs genom Transportstyrelsens tillståndshantering. 1.2 Vad ska uppnås? 1.2.1 Behov av nya sjövägmärken Nya företeelser och förutsättningar för trafiken med framför allt fritidsbåtar har skapat ett nytt behov av reglerade sjövägmärken. Om dessa sjövägmärken regleras, möjliggörs dessutom en vidare spridning av information och därigenom en mer enhetlig utmärkning. En avsikt med föreskriftsförslaget är att införa nya upplysningsmärken, som talar om var det finns tömningsstation, spolplatta för båttvätt samt eluttag iland. Utöver dessa märken föreslår vi ett upplysningsmärke med rekommendation om svallfri fart, i syfte att skydda miljön i känsliga områden liksom känslig verksamhet till sjöss.
Datum Dnr/Beteckning 4 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 1.2.2 Regler i fas med teknikutvecklingen SJÖFS 2007:19 beslutades i syfte att uppnå överensstämmelse med de internationella reglerna för sjövägmärken enligt anvisningarna i SIGNI/ CEVNI. Med uppdaterade föreskrifter blir det lättare för tillverkare av sjövägmärken att följa reglerna, eftersom reglerna kommer att stämma bättre överens med internationell standard. De nya föreskrifterna ska ersätta SJÖFS 2007:19. 1.2.3 Överensstämmelse med internationella överenskommelser Ett annat mål med de föreslagna reglerna, är att skapa ett ändamålsenligt nationellt regelverk för sjövägmärken som stämmer överens med internationell norm enligt anvisningarna i SIGNI/CEVNI. Därigenom undviks vilseledning för sjöfarare genom att tillverkare och skylthållare följer anvisad norm. Detta är särskilt angeläget med tanke på att sjöfarten är global, vilket innebär att det inom sjöfarten förväntas att sjövägmärken är enhetliga. 1.2.4 Minskad olycksrisk Ett tredje mål med den föreslagna författningen är att höja säkerhetsnivån genom att vidareutveckla de allmänna råden rörande sjövägmärken för utmärkning av bl.a. broar, luftledningar, sjökablar och linfärjor. Därigenom minskas risken för olyckor som beror på att hinder inte upptäcks. Vidare har vi både uppdaterat reglerna och infört nya sjövägmärken. På så sätt har vi underlättat för skylthållare att göra rätt och välja rätt typ av skylt. 1.2.5 Ökad kunskap om reglerna Ett fjärde mål är att öka den berörda målgruppens kunskap om sjövägmärkesreglerna. Detta dels genom riktade informationsinsatser (bl.a. pressmeddelande och information på Transportstyrelsens webbplats) i samband med kungörelsen, dels genom att ge den nya författningen ett mer pedagogiskt upplägg och en mer lättfattlig struktur. 1.3 Vilka är lösningsalternativen? 1.3.1 Effekter om ingenting görs? 1.3.1.1 Föråldrade regler och avvikelser från internationella överenskommelser Om ingenting görs, så kommer reglerna i SJÖFS 2007:19 att fortsätta gälla, och eftersom de är delvis föråldrade, så stämmer de inte riktigt överens med reglerna i SIGNI/CEVNI:
Datum Dnr/Beteckning 5 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 I SIGNI/CEVNI ingår t.ex. påbudsmärke för VHF-passning inom VTS-områden liksom upplysningsmärke för el-uttag i hamnområden, men de märkena har inte reglerats genom SJÖFS 2007:19. Transportstyrelsen vill alltså att samtliga dessa märken ska regleras genom de nya föreskrifterna. Om SJÖFS 2007:19 i stället fortsätter att gälla kan både sjösäkerhet och miljö påverkas negativt. Dessutom kommer informationen i sjökorten inte att avspegla den faktiska utmärkningen till sjöss (gällande sjösäkerhetsanordningar utrustade med sjövägmärken). 1.3.1.2 Kvarstående risker m.a.a. oreglerad utmärkning Om ingenting görs, så kommer befintliga tömnings- och bottenrengöringsstationer även fortsättningsvis att utmärkas med varierande upplysningsmärken eller helt sakna utmärkning. Det här skulle kunna påverka miljön negativt, om sjöfarare i stället väljer att tömma sitt avfall direkt i sjön. Likaså kan miljön påverkas negativt vid utebliven bottenrengöring. Utebliven bottenrengöring leder till ökad beväxning, vilken i sin tur gör att det skapas mer friktion mot vattnet vid framfart. Mer friktion innebär ökad bränsleförbrukning. Dessutom blir det svårare att få sjöfarare att använda tömningsstationer etc. om det inte finns tydlig information om var de är belägna. 1.3.1.4 Svårtolkade regler Om ingenting görs, så kommer den berörda målgruppen fortsatt vara hänvisad till SJÖFS 2007:19 som är svårtolkad i vissa avseenden, t.ex. angående hur hinder (broar, luftledningar, restriktionsområden etc.) ska vara utrustade med sjövägmärken. Detta skulle få till följd att kunskaperna om sjövägmärkesreglerna fortsätter att variera inom målgruppen, vilket i sin tur t.ex. skulle kunna resultera i att man märker ut ett hinder med fel sjövägmärke. 1.3.1.5 Tidskrävande hantering Vi anser att det är olämpligt att fortsätta med det nuvarande systemet, där Transportstyrelsen ger enskilda rekommendationer vad gäller utmärkning (t.ex. av tömningsstationer, båttvättar och spolplattor för bottenrengöring), och där det är upp till skylthållaren själv att välja antingen Transportstyrelsens rekommenderade utmärkning eller en annan lösning. Systemet är tidskrävande och innebär en administrativ börda för myndigheten.
Datum Dnr/Beteckning 6 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 1.3.2 Alternativ som inte innebär reglering Eftersom sjövägmärkens typ och utseende styrs av internationella rekommendationer som Sverige har åtagit sig att följa, lämnas inte något större utrymme för alternativ som inte innebär någon reglering. Emellertid kommer det fortfarande finnas valfrihet genom nationella rekommendationer. 1.3.3 Regleringsalternativ Alternativ 1 Det första regleringsalternativet innebär att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet med reviderade regler som följer SIGNI/CEVNI anvisningar. De reviderade reglerna anvisar nya sjövägmärken som i dag inte finns med i SJÖFS 2007:19. De nya reglerna kommer att röra utmärkning gällande t.ex. passning av VHFkanaler, rekommendationer om svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer, båttvättar/spolplattor för bottenrengöring samt tilläggstavlor. De kommer även möjliggöra etablering av sjövägmärken på fasta och flytande sjösäkerhetsanordningar. Alternativ 2 Det andra regleringsalternativet innebär att SJÖFS 2007:19 endast revideras i de delar som rör befintlig utmärkning enligt SIGNI/ CEVNI gällande passning av VHF-kanal och el-uttag. Detta alternativ innebär att Transportstyrelsen måste hantera ny utmärkning (rörande svallfri fart, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring) genom att i varje aktuellt fall ge enskilda rekommendationer. Sammanfattning Vi föreslår att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet (d.v.s. regleringsalternativ 1 ovan) med reviderade regler som följer SIGNI/CEVNI anvisningar. Tanken är att de reviderade reglerna ska omfatta såväl befintlig som ny utmärkning. 1.4 Vilka är berörda? De som berörs av den nya författningen är beslutsinstanser (myndigheter) skylthållare driftansvariga tillverkare och projektörer av sjövägmärken sjöfarare utbildningsanordnare.
Datum Dnr/Beteckning 7 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Enligt vår bedömning kommer den nya författningen generellt sett att innebära att reglerna blir tydligare för dem som berörs. Det bör få till följd att behovet av enskilda rekommendationer (för tömningsstation, båttvätt, spolplatta etc.) minskar, vilket i sin tur skulle innebära att Transportstyrelsen inte behöver ägna lika mycket tid åt detta. 1.5 Vilka konsekvenser medför regleringen? 1.5.1 Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 1.5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt 3. Vi bedömer att regleringsförslaget som helhet inte kommer att medföra några konsekvenser av betydelse för de företag som berörs (t.ex. skylthållare, driftansvariga, tillverkare, projektörer, utbildningsanordnare och sjöfarare). Skylthållare De nya föreskrifterna kommer att göra det tydligare för skylthållare vilka sjövägmärken de ska använda och hur dessa ska etableras. Tillverkare I Sverige finns det ca 20 st. auktoriserade skylttillverkare för sjövägmärken, och alla dessa tillverkare uppfyller kraven i SJÖFS 2007:19. Därutöver finns det även utländska företag som konkurrerar på denna något begränsade marknad. I och med att den nya författningen kommer att innehålla krav för nya sjövägmärken, som inte finns med i den nuvarande SJÖFS 2007:19, så kan de nya reglerna innebära att tillverkarna behöver producera fler skyltar. Yrkesverksamma sjöfarare Med yrkesverksamma sjöfarare avses sjöfarare som arbetar inom såväl kommersiell som icke-kommersiell trafik med fartyg registrerade i Sverige eller utomlands. Antalet kommersiella last- och passagerarfartyg som anlöpte svenska hamnar under 3:e kvartalet 2016 uppgick till 20 773 5. 5 http://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/
Datum Dnr/Beteckning 8 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Eventuellt kan den nya författningen innebära att yrkesverksamma sjöfarare behöver utbilda sig på de nya sjövägmärkena, vilket bedöms få ringa merkostnader med tanke på den begränsade omfattningen, respektive att föreskriften kommer kostnadsfritt finnas tillgänglig på vår webbplats. Utbildningsanordnare Det finns 33 st. utbildningsanordnare som bedriver kurser för olika typer av nautiska behörigheter. Därutöver finns det även bildningsförbund för fritidsbåtssektorns utbildningsbehov. Eventuellt kan vissa utbildningsanordnare behöva uppdatera sina utbildningar med tanke på de nya sjövägmärken som inte har varit reglerade tidigare. Vi bedömer dock att en sådan uppdatering inte medför något betungande arbete för utbildningsanordnarna. 1.5.2 Medborgare Den nya författningen bedöms medföra att sjösäkerheten för de medborgare som färdas till sjöss ökar, både via kommersiell yrkestrafik men också som fritidsbåtsägare. Detta kommer ombesörjas av oss genom riktad informationskampanj med pressmeddelande och information på vår webbplats mot aktuell målgrupp. Fritidsbåtsägare kommer att behöva uppdatera sina kunskaper, genom att ta del av reglerna om de nya sjövägmärkena. Det är svårt att göra någon närmare uppskattning av hur många medborgare som kommer att beröras av den nya författningen. Men följande siffror kan ge en fingervisning: Antalet svenska sjödugliga fritidsbåtar uppgick 2015 till ca 750 000 6. Sveriges 430 klassificerade gästhamnar besöktes under 2014 av ca 75 000 7 utländska fritidsbåtar. 1.5.3 Staten, regioner/landsting och kommuner Vi bedömer att de föreslagna reglerna inte kommer att medföra någon större ekonomisk belastning av betydelse för staten (myndigheter) eller för regioner/ landsting och kommuner. Transportstyrelsen som idag utfärdar rekommendationer gällande de nya föreslagna sjövägmärkena, kommer få en lättnad i samband med att den hanteringen försvinner. 6 SWEBOAT Båtlivsundersökning 2015. 7 Båtliv Sverige 2016.
Datum Dnr/Beteckning 9 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Dessutom kan staten och kommunerna komma att påverkas i viss mån av införandet av nya sjövägmärken. De kan komma att beröras i egenskap av skylthållare och sjöfarare på samma sätt som är beskrivet för företag. 1.5.4 Externa effekter De föreslagna reglerna kommer på sikt att få följande effekter vid efterlevnad: Säkrare förflyttning för sjöfarare inom svenskt sjöterritorium och/eller inom svensk ekonomisk zon. Minskad negativ påverkan på miljön. De föreslagna reglerna kommer att innehålla enhetliga anvisningar för bl.a. tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring, vilket är till gagn för såväl miljön som sjösäkerheten och den marina infrastrukturen. 1.6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Vi menar att reglering enligt alternativ 1 är att föredra, d.v.s. att SJÖFS 2007:19 ersätts i sin helhet enligt följande två skäl: Det första skälet är att alternativ 1 bäst uppfyller våra ålagda transportpolitiska mål. Genom alternativ 1 kan Transportstyrelsen på bästa sätt skapa säkra sjövägar för sjöfarare inom svenskt sjöterritorium och inom svensk ekonomisk zon. De föreslagna reglerna kring utmärkning kommer att göra det möjligt för sjöfarare att förflytta sig säkrare till sjöss, oavsett befälhavarens nationalitet. Det andra skälet är att alternativ 1 är det lämpligaste sättet att uppnå målet att underlätta för den aktuella målgruppen. Detta mot bakgrund av att branschen har efterfrågat ett samlat regelverk som omfattar de aktuella sjövägmärkena, uppfyller kraven enligt SIGNI/CEVNI anvisningar. Alternativ 1 är, menar vi, det bästa sättet att möta denna efterfrågan hos målgruppen. Alternativ 2 är ett mindre lämpligt alternativ. Det skulle innebära att SJÖFS 2007:19 endast reviderades i de delar som rör befintlig utmärkning enligt SIGNI/CEVNI gällande passning av anvisad VHF kanal respektive upplysning om el-uttag i hamnområde. Med detta alternativ skulle Transportstyrelsen behöva hantera ny utmärkning genom fristående rekommendationer, och en sådan hantering skulle vara tidskrävande för Transportstyrelsen. Det skulle också finnas en risk för att skylthållare inte har tillgång till de senaste rekommendationerna (t.ex. i samband med uppdatering av sjövägmärken).
Datum Dnr/Beteckning 10 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Att samla alla krav, anvisningar och råd i en ny författning (alternativ 1), ger myndigheten större möjlighet att agera på ett tydligt och konsekvent sätt och att nå hela målgruppen. Sammanfattning De viktigaste skälen till att ersätta SJÖFS 2007:19 enligt alternativ 1 är följande: Att reglera förekommande nationella respektive internationella sjövägmärken. Att detta alternativ bäst uppfyller kraven enligt SIGNI/CEVNI. Att en ny författning enligt detta alternativ gör att vi får en stringent hantering av den utmärkning som rör bl.a. passning av VHF-kanaler, rekommendationer om svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för bottenrengöring. 1.7 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Myndighetens beslutanderätt grundar sig på bemyndigandena i 2 kap. 1 och 2 kap. 5 sjötrafikförordningen (1986:300). 1.8 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna regleringen står inte i strid med och går inte utöver skyldigheter i internationella regler, utan överensstämmer med IMO:s SOLAS kapitel V som Sverige har förbundit sig att införliva. Genom detta åtagande förväntas Sverige införliva och göra de rekommendationer som framgår av IALA MBS tvingande. Därigenom uppnår vi internationell standard gällande norm för sjövägmärken, vilket kommer att vara till gagn för sjösäkerheten med tanke på att sjöfarten är global. Inom EU regleras sjövägmärken enligt CEVNI, vilket är i enlighet med FN:s styrdokument SIGNI. Därigenom är den föreslagna regleringen förenlig med gemenskapsrättslig lagstiftning. Därutöver har vi framtagit nationella upplysningsmärken gällande tömningsstation, båttvätt och spolplatta för skrovrengöring samt rekommendation om svallfri fart, vilket är hämtat från SIGNI/CEVNI förbudsmärke omfattande förbud mot svall.
Datum Dnr/Beteckning 11 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 1.9 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det behöver inte tas någon särskild hänsyn när det gäller tidpunkten för författningens ikraftträdande, eftersom dagens tillverkare av sjövägmärken redan följer reglerna enligt SIGNI/CEVNI anvisningar. Likaså har den tidigare nationella utmärkningen redan bytts ut i samband tillkännagivandet av SJÖFS 2007:19. Vi bedömer därför att det inte är nödvändigt med någon övergångsperiod, med tanke på att de nya sjövägmärkena är framförallt av upplysningskaraktär (svallfri fart, el-uttag, tömningsstationer och båttvättar/spolplattor för skrovrengöring), undantaget påbud om passning av VHF kanal. Alltså behöver ingen särskild hänsyn tas vad beträffar produktionstid, med anledning av att det handlar om upplysningsmärken. Vi avser genomföra en informationsinsats mot branschen innan den nya författningen träder i kraft. 2 Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 2.1 Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Förutsatt att utmärkningen uppfyller föreskrifternas krav, så kommer sjöfararna att kunna förflytta sig i farleder, sjötrafikstråk, kanaler och hamnområden på ett säkrare sätt.
Datum Dnr/Beteckning 12 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 2.2 Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen kommer att öka sjösäkerheten, men inte äventyra miljön eller människors hälsa. Likaså kommer regleringen ha positiv inverkan på miljön genom införande av upplysningsmärken för tömningsstation, el-uttag, båttvätt och spolplatta för skrovrengöring samt rekommendation om svallfri fart. 3 Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företag beskrivs därför under punkt 1.5.
Datum Dnr/Beteckning 13 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 4 Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Komplett och aktuell föreskrift. Ökad produktion för skylttillverkare. Utbildningsbehov. Ökade kostnader för skylthållare. -- Endast ökade kostnader för skylthållare vid etablering av ny införda sjövägmärken. Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Komplett och aktuell föreskrift. Komplett och aktuell föreskrift. Ökad sjösäkerhet. Förbättrad miljö och hälsa. Ökade kostnader för utbildningsanordnare Utbildningsbehov. Utbildningsbehov. Utökat regelarbete. Ökade kostnader för skylthållare -- -- -- -- -- -- Endast ökade kostnader för skylthållare vid etablering av ny införda sjövägmärken. Totalt -- -- -- Vi bedömer att fördelarna med de föreslagna reglerna överväger de nackdelar som kan tänkas uppstå. 5 Samråd Enligt 2 kap. 1 sjötrafikförordningen (1986:300) får Transportstyrelsen, efter samråd med Sjöfartsverket, meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till sjösäkerheten för fartyg som framförs inom svenskt sjöterritorium och svensk ekonomisk zon.
Datum Dnr/Beteckning 14 (14) 2018-09-12 TSFS 2017-180 Vi har samrått med Sjöfartsverket innan vi skickat ut föreskriftsförslaget på intern- och externremiss. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Mats Hörström Nautisk handläggare 010-495 33 29 mats.horstrom@transportstyrelsen.se Johan Stenborg Jurist 010-495 32 21 johan.stenborg@transportstyrelsen.se