Yttrande från Socialdemokraterna i Örnsköldsvik ang. Översiktsplan 2011

Relevanta dokument
LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC

Landsbygdsutveckling i ÖP

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.


Motion om ny eller reviderad fördjupning av översiktsplanen för Mariefred-Läggesta

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Strategisk plan 2020 och utveckling av styrmodellen

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

FAMMARP 8:2, Kronolund

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland


En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

Vårt framtida Gnosjö

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Planprogram för bostäder och förskola i Risatorp, Bustorp och Droppemåla

Planering och beslut för hållbar utveckling

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

EN SAMMANFATTNING AV LINKÖPINGS KOMMUNS LANDSBYGDSSTRATEGI

Planbesked för Jasminen 5

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016

Förslag till energiplan

Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser

UPPDRAGSNUMMER

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /12

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan

LIS tematiskt tillägg till översiktsplan

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Sammanfattning. Uppdraget

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Vindkraft i Ånge kommun

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västra Götalands län

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

1.1 Har kommunen aktuella dokument för att främja miljöanpassade transporter och minskat transportbehov?

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gävleborgs län

Ge förutsättningar för ökad handel och långsiktigt hållbar tillväxt

Västerås översiktsplan 2026

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Värmlands län

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kalmar län

Uppdragsbeskrivning Ortsdialoger

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Blekinge län

Vårt framtida Gnosjö

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet. Samtliga frågor och fritextsvar

Antagandehandling

Vi växer för en hållbar framtid!

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Transkript:

2011-11 - 04 Yttrande från Socialdemokraterna i Örnsköldsvik ang. Översiktsplan 2011 1.4 Hållbarhetsstrategier Med erfarenhet av det arbete som pågått under många år med att formulera strategier kring den ekologiska hållbarheten så inser vi att det kommer att kräva en hel del arbete med att komma fram till de sociala och ekonomiska strategierna. Uppdraget är omfattande för vart och ett av strategiområdena, men utmaningen med att koppla samman dessa tre till en avvägd uppfattning är enorm. Trots detta måste arbetet genomföras för att på allvar kunna peka på riktningen för en hållbar utveckling. Det pågående arbetet kring detta får ge en samlad inriktning för dessa strategier. Här är enligt vår uppfattning arbetet med att utveckla en fungerande process viktigare än ett snabbt ställningstagande. Barn och ungdomars inflytande över sin egen nutid och framtid är centralt i begreppet Långsiktigt hållbar utveckling Det är bara människor som kan se sin egen framtid tillsammans med andra som är bredda att ta ansvar för vår gemensamma framtid. Den som själv saknar framtid saknar också motiv för att ta ansvar för andra. Att bejaka och utveckla den unga generationens inneboende vilja att bidra till vår gemensamma samhällsutveckling måste prioriteras i detta arbete. Det handlar i grunden om att bevara och utveckla förståelse och tilltro till demokratin som styrelseskick. Vår uppfattning är att FN:s barnkonvention ska vara en ledstjärna i allt utvecklingsarbete, såväl i underlagen för de politiska besluten som i den enskilde kommunala tjänstemannens arbete. Detta måste betonas inom alla områden i översiktsplanen. 2.2 Nuläge Örnsköldsvik i regionen Här beskrivs Örnsköldsviks läge i förhållande till vår omedelbara omvärld. Vi anser att detta tydligare kan kopplas till 2.3 Örnsköldsviks nya utmaningar och texten under Realisera regionen. Vi bör dels tala om att vi är en aktiv part att bygga framtidens arbetsmarknadsregion bl.a. med hjälp av Botniabanan. Vi bör även tala om att Örnsköldsviks kommuns grundinställning när det gäller att bilda regionkommun är en regionbildning bestående av de fyra nordligaste länen. Om detta ej är möjligt så förordar Örnsköldsviks en regionbildning med tillhörighet norrut. 2.6 Geografiska prioriteringar Utifrån den befolkningsförändring som skett inom stora delar av vår landsbygd så anser vi att det är strategiskt riktigt att peka ut serviceorter med betydelse som stödjepunkter för sitt omland. Inom ramen för arbetet med att ta fram en landsbygdstrategi så pågår även en kartläggning och analyser av den kommunala servicen i serviceorterna.

Vi anser att detta arbete får ligga till grund för en kommande diskussion om vilken kommunal service som serviceorterna bör ha. Förslaget om att komplettera serviceorterna med servicepunkter tycker vi är bra. Detta ger möjlighet till att sluta avtal med exempelvis dagligvaruhandlare om viss utökad service till medborgarna. 3.4 Energi Vindkraft Vi anser att den översiktsplan för vindkraft som antogs i december 2008 ska ligga fast. Den har visat sig effektiv för en snabb storskalig utbyggnad av vindkraft utan större konflikter och överklaganden i tillståndsprocessen. Det kan vara lämpligt att de etableringar som nu påbörjats får ta ordentlig form innan vi omprövar planen. Det är först när kommunmedborgarna ser dessa vindkraftsparker etablerade som man kan bilda sig en uppfattning om hur stor påverkan en ytterligare utbyggnad skulle kunna innebära. Beroende på etableringstakten inom dessa områden så kan det bli aktuellt med en omprövning inom några år. Torvbaserad energiproduktion Nya torvtäkter bör tillåtas endast i begränsad omfattning på myrmarker med låga skyddsvärden. Torv är som energikälla i många fall negativ ur klimatsynpunkt. Vi anser att en översiktsplan bör upprättas för torvbrytning, på samma sätt som tidigare gjorts för vindkraften. Att först utreda skyddsvärdet och i nästa steg brytvärde på myrar med lågt skyddsvärde förhindrar många onödiga konflikter. Rätt utförda återställningsarbeten efter avslutad torvbrytning kan dessutom bidra till målet om ökad biologisk mångfald. Fordonsbränslen Örnsköldsvik har under flera decennier varit världsledande i arbetet med att utveckla och etablera alternativ till fossila bränslen för fordon. Bortom oljan har länge varit vårt mål. Kritiker har haft synpunkter både tidigare och i nutid, men motståndets styrka och argument har varierat över tid. I dag betraktas klimatfrågan av de flesta som mänsklighetens stora ödesfråga. Etanol är just nu ett av de mest klimateffektiva bränslen som finns tillgängligt i större omfattning för allmänheten inom hela EU-området. Bensin och Diesel tillhör det förgångna. Vår uppfattning är att vi ska konsekvent fortsätta arbetet med att utveckla arbetet med att ersätta fossila drivmedel med förnyelsebara. Det är nu dags för oss at ta nästa steg. Vi anser att det kan vara av värde att utreda och efter förmåga stödja nya anläggningar av tankställen för biogasfordon samt för snabbladdning av elbilar. Målet är som tidigare mångfald, inte enfald för framtidens fordonsbränslen. När det gäller krav på energisnåla lösningar vid lokalisering av bebyggelse så ansluter vi oss till förslaget som fokuserar på folkhälsa och miljö. Med andra ord så förespråkar vi att kommunen tar en aktiv roll för att påverka detta.

3.6 Friluftsliv Vi stödjer förslaget om att ta fram en friluftsplan. Med ett planerat arbete där kvaliteerna för friluftslivet lyfts fram så anser vi att ett särskilt utpekande av tysta områden ej är nödvändigt. Vi anser vidare att en utredning av skoterlederna i kommunen ska genomföras och där en bedömning av förutsättningar för någon form av matarleder exempelvis förbi tankställen. En stadsnära badplats i Höglandssjön/Florabadet bör utredas. Området Nyänget/Genesmon har stor betydelse som rekreationsområde och badplats för närboende. I tidigare planer har angetts att en nyetablering av en Camping i området skulle vara tänkbar. Med tanke på de satsningar som gjorts, och som nu görs på Gullviks camping och med planerna på en stadscamping/ställplatser för husbilar i centrum, förordar vi att en fördjupad översiktsplan för området Nyänget/Genesmon görs. Vikingavallen bör bevaras som ett värdefullt område för rekreation/motion. Det finns många boenden i det närliggande området och de gröna ytor som finns behövs. Handel och industri bör samlokaliseras i andra områden. 3.7 Jord och skogsbruk Vi delar LRF:s uppfattning om behovet av att bevara värdefull skogs- och jordbruksmark för framtida generationer. Stor restriktivitet ska generellt gälla för byggande och för matjordstäkter på jordbruksmark. Åtgärder som begränsar förutsättningarna för ett framtida aktivt brukande av skogs- och jordbruksmark ska så långt möjligt undvikas. De avsteg från den principen som enligt vår uppfattning kan vara möjliga att pröva ska vara välmotiverade utifrån samhällets samlade behov av utveckling och bevarande och med en begränsad negativ påverkan på den samlade skogs- och jordbruksmarken i kommunen. T.ex. kan ett område med goda förutsättningar för gång- och cykelvägar, tillgång till kollektivtrafik, fjärrvärme och kommunal VA-försörjning vara ett tänkbart samlat motiv för undantag för att tillåta exploatering av jordbruksmark i begränsad omfattning. I den plan för LIS-områden som redovisas för landsbygdsutveckling ingår dessutom på många ställen åkermark som redovisas som möjliga för strandskyddsdispenser för nybyggnation där dessa motiv helt eller delvis saknas. Här måste också en avvägning göras mellan vår önskan att bevara framtida jordbruksmark och att tillåta bostäder för landsbygdens utveckling. 3.9 Kommunikationer/infrastruktur Vi ser på många ställen runt om i kommunen effekterna av ett bristande underhåll på det nationella vägnätet. Både underhåll och investeringar är eftersatta. När dessutom resurserna för de statliga insatserna stadigt minskar ökar vår oro. Kommunen bör därför ställa krav på ökade nationella anslag till Trafikverket för ökat underhåll och investeringar.

Frustrationen ökar över det oväntade beslutet om att ta bort E4-tunneln från den nationella investeringsplanen trots att den var finansierad. Vi konstaterar att det inte finns någon annan enskild åtgärd som på lång sikt kan påverka utsläppsnivåerna av partiklar i centrum som en förbifart av E4. Det finns ett starkt engagemang för en broförbindelse till Malmön. Då detta skulle påverka utvecklingen på Malmön väsentligt så föreslår vi att det görs en utredning och ställningstagande kring Malmön innan man tar ställning till en eventuell broförbindelse. Eu-kommissionen har i ett förslag till framtida TEN-T i Europa pekat ut Botniska korridoren som ett av de prioriterade transportstråken. I detta ligger bl.a förbättringar av Ostkustbanan och byggande av Norrbotniabanan. Detta är positivt men för att kunna erhålla finansiering från EU krävs nationell medfinansiering via staten. Här behöver vi fortsätta verka för att utvecklingen av den Botniska korridoren fullföljs och så att Botniabanans fulla värde utnyttjas. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att öka tillgången till cykel- och gångbanor. Arbetet med cykelplanen behöver slutföras. Ställen där cykel- och gångtrafik passerar vägstråk med tung och intensiv trafik så som exempelvis Husum behöver särskilt ses över. 3.11 BSPA Den samverkansplan för BSPA Höga Kusten som tagits fram bör analyseras och utvärderas för att klara ut hur BSPA-planen på ett rimligt sätt ska utgöra en utgångspunkt för framtida planering. 3.12 Rennäringen Vi bejakar att kommunens inställning till riksintresseområde för rennäring är oförändrad jämfört med ÖP 2007. 3.14 Turism Vi anser att de möjligheter till turismutveckling som vår landsbygd ger bör framgå på ett bättre sätt. Man skulle kunna formulera en särskild riktlinje där kommunen ska verka för att särskilt ta till vara landsbygdens möjligheter i turismutvecklingen. Den fördjupade ÖP som föreslås kring Genesmon/Nyänget under rubriken friluftsliv får avgöra den framtida inställningen till campingutveckling i Nyänget.

4.9 Lågstrålande områden Vi bejakar förslaget om att utreda de föreslagna områdena ytterligare. 5.2 Bostäder Vid beslut om planer för ny bebyggelse i anslutning till tätorter på kommunal mark, prioriterar kommunen i första hand områden runt resp. tätort med bra förutsättningar för gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, fjärrvärme och kommunal VA-försörjning. Bostadsbebyggelse i Skärpe ser vi därför som intressant utifrån dessa kriterier och det bör därför utredas vidare. De stora fördelar som finns för samhällsutvecklingen genom att bebygga detta område bör då vägas mot den eventuella långsiktiga nackdel som kan uppstå genom den begränsade utbyggnad på jordbruksmark som detta i så fall skulle innebära. Idbyn och Nötbolandet. I den typ av områden där vi redan nu ser begränsningar bör en samlad bedömning göras inför fortsatt exploatering. Att tillåta en gradvis smygande etablering i sådana områden leder enligt all erfarenhet oundvikligen till ännu större problem för alla inblandade i ett senare skede, inte minst för de som redan tidigare bor i området. Vår generella uppfattning är att det är bättre att försöka tydliggöra och hantera problemen innan den faktiska konflikten uppstår, än att stoppa huvudet i sanden och vänta tills detta är ett faktum. Det bör övervägas om Järvedsstrand kan avfärdas som lämpligt för bostäder. Ett försök till exploatering av området har genomförts. Kostnaderna för att hantera markföroreningarna till nivåer tillåtna för bostadsbebyggelse och närheten till industriområde men även andra begränsningar ger vid handen att det rimligen finns bättre alternativ att utreda för möjlig bostadsbebyggelse, t.ex. Bodum norr S. Runt om i kommunen finns sedan många år tillbaks utpekade områden för bostadsbyggande. En del av områdena har också förberetts för byggande men som efter 30-40 år fortfarande står obebyggda. Det kan därför finnas skäl att gå igenom dessa områden för att bedöma rimligheten att ha kvar dessa områden för bostadsbyggande eller om annan användning kan vara lämpligare. 5.4 Service och handel Vår uppfattning är att en handelspolicy för Örnsköldsvik bör utarbetas. Service och handel för landsbygden bör hanteras inom ramen för den landsbygdsstrategi som nu utarbetas. Områdena på bygge sidor om E4, Norra Hästmarksvägen och Terminalvägen skulle om man kunde knyta ihop dem bättre utgöra ett mer samlat handelsområde.

Övrigt Med anledning av de ambitioner som finns att i framtiden kunna omvandla kvarteret Hantverkaren (Outokumpu) till bostäder och centrumverksamhet samt den satsning som görs på skärgården så ser vi ett värde i att grönområdet ner mot Lungviks hamn och hamnverksamheten bibehålls. Leif Lindholm Ordförande Örnsköldsviks Arbetarekommun