PROJEKTANSÖKAN Datum: 2014-09 PROJEKTPLAN FÖR Projektbenämning Arbetsmetodsutveckling inom FK - Implementeringsstöd Projektansvarig Projektägare Ann-Sophie Hansson, Kompetenscentrum för hälsa, annsophie.hansson@ltv.se, mobil: 0768-63 67 97 Landstinget Västmanland Bakgrund Rehabiltieringsrådet [1] har föreslagit att en effektiv rehabilitering ska inkludera fyra delar: en intervention som bidrar till livsstilsförändring, en metod som kan reducera stress, en behandling som fokuserar såväl arbetsrelaterade som andra stressorer i livssituationen samt att man i första hand bör använda sig av en handbok med likartat innehåll då arbetsrelaterade faktorer fokuseras i rehabiliteringen. De tidigare projekt [2], [3] som genomförts inom landstinget Västmanland med stöd från två av Samordningsförbunden i länet har alla inkluderat de flesta av Rehabiliteringsrådets rekommendationer. Resultaten var mycket goda och av de personer som deltagit i coachprogrammen (ett 100-tal) har mellan 70-75% kunnat återvända till antingen arbetslivet, arbetsträning eller studier eller en kombination av dessa. Coachning som metod har i dessa projekt visat sig kunna stödja att denna målgrupp kunnat återfå självkänslan och tron på att kunna arbeta. De har blivit stärkta både psykiskt och fysiskt och förbättrat sina självskattade värden vad gäller depression och motivation för arbetsåtergång. De framgångsfaktorer som lyfts fram i dessa projekt är framförallt: 1. Att coacherna inte varit bundna till någon myndighet det har skapat trygghet hos deltagarna och gett förutsättningar för en förtroendefull kontakt, 2. Coachningen har bidragit till att inge hopp om förändring. 3. Metodiken har haft fokus på ett icke värderande förhållningssätt. 4. Kunskapen har överförts till handläggare och andra myndighetspersoner i samband med seminarier under projektets gång. I ett nu pågående rehabiliteringsprojekt 1 med finansiellt stöd från bland annat Samordningsförbundet Västerås är syftet att vetenskapligt undersöka effekten av rehabilitering där coachning använts som metod för arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa. Även detta projekt omfattar i huvudsak samtliga av Rehabiliteringsrådets rekommendationer. 1 Coachning som rehabiliteringsmetod 2012 2014. Kompetenscentrum för Hälsa, Landstinget Västmanland och Samordningsförbundet Västerås.
Kunskap har också genererats från tidigare forskning, bland annat visas i en artikel av Keyes et al, [4] ett positivt samband mellan koordinerad vård och coachning och arbetsåtergång i ett relativt tidigt skede i sjukskrivningen (< 3 månader). Även i ett tidigare liknande rehabiliteringsprojekt i Uppsala län för långtidssjukskrivna med lättare psykiska diagnoser fann man statistiskt signifikanta skillnader mellan studie- och referensgrupp för återgång i arbete, så att de som fått coachning återkom snabbare i arbete än jämförelsegruppen [5]. Från rehabiliteringsprojekten framstår det som särskilt viktigt att fortsättningsvis också kunna bidra till att sjukskrivna inom denna målgrupp kan komma åter i arbete och återfå hälsan. Projekten har visat att en effektiv samverkan mellan de olika myndigheterna är en av förutsättningarna för en snabbare arbetsåtergång. Andra framgångsfaktorer är att metoden utgår från en helhetssyn som tar hänsyn till alla de faktorer som belyser individens hela livssituation och som kan ha betydelse för dennes återgång i arbete. Det är därför angeläget att den metod och det arbetssätt som använts inom projektet får möjlighet att spridas vidare genom att den kan implementeras inom framför allt Försäkringskassans ordinarie verksamhet då det är här som inflödet i sjukskrivning kan fångas upp på ett tidigt stadium. Föreliggande ansökan avser finansiellt stöd dels för att sprida kunskaperna om coachning som metod för arbetsåtergång vidare inom i första hand försäkringskassan, dels för att pröva hur metoden kan överföras till en arbetsmodell som kan implementeras inom myndigheten. Syfte Syftet med detta pilotprojekt är att stöjda breddinförande av en framgångsrik och väldokumenterad arbetsmodell genom att coachmetoden integreras i handläggarnas ordinarie arbete. Mål 1. Att under 2015-2016 pröva ett arbetssätt där minst 100 sjukskrivna med psykisk ohälsa får ett kartläggningssamtal av FK:s handläggare för att sedan hänvisas till coachning. 2. Att berörda handläggare (c:a 30) inom Försäkringskassan får en halvdags utbildning i respektive team i konceptet med att kartlägga kunders behov av coachning inför arbetsåtergång. 3. Att projektet ska resultera i en fungerande samverkansmodell mellan olika myndigheter och en utvecklad arbetsmodell för att sjukskrivna snabbare ska kunna återgå till arbetslivet. Målgrupp Cirka 100 kunder som är inskrivna hos Försäkringskassan, företrädesvis i åldern 18 34 år med kortare sjukskrivningar och max 12 månader (och ha minst en 50% anställning) och som bedöms vara aktuella för coachning utifrån sina psykiska diagnoser. Fokus bör vara på utmattningsdepressioner även om diagnoser som oro/ångest, depression och stress också är aktuella. Kunder som tidigare haft en längre tids sjukskrivning och varit föremål för arbetslivsinriktade åtgärder inom Arbetsförmedlingen bör också kunna omfattas. Alla diagnoser som relaterar till psykiska och psykiatriska diagnoser (enl. följande koder F32, F43 och F41) dock med undantag av pågående 2
missbruk, schizofreni, bi-polära syndrom, allvarlig självmordsrisk samt kognitiv funktionsnedsättning är accepterade liksom alla slag av medicinering. Deltagarna ska förstå svenska språket så att de kan tillgodogöra sig coachningen. Hänvisning till coacher sker i nära samverkan mellan försäkringskassan och landstinget i grupper om 10 och 10 deltagare. Metod Metoden, som i huvudsak är utvecklad i de två ovan nämnda projekten 2 i länet, utgår från en helhetssyn på rehabiliteringen. Syftet är att få en bild av det sammanhang som individen befinner sig i vid sjukskrivningens start både vad gäller arbets- och privatliv. Härigenom skapas också en bild av vilket stöd som individen mest är i behov av för sin återgång mot arbetslivet. Genom ett så kallat kartläggningssamtal som kan ske i samband med en Sassamutredning 3 bidrar handläggaren till att skapa en förståelse hos individen för, och motivation till att delta i coachningen. Fokus ligger på att individen ska se en möjlighet och att få en chans till en snabbare arbetsåtergång och med det en bättre hälsa. Arbetet med urval bör inom Försäkringskassan vara tydligt integrerad med rehabkedjan och med bedömningar och metodik inom det som kallas En enklare sjukskrivningsprocess Kartläggningssamtalet ligger till grund för hänvisning till rätt coach, dvs. till den som bedöms ha den mest adekvata kompetensen utifrån de behov och den huvudproblematik som deltagaren gett uttryck för i samband med samtalet. Coachningen påbörjas i och med att kunden i fråga kommit i kontakt med sin coach. Coachen träffar deltagaren för ett första samtal där den individuella arbetsprocessen för ca 6 månader planeras. Coachningen genomförs utifrån en väl strukturerad arbetsmodell (finns beskriven i bil. 2). För att optimera samverkan så är det lämpligt att coacherna har utbildning inom MI-metodik. För en välfungerande process är det värdefullt att en handläggare eller annan funktionär inom FK som är väl insatt i arbetsmetoden avdelas att utgöra ett stöd till handläggarna vid behov. Det kan handla om att kunna bolla ärenden inför beslut om coachning eller ej efter genomfört samtal. Det kan också handla om att diskutera fortsatta rehabinsatser efter coacahningen etc. Detta för att säkra att urvalsprocessen görs med bästa möjliga stöd/stringens. 2 Slutrapport Kvinnocoacher vid Hälsocentret i Fagersta, D nr LTV 110492, Landstinget Västmanland samt Slutrapport Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK projekt i samverkan, Dnr LTV12xxxx, Landstinget Västmanland 3 SASSAM betyder en Strukturerad Arbetsmetod för Sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. Arbetsmetoden innebär att såväl resurser som hinder hos individen och i dennes omgivning kartläggs och analyseras. Metoden poängterar vikten av den enskildes egen medverkan i kartläggningen. 3
Genomförande Steg 1. Utbildningsförmiddag för berörda personliga handläggare i respektive team gentemot arbetsgivare: Information om coachprojektet, dess upplägg och resultat, Introduktion i metoden med kartläggningssamtalen, Introducera en manual om stegen i arbetsmodellen, Presentation av den broschyr som ska delas ut till de aktuella kunderna. Steg 2. Alla kunder med relevanta psykiska diagnoser erbjuds möjligheten till coachning vid första telefonkontakten som en frivillig insats, De som tackar ja, kallas av personlig handläggare till Sassamutredning som då också kompletteras med frågor kring hela livssituationen i enlighet med coachmanualen. Därefter kan individen matchas till rätt coach utifrån den kompetensbeskrivning som finns för alla coacher, Därefter kontaktas coachen ifråga för överlämning av ärendet. Genomförandet av steg ett och två förutsätter: Dels att det finns ett intresse och ett behov hos kunderna för att få en coach som ett extra stöd för sin rehabilitering och arbetsåtergång. Dels att FK ser vinsterna av att kunder med psykisk ohälsa får denna möjlighet och därmed kan avsätta extra resurstid för kartläggningen i samband med Sassamutredningen. Ytterligare en förutsättning är att det frigörs tid för personliga handläggare att under en förmiddag få ta del av själva utbildningsinsatsen samt att under ytterligare några timmar två månader senare få delta i en uppföljning av hur metoden fungerat i det ordinarie arbetet och få diskutera dess för- och eventuella nackdelar. Organisation Projektet leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget. Samordnaren från Samordningsförbundet Västerås är adjungerad i styrgruppen. Styrgruppen träffas minst en gång per kvartal under projekttiden. Landstinget Västmanland som lokal utförare anställer coacherna som tillsammans kombinerar beteendevetenskaplig bakgrund med erfarenhet av lösningsfokuserat arbetsätt och/eller kognitiv beteendeterapi. Coacherna ska ha dokumenterad coachutbildning. Tid & aktivitetsplan Pilotprojektet är tänkt att påbörjas under våren 2015 då en halv utbildningsdag genomförs för berörda handläggare inom FK. Syftet är att introducera coachningsprojektet, dess resultat och arbetsmetod och hur den kan implementeras i ordinarie arbete. Under senare delen av våren 2015 startar första omgången av totalt ett 100 tal deltagare. Pilotprojektet avslutas och utvärderas våren 2016. Ekonomisk utvärdering enligt Pay off redovisas samtidigt. 4
Planerad budget Totalt beräknas pilotprojektet kosta 1 510 tkr (där FK bidrar med personalresurser motsvarande på i genomsnitt 2,5 timmar/deltagare á 250 kronor, dvs. ca 63 tkr). Samordningsförbundet Västerås bidrar med 200 tkr (utbildning, informationsmaterial samt pay off AB utvärdering). Landstinget Västmanland bidrar med 1247 tkr från sjukskrivningsmiljarden, vilket finansierar coachinsatsen samt koordination och utvärdering. (Se bil. 1). Uppföljning och utvärdering Eftersom arbetet ingår i en samverkansfinansierad verksamhet läggs projektet in i SUS (System för uppföljning och samverkan), www. susam.se. Uppföljning sker löpande. Några processdagar genomförs för att beskriva implementeringsarbetet. Huvudsakliga utfallskriterier: (1) Grad av sjukskrivning vid inklusion och efter genomförd coachning vid 6 månader. (2) Grad av påbörjad arbetsåtergång/arbetslivsinriktade åtgärder efter avslutad coachning (3) självskattad psykisk hälsa, vid inklusion och efter genomförd coachning. (4) De sjukskrivnas upplevelse av FK:s kartläggningssamtal liksom av coachsamtalen mäts genom SRS (Session rating Scale). En samhällekonomisk utvärdering enligt Payoff modellen genomförs för att även kunna bedöma projektets ekonomiska vinster. Projektets framtid efter avslut Om arbetsmetoden visar sig vara effektiv bör metoden på sikt kunna breddinföras genom nära samverkan mellan landstinget och Försäkringskassan. Genom kartläggningssamtalet och coachning får sjukskrivna med psykiska diagnoser möjlighet till en snabbare arbetsåtergång än vad som generellt sker idag. Därigenom kan samhällets kostnader för dessa målgrupper sannolikt reduceras och individernas livskvalitet förbättras. Metoden bör även kunna utvecklas för att passa utlandsfödda med annat hemspråk. Detta bör också inkluderas som en del av en framtida metodutveckling för arbetsåtergång. Vunna kunskaper och erfarenheter dokumenteras i form av processdagar och del- och slutrapporter. En plan för implementering av breddinförande ska vara klar och förankrad inom berörda myndigheter i god tid före avslut i juni 2016. 2014-11-21 Ann-Sophie Hansson Projektansvarig 5
Bilaga 1. Planerad budget Kostnadspost 2015 2016 Totalt Projektledare, 20% 100 65 165 Kartläggningssamtal FK ca 100 delt omf. ca 250 timmar (FK) Coachning, 100 personer 53 600 10 400 63 1 milj Utbildning + adm för handläggare 140 140 Resor 2 3 5 Adm kostnader Lokalhyra 6000/mån övriga kostnader 40 5 30 2 70 7 Samhällsekonomisk utvärdring 60 60 Summa 940 570 1510 Finansiering: Den totala budgeten uppgår till totalt 1510 tkr, varav FK bidrar med handläggarresurser motsvarande 63 tkr, 200 tkr söks från Samordningsförbund Västerås för utbildningskostnader, administration och samhällsekonomisk utvärdering. Från Landstinget Västmanlands söks 1247 tkr från Sjukskrivnings-miljarden. För 2015 utgör budgeten totalt 940 tkr, varav 140 000 finansieras för utbildningsinsatser från Samordningsförbundet Västerås och ca 53 tkr utgör resurser från FK och resterande 747 tkr finansieras från landstinget. För 2016 utgör budgeten totalt 570 tkr, varav 60 tkr utgör kostnader för samhälsekonomisk utvärdering och finansieras av Samordningsförbundet, ca 10 tkr utgör resurser från FK och resterande 500 tkr finansieras av landstinget. 6
Bilaga 2. Coachning som metod för arbetsåtergång Coachning är ett sätt att kommunicera som främjar handling och inlärning både på ett personligt och yrkesmässigt plan, genom att medvetandegöra, utmana, motivera samt att sätta upp mål. Man fokuserar på nutid och framtid och undviker så långt som möjligt ett dåtidsperspektiv. Detta skiljer coachningen från traditionell psykoterapi. Coachningens bärande tanke är att stödja förändringsprocesser, att orientera sig mot lösningar och möjligheter, snarare än att gräva ner sig i problem. Enligt Gjerde [6] är tanken är att varje människa själv har svaren men kan behöva stöd för att finna sitt bästa sätt för att nå förändring. Till stor del handlar coachning om att öka individens egenmakt (eng: empowerment) för att nå en förändring i livet. Ett coachprogram innebär vanligtvis att en utbildad person, en coach, utses att vara en sorts vägledare till en person och ge stöd och handledning i en psykosocialt och/ eller psykiskt ohälsosam livssituation. En målsättning med coachningen är att skapa självhjälpsstrategier, att avlasta skuld och upprätta personliga mål för individerna. Utformningen av det individuella stödet är präglat av flexibilitet, kontinuitet, aktivitet och helhetssyn. Arbetssättet är präglat av ett lösningsfokuserat förhållningssätt och har inte ett terapeutiskt syfte. Som stöd för sitt arbete har coacherna en strukturerad manual att utgå ifrån, detta för att kvalitetssäkra arbetssättet vad gälle uppföljning och utvärdering. Coacherna har regelbundna kollegiala möten för att säkra professionalitet och uppföljning. I vårt program ingår att deltagaren vid behov ska ha en individuellt skriven handlingsplan att redovisa för handläggaren på Försäkringskassan och/eller arbetsgivaren efter avslut. Handlingsplanen tjänar som underlag i den dialog med myndigheten och/eller arbetsgivaren om eventuellt tillkommande åtgärder som bedömts vara nödvändiga för arbetsåtergången. Aktiviteterna som coacherna bidrar med består av individuella samtal, samverkan med myndigheter vid behov samt stödåtgärder som tex. deltagande i olika gruppaktiviteter och pågår för varje deltagare under max sex månader. 7
Referenser 1. SOU 2011:15, Rehabiliteringsrådets slutbetänkande, Socialdepartementet, Editor: Stockholm. 2. Hansson, A.-S., Kvinnocoachprojekt vid Hälsocenter Fagersta, Slutrapport 2011, Kompetenscenter för Hälsa, Landstinget Västmanland: Västerås. 3. Hansson, A.-S., Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK - projekt i samverkan. 2012, Kompetenscentrum för hälsa: Landstinget Västmanland. 4. Keyes, K., Two-year health and employment outcomes among injured workers enrolled in the Washington state managed care pilot project. Am J of Ind Med, 2001. 40(6): p. 619-26. 5. Hansson, A.-S., P. Lytsy, and I. Anderzén, Restart - return to work after long-term sickness absence from work. A quasi-experimental study. 2010, Department of Public Health and Caring Sciences, Section for Social Medicine, Uppsala University, Uppsala, Sweden.: Uppsala. 6. Gjerde, S., Coaching - vad - varför - hur. 2003, Lund: Studentlitteratur. 8