klimatsmart Elsa Brenkle, Nagisa Yokoyama, Rebecka Johansson & Sofie Bjureland 2014-04-24



Relevanta dokument
Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Hållbara kliv åk 6: Minska avfallet

Upptäck Jordens resurser

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Nationella Skräpplockardagar

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt

Eftermiddagens innehåll:

Fakta om klimatförändringar

Ekologiskt fotavtryck

ReKo Värderingsövningar m.m.

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Utbildningspaket Konsumtion

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Om klimat, miljö och energi

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Bra måltider i skolan

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Mjölkkon & biologisk mångfald

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Dagens lektion. Genomgång av Hur man utvärderar. Planering av lunch åk 4. Lektion 3 Vt-17

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Ekologi börjar hemma Hållbar utveckling

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Hållbara livsmedelsinköp

Världen har blivit varmare

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hållbar argumentation

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Av: Erik. Våga vägra kött

Klimatpåverkan av livsmedel

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Matens klimatpåverkan

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

UR-val svenska som andraspråk

hem- och konsumentkunskap

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Hållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Lektion nr 3 Matens resa

Terminsplanering i Hem- och konsumentkunskap årskurs 8 Ärentunaskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Upptäck Jordens resurser

Fakta om klimatförändringar

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Detta kan göras imorgon

INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA

Temaarbete i NO- och SO-ämnena. Åk 7. Förutsättningar för. Liv på Jorden

God mat + Bra miljö = Sant

Min bok om hållbar utveckling

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 6 Hem- och konsumentkunskap

Transkript:

klimatsmart Elsa Brenkle, Nagisa Yokoyama, Rebecka Johansson & Sofie Bjureland 2014-04-24

Vad är klimatsmart? Vi är fyra studenter på Örebro universitetet som läser till NO-Teknik-lärare med inriktning åk 4-6. I kursen Människa och miljö ingår ett didaktiskt moment där vi utforskar metoder för att undervisa om hållbar utveckling med måltiden som pedagogiskt exempel. Denna bok är en del av vårt grupparbete.

Ekologiska fotavtryck Allt som vi gör påverkar miljön på något sätt. Maten vi äter, kläderna vi har på oss och sakerna vi köper lämnar alla spår i vår miljö. Detta kallas för ekologiska fotavtryck. Ekologiska fotavtryck mäter människors användning av naturresurser. Det berättar hur stor del av jordens biologiska yta som används i förhållande till den yta som behövs, för att människor ska överleva. Hur stort fotavtryck som varje person kan sätta på vårt jordklot, utan att den ekologiska kapaciteten minskas, beror på världens befolkningsstorlek. Ju fler vi är desto mindre ekologisk kvot har varje person. Vårt fotavtryck är beroende av hur vi reser, äter och konsumerar.

Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,7 globala hektar. Om alla hade ett lika stort avtryck som vi i Sverige, skulle vi behöva mer än tre jordklot i stället för det enda vi har. Det går att leva ett vanligt liv utan att lämna så stora ekologiska fotavtryck. Vi kan t ex konsumera klokt, äta mindre kött, dricka kranvatten, äta upp maten, cykla eller åka kollektivt och släcka lampor. Det finns hållbara alternativ! Det vi köper, äter och använder påverkar vår miljö! Tänk på hur stort Ditt ekologiska fotavtryck är!

Växthusgaser Luften som vi andas, det som kallas atmosfären, består av många olika gaser. Varje gång vi andas får vi i oss dessa gaser. De är blandade på ett sätt som är perfekt för liv. Människan gör saker som ändrar denna blandning. Vi flyger hit bananer från Colombia, skeppar hit jordgubbar från Spanien och kör matbröd i lastbilar till olika matbutiker i Sverige. Alla dessa handlingar släpper ut något som kallas växthusgaser. Dessa gaser är metan, koldioxid och lustgas. Utsläppen gör att blandningen av gaser ändras på ett sätt som inte är bra. Växthusgaserna gör att det hela tiden blir varmare på jorden. Det kallas för växthuseffekten.

Det är lätt att tro att det inte gör någonting att det blir varmare, tankarna går lätt till att vi får ännu fler varma sommardagar med bad och sol. Tyvärr är det inte så det kommer att bli. Istället kommer det att bli varmare där det redan är varmt, regnigare där det redan är regnigt och vi kommer att få ännu fler orkaner, skogsbränder och översvämningar. Många djur och växter kommer inte att klara av det, de kommer att utrotas.

Det kallas miljöförstöring när människan skadar miljön. Precis som många saker är elaka mot miljön, kan man också vara snäll mot den. Vi kan välja att cykla till kompisarna istället för att be om skjuts i bil och att storhandla istället för att åka med bil eller buss flera gånger i veckan.

EU:s ekologiska märkning är en ekologisk märkning med regler som bestäms av EU. Har produkten EU:s ekologiska märkning kan du vara säker på att den är producerad på ett sätt som respekterar naturen och miljön samt att de djur som ingår i produktionen mår bra. Jag säger JA till ekologisk mat!

KRAV är en märkning som talar om för oss att en vara är ekologisk. Varor som är KRAV-märkta uppfyller alla de regler som EU har bestämt för ekologiskt mat och jordbruk. KRAV har också egna regler som bestämmer att djuren ska ha det bra. För KRAV är en bra miljö och god hälsa också viktigt. KRAVmärkningen kan du hitta på lite olika varor i affären som till exempel på ägg, kläder och barnmat. Jag ställer höga KRAV, välj mig!

Svenskt sigill är en märkning som kan du hitta på allt från gurka till kyckling, och den talar om för dig att varan kommer från svenska gårdar som kontrolleras av Svenskt Sigill. Dessa gårdar ska arbeta för ett bättre klimat och för att djuren ska vara friska och må bra. För Svenskt Sigill är det även viktigt att produkterna kommer från Sverige och att du ska kunna veta exakt var i landet din produkt kommer ifrån. Mig hittar du på svenska varor.

MSC eller Marine Stewardship Council är en märkning som du kan hitta på fisk- och skaldjursprodukter. Denna märkning talar om för dig att exempelvis fisken i fiskpinnarna har fiskats på ett hållbart vis. Äter du fisk som är MSC-märkt kan du vara säker på att metoderna som används för att fiska upp fisken är hållbara och att det inte finns någon risk att just den arten ska försvinna på grund av att man fiskar slut på den. Välj mig, för fiskens skull!

Viktiga begrepp Kretslopp Jordbruk Livscykel Biologisk mångfald Naturens resurser Ekologiskt fotavtryck Livsmedelsmärkning Växthusgas Konsumtion Växthuseffekt Miljögift Konsumentmakt

Idéer för att arbeta med dessa begrepp Detektivarbete i affären och i hemmet: - Vilka olika märkningar kan de finna? - Vilken är den längsta innehållsförteckningen? - Vad innehåller maten och vilken funktion fyller ingredienserna? Vilka länder har vår måltid besökt? - Var kommer maten ifrån? - Är det någon skillnad på hur köttdjuren har det i Sverige jämfört med andra länder? - Var odlas olika råvaror och hur tar man hand om dem?

Lektionsupplägg Eleverna arbetar parvis där varje par tilldelas två A4-ark samt har tillgång till färgpennor, vattenfärg eller motsvarande. De får i uppgift att måla två olika bilder. Den första med den minst klimatsmarta måltiden de kan komma på, den andra den mest klimatsmarta. Det finns två kriterier måltiden de målar behöver uppfylla; den ska vara tillräckligt energirik så att man orkar leka och koncentrera sig en hel dag i skolan samt vara något som eleverna själva kan tänka sig att äta till lunch. I övrigt ges eleverna fria händer att komponera sin måltid. Vi har valt att inte begränsa eleverna till livsmedelsverkets tallriksmodell, måltiden får komponeras fritt under förutsättning att de kan argumentera för sina val. Bilderna diskuteras därefter i helklass alternativt i grupper, där eleverna beskriver sina bilder och förklarar hur de tänkt. Eventuellt kan klassen tillsammans arbeta vidare och förbättra de klimatsmarta alternativen ännu mer.

Gå vidare Provlaga någon av de klimatsmarta måltiderna på hemkunskapen Samla recept till klassens egna klimatsmarta kokbok Ta med måltidsidéerna till elevråd och/eller skolköket. Är det möjligt att någon av de klimatsmarta måltiderna serveras till lunch i skolans matsal? Testa hur klimatsmarta olika livsmedel är och klimatpimpa sin måltid. Här kan olika program som hittas på Internet med fördel användas, se länktips. Diskutera levnadsvillkor när man talar import/export. Hur lever människorna där, barnarbete, djurförhållanden, levnadsstandard

Didaktiska tips Genom att göra Energiböcker ska eleverna lära sig: Att man inte får lägga ut texter och bilder som ägs av någon annan. (Upphovsrätt) Hur man ska visa olika källor som man har refererat till. (Källhantering) Genom att rita upp en middag i par/grupp ska eleverna lära sig: Att argumentera muntligt för varför de just valde detta och att lyssna på och värdera motståndarnas åsikter. Att arbeta tillsammans med kamrat(er) på bästa sätt.

Övergripande kunskapsmål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, har fått kunskaper om förutsättningar för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljö och samhället.

Betygsgrundande förmågor Övningen kan bidra till att utveckla förmågan att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling (Hkk) använda kunskaper i biologi/fysik/kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som ekologisk hållbarhet/energi/teknik/miljö/samhälle (Bi, Fy, Ke) värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling (Ge) uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (Sh) formulera sig och kommunicera i tal och skrift (Sv)

Centralt innehåll Ämnesinnehåll som tas upp i övningarna: Bl: Återanvändning av bilder i ett eget bild-skapande till exempel collage och bildmontage. Hkk: Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Bi: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ke: Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Ge: Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Sv: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skolan och vardagen.

Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheten både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Länktips Klimatpimpa din livsstil: http://www.malmo.se/download/18.6301369612700a2db 918000354/1383646494614/KlimatPimpa_NataliaBatist a_ver5_webb.pdf Filmen "Vi elever är framtiden": Vi elever är framtiden - Om naturvetenskapen och teknikens betydelse www.urplay.se www.naturskyddsforeningen.se www.naturvardsverket.se/amnen/klimat/ www.klimatkontot.se www.slv.se http://skola.klimatsmartcommunity.net/ http://www.unileverfoodsolutions.se/inspiration-foerdig/your-menu/klimatsmart-mat/insats-foer-miljoen

Källor www.skolverket.se www.medvetenkonsumtion.org www.wwf.se http://slangintematen.se/skola/larare.html http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/gf N/ Bildkällor: www.baljvaxtakademin.se/home/_gallery/matklim atlistan-155.jpg http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiskafotavtryck/s-berknar-man-ekologiskafotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-sberknar-man-ekologiska-fotavtryck Frågor eller åsikter om boken? Skicka ett mail till elsa.brenkle@gmail.com