Dagvattenutredning Göteborgs stad Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Kofferdalsvägen i stadsdelen Askim Slutleverans Malmö 2015-11-27
Dagvattenutredning för detaljplan för bostäder vid Kofferdalsvägen i stadsdelen Askim Dagvattenutredning Datum 2015-11-27 Uppdragsnummer Utgåva/Status SlutleveransGranskningshandling Patrik Gliveson Sofia Westergren Lena Sjögren Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr Organisationsnummer 556133-0506
Sammanfattning Göteborgs stad har anlitat Ramböll Sverige AB som konsult gällande dagvattenutredning till detaljplaneförslag för bostäder vid Kofferdalsvägen inom stadsdelen Askim. Planens syfte är att bilda sju nya fastigheter på delar av stamfastigheten Skintebo 2:47-48 samt att möjliggöra byggnation av enbostadshus/parhus. Detaljplanen kommer även att möjliggöra fastighetsbildning och byggrätter av tre fastigheter på fastigheten Skintebo 2:61. Befintligt område består av kuperad skog med berg i dagen. Avvattning sker huvudsakligen i sydöstlig riktning. Befintliga dagvattenledningar ligger i Kofferdalsvägen. Dimensionerande regn beräknas för 1-årsregn med 10 minuters varaktighet och ger efter exploatering 150 l/s,ha (inklusive klimatfaktor 1,2). Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efterfrågas och minst 10 mm regn/m 2 hårdgjord yta ska fördröjas, vilket innebär 27 m 3 dagvatten inom Skintebo 2:47-48 och 8 m 3 dagvatten inom Skintebo 2:61. Med villkoret 20 l/s*ha blir utflödet från Skintebo 2:47-48 14 l/s, och från Skintebo 2:61 4 l/s. Samtliga fastigheter föreslås avvattnas med hjälp av underbyggda svackdiken. Dessa föreslås nå befintligt dagvattensystem dels genom öppna diken, dels genom ledningar. Öppna diken erbjuder samtidigt buffert för dagvattenvolymer i samband med regn av längre återkomsttid. Då fördröjningsvolymerna endast dimensionerats för 10 mm/m 2 medför större regn att bräddning mot kringliggande naturområden och gator måste ske. Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och uppdrag... 1 2. Underlag och källor... 1 3. Befintliga förhållanden... 2 3.1 Områdets avgränsning och topografi... 2 3.2 Geoteknik och geohydrologi... 3 3.3 Befintlig avvattning... 4 3.4 Befintliga ledningar... 5 3.5 MKN... 5 4. Framtida förhållanden... 6 4.1 Områdets utformning... 6 4.2 Områdesindelning... 6 5. Förutsättningar för dagvattenhantering... 6 5.1 Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem... 7 5.1.1 Beräkningar av dimensionerande regnintensitet... 7 5.1.2 Beräkningar av dimensionerande flöden... 7 5.1.3 Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten... 8 6. Förslag dagvattenhantering... 9 6.1 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhantering... 9 6.1.1 Princip och struktur för föreslagen lösning... 9 6.1.2 Föreslagen dagvattenlösning... 10 6.1.3 Underbyggt svackdike... 10 6.1.4 Konsekvenser av ett 100-årsregn... 11 6.2 Rening av dagvatten... 12 7. Uppskattning av investeringskostnader... 14 Bilaga 1: Befintliga förhållanden Bilaga 2: Beräkningar Bilaga 3: Framtida förhållanden 1 av 1
1. Inledning 1.1 Bakgrund Göteborgs stad har anlitat Ramböll Sverige AB som konsult gällande dagvattenutredning till detaljplaneförslag för bostäder vid Kofferdalsvägen inom stadsdelen Askim. Ambitionen är att minimera anläggandet av nya ledningssystem och istället nyttja öppna diken och fördröjningsdammar. Detta dels för att minimera ingreppen i befintlig miljö; dels för att minimera framtida driftskostnader. 1.2 Syfte och uppdrag Utredningen syftar till att belysa de möjligheter och svårigheter gällande dagvattenhantering som uppkommer i samband med omvandling av mark och bebyggelse inom området. Vidare ska förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten, fördröjning/rening av dagvatten samt eventuella tekniska skyddsåtgärder som behöver vidtagas utredas. 2. Underlag och källor I arbetet med utredningen har bland annat följande underlag använts: Grundkarta med ledningar och illustrationer (Sweref99/RH2000), erhållen 2015-10-05 Geoteknisk utredning, Skintebo 2:61 (Norconsult, daterad 2015-05-22) Geoteknisk kartläggning Skintebo 2:47 samt 2:48 (Stadsbyggnadskontoret, Göteborg Stad) Planeringsunderlag Geoteknik, Skintebo 2:47 samt 2:48 (Tyréns, daterad 2015-09-30) Bergteknisk besiktning inför detaljplan, Skintebo 2:47 samt 2:48 (Tyréns, daterad 2015-06-18) MUR, Skintebo 2:47 samt 2:48 Svenskt Vatten P90 (Dimensionering av allmänna avloppsledningar, 2004) Svenskt Vatten P104 (Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, 2011) Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten (Göteborg Stad, reviderad 2013) Rening av dagvatten, Stockholm vatten (uppdaterad 2015-04-16) StormTac databas (uppdaterad 2015-10-05) VISS (Vatteninformationsystem Sverige) åtgärdsdatabas 1 av 14
3. Befintliga förhållanden 3.1 Områdets avgränsning och topografi Utredningen omfattar två områden, Skintebo 2:47-48 och Skintebo 2:61, som omfattar totalt cirka 0,9 ha. Dessa är belägna i ett befintligt bostadsområde i stadsdelen Askim, cirka 20 kilometer söder om Göteborg centrum (Figur 1). Figur 1. Aktuella områden, Skintebo 2:47-28 och Skintebo 2:61, är utmärkta med röda linjer (Göteborg Stad). Skintebo 2:47-48 De aktuella fastigheterna Skintebo 2:47-48 är belägna norr om Vidsundsvägen och väster om Kofferdalsvägen. Idag finns där fyra villor med tillhörande förrådsbyggnader, varav några ska rivas. Inom fastigheterna planeras nu sju nya byggrätter. Markytans nivå inom fastigheterna varierar mellan +4 och +16. Den är som högst i områdets centrala del och sluttar mot nordöst och sydöst. I sydöst återfinns lägsta punkten. Vegetationen utgörs i höjdpartierna av skog och i övrigt av gräsbevuxen tomtmark. Skintebo 2:61 Den aktuella fastigheten Skintebo 2:61 är belägen norr och öster om Kofferdalsvägen. Inom området, som är starkt kuperat, planeras tre nya byggrätter. 2 av 14
I sydväst och nordöst finns två höjder, + 15 m respektive +22 m. Däremellan finns en flack ravin som sluttar mot sydöst (+9 till +14 m). Vegetationen utgörs främst av lövträd och sly. 3.2 Geoteknik och geohydrologi Skintebo 2:47-48 I planområdets sydvästra och centrala delar finns berg i dagen eller nära markytan, medan de syd- och nordöstra delarna av området utgörs av mulljord underlagrad av lera (Figur 2). Figur 2. Utsnitt från jordartskartan, där rosa är berg i eller nära dagen och gult är lera (Planeringsunderlag Geoteknik, Tyréns). Enligt MUR (Tyréns, daterad 2015-09-30) ligger grundvattenytan 0,5 m under markytan och enligt Göteborg Stad finns en vattenspegel i områdets nordvästra hörn. Skintebo 2:61 Området består till större delen av berg i dagen. I sydöst finns ett område med av mulljord som överlagrar block och berg och som övergår till mulljord som överlagrar friktionsjordar/lera. Den geotekniska utredningen (Norconsult, 2015-05-22) fastställer att marken i planområdets sydöstra del är sank. Vattensamlingar återfanns även i fördjupningar i berget i planområdets nordöstra del. 3 av 14
Figur 3. Jordartsplanen visar att området till största del består av berg i dagen. I sydöst återfinns mulljord underlagrad av friktions- eller kohesionsjord (Norconsult, daterad 2015-05-22). 3.3 Befintlig avvattning Skintebo 2:47-48 I den norra delen av fastigheten utgör en central höjd en vattendelare som medför att området avvattnas i alla väderstreck, men främst åt sydöst. I den södra delen av fastigheten medför ett par mindre höjder att avrinning primärt sker i sydöstlig och sydvästlig riktning. Mellan Kofferdalsvägen och blivande byggrätt längst i norr löper ett dike (vid platsbesök torrlagt). På framtida fastighet nr 3 finns en vattenspegel i norr. 4 av 14
Skintebo 2:61 Fastigheten avvattnas primärt söderut. Två höjder, som sträcker sig i nord-sydlig riktning, utgör naturliga vattendelare och medför att en merpart av avrinningen förs österut. Längs norrsidan av Kofferdalsvägens östra del löper ett grunt dike med en brunn i lågpunkten (vid platsbesök torrlagt). 3.4 Befintliga ledningar Från Kofferdalsvägen i norr och vidare till Vidsundsvägen i söder sträcker sig ett ledningstråk innehållande vatten, spill- och dagvatten samt telefonledning och flera parallella elledningar (Figur 4). Dagvattenledningen är en 400 BTG med en vattengång på +2.86, d.v.s. cirka -2 m relativt markytan, i korsningen Kofferdalsvägen-Vidsundsvägen. I Kofferdalsvägens östra del ligger en dagvattenledning (225 BTG) och flera parallella elledningar. I det sydvästra hörnet av Skintebo 2:61 står en elcentral. Den allmänna dagvattenledningen mynnar ut i kustvattnet ca 500 meter söder om detaljplaneområdet. Figur 4. Befintligt ledningsnät vid Kofferdalsvägen (Göteborg Stad). Planområdena Skintebo 2:47-48 (t.v.) och Skintebo 2:61 (t.h.) utmärkta med gula linjer. 3.5 MKN Havsområdet, i vilket befintlig dagvattenledning mynnar, har klass 1 enligt Vattenplan för Göteborg. Dagvattnet från planområdet har klass 3. Matrisen över behandlingsbehov enligt åtgärdsplan anger enklare behandling vilket exemplifieras 5 av 14
med LOD, fördröjning, utjämningsmagasin, översilning eller avledning i öppet dike där det så är möjligt och lämpligt. 4. Framtida förhållanden 4.1 Områdets utformning Planens syfte är att bilda sju nya fastigheter på delar av stamfastigheten Skintebo 2:47-2:48 samt att möjliggöra byggnation av enbostadshus/parhus. Inom området finns idag fyra bostäder, varav en får ny fastighetsgräns. Detaljplanen kommer även att möjliggöra fastighetsbildning och byggrätter av tre fastigheter på fastigheten Skintebo 2:61. Ett kuperat skogsområde med en del berg i dagen blir istället gräsbevuxna villaträdgårdar. 1725 m 2 naturmark inom fastigheten antas dock lämnas orörda även efter exploatering. 4.2 Områdesindelning De sju fastigheterna på Skintebo 2:47-48 och de tre fastigheterna på Skintebo 2:61 numreras, i denna rapport, enligt Figur 5. 3 2 1 2 1 4 5 6 7 3 Figur 5. Fastighetsindelning efter expolatering, Skintebo 2:47-48 (t.v.) och Skintebo 2:61 (t.h.). 5. Förutsättningar för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Göteborg Stad samt hämtade ur Svenskt Vattens P90 och P104: 6 av 14
Dag- och dräneringsvatten ska i första hand tas omhand inom varje enskild nybildad fastighet genom infiltration eller fördröjning och avledas till befintlig dagvattenledning Förutsättningar för infiltration saknas i aktuellt planområde Ledningssystemet dimensioneras för ett 1-årsregn med 10 minuters varaktighet (ej instängt område utanför citybebyggelse och anslutning till dagvattenledning) En klimatfaktor på 20 % adderas till framräknade regnintensiteter Maximalt utloppsflöde från området efter magasinering ska ej överstiga 20 l/s,ha så länge inte ett regn är större än det dimensionerande regnet Anslutning sker till befintlig dagvattenledning i Kofferdalsvägen Enligt Kretslopp och Vatten ska minst 10 mm regn/ m 2 hårdgjord yta fördröjas Eventuellt kan den allmänna dagvattenledningen i Vidsundsvägen förlängas ca 70 meter om förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvattnet saknas inom västra delen av Skintebo 2:48 5.1 Beräkningar för dimensionering av dagvattensystem Samtliga flöden är beräknade utifrån Svenskt Vatten P90 och P104. En klimatfaktor på 20% har adderats till beräknade regnintensiteter. 5.1.1 Beräkningar av dimensionerande regnintensitet Enligt P90 ska ej instängt område utanför citybebyggelse dimensioneras för ett 1- årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en dimensionerande regnintensitet på 125 l/s,ha. Med 20% säkerhetstillägg för framtida klimatförändringar blir den dimensionerande regnintensiteten istället 150 l/s,ha. För fullständiga beräkningar, se Bilaga 2. 5.1.2 Beräkningar av dimensionerande flöden För beräkningar av dimensionerande vattenföringar (Q dim ) har rationella metoden använts. Tabell 1 och 2 nedan visar uppkomna flöden inom planområdet före och efter exploatering. Före exploatering ger ett dimensionerande regn upphov till ett flöde på 33,6 l/s på Skintebo 2:47-48. Efter exploatering ökar det dimensionerande flödet med 23% (Tabell 1). På Skintebo 2:61 ger ett dimensionerande regn, före exploatering, upphov till ett flöde på 11,9 l/s. Efter exploatering ökar det dimensionerande flödet med 11% (Tabell 2). Maximalt utloppsflöde från området ska enligt Göteborgs Stad efter magasinering ska inte överstiga 20 l/s,ha. Detta flöde blir styrande för samtliga fastigheter och presenteras i kolumnen längst till höger i Tabell 1 och 2. 7 av 14
Tabell 1. Dimensionerande flöden (1-årsregn med 10 minuters varaktighet) före och efter exploatering av Skintebo 2:47-48. Fastighet Area Före exploat. Efter exploat. 20 l/s, ha 1 829 1,3 4,4 1,7 2 1729 9,9 9,1 3,5 3 1726 9,9 9,1 3,5 4 801 4,8 4,2 1,6 5 804 4,8 4,2 1,6 6 949 1,4 5,0 1,9 7 1025 1,5 5,4 2,1 TOTALT: 6837 33,6 41,4 13,7 Tabell 2. Dimensionerande flöden (1-årsregn med 10 minuters varaktighet) före och efter exploatering av Skintebo 2:61. Fastighet Area Före exploat. Efter exploat. 20 l/s, ha 1 836 4,5 5,0 1,7 2 571 3,1 3,4 1,1 3 792 4,3 4,8 1,6 TOTALT: 2199 11,9 13,2 4,4 5.1.3 Beräkning av fördröjningsbehov för dagvatten Magasinsvolymer är beräknade så att varje fastighet ska kunna fördröja 10 mm per hårdgjord yta inom egna fastighetsgränsen. Det innebär att fördröjningsmagasin i rymdspannet 2,8 till 6,1 m 3 krävs för fastigheterna på Skintebo 2:47-48 (Tabell 3); och i rymdspannet 2,3 till 3,3 m 3 för fastigheterna på Skintebo 2:61 (Tabell 4). Observera att porvolymen i en stenkista/makadamdike endast är 30%, varpå den totala volymen på fördröjningsmagasinet blir tre gånger större än den vattenvolym det rymmer. 8 av 14
Tabell 3. Erforderlig fördröjningsvolym vid 10 mm regn per hårdgjord yta efter exploatering, Skintebo 2:47-48. Fastighet Area A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) 1 829 290 2,9 2 1729 605 6,1 3 1726 604 6,0 4 801 280 2,8 5 804 281 2,8 6 949 331 3,3 7 1025 259 2,6 TOTALT: 6837 2650 26,5 Tabell 4. Erforderlig fördröjningsvolym vid 10 mm regn per hårdgjord yta efter exploatering, Skintebo 2:61. Fastighet Area A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) 1 836 334 3,3 2 571 228 2,3 3 792 317 3,2 TOTALT: 2199 880 8,8 6. Förslag dagvattenhantering Principlösningen nedan är endast ett förslag på hur dagvattenhanteringen inom området kan hanteras. 6.1 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhantering 6.1.1 Princip och struktur för föreslagen lösning Generell princip för dagvattenhantering inom området föreslås enligt följande: Dagvatten leds via gräsmattor till underbyggda svackdiken Husdräneringsvatten förs via ledningar till desamma Vid Skintebo 2:61 sammanstrålas de underbyggda svackdikena till ett öppet dike, som via en kupolbrunn leder dagvattnet med självfall till befintligt ledningsnät Vid extrem nederbörd leds dagvattnet i öppna diken eller rinner på ytan mot naturmark och gator Anslutning av Skintebo 2:61 sker till befintlig dagvattenledning i Kofferdalsvägen 9 av 14
Anslutning av Skintebo 2:47-48 sker i tre olika punkter: två i Kofferdalsvägen och en i Vidsundsvägen Den allmänna dagvattenledningen i Vidsundsvägen föreslås förlängas (i enlighet med förslag från Göteborg Stad) För utförlig skiss, se Bilaga 3 6.1.2 Föreslagen dagvattenlösning Samtliga fastigheter inom Skintebo 2:47-48 samt 2:61 föreslås avvattnas med underbyggda svackdiken. Dessa diken erbjuder dels en volym i svackan ovan jord, dels en volym i makadamfyllnaden under jord. Underbyggnaden innebär att man i möjligaste mån undviker dagvatten i dagen. Svackdiket fungerar i detta fall avskärande och fångar dagvattnet mer effektivt än endast en makadamsträng, vilket kan behövas på en relativt brant sluttande fastighet. Den naturliga fallriktningen utnyttjas, men i några fall måste denna justeras för att klara avvattningen. I svackdikenas lågpunkter sätts dagvattenbrunnar med kupolsilsbetäckning och sandfång. Till dessa kopplas även de dräneringsledningar som läggs i botten av stenkrossfyllnaden. För samtliga dikens sträckning, se Bilaga 3. Skintebo 2:47-48 Anslutning till befintligt dagvattennät för fastigheterna på Skintebo 2:47-48 sker via självfallsledningar i tre anslutningspunkter: Fastigheterna 1, 2 och 3 föreslås anslutas gemensamt till befintlig 400 BTG i Kofferdalsvägen Fastigheterna 6 och 7 föreslås anslutas gemensamt till befintlig 400 BTG i Kofferdalsvägen Fastigheterna 4 och 5 föreslås anslutas gemensamt till befintlig 225 BTG i Vidsundsvägen; vilket medför att den allmänna dagvattenledningen i Vidsundsvägen måste förlängas cirka 70 m Upplåtelse av ledningsrätt kommer att krävas på fastighet nr 5 och 7. Skintebo 2:61 Dagvattnet på samtliga fastigheter inom Skintebo 2:61 föreslås ledas i sydöstlig riktning - i likhet med hur den naturliga avrinningen där sker idag. Föreslagna underbyggda svackdiken föreslås i sin tur ledas till ett öppet dike som löper längs med den gemensamma vägen; eventuellt även det underbyggt med makadam och med dräneringsledning. Under infarterna till fastighet 2 och 3 krävs vägtrummor. Den gemensamma vägen föreslås avvattnas till samma dike. Detta dike ansluts till befintligt dike längs med Kofferdalsvägen och når befintlig 225 BTG i Kofferdalsvägen via befintlig brunn. 6.1.3 Underbyggt svackdike Avbördningsförmågan i ett dike påverkas i hög grad av friktion mellan vatten och gräs samt lutningen på diket. När dagvatten rinner i översilningsdike reduceras flödeshastighet på grund av vegetation och tillåter sedimentering och biologisk nedbrytning av föroreningar. 10 av 14
I ett underbyggt svackdike anläggs ett makadamdike under en skålad gräsyta där dagvatten tillåts ansamlas (Figur 7). Fördröjningsvolymen i makadamdiken utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vilken är ca 30 %. För att förhindra att finmaterial sätter igen makadamdiket så läggs ett lager av geotextil under det gräsbevuxna jordlagret. I botten av diket läggs en dränerande ledning. Dräneringsledningens utloppsflöde kan strypas för att på så vis kontrollera fördröjningsvolymen i makadamdiket, så att föreskrivet maximalt utflöde inte överskrids. Bräddintag, i form av brunnar med kupolsil, placeras i svackdikets lågpunkt. Figur 7. Underbyggt svackdike med dräneringsledning i botten. Källa: Svenskt Vatten P105. Beräkning av erforderliga dikesdimensioner görs till exempel med Vägverkets iterationsmetod, men är beroende av dikets längdlutning som indata. Då de framtida fastigheternas höjdsättning ej är känd, är således ej heller dikenas längdlutning känd. De stora höjdskillnaderna i området tyder dock på att en trappning av dikena kan krävas för att uppnå önskad fördröjning. Den relativt höga grundvattennivån i området kräver grunda, eller täta, diken. 6.1.4 Konsekvenser av ett 100-årsregn Vid extremnederbörd, till exempel 100-årsregn, kommer magasinen inte ha någon möjlighet att fördröja allt vatten. Dagvattnet måste då kunna ledas bort en alternativ väg i första hand till svackdiken och diken; i andra hand till naturområden och gator. Ett 100-årsregn med 10 minuters varaktighet ger i aktuellt område upphov till en regnintensitet på 562 l/s,ha, vilket med adderad klimatfaktor (+20%) istället blir 675 l/s, ha. Tabell 5 och 6 visar avrinningen från respektive fasighet vid ett extremregn av denna karaktär. 11 av 14
Tabell 5. Avrinning efter exploatering av Skintebo 2:47-48 vid 100-årsregn med 10 minuters varaktighet. Fastighet Avrinning 1 19,6 2 40,9 3 40,8 4 18,9 5 19,0 6 22,4 7 24,2 TOT: 161,6 Tabell 6. Avrinning efter exploatering av Skintebo 2:61 vid 100-årsregn med 10 minuters varaktighet. Fastighet Avrinning 1 22,6 2 15,4 3 21,4 TOT: 59,4 6.2 Rening av dagvatten I Tabell 7 jämförs schablonhalter för föroreningar i dagvatten från villaområden, hämtade ur StormTacs sammanställning av befintliga forskningsrapporter, med de riktvärden som återfinns i Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten (Göteborg Stad). Från tabellen kan man utläsa att dagvatten från villaområden normalt innehåller låga halter (under riktvärdena) av föroreningar. De föroreningar som generellt sett ligger över riktvärdena, i dagvatten från aktuell typ av område, är kadmium, koppar, zink, kvicksilver, totalfosfor, totalkväve och suspenderat material (fetmarkerade i Tabell 7). 12 av 14
Tabell 7. Jämförelse av schablonhalter för föroreningar i dagvatten från villaområden med gällande riktvärden i Göteborg Stad. Feta siffror indikerar att halten överstiger riktvärdet. Ämne Schablonvärde villaområde (µg/l) Riktvärde i utsläppspunkt (µg/l) Reduktion, stenkista (%) Konc. efter rening (µg/l) Arsenik (As) 3 15 60-85 0,45-1,2 Krom (Cr) 4 15 60-85 0,6-1,6 Kadmium (Cd) 0,5 0,4 60-85 0,08-0,2 Bly (Pb) 10 14 60-85 1,5-4 Koppar(Cu) 20 10 60-85 3-8 Zink (Zn) 80 30 60-85 12-32 Nickel (Ni) 6 40 60-85 0,9-2,4 Kvicksilver (Hg) 0,2 0,05 60-85 0,03-0,08 Olja 400 1000 90 60-160 Totalfosfor 200 50 65 70 Totalkväve 1400 1250 65 490 Suspenderat material 45000 25000 90 4500 Partiklar är ofta föroreningsbärare. I och med de relativt höga halterna av SS bör införandet av ett trögt system, som tillåter sedimentation, bidra starkt till att förbättra vattenkvaliteten med avseende på flertalet studerade ämnen. Reningseffekten för olika typer av dagvattenlösningar är dock svår att fastslå. Programvaran StormTac, som beräknar halter av föroreningar i dagvatten, erbjuder ännu inte ett verktyg som visar reningseffekten av olika dagvattenlösningar. Den besitter däremot redan nu en databas som innehåller en sammanställning av forskning inom området. Även VISS presenterar i sin databas funktion och effekt på olika dagvattenlösningar. Likanande information finns sammanställd i Stockholm Vattens rapport Rening av dagvatten. Gröna ytor för översilning bidrar till ökad utfällning nära uppkomstkällan. Reningen bygger på filtrering, sedimentering samt upptag av vegetation. Reningseffekten för översilningsytor ligger, enligt Rening av dagvatten, på 50-80% för metaller, 25-40% för näringsämnen och 80% för SS. StormTac redovisar liknande siffror, men visar även på en reningseffekt på 80% för olja och 70% för PAH16 och BaP. Detta gör översilningsytor särskilt lämpliga vid till exempel parkeringsplatser. Reningen i stenkistor/makadamdiken bygger på fastläggning i infiltrationsmaterialet. Reningseffekten är ca 65% för näringsämnen och 90% för suspenderat material (Rening av dagvatten). Av det senare följer att även reningsgraden för partikulärt bundna föroreningar är hög. Enligt StormTacs 13 av 14
databas ligger reningseffekten för metaller på 60-85%. Vidare visar den sammanvägda siffran att stenkistor fångar olja effektivt (90%). Utifrån detta tycks man ha goda chanser att inom planområdet reducera halterna av de föroreningar som eventuellt överskrider riktvärdena till godkända nivåer. Tabell 7 visar att totalfosfor och zink är två ämnen som svårligen reduceras till nivåer under riktvärdena. 7. Uppskattning av investeringskostnader Kostnader för de olika typerna av anläggningar kan endast översiktligt bedömas med utgångspunkt från á-prislista markarbeten 2012 Norconsult, tidigare erfarenheter från liknande projekt samt insamlad kostnadsinformation från olika VA-produktleverantörer och entreprenörer, se Tabell 8. Uppskattningen gäller hela området, dvs både Skintebo 2:47-48 och Skintebo 2:61. Tabell 8.Uppskattning av investeringskostnader för dagvattenlösningar på Skintebo 2:47-48 och Skintebo 2:61. Typ Antal á-kostnad (kr) Totalkostnad (kr) Underbyggt svackdike Kupolbrunn m sandfång 280 m 1 500 420 000 8 st 15 000 120 000 Ledningar 180 m 3 600 648 000 Nedstigningsbrunn 2 st 20 000 40 000 Vägtrumma 10 m (2 st) 1 500 15 000 TOTALT ca 1 243 000 SEK 14 av 14
KOFFERDALSVÄGEN 0 15 30 Meters
Bilaga 2 Vid beräkning av dimensionerande regnintensitet (enligt Svenskt Vatten P104) används Dahlström (2010) ekvation Å = 190 Å ln, +2 där i Å är regnintensiteten (l/s,ha), T R är regnvaraktighet (minuter) och Å är återkomsttid (månader). Enligt P90 ska ej instängt område utanför citybebyggelse dimensioneras för ett 1-årsregn med 10 minuters varaktighet. Det ger en regnintensitet på 125 l/s, ha (Figur 2:1). En klimatfaktor på 20% ger istället an regnintensitet på 150 l/s, ha. 140,00 120,00 Regnintensitet (l/s, ha) 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 Regnvaraktighet (minuter) Figur 2:1. Intensitets- och varaktighetsdata enligt Dahlström (2010) ekvation för ej instängt område utanför citybebyggelse. Dimensionerande flöden, q d, dim, ges av, = Å där A är avrinningsområdets area (ha), ϕ avrinningskoefficienten, i Å dimensionerande regnintensitet (l/s, ha).
Dimensionerande flöden före exploatering Tabell 2:1. Dimensionerande flöden före exploatering av Skintebo 2:47-48. Fastighet Area Marktyp Avrinn. koeff. A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) Flöde 10/10- regn Flöde 100/10- regn 1 829 Trädgård/gräsmatta 0,1 83 0,8 1,3 5,6 TOT 1 : 829 83 0,8 1,3 5,6 2 364 Berg i dagen 0,3 109 1,1 1,6 7,4 1365 Bergigt parkområde 0,4 546 5,5 8,2 36,9 TOT 2 : 1729 655 6,6 9,9 44,2 3 334 Berg i dagen 0,3 100 1,0 1,5 6,8 1392 Bergigt parkområde 0,4 557 5,6 8,4 37,6 TOT 3 : 1726 657 6,6 9,9 44,4 4 801 Bergigt parkområde 0,4 320 3,0 4,8 21,6 TOT 4 : 801 320 3,0 4,8 21,6 5 804 Bergigt parkområde 0,4 321 3,2 4,8 21,7 TOT 5 : 804 321 3,2 4,8 21,7 6 843 Trädgård/gräsmatta 0,1 84 0,8 1,4 6,4 106 Takyta 0,9 95 1,0 TOT 6 : 949 95 1,0 1,4 6,4 7 1025 Trädgård/gräsmatta 0,1 103 1,0 1,5 6,9 TOT 7 : 1025 103 1,0 1,5 6,9 TOTALT: 6837 2234 22,2 33,6 143,9 Tabell 2:2. Dimensionerande flöden före exploatering av Skintebo 2:61. Fastighet Area Marktyp Avrinn. koeff. A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) Flöde 10/10- regn Flöde 100/10- regn 1 347 Berg i dagen 0,3 104 1,0 1,6 7,0 489 Bergigt parkområde 0,4 196 2,0 2,9 13,2 TOT 1 : 836 300 3,0 4,5 20,2 2 242 Berg i dagen 0,3 73 0,7 1,1 4,9 329 Bergigt parkområde 0,4 132 1,3 2,0 8,9 TOT 2 : 571 204 2,0 3,1 13,8 3 315 Berg i dagen 0,3 95 1,0 1,4 6,4 477 Bergigt parkområde 0,4 191 1,9 2,9 12,9 TOT 3 : 792 285 2,9 4,3 19,3 TOTALT: 2199 798 7,9 11,9 53,3
Dimensionerande flöden efter exploatering Tabell 2:3. Dimensionerande flöden efter exploatering av Skintebo 2:47-48. Fastighet Area Marktyp Avrinn. koeff. A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) Flöde 10/10- regn Flöde 100/10- regn 1 829 Villor/tomter <1000 0,35 290 2,9 4,4 19,6 kvm, kuperat TOT 1 : 829 290 2,9 4,4 19,6 2 1729 Villor/tomter <1000 0,35 605 6,1 9,1 40,9 kvm, kuperat TOT 2 : 1729 605 6,1 9,1 40,9 3 1726 Villor/tomter <1000 0,35 604 6,0 9,1 40,8 kvm, kuperat TOT 3 : 1726 604 6,0 9,1 40,8 4 801 Villor/tomter <1000 0,35 280 2,8 4,2 18,9 kvm, kuperat TOT 4 : 801 280 2,8 4,2 18,9 5 804 Villor/tomter <1000 0,35 281 2,8 4,2 19,0 kvm, kuperat TOT 5 : 804 281 2,8 4,2 19,0 6 949 Villor/tomter <1000 0,35 331 3,3 5,0 22,4 kvm, kuperat TOT 6 : 949 331 3,3 5,0 22,4 7 1025 Villor/tomter <1000 0,35 259 2,6 5,4 24,2 kvm, kuperat TOT 7 : 1025 259 2,6 5,4 24,2 TOTALT: 6837 2751 26,5 41,4 161,6 Tabell 2:4. Dimensionerande flöden efter exploatering av Skintebo 2:61. Fastighet Area Marktyp Avrinn. koeff. A reducerad 10 mm fördröjn. vol. (m 3 ) Flöde 10/10- regn Flöde 100/10- regn 1 836 Villor/tomter <1000 0,35 290 2,9 4,4 19,8 kvm, kuperat TOT 1 : 836 290 2,9 4,4 19,8 2 571 Villor/tomter <1000 0,35 200 2,0 3,0 13,5 kvm, kuperat TOT 2 : 571 200 2,0 3,0 13,5 3 792 Villor/tomter <1000 0,35 277 2,8 4,2 18,7 kvm, kuperat TOT 3 : 792 277 2,8 4,2 18,7 TOTALT: 2199 770 7,7 11,6 52,0
KOFFERDALSVÄGEN 0 15 30 Meters