A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

Förra gången

A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10

B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs till paketet. -> Temperaturen stiger! 9/14/10

Skiktning i atmosfären Instabil: gynnar vertikala rörelser Stabil: dämpar vertikala rörelser Neutral: balans mellan de vertikala krafterna (tecken på ett väl omblandat skikt)

Skiktning i atmosfären Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1 o C/100m för torr luft) h,p://www.faktasamlingcbrn.foi.se/filer/a_sidor/7/2.html

Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Luftpakets rörelse utan nederbördsutfällning Kondensationsnivå a.! Luftpaketet följer det torradiabatiska temperaturavtagandet. b.! Luftpaketet följer det fuktadiabatiska temperaturavtagandet.

2000 1500 Villkorligt instabil atmosfär (torrstabil, fuktinstabil) Absolut stabil atmosfär Höjd [m] 1000 fuktadiabat 500 0 Absolut instabil atmosfär torradiabat 2 4 6 8 10 12 Temperatur [ o C]

!"#$%&'()*+&%$(,-$%."'/0/1(2( 30.#/0/1(456(7..8"9&(*8(#$4::*$( ;4./( <0))*( =%#%$>-$#(

!"#$%&$'()*%$+,)-*#,..%#$/#012$ /,-*3-2%4,-2/0#-,#$ 5%#4/)%#$6#7-$8%13-$ 9%-*$,:8$2;,<$!"#'#0--(-=$%1$6,22()%$'#0-2)3-$,21$>>>$ AB.(2/$2;,#)3/$.7$3-$%3#,2,)$0#$ C>CD$E+$F$DC$E+$?%))%2$%3#,2,)3#@$

!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' /,0/%"%&1232/42%' 524'/,6)1'2%'0)2,*67%($'-8'9::.;::<'=0,'(7')(72%8%&('1/('/+%$2%12,('>##')(72%'?4(%' (7'$24'@%%1'2%'/+%$2%1(>+%1/6,%(A'527('B6%$2,'(#$,"&'"'(4*+1=6,2%A' C)2,*67%($2%')"$'*+#%D"#$%"%&'6,'?%&2=6,'E<'(##418'/,6)1'$24'/+%$2%1(>+%1/6,%+,'=0,' *+#%D"#$%"%&A' F(72%*+#2/G#2,%('"'2%'$,+--2'B(,'=6,,2' &,(%%(,'.H'$2%'1(**(%B8##(%$2'/,(I2%'6,'#6&,2'.H'$,+--2%'#0121'?--'"&2%' J67%($18%&4,GK/24'6,'B0&,2'0)2,'2%'/,0/4'G4('.H'*"%$,2'$,+--(,'/,6)2,'B0&,2'8%&4,GK/' =0,'(7'/+%$2%1(>+%'1/('1/2' L,0/%"%&1232/42%'6,'140,,2'=0,'1*8'$,+--(,'.H'1*8'$,+--(,')6M2,'1(/4(,2'

!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' /,0/%"%&1232/42%'

!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.' #/0%"%&0121341%' 567%($0&,($1%'6,'#6&,1'"' )(71%#/0%"%&(,8'3+%$1%0(9+%'/)1,' )(71%#/0#"&('3+%$1%0(9+%036,%+,'3(%' 031')"$'#6&,1'/)1,*67%($'+:;'9##'+:;' *1$'"'+*67($'#<=' >/0%"%&0121341%'6,'04/,,1'?/,'0*@' $,+--(,'1=1,0+*'3+%:1%4,(9+%1%'()' $14'#/04('6*%14'6,'04/,,1' A=1,'(7'$1%'3,"903(',($"1%'6,'<--%@$$' 0@')6B1,'$,+--1%'0%(CC4'

!"#$%$&#'(')*'$+,#+ )-")$%$&#'(')*'$+."-+#/0+1-2334-+5-+ 6"#$%$&#'(')*'$+,%)7&+

!"#$$%&&'()*+,-.#/+0#1&-2-.3+ 4#&.+5-3*6"+1'+-.+5&1.7.8.,+1'+3*#"1+#29+3/6+ 7"#$$1"+ :&801+3*#"1+7"#$$1"+91"+#&801+;1&&913%,9-*-"+ <*#"1+7"#$$1"+98..-"+8;1=+3/6+7"#$$1"+#29+ 7"#$$1".1+3&63+7(";>"+89#$+?80%,+$"#2-33+8+'1"/1+/#&.+;>"+1=+58&71+.-7-"5>"7+

!"##$%&'()*+,-(.*/)*/,+0 1"+2*"3*+(4/,5*33*+( 6,#+(78+(9*3':(8$(9:2*(-,#+2/,448/(,5;("37/"3'8##*/( 6%<+823:+)'/=57*'(%/(#%)/*(>$*/("3(?%-@>/'(-*2(>$*/($8<*+( A*<8(#*2*/(B##(8<("37/"3'8##*/($%&*/(4:(9*7,3'+82(8$(-,#+2/,448/(

23(456*.'1$%&'((")*+,*-.* 23(456*6'$%"$578'$569&$7)*,:+*-.* /0'&*.'1$%&'((")*+,,*-.*!"#$%&'((")*+,,,*-.*

!"#$% Altocumulus Cirrus Cumulus Cumulonimbus &'#()*%+,$"-%./0$'$+1)023#$'$+%)0%#456%

Moln, höga Cirrus = hårlock, fjun Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Cirrus Cirrus cumulus Cirrus stratus

Moln, höga Molnbas 5-13km Strimmigt utseende Består av iskristaller Cirrus Cirrus cumulus Cirrus stratus

Moln, mellanhöga Alto = hög, höjd Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Altocumulus Altostratus

Moln, mellanhöga Molnbas 2-7km Består oftast av en blandning av is och underkylt vatten Altocumulus Altostratus Bildas genom turbulent (altocumulus) eller storskalig hävning av stora luftlager (altostratus)

Moln, låga Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Stratocumulus Stratus

Moln, låga Molnbas <2km!"#$%&'()*+,'%-./#*"*(' %-'$)'#0(1)'#23#%(1)*' Stratocumulus Stratus

Moln, stor vertikal utsträckning Nimbus = nederbörd Cumulus = hög, stapel Stratus = breda ut sig Cumulnimbus Cumulus Nimbustratus

Utvecklingen av konvektiva moln Cumulus Cumulonimbus med städ Cumulonimbus

Dimma Definition: Dis: sikten är mellan 1 och 10km Dimma: sikten är mindre än 1km Sikt dvs det längsta avståndet man kan se konturer av hus, träd odyl. med blotta ögat. Dimmdroppar har en radie på ca 0.01mm

Fyra typer av dimma 1.! Strålningsdimma 2.! Advektionsdimma 3.! Orografiskdimma 4.! Sjörök/blandningsdimma Dimman försvinner genom att: 1.! Dimma löses upp (avdunstar) då solen värmer luften. 2.! Dimman kan lyftas upp och ligga kvar på högre höjd som dimmoln (stratus).

!"#$%&'&()*'++,-!"#$%&'&(-.#$&-+,#/0&-/1%0#-*0"-2&*0#)",-%23%,(#0"- )4+-5%'#-&$#-+67&,*)$&("#18/0"-489-%230&- /4&*0&)0#,#-

!"#$%&'()"*++,-.,/+-01%&23-415-)3/6++,/-*(-6#$/-%,44,/$-1("$/4,27-%84)-1("$/*0/9(-':;- %'("$()$/,/--

!"#$"%&'()*+,,%) -./01)23+1$%')453%')630")07)4+1*0")#84) (9:')*5",0*;)<%701=1$%1)(#1*01'0"%")#84) >+:*%")*+,,%;)

!"#$#%&'()*+*,*-.+,//)0 1)$/0234056%7-0(680.7-9$06::05$;*0 <)=9*>?)*02340%>(.0)<0-9*2/0)=0 '()*+)0.,-0/9+0+9*0%)(()$90(689*0 2<)*5#$@00

Nederbörd från konvektiva moln på mellanbreddgraderna Radie (!m) Fallhastighet (cm/s) Kondensationskärna 0.1 0.0001 Molndroppe 10 1 Stor molndroppe 50 27 Regndroppe 1000 400 Lejenäs 2006

Nederbörd från konvektiva moln på mellanbreddgraderna!" is & vatten 0 o C is #" is & vatten is z $" % )*+& " % &'(( ","-. ' /0.112" % )*+& ","-134 ' /0.112" T 2 < T 1 vatten vatten kondensationsnivå regn snö 0 o C % )*+& " % &'(( " T T 2 T 1 Nederbördsutlösning genom frysning regn eller snö? Kallt när det regnar

Nederbörd via koalecens Vanligt över hav i tropikerna Droppar av olika storlek har olika fallhastighet. Vid kollisioner slås dropparna ihop till större droppar -> växer till regndroppar, några splittras och kolliderar på nytt När uppvinden < fallhastigheten faller regndropparna ut.

Nederbörd Orografisk nederbörd Frontnederbörd Konvektiv nederbörd

Nederbördstyper Duggregn Underkylt regn Regn Cumulonimbus Snö Stratus Nimbostratus Hagel

!"##"$%"&$'$() *+,$-',.$'$()/01230)/+$.3$4"5+$4/10$+0) 607/$'$(4383/93$)(70)"&)#+,$.0+::"0)#;493)21<")4'()49+0")'$$"$).3)-,'0)49"-',") =74$'$(4383/93$)#+9230/"0)/07/$'$(4383/93$)+>?)(70)"&)#+,$.0+::"0)/"$)-',."4)') @$.30#1&".),@AB) C0+::"0)21<30)(3$+#)/+$.3$4"5+$)+>?)/+,,'4'+$D/+",3>3$4B) E4/0'49",,30)21<30):;)-3/+49$".)"2)#+,$.0+::"0)(3$+#)F30(30+$GH'$.3'43$):0+>3443$B) *+,$).3,"4)'$)')?7("I)#3,,"$?7("I),;(")+>?).3)#3.)49+0)2305/",)@94901>/$'$(B))

!"##"$%"&$'$() Dimma: Strålningsdimma, Advektionsdimma, Orografisk dimma och Sjörök/blandningsdimma Nederbörd i varma moln bildas främst genom koalecens I konvektiva moln bildas den genom kraftiga uppvindar som lyfter vattnet till frysnivån > iskristallerna växer på bekostnad av vattendroppar > faller ner och samlar på sig mer vatten på vägen. Nederbörd är konvektiv, orografisk eller frontrelaterad

!J#J%K%L%MNOP5?NQO#N#,#N%QJQ O#%RPS%L!O?,QN4JKON#J# VÄDRETS MAKTER MO1003, 7.5 hp HT 2012 *3E*H81??FG6T *TE2*81??FG6+ 2HE2+81??FG61 *ED8*3??FGH3 +E*28*3??FGH*!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' () *+, (-./ (-./ (-./ (-0/ (-!/ (-0/ (-!/ *1 (-./ (-./ (-./ (-./ (-0/ (-!/ (-0/ (-!/ 23 (-./ 4*5 4*. 425 42. 465 *DE*18*3??FGH2 22E2I8*3??FGH6 218*3E28**??FGHH DE18**??FGHD *2E*I8**??FGHI!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' ()!" #$ %& #' () *+ (-0/ (-!/ ( # *1 (-0/ (-!/ ( # 23 46. #,,77)'7 (-./ Föreläsning, Bodil Karlsson (-0/ Föreläsning, Jenny Lindvall (-!/ Föreläsning, Marcus Löfverström 4*58. 49:;):$<=><<$'&?*?@)>77?58. 4258. 49:;):$<=><<$'&?2?@)>77?58. 4658. 49:;):$<=><<$'&?6?@)>77?58. # #;&ABC;&