Falla mellan stolarna

Falla mellan stolarna Rapport från verksamhetstillsyn i två kommuner i Gävleborgs län avseende samverkan inom socialtjänsten i ärenden med barn och ungdomar med ADHD och Asperger syndrom Rapport 2007:22

Falla mellan stolarna. Rapport från verksamhetstillsyn i två kommuner i Gävleborgs län avseende samverkan inom socialtjänsten i ärenden med barn och ungdomar med ADHD och Asperger syndrom Margareta Svensson Länsstyrelsen Gävleborg 2007-12-19

Förord Enligt regeringens regleringsbrev för 2006-2007 avseende länsstyrelserna skall länsstyrelsen se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun eller olika huvudmän tvistar. Länsstyrelsen i Gävleborg har valt att koncentrera tillsynen enligt detta uppdrag till en granskning av samverkan inom en och samma kommun mellan omsorgen till funktionshindrade och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fokus har varit samverkan mellan LSS-handläggare och handläggare inom IFO i ärenden gällande barn och unga med funktionsnedsättning i form av Aspergers syndrom och ADHD. Länsstyrelsen avser att under 2008 genomföra en konferens om socialtjänstens samverkan och insatser gällande barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För rapporten svarar socialkonsulent Margareta Svensson Gävle i december 2007 Christina Markstedt Socialdirektör

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Syfte 6 Metod 6 1. Om ADHD och Aspergers syndrom 7 2. Sammanställning av ärenden 8 3. Organisation 9 Länsstyrelsens kommentarer 10 4. Aktgranskning 10 Länsstyrelsens kommentarer 12 5. Handläggarrollen 12 Länsstyrelsens kommentarer 14 6. Samverkan IFO och LSS 15 Länsstyrelsens kommentarer 16 7. Utvecklingsområden 17 Litteratur 18

Sammanfattning Länsstyrelsen har genomfört en tillsyn för att se hur barn- och ungdomar med ADHD respektive Aspergers syndrom får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda. Speciellt vill länsstyrelsen få en bild av socialtjänstens samverkan och organisation för att möta dessa barns och ungdomars behov samt hur samverkan sker inom den egna organisationen. Fokus har varit samverkan mellan LSS-handläggare och handläggare inom IFO. En enkät har sänts till alla LSS-handläggare samt IFO-gruppchefer i länets kommuner. Utifrån nämndorganisation och enkätsvar valdes Gävle och Hudiksvalls kommuner ut för tillsyn. I dessa två kommuner genomfördes granskning av akter och gruppintervju med handläggare. Genom enkätsvaren erhölls uppgifter om antal ärenden. Granskningen visade vidare att kommunerna har olika organisation för handläggning av ärenden inom IFO och LSS. Det framkommer dock att sju kommuner i länet har gemensam nämnd för individ- och familjeomsorg och för personer med funktionsnedsättning. Vid tillsynen granskades 33 akter varav 16 SoL-akter och 17 LSS-akter. Skillnader mellan IFO och LSS-handläggarnas utredningar kunde ses i akterna vilket kan förklaras utifrån de olika perspektiv och lagstiftningar som handläggarna inom respektive område arbetar utifrån. En grundläggande skillnad mellan IFO och LSS är att insatserna inom IFO skall vara tidsbegränsade och pågå tills behovet är tillgodosett och barnet/ familjen kan klara sig utan stöd från socialtjänsten. Personer som har LSSinsatser har ett livslångt behov av stöd på grund av sin funktionsnedsättning. Det största motivet till att samverka är att individen behöver stöd och att samverkan förväntas ge en tydlig vinst för den enskilde. Vid samverkan finns också ett lärande och förbättrande av kunskaper hos yrkesgrupperna. Samverkan bör göra att barnet och familjen får bättre hjälp, att det är lättare att göra en realistisk funktionsbedömning och att det stöd som ges blir mer heltäckande. Samverkan innebär inte att ansvarsområden förändras utan snarare att gemensamma värderingar och synsätt utvecklas. Det finns bara vinster med samverkan för barnen, familjerna, handläggarna och för socialtjänsten i stort. Tillsynen visar vidare att det inte finns någon organiserad samverkan på nämndsnivå och handläggarnivå i ärenden gällande barn och unga med ADHD och Asperger syndrom. Samtliga intervjuade var medvetna om behovet av samverkan men trots detta skedde samverkan slumpvis och var ibland svår att få till stånd. Tillsynen visade att god kunskap hos cheferna om de olika lagstiftningarna, handläggarnas kompetenser och komplexiteten i ärendena är viktig. Ledningen har ansvar för att ge mandat och tillräckliga resurser till samverkan inom den egna organisationen. 5

Bakgrund Enligt regeringens regleringsbrev för 2006-2007 avseende länsstyrelserna skall länsstyrelsen se till att barn och unga inte hamnar mellan stolarna när förvaltningar inom en och samma kommun eller olika huvudmän tvistar. Länsstyrelsen i Gävleborg har valt att koncentrera tillsynen enligt detta uppdrag till en granskning av samverkan inom en och samma kommun mellan omsorgen till funktionshindrade och socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Fokus har varit samverkan mellan LSS-handläggare och handläggare inom IFO i ärenden gällande barn och unga med funktionsnedsättning i form av högfungerande autism (Aspergers syndrom) och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD/DAMP). Vid länsstyrelsens tidigare genomförda tillsyner har framkommit att det finns samverkansproblem i ärenden gällande barn och unga med neuropsykiatriska problem. Länsstyrelsen vill genom denna tillsyn undersöka om det finns risk att dessa barn och ungdomar bollas runt mellan olika handläggare och förvaltningar inom kommunen bl.a. beroende på brister i samverkan och om det finns risk att de inte får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda. Frågeställningar som tillsynen hoppas kunna besvara: När sker samverkan? Sker den på ett organiserat eller mer slumpmässigt sätt. Hur säkras att samverkan kommer till stånd? Vilka förutsättningar behövs för att samverkan ska fungera på ett bra sätt? Syfte Syftet med tillsynen är att undersöka hur barn- och ungdomar med ADHD/DAMP och Aspergers syndrom får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda. Speciellt vill länsstyrelsen få en bild av socialtjänstens samverkan och organisation för att möta dessa barns och ungdomars behov samt hur samverkan sker inom den egna organisationen. Metod En enkät har sänts till alla LSS-handläggare samt IFO-gruppchefer i länets kommuner. Frågorna gällde antalet pågående ärenden för barn och ungdomar med diagnoserna ADHD/DAMP och Aspergers syndrom och som har bistånd/insats enligt SoL, LSS eller är föremål för LVU. Vidare ställdes frågor om verksamheternas organisation och samverkan. Utifrån nämndorganisation och enkätsvar valdes Gävle och Hudiksvalls kommuner ut för tillsyn. Dessa två kommuner besöktes av länsstyrelsen som genomförde granskning av akter och gruppintervju med LSShandläggare och socialsekreterare från IFO. 6

1. Om ADHD/DAMP och Aspergers syndrom Allmänt om ADHD I Socialstyrelsens kunskapsöversikt framgår att ADHD är den idag mest använda benämningen för barn som har uppmärksamhetsstörningar och svårigheter med att kontrollera impulser och aktivitet. ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder vilket brukar översättas med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet. De senaste årens forskning visar att DAMP kan betraktas som en undergrupp till ADHD. Diagnosen ADHD utreds och fastställs av neuropsykiatrisk expertis såsom läkare och psykolog. För många barn med ADHD blir problemen särskilt tydliga i skolan. Det är angeläget att barnens svårigheter uppmärksammas tidigt under skolgången så att det inte sker först när andra problem har tillkommit. Barn med ADHD har svårt att vänta, kontrollera känslor och humör. Flertalet har problem med att planera och organisera sin tillvaro. ADHD leder till konsekvenser i det dagliga livet som gör att dessa barn och ungdomar har stort behov av medverkan från vuxna för att vardagens rutiner ska fungera. Många olika verksamheter i samhället måste, utifrån den kunskap som finns idag, förstå och hantera svårigheter som personer med ADHD har. Allmänt om Aspergers syndrom Idag används ofta ordet autismspektrum för att beskriva de för autism karaktäristiska funktionsstörningarna och som finns i flera olika former. Aspergers syndrom hos personer med begåvning inom normalvariationen är en av dessa som finns inom autismspektrumområdet. Det råder idag samstämmighet om att störningar inom autismspektrum karaktäriseras av nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion och till verbal och icke-verbal kommunikation samt stereotypa mönster i beteenden, intressen och aktiviteter. Det är inte ovanligt att funktionsnedsättningen är förenad med av andra neuropsykiatriska svårigheter såsom exempelvis adhd, damp. För att kunna ställa diagnos ska funktionsstörningarna medföra allvarliga problem i vardagen. 7

2. Sammanställning av antal ärenden Alla kommuner i länet har besvarat enkäten. Nedan ges en beskrivning av antal ärenden som finns hos IFO och LSS-handläggarna i länet. Tabell 1. Antal ärenden gällande barn/ungdomar under 18 år med diagnos ADHD och Asperger syndrom Kommun Antal ärenden vid IFO Antal ärende vid LSS Totalt ärenden ADHD pojke flicka Asperger pojke flicka ADHD pojke flicka Asperger pojke flicka Bollnäs 3 4 0 1 0 0 0 0 8 Ovanåker* 7 2 2 0 - - - - 11 Ljusdal 2 5 1 0 0 0 1 0 9 Söderhamn 11 4 1 0 0 0 7 2 25 Hudiksvall 22 3 10 2 0 0 4 4 45 Nordanstig* - - - - 0 1 1 2 4 Gävle * 6 3 1 0 0 0 15 7 32 Sandviken 13 11 2 0 1 0 9 1 37 Hofors 6 3 2 1 0 0 0 0 12 Ockelbo 1 3 1 1 0 0 3 0 9 * LSS Ovanåkers kommun har besvarat enkäten men har inte uppgifter om antal ärenden * IFO Nordanstigs kommun har besvarat enkäten men har inte uppgifter om antal ärenden * IFO Gävle kommun: endast familjehemsgruppen har besvarat enkäten. Utredningsgrupp barn (0-15 år) och utredningsgrupp ungdom (16-20 år) samt mottagningsgruppen har svarat att de inte har uppgifter om antal ärenden. Kommunerna har tagit fram uppgifterna manuellt då de inte kan hämtas ur datasystemet. Inom IFO i Hudiksvalls kommun finns ett större antal ärenden än i övriga kommuner. 8

3. Organisation Länets kommuner har olika organisation för handläggning av ärenden inom individ- och familjeomsorg och LSS-handläggning. Tabell 2. Kommun Nämndorganisation Förvaltning IFO Funktionshindrade IFO Funktionshindrade Bollnäs Socialnämnden Olika enheter för IFO och LSS Gävle Socialnämnden * Gemensam enhet Hofors Socialnämnden Olika enheter för IFO och LSS Hudiksvall Social- och fritidsnämnd Omsorgsnämnden Olika förvaltningar för IFO och LSS Ljusdal Omsorgsnämnden Olika enheter för IFO och LSS Nordanstig Omsorgs- och Olika enheter för IFO och LSS arbetsmarknadsnämnden Ockelbo Socialnämnden Olika enheter för IFO och LSS Ovanåker Socialnämnden Gemensam enhet Sandviken Söderhamn Socialnämnden Socialnämnden Handikappnämnden Omvårdnadsnämnden Barn-utbildn. nämnden Olika förvaltningar för IFO och LSS Olika förvaltningar för IFO och LSS * I Gävle kommun ansvarar socialnämnden för ärenden om insatser enligt LSS för barn och ungdomar upp till 20 år. Nämnder I tabell 2 framgår att 7 kommuner i länet har gemensamma nämnder för individ och familjeomsorg och till personer med funktionsnedsättning. Det är Bollnäs, Gävle, Hofors, Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo och Ovanåker. I Söderhamn är det tre nämnder som har ansvar i ärenden gällande barn och ungdomar. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar enbart för insatserna 9 7 LSS och 9 8 LSS när skolgång och boende sker på annan ort. Enheter Det är mindre vanligt att individ- och familjeomsorg och handläggning för personer med funktionsnedsättning finns inom samma enhet. Endast i Gävle och Ovanåker finns IFO och LSS-handläggning på en gemensam enhet. 9

Länsstyrelsens kommentarer: Bestämmelserna i 3 kap.1 SoL och 15 LSS bör vara utgångspunkt för socialtjänstens organisation. Det innebär att organisationen ska vara ändamålsenlig för de uppgifter nämnderna har enligt lagarna. Barn med ADHD och Aspergers syndrom är en förhållandevis begränsad grupp bland alla dem som socialtjänstens verksamheter är till för, men det är en grupp med mycket komplexa behov. Det gäller bland annat att förhindra att problemtyngden förstärks och förhindra tillkomsten av tilläggsproblem Det kan vara just i förhållande till en sådan grupp som organisationen sätts på prov. Utgångspunkten bör vara att organisationen är lättorienterad och garanterar rättsäkerheten för den enskilde. För att tillgodose helheten i komplexa behov krävs i allmänhet ett team som representerar olika kompetenser. I organisationen ska finnas sådan flexibilitet att de aktuella barnens/familjernas behov kan tillgodoses i olika situationer och på ett rättssäkert sätt. Om det är oklart var ansvaret ska ligga i ett visst ärende måste det finnas forum för att bestämma detta. 4. Aktgranskning Länsstyrelsen har granskat 33 akter varav 16 SoL-akter och 17 LSS-akter. 22 akter gäller pojkar i åldrarna 6-19 år och 11 akter gäller flickor i åldrarna 14-19 år. I akterna har den senaste utredningen granskats och noteringar om tidigare utredningar har gjorts. Diagnos Samtliga barn har diagnoserna ADHD och/eller Asperger syndrom. I några akter framkom att barnet hade flera diagnoser såsom autismspektrumstörning, gränsfall ADHD samt lätt utvecklingsstörning. Diagnoserna var vanligen fastställda inom barn och ungdomspsykiatrin, i vissa fall barnoch ungdomshabilitering. Ansökan om LSS-insatser I de granskade akterna fanns följande ansökningar om insatser enligt LSS (vissa ansökningar gällde flera insatser) Personlig assistent 4 ansökningar Ledsagare 1 Kontaktperson 9 Korttidstillsyn 2 Korttidsvistelse 2 Familjehem/bostad med 7 särskild service för barn Vid granskningen av LSS-akter framkom att ansökan om familjehem/bostad med särskild service och kontaktperson var de vanligaste insatserna som söktes för målgruppen. 10

Ansökan om bistånd enligt SoL I de granskade akterna fanns följande ansökningar/anmälningar om bistånd/insats enligt SoL och i vissa fall LVU (vissa ansökningar gällde flera biståndsinsatser) Kontaktperson 5 ansökningar HVB 5 Kontaktfamilj 5 Familjehem 4 Annat 6 - stöd i föräldrarollen - hemterapeut - fritidssysselsättning - avlastning Vid granskningen av SoL-akter framkom att det var ganska jämn fördelning mellan olika former av bistånd. Vissa har erbjudits andra insatser än det man ansökt om. Anmälan enligt SoL Anmälningar inkom från hälso- och sjukvård, förskola/skola, polis samt i några fall från privatpersoner/anonyma. Anmälningar från förskola/skola samt hälso- och sjukvård gällde såväl omsorgssvikt som barnets beteende. Anmälningar från polis gällde barnet beteende medan alla anmälningar från privatpersoner/anonyma gällde omsorgssvikt. Utredning I de granskade IFO akterna fanns ett fåtal utredningar från annan myndighet, vanligast var utredningar från barn- och ungdomspsykiatrin. I de flesta granskade LSS-akter fanns utredningar från barn- och ungdomspsykiatri och/eller barn- och ungdomshabilitering. I 8 IFO-ärenden kom barnen och deras familjer i kontakt med individ- och familjeomsorgen när barnen var mellan 1-6 år gamla, i regel beroende på vårdnadshavares omsorgssvikt. Vid aktgranskningstillfället var dessa barn mellan 13 och 17 år gamla och hälften av dem har idag insats i form av familjehem eller HVB medan övriga familjer/barn får stöd i föräldrarollen och genom kontaktfamilj och kontaktperson. I övriga 8 IFO-ärenden fick familjen/barnet kontakt med IFO när barnen/ungdomarna var mellan 10-15 år gamla. Av dessa bor tre ungdomar på HVB och en i familjehem. Övriga barn/familjer har stöd i form av kontaktfamilj eller kontaktperson. I de 17 LSS-akter som granskats var 15 barn/ungdomar mellan 8-19 år när föräldrarna ansökte om insats enligt LSS. Av dessa 15 har ungefär hälften av ungdomarna insatsen familjehem/bostad med särskild service och hälften har insats i form av kontaktperson. 11

Barnperspektiv I utredningarna framgår att barnen/ungdomarna fått komma till tals i 15 av de 33 granskade IFO och LSS-akterna. I 8 utredningar fick barnet delvis framföra sin åsikt genom vårdnadshavare eller på annat sätt t ex via brev. I 10 av akterna framkommer inte om barnet fått komma till tals eller inte. Länsstyrelsens kommentarer: I de granskade akterna fanns underlag och dokumentation såsom ansökan, utredning, och beslut och i vissa akter utredningar från annan huvudman. Det är inte acceptabelt att det inte framgår i alla akter om och hur barnet har fått komma till tals. Utgångspunkt i utredningen är barnets behov och det är behovens karaktär som anger vilka insatser och vilken kompetens som behövs. För att kunna identifiera och tillgodose helheten i de komplexa behov som barn och ungdomar med högfungerande autism och neuropsykiatriska problem har krävs i allmänhet flera olika kompetenser. Tydliga skillnader mellan IFO och LSS-handläggarnas utredningar kunde ses i akterna, vilket kan förklaras utifrån de olika perspektiv och lagstiftningar som handläggarna inom respektive område arbetar utifrån. IFOs utredningar är mer utförliga och övergripande eftersom de omfattar både barnets behov och familjens förmåga, nätverk mm. BBIC används i vissa fall inom IFO och inom socialtjänsten pågår för närvarande utbildning i metodiken. LSS-handläggare får idag inte någon information eller utbildning om BBIC. Vid granskningen kan länsstyrelsen i några fall konstatera att trots att barnen/familjerna tidigt fått insatser genom socialtjänsten så har barnet/ungdomen i tonåren stora problem med utåtagerande beteende, problem med skolgång och i vissa fall asocialitet och kriminalitet. I akterna skrivs om barnets/ungdomens beteende och symptom, men ofta relateras det inte till att han/hon till följd av sin funktionsnedsättning har behov av ett särskilt förhållningssätt och bemötande och att symptomen/beteendet hänger samman med personens funktionsnedsättning. Tidiga insatser tycks i vissa fall inte ha förhindrat att sekundära problem har tillkommit. 5. Handläggarrollen Vid intervjuerna diskuterades frågor om IFO och LSS-handläggarnas utbildning, kunskap om olika lagstiftningar, handläggning och utredning av ärenden. Utbildning/kunskap De intervjuade IFO- handläggarna har alla socionomutbildning. Två handläggare är relativt nyutbildade medan de övriga två har jobbat länge. De uppger att de har liten kunskap om vad LSS innebär och om olika funktionsnedsättningar samt vilken hjälp personer med funktionsnedsättning kan få. Socialsekreterarna söker information hos varandra när det gäller LSS-frågor och ringer till LSS-handläggare, ibland har de gemensamma möten runt ärenden. Andra vägar att få information är 12

genom rättsfall och via internet. Ibland kommer LSS-frågor upp som en punkt på konferenser. Av de fyra intervjuade LSS-handläggarna har tre gått sociala omsorgslinjen och en handläggare har annan högskoleutbildning inom området. En handläggare är relativt nyutbildad medan övriga tre har jobbat länge. De har kunskaper om SoL men kan inte LVU så bra. Kunskap om olika lagstiftningar får de i det dagliga arbetet. Vidare är rättspraxis en viktig informationskälla, LSS-referensgrupp och att diskutera med kollegor. Det är bra att ta kontakt med socialsekreterare inom IFO när det uppkommer frågeställningar i ett ärende. Det är viktigt att söka kunskap hos varandra. Samtliga intervjuade ger uttryck för att det skulle öka kvaliteten i arbetet om det finns en bra organiserad samverkan mellan handläggarna, annars finns en risk att handläggarna fastnar inom sitt område. Vilka skillnader finns i hur utredningar enligt SoL och LSS genomförs? Socialsekreterarna känner inte till LSS-handläggarnas arbetssätt men har sett LSS-utredningar. Idag används BBIC av alltfler handläggare inom IFO och många har fått eller håller på att få utbildning. Socialtjänsten har en roll både som stödjare och hjälpare och myndighetsutövare. Målet med kontakterna är i regel att det ska bli bättre för barnet och familjen, att behovet ska minska så att insatsen ska kunna avslutas. Inom IFO har de olika arbetsgrupperna handledning utifrån sina behov, vissa grupper har handledning medan andra inte har det. LSS-handläggarna känner inte till socialsekreterarnas arbetssätt, de har sett en barnavårdsutredning men har inte kännedom om hur utredningen görs. LSS-handläggarna har inte kännedom om BBIC och har inte fått någon information eller utbildning om det. Insatser enligt LSS varar i regel livet ut. Handläggaren utreder endast det funktionshindrade barnets behov inte föräldrarna. I Gävle kommun har LSS och IFO-handläggarna haft gemensam handledning men det var svårt att få gehör för båda områdena, tonvikten hamnade på IFO-området. Idag har LSS-handläggarna juridisk handledning och kompetensutveckling. I Hudiksvalls kommun har LSS-handläggarna tidigare haft processhandledning men har avslutat detta och har nu diskussionsgrupper med chefen. En handläggare uttryckte det är bättre att komplettera varandra än att konkurrera med varandra. Sekretessen mellan enheterna/lagarna orsakar många gånger samverkansproblem. Det kan dock lösas genom att föräldrarna ger samtycke till att de handläggare som är involverade i ärendet får ta del av utredningarna. Oftast ges samtycke men ibland är det svårt. 13

Länsstyrelsens kommentarer: Lagarnas uppbyggnad kan vara en förklaring till att yrkesrollerna blir olika. SoL är en ramlag och ger stor frihet att utforma insatser efter individuella behov. Det är den enskildes behov som avgör om bistånd ska beviljas och hur det i så fall ska utformas. Ett ärende kan uppkomma genom ansökan om bistånd, genom anmälan eller på annat sätt. När det gäller barn finns en lagstadgad anmälningsskyldighet för vissa myndighetspersoner att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälan kan även göras från enskilda personer och andra organisationer. En utredning enligt Socialtjänstlagen ska, när det gäller barn, vara slutförd senast inom fyra månader. En nämnd kan inte med hänvisning till att en utredning pågår låta bli att vidta nödvändiga åtgärder. Om den enskilde behöver någon insats under utredningstiden ska frågan utredas och avgöras genom ett särskilt beslut. LSS-handläggare har endast möjlighet att fatta beslut om de tio insatser som räknas upp i 9 LSS (en insats bedöms av landstingets LSS-handläggare). En framställan om stöd och service från en person som tillhör lagens personkrets bör i första hand prövas enligt LSS, eftersom det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. Om det i ett enskilt fall behövs andra insatser än de som finns i 9 LSS kan dessa enbart beviljas som bistånd enligt SoL. LSS-handläggarna ska först alltid utreda om personen tillhör lagens personkrets. En sådan utredning kan ta tid då handläggaren måste invänta olika intyg som styrker personkretstillhörigheten. Därefter görs en utredning om den sökta insatsen enligt 9 LSS. Om personen behöver insatser under utredningstiden så kan beslut fattas enligt SoL. Om LSS-handläggaren inte har delegation på SoL-beslut eller endast delegation på vissa insatser får ärendet aktualiseras hos IFO. En grundläggande skillnad mellan IFO och LSS är att insatserna inom IFO skall vara tidsbegränsade och pågå tills behovet är tillgodosett och barnet/familjen kan klara sig utan stöd från socialtjänsten. Personer som har LSS-insatser har ett livslångt behov av stöd på grund av sitt funktionshinder. Länsstyrelsen anser att de skillnader som ovan beskrivits ska vara kända inom IFO och LSS samt bli föremål för reflektion på ledningsnivå och i nämnderna. Framförallt bör nämnden analysera, med hänsyn till barnets funktionsnedsättning, vilka konsekvenser det får för barnet/familjen om deras ärende handläggs inom IFO eller inom LSS-verksamheten. Rättssäkerheten eller kvaliteten i insatserna ska inte vara beroende på var inom socialtjänsten ett ärende handläggs. 14

6. Samverkan IFO och LSS I de 33 granskade akterna finns information om att samverkan mellan IFO och LSS-handläggare har skett i 6 ärenden och att det skett delvis i 3 ärenden. I 24 av de granskade akterna finns ingen dokumentation om att samverkan har förekommit. Vid aktgranskningen framträder en bild av att individ- och familjeomsorgen mer ser till symtomen och pekar på tänkbara sociala förklaringar och på så vis osynliggör barnets funktionshinder. Brist på kunskap om neuropsykiatriska diagnoser kan vara en orsak till att barnets problem mer ses ur ett socialt perspektiv de sociala problemen kan dock vara sekundära till funktionsnedsättningen. På frågan om hur helhetssynen säkras, att vid handläggningen få fram hela individens behov och situation, framkommer vid intervjuerna att IFOhandläggare använder utredningsmetoden BBIC, där rubriken hälsa täcker både psykisk och fysisk hälsa och på så sätt säkras det upp om det finns någon form av funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har arbetat fram BBICmetodiken. Huvudrubriker i utredningsmetoden BBIC är Barnets behov, Föräldrarnas förmåga och Familj och miljö och under rubriken Barnets behov finns bland annat hälsa. LSS-handläggare utreder utifrån inkommen ansökan endast barnets behov och situation, ofta inhämtas olika utlåtanden och intyg och utifrån det fattas beslut om den sökta insatsen. Finns organiserad samverkan mellan IFO och LSS på olika nivåer inom kommunerna? Nämndsnivå: Det finns inte någon organiserad samverkan på nämndsnivå i de intervjuade kommunerna. Dock har nämndsledamöterna i Gävle kommun delat in sig i grupper och specialiserat sig inom olika områden. Ledningsnivå: I Gävle kommun ingår gruppchefen för LSS-handläggare i en enhetsledningsgrupp med gruppchefer inom IFO. I Hudiksvall finns inte någon organiserad samverkan. Handläggarnivå: Det finns inte någon organiserad samverkan i de intervjuade kommunerna. I Hudiksvalls kommun finns dock riktlinjer för gränsdragning mellan LSS och SoL för målgruppen funktionshindrade. Dessa tar upp vad IFO respektive LSS-handläggaren ansvarar för. Om det uppstår gränsdragningsproblem i ärenden ska en arbetsgrupp sammankallas. Om sådana gränsdragningsproblem uppstår i Gävle kommun tas ärendet upp med respektive chef. Samtliga intervjuade framhöll att samverkan mellan verksamheterna är nödvändig och viktig, men kräver också tid och är inte något som går av sig självt. 15

Chefernas kunskap om de olika lagstiftningarna och handläggarnas olika kompetenser är mycket viktig. Samverkan ska vara förankrad hos cheferna och det ska finnas tid för samverkan. De intervjuade handläggarna menar att det finns bara vinster med samverkan både för barnen, familjerna, för handläggare och socialtjänsten i stort. Alla är eniga om att om samverkan inte fungerar kan det finnas risk att barnet/familjen inte får sina behov tillgodosedda, att det tar för lång tid eller att det finns risk att barn och ungdomar faller mellan stolarna. Extern samverkan: Inom IFO sker samverkan bl a med BVC, polis och fritidsledare, bra kontakter med invandrarcentrum. LSS-handläggare har mycket kontakt med barn och ungdomshabiliteringen i enskilda ärenden, tidigare hade de även organiserade möten med dem. Länsstyrelsens kommentarer: Det största motivet till att samverka är att individen behöver stöd och att samverkan förväntas ge en tydlig vinst för den enskilde. Vid samverkan finns också ett lärande och förbättrande av kunskaper hos yrkesgrupperna. Samverkan bör göra att barnet och familjen får bättre hjälp, utifrån barnets funktionsnedsättning och att det är lättare att göra en realistisk funktionsbedömning och att det stöd som ges blir mer heltäckande. Samverkan innebär inte att ansvarsområden förändras utan snarare att gemensamma värderingar och synsätt utvecklas. I 15 kap.1 a SoL framgår att socialnämnden i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa har en skyldighet att samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och skolbarnomsorgen har också en lagstadgad skyldighet att samverka kring dessa barn, men socialnämnden har getts ett särskilt ansvar att verka för att samverkan kommer till stånd. Skyldigheten att samverka gäller både på övergripande nivå och för det enskilda barnet. I Socialstyrelsens skrift Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa framhålls att ansvarsfördelning behöver tydliggöras och samordningen förbättras när det gäller insatser för barn och ungdomar med stora sammansatta behov. Länsstyrelsen vill framhålla att utifrån socialnämndens/aktuell nämnds ansvar för samverkan med andra myndigheter är det särskilt viktigt att den interna samverkan fungerar. Samtliga intervjuade var medvetna om behovet av samverkan men trots detta skedde samverkan slumpvis och var ibland svår att få till stånd. En viktig faktor för samverkan är att det är ledningens ansvar att ge mandat och tillräckliga resurser för samverkan. 16

7. Utvecklingsområden Organisation Barn med ADHD och Aspergers syndrom är en förhållandevis begränsad grupp bland alla dem som socialtjänstens verksamheter är till för, men det är en grupp med mycket komplexa behov. Det kan vara just i förhållande till en sådan grupp som organisationen sätts på prov. För att tillgodose helheten vid komplexa behov krävs i allmänhet ett team som representerar olika kompetenser. I en organisation ska det finnas sådan flexibilitet att de aktuella barnens/familjernas behov kan tillgodoses i olika situationer och på ett rättssäkert sätt. Om det är oklart var ansvaret ska ligga i ett visst ärende måste det finnas forum för att bestämma detta. Handläggarrollen Tydliga skillnader mellan IFO och LSS-handläggarnas utredningar kan förklaras utifrån olika perspektiv och lagstiftningar inom respektive område. BBIC-metodiken används inom IFO och inom socialtjänsten pågår för närvarande utbildning i utredningsmetoden. LSS-handläggare får idag inte någon information om BBIC, men om de kan ta del av den pågående utbildningen inom IFO skulle det dels kunna öka kunskapen om varandras arbetssätt och dels underlätta samverkan. Nämnderna bör diskutera och analysera, med hänsyn till barnens/ ungdomarnas funktionsnedsättningar, vilka konsekvenser det får för barnet och familjen om deras ärende handläggs inom IFO eller inom LSS-området. Nämnden bör även analysera och utvärdera betydelsen av samverkan mellan IFO- och LSS-handläggare. Rättssäkerheten eller kvaliteten i insatserna ska inte vara beroende på var inom socialtjänsten ett ärende handläggs. Samverkan Det största motivet till att samverka är att individen behöver stöd och att samverkan förväntas ge en tydlig vinst för den enskilde. Vid samverkan finns också ett lärande och förbättrande av kunskaper hos yrkesgrupperna. Länsstyrelsen vill framhålla att utifrån socialnämndens/aktuell nämnds ansvar för samverkan med andra myndigheter är det särskilt viktigt att den interna samverkan fungerar. Samtliga intervjuade var medvetna om behovet av samverkan men trots detta skedde samverkan slumpvis och var ibland svår att få till stånd. En viktig faktor för att samverkan ska komma till stånd är ledningens kunskap och ansvar för att ge mandat och tillräckliga resurser till samverkan. 17

Litteratur Socialtjänstlagen (2001:453). Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialstyrelsen 2006, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten individ och familjeomsorg, äldreomsorg och handikappomsorg (SoL och LSS). Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet 2002. Bryt upp reviren - om samarbete runt barn med neuropsykiatriska funktionshinder och deras familjer. Socialstyrelsen 2004, Kort om ADHD hos barn och vuxna. Socialstyrelsen 2004, Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2005:64. Socialtjänstens insatser till barn och ungdomar med ADHD. 18

Länsstyrelsens rapporter 2007 2007:1 Fiskyngel och undervattensvegetation i Långvind och Harkskärsfjärden 2006 2007:2 Se mig! Om ungdomsarbetslöshet i Gävleborg 2007:3 Naturminnen i Gävleborgs län - Resultat av besiktning 2005 2007:4 Inventering av bibaggar, Apulus bimaculatus, i Gävleborgs län 2006 2007:5 Undersökningar av harr och öring i ån Enan, Ljusdals kommun. Aktivitetsrapport 2006 2007:6 Uppföljning av myrar Gävleborgs län 2006 2007:7 Natur- och kulturmiljö för alla - Rapport från en konferens om integration och folkhälsa. 2007:8 Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2007 2007:9 Socialt synsätt i samhällsplaneringen Här kan alla leva hela livet. 2007:10 Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Gävleborg 2007:11 Lex Sarah anmälningar i Gävleborgs län 2006 2007:12 Häst i hållbar utveckling 2007:13 Inventering av träsksammetslöpare i Gävleborgs län 2006 2007:14 Snäckor i rikkärr i Gävleborgs län 2007:15 Konsumtion av färsk fisk - marknadsundersökning 2007 2007:16 Tillsyn av öppenvården i Gävleborgs län 2006 Kartläggning av öppenvårdsverksamheten. 2007:17 Regionala miljömål för Gävleborgs län och åtgärdsprogram 2007:18 Kärlväxter och makroalger på ön Gran 2007:19 Vegetationsförändringar i våtmarker med höga naturvärden 2007:20 Årsrapport 2006 - Det alkohol- och narkotikapolitiska läget i Gävleborg 2007:21 Naturvårdsbränningar utförda av länsstyrelsen i Gävleborg 2006 2007:22 Falla mellan stolarna rapport från verksamhetstillsyn i två kommuner i Gävleborgs län avseende samverkan inom inom socialtjänsten i ärenden med barn och ungdomar med ADHD och Asperger syndrom Tryck: Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2007:22 ISSN: 0284:5954 Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 026-17 10 00 Webbadress: www.x.lst.se Rapport 2007:22