Regelbunden tillsyn i Vetlanda Kommunbeslut - - -, Skolinspektionen Rapport regelbunden tillsyn
Beslut Vetlanda kommun Beslut efter tillsyn i Vetlanda kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
BesGuf 2(15) Tillsyn i Vetlanda kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Vetlanda kommun under hösten 2013. Fakta om kommunen Vetlanda kommun, som är Jönköpings läns till ytan största kommun, ligger mitt i det småländska höglandet. Kommunen består av Vetlanda tätort och ett antal mindre orter omgivna till största delen av skogs- och landsbygd. Hälften av kommunens drygt 26 000 invånare bor utanför tätorten. Tillverkningsindustri och byggverksamhet är de enskilt största verksamheterna. Utbudningsmässigt har kommunen en lägre andel invånare med högre utbildning än i landet som helhet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än i genomsnittskommunen, en situation som kan komma att förändras då man, enligt uppgift från kommunen, väntar en inflyttning av nyanlända. Barn- och uthhctnrngsnärnnden ansvarar för kommunens utbildningsväsende och stöds av en barn- och utbudnmgsförvalming. Utbildnmgsförvaltriingens chef, skolchefen, har till sin hjälp fem områdeschefer. Två inom grundskolan ansvarar för var sitt skolområde, östra och västra området. En gymnasiechef, som ansvarar för Njudungsgymnasiet har också det pedagogiska ledningsansvaret för gymnasiesärskolan och traningsskolan årskurs 7-9. Resurscentrums chef ansvarar för elevhälsan och de kuratorer och psykologer som finns ute på skolorna. I Vetlanda kommun finns 28 kommunala förskolor med cirka 1200 barn och fyra fristående förskolor med 84 barn, en öppen förskola och pedagogisk omsorg i form av 14 kommunala familjedaghem och två som drivs i enskild regi. 74 procent av barnen i åldern 1-5 år är inskrivna i de kommunala förskolorna och sju procent i de fristående. Andelen barn som är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg i korrimunen är lägre än genomsnittet i riket. Fritidshemmens organisation ser olika ut i kommunen och beror på hur stor fritidshemsverksamheten är vid respektive skola. Avdelningarna organiseras antingen efter årskurser, exempelvis förskoleklassen upp till årskurs 1 eller 2, årskurserna 3-5, eller i äldersblandade grupper. I kommunen finns en F-3-skola med fritidshem, elva F-6-skolor med fritidshem, två F-9 skolor, som är delade i två skolenheter på varje skola samt en 7-9-skola. Grundsärskola för årskurs F-6 finns på Tomaslundsskolan och för årskurs 7-9 på Withalaskolan. Träningsskolan för årskurs 7-9 finns på Nj udungsgymnasiet.
fcfeshut 3(15) I kommunen finns också en fristående grundskola. Skolan inspekteras i samband med kommuninspektionen och resultatet redovisas i separat beslut till skolans huvudman. Kommunens gymnasieskola, Njudungsgymnasiet, är idag uppdelad i fem skolenheter, Njudungsgymnasiet 2-5 och Njudungsgymnasiet, särskola. Njudungsgymnasiet leds av en gymnasiechef och fyra rektorer med ansvar för ett antal program vardera och en rektor med ansvar för övergripande planering samt gymnasiesärskolan och det regionala idrottsgymnasiet. All vuxenutbildning är samlad under samma organisation, Vetlanda lärcenter. Vuxenutbudningen i Vetlanda kommun omfattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Övervägande delen av utbildningen bedrivs i egen regi och endast en del distansundervisning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå bedrivs via entreprenadavtal av annan utbildningsanordnare. VuxenutbUdningen leds av en vuxenutbildningschef tillika rektor. Från och med hösten 2013 har vuxenutbildningen två rektorer. Vuxenutbildningschefen tillika rektor ansvarar för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, administration, studie- och yrkesvägledning och eftergymnasiala utbildningar. Den andra rektorn ansvarar för utbildningen i svenska för invandrare, särskild utbudning för vuxna samt för den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Kunskapsresultat Grundskolan Nationell statistik för grundskolan visar att för eleverna i årskurs 9 år har det genomsnittliga meritvärdet de senaste fem åren (2008-2012) varierat mellan 200 och 206 poäng. 2013 nådde eleverna ett meritvärde på drygt 195 meritpoäng. Andelen elever som nådde målen i samtliga ämnen varierar mellan 77 procent (2008) och 71 procent (2010). År 2013 nådde 73 procent målen i alla ämnen. Andelen elever som är behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan är 87 procent 2013 och för studieförberedande 86 procent. Skillnaden mellan pojkar och flickors resultat varierade mellan 20 och 30 meritpoäng under åren 2004 och 2010. År 2011 och 2012 ökade klyftan till 30 respektive 44 meritpoäng. År 2013 är skillnaden cirka 20 meritpoäng till flickornas fördel. Pojkarna har förbättrat sina resultat men flickorna har försämrat sina.
B selu:f 4(15) I griindskolan visar nationell statistik en stor skillnad i resultat mellan elever i Vetlanda beroende på om föräldrarna har förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. De högsta betygen når elever vilkas föräldrar har eftergymnasial utbndning. Skillnaden i resultat för elever vilkas föräldrar har förgymnasial utbildning respektive gymnasial utbudning är drygt 30 meritpoäng, medan skillnaden mellan elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning och elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning är cirka 45 poäng. Gymnasieutbildning Nationell statistik för Njudungsgymnasiet 2 för år 2012 visar att den genomsnittliga betygspoängen var för el-och energiprogrammet 13,4, för industriprogrammet 11,4, och för det naturvetenskapliga programmet 17,6. Dessa program har höjt sina resultat i jämförelse med år 2011, med i genomsnitt 0,5 betygspoäng. Samtliga program redovisade förbättrade resultat år 2012 avseende genomströmningen av elever. Störst förbättring noteras vid industriprogrammet, där 100 procent av eleverna uppnådde slutbetyg inom fyra år 2012 jämfört med 69 procent år 2011. Den genomsnittliga betygspoängen Njudungsgymnasiet 3 vårterminen 2012 var för barn- och fritidsprogrammet 13,9, för estetiska programmet 14,4 och för omvårdnadsprogrammet 14,2. På barn och fritidsprogrammet fick alla elever slutbetyg inom fyra år, medan 80 procent av eleverna på estetiska programmet och 93 procent av eleverna på omvårdnadsprogrammet fick slutbetyg inom fyra år. På Njudungsgymnasiet 4 var 2012 den genomsnittliga betygspoängen för handels- och administrationsprogrammet 12,9 och för samhällsvetenskapsprogrammet 15,3. På handels- och admmistrationsprogrammet fick 68 procent och på samhällsvetenskapsprogrammet 93 procent av eleverna slutbetyg inom fyra år. På Njudungsgymnasiet 5 var för byggprogrammet år 2012 den genomsnittliga betygspoängen 15,1, för fordonsprogrammet 13,5, hantverksprogrammet 13,7 och för teknikprogrammet 14,1.1 jämförelse med föregående år redovisar fordonsprogrammet den största förbättringen då den genomsnittliga betygspoängen höjts med en poängenhet, från 12,5 till 13,5. Hantverksprogrammets genomsnittliga betygspoäng har minskat avsevärt mellan år 2011 och 2012, från 15,4 till 13,7. Störst förbättring avseende genomströmningen noteras vid fordonsprogrammet där 82 procent år 2012 uppnådde slutbetyg inom fyra år
BesJyf 5(15) jämfört med 36 procent år 2011. På byggprogrammet uppnådde samtliga elever slutbetyg inom fyra år 2012, mot 97 procent år 2011. Hantverksprogrammet redovisar en markant nedgång i andelen elever med slutbetyg inom fyra år. Ar 2012 var resultatet 89 procent jämfört med 100 procent år 2011 på hantverksprogrammet. Vad gäller eleverna på Njudungsgymnasiet, gymnasiesärskolan, uppger rektorn i verksamhetsredogörelsen att dessa har hög måluppfyllelse. Vuxenutbildningen Av den nationella statistiken för år 2012 framgår att 38 procent av de studerande slutförde sina studier inom den grundläggande vuxenutbildningen, vilket är en rnmskning med 24 procentenheter jämfört med resultatet för år 2011 samt fyra procentenheter lägre än resultatet för år 2010. Andelen avbrott var 33 procent år 2012 att jämföras med 24 procent år 2011. Andelen som slutförde sina studier var lägre än resultatet för samtliga kommuner i landet år 2012 och andelen som avbröt var högre än resultatet för samtiiga kommuner år 2012. Inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå slutförde 70 procent av de studerande sina studier år 2012 enligt den nationella statistiken. Detta är en rriinskning från 2010, då 78 procent slutförde utbuclningen. Detta resultat ligger något under resultatet för riket som helhet, 72 procent. Andelen som avbröt sina studier år 2012 var 18 procent, vilket ligger i paritet med resultatet för riket som helhet. I flertalet av kurserna i utbildningen i svenska för invandrare var enligt den nationella statistiken för år 2012 andelen kursdeltagare som fått godkänt högre än resultatet för riket som helhet. I kurs IB var dock andelen kursdeltagare som fått godkänt något lägre än resultatet för riket som helhet. Andelen avbrott var, i de kurser där ett resultat redovisas i den nationella statistiken, lägre än motsvarande resultat för riket år 2012. Inom särskild utbildning för vuxna sätts en del betyg, framför allt på delkurser, och intyg på genomförd utbildning utfärdas.
BfesGiflt 6(15) Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 1128 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 64 Fritidshem 871 Förskoleklass 251 Grundskola 2540 Grundsärskola 27 Gymnasieskola 978 Gymnasiesärskola 25 Kommunal vuxenutbildning 244 Särskild utbildning för vuxna 17 Utbildning i svenska för invandrare 183 Källa: Kommunens egna uppgifter 2013-11-20 Korrvmunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. Helhetsbedömning Skolverket genomförde en utbildningsinspektion (dnr 53-2007:1688) 2008 där man konstaterade att kommunen inte gjorde någon systematisk uppföljning av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen och att kommunens kvalitetsredovisning inte uppfyllde förordningens krav. Andra utpekade områden var bland annat särskilt stöd, individanpassning, elevinflytande, det målinriktade arbetet mot kränkande behandling, kvalitetsarbetet på skolorna och säkerställande av en likvärdig utbudning. Det har gjorts förbättringar utifrån de kritikpunkter som redovisades i inspektionen, men det kvarstår områden som måste åtgärdas och utvecklas.
B SÖot 7(15) Den nu genomförda regelbundna tillsynen av utbuclningen i Vetlanda kommun visar i huvudsak att huvudmannen har goda förutsättningar att ta sig an de förbättringar som krävs. Det finns en tydlig fördelning av ansvaret för styrning och ledning mellan nämnden, förvaluiingen och verksamheterna. Förvaltningen, förskolechefer och rektorer har god kännedom om de nationella uppdragen och den lagstiftning som styr verksamheten. Den politiska nivån behöver emellertid skaffa sig en bättre kunskap om resultat och processer i verksamheten, för att kunna fatta viktiga beslut. En kommuns uppgift är bl.a. att ständigt förbättra sin verksamhet så att den är likvärdig i fråga om kvalitet. Kommunen behöver därför skaffa sig god kännedom om vad som behöver utvecklas i verksamheterna så att de motsvarar de nationella styrdokumentens krav och ta reda på om undervisningen och genomförda satsningar ger önskade resultat. I Vetlanda kommun görs uppföljningar och mätningar av måluppfyllelsen i viss utsträckning, men det saknas en samlad bedömning och analys på huvudmannanivå. I detta avseende måste kommunen, som huvudman, stärka sitt systematiska kvalitetsarbete. Vetlanda kommun måste följa upp och analysera hur undervisningen/verksamheten bedrivs, hur midervisningen/verksamheten anpassas till den enskilde eleven, hur skolornas kompensatoriska uppdrag ska gestalta sig, hur elevernas medverkan i den demokratiska processen ser ut och hur utformningen och utfallet av det särskilda stödet är för barn och elever som har rätt till detta. Ett underlag som bygger på ett gediget analysarbete ökar möjligheterna för att undervisningen och beslutade insatser effektivt riktas mot en bättre måluppfyllelse. Tillsynen visar att de flesta verksamheterna i Vetlanda kommun präglas av en god arbetsmiljö för eleverna enligt den enkät som genomförs av Skolinspektionen inför tillsynen. Det stora flertalet intervjuade elever i skolan berättar att de känner sig trygga och trivs. Nationell statistik för 2013 visar dock att resultaten i Vetlandas grundskolor behöver förbättras då endast 73 procent av eleverna når målen i samtliga ämnen. Flickor når generellt sett högre resultat än pojkarna. Det framgår också i en del av Skolinspektionens skolbeslut att alla elever i kommunen inte får det stöd som krävs för att de ska nå målen för utbudrtingen. Ett exempel på sådant stöd är studiehandledning på modersmålet. På flertalet skolor i kommunen finns, trots behov hos eleverna, en bristande tillgång till studiehandledning på modersmålet. På flera skolor har man problem med att anställa behöriga lärare i vissa ämnen. Anpassad studiegång används istället för att ge elever särskilt stöd i vissa ämnen innan man har uttömt andra möjligheter till annat särskilt stöd. I kommunen finns det, viiket bekräftas av förvaltningen, en tradition att låta elever gå ifrån obligatorisk undervisning för att spela instrument i den
B^sDuif 8(15) kommunala musikskolans regi. Kommunen bör undersöka att elever inte löper risk att inte nå målen i vissa ämnen på grund av detta. De dåliga resultaten blir naturligtvis tydliga då betyg sätts, men det är inte troligt att skillnaderna helt uppstår i de betygssättande årskurserna. Det innebär att skolorna även i de tidigare åren måste arbeta än mer systematiskt med de elever som kan ha svårigheter att nå målen för utbildningen och exempelvis analysera undervisningsmetoder. Att avgränsa detta arbete till att enbart avse elever med diagnosticerade inlärningssvårigheter är inte tillräckligt. Gymnasieskolans genomsnittliga betygspoäng har höjts på flera gymnasieprogram. Det är dock en markant skillnad mellan högsta betygspoängen som finns på naturvetenskapliga programmet och den lägsta som finns på industriprograrnmet. Vad gäller genomströmningen har flera gymnasieprogram successivt förbättrat sig de senaste åren, men även gymnasieskolan behöver se till att fler elever får slutbetyg. Arbetet med stöd och individanpassning är en viktig del i detta. VuxenutbHdningens resultat för år 2012 ligger, avseende andelen studerande inom den gymnasiala nivån som slutfört sina studier, något under motsvarande resultat för riket. Andelen som slutför sina studier inom den gymnasiala nivån har också minskat något de senaste tre åren. Inom den grundläggande nivån sker en kraftig försämring mellan åren 2011 och 2012 avseende andelen studerande som slutför sina studier samtidigt som andelen avbrott ökar. Inom utbildningen i svenska för invandrare når man i flertalet kurser resultat som är bättre än motsvarande resultat för riket som helhet. För elever med utvecklingsstörning som är inskrivna i grundsärskolan, måste Vetlanda kommun förbättra handläggningsrutinerna för mottagandet i grundsärskolan. Vetlanda kommun har under de senaste åren följt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2001:23) och gjort den utredning med bedömningar som ska finnas vid tidpunkten för besluten om mottagande. I tidigare utreclningar saknas dock i flera fall en eller flera bedömningar som förutsätts för att fatta ett beslut om mottagande. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vetlanda kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 14 mars 2014 redovisas för Skolinspektionen.
Beslöt 9(15) Undervisning och lärande Bedömning Vetlanda kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till att man i utbildningen tar hänsyn till barns och elevers olika behov. Motivering Skollagen anger att man i utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Nationell statistik för våren 2013 visar att resultaten i Vetlandas grundskolor behöver förbättras, då endast 73 procent av elever i årskurs 9 nådde kunskapskraven i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet var endast 195 meritpoäng. Det finns en viss variation mellan skolorna, men den största skillnaden är mellan flickors och pojkars resultat. Flickor generellt sett når väsentligt bättre resultat i grundskolan. Förvaltningen har gjort en satsning för jämställdheten för något år sedan, men man kan endast hänvisa till att en skola arbetar mer systematiskt med att komma tillrätta med detta. I verksamhetsbeslut och flera skolbeslut framkommer att det finns elever i kommunen som inte får det stöd som krävs för att de ska nå målen för utbildningen. Även i förskolan brister stödet. Det framgår också att det finns brister i utformningen av åtgärdsprogrammen både på grundskolan och på gymnasieskolan, vilket medför att dessa inte fullt ut fungerar som ett verktyg i det dagliga arbetet med särskilt stöd. Elevernas behov är otydligt beskrivna viiket förvårar arbetet med att se till att rätt stöd sätts in. Därmed finns en risk för att eleverna i fråga inte alltid får sin rätt till särskilt stöd tillgodosedd. Intervjuer med den politiska nämnden visar att variationerna i resultat inte har analyserats i tillräcklig omfattning på någon nivå. Förvaltningen lyfter fram att det är en dålig koppling mellan resultat och verksamhet ute på skolorna. Man avser framåt att få till stånd bättre analyser utifrån en helhet. Den politiska nivån har också beställt en handlingsplan för ökad måluppfyllelse. Vetlanda kommun ska mot denna bakgrund se till att man i utbildningen tar hänsyn till barns och elevers behov. Författning 1 kap. 4 skollagen
BBSIUI 10(15) Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbudiiingen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Huvudmannen ska enhgt skollagen bedriva ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbudningen. Som nämnts ovan visar Skolinspektionens tillsyn i Vetlanda att resultaten i skolverksamheten behöver förbättras. Det särskilda stödet, som till exempel studiehandledning på modersmålet, måste förbättras. Åtgärder måste sättas in för att rninska skillnaden mellan grundskoleelevers resultat om man ser till kön. Insänd dokumentation och intervjuer visar att huvudmannen har börjat göra systematiska uppföljriingar och mätningar av kunskapsresultat, men för att uppföljningarna ska kunna leda till en utveckling av verksamheten så att resultaten förbättras, måste kommunen analysera utfallet i syfte att fatta beslut och rikta insatser på huvudmannanivå. Så görs inte idag på ett tillrredställande sätt. Kommunen måste också ta reda på om verksamheten i kommunens förskolor uppfyller de krav som ställs i författningarna. Kommunen redovisar inte en samlad bedömning av måluppfyllelsen i förskola ochfritidshemmeni sina dokument. Detta frarnkommer vid intervjuer med företrädare för förvaltnmg/nämnd. Kommunen analyserar inte vilka effekter exempelvis elevgruppernas storlek och sammansättning får för den pedagogiska verksamheten. Inte heller analyseras det särskilda stödet till barn i förskolan och lokalernas lämplighet. Huvudmannen har inte funnit former för att ta fram underlag för att få likvärdig kvahtet kring det särskilda stödet i skolan. Även om man tagit fram ett nytt system, menar man från förvaltningens sida, att det finns kvar en otydlighet, då systemet är nytt. Man menar vidare att det behövs bättre rutiner för resursfördelning av det särskilda stödet. En systematisk insairiling av resultat från särskolan görs inte heller, varför det saknas underlag för en analys av utvecklingen i dessa skolformer. Även när det gäller VuxenutbUdningen hamkommer, i dokumentation och intervjuer med företrädare för utbildningsnämnd och förvaltning, att man på
B sbut 11 (15) huvudmannanivå inte heller i tilkäcklig utsträckning följer upp vuxenutbildningens resultat samt att kvalitetsarbetet inte omfattar den utbildning man har på entreprenad. Av intervjuerna med rektorerna och studie- och yrkesvägledaren framgår dessutom att man inom vnxenutbilclningen inte följer upp i vilken utsträckning eleverna når sina individuella mål i de individuella studieplanerna. Därmed saknar man i kvahtetsarbetet en tydlig bild av hur väl VuxenutbUdningen lyckas stödja eleverna i deras utveckling och arbete med att nå målen med sina studier. Sammantaget visar den nu genomförda tillsynen att Vetlanda kommun, som huvudman, behöver stärka sitt systematiska kvahtetsarbete, för att få till en koppling mellan huvudmannen och verksamheterna. Av intervjuer framgår att förvaltningen är medveten om att kvahtetsarbetet behöver stärkas, men också att den politiska nämnden måste visa en tydlig viljeinriktning vad gäller kvalitetsarbetet. Man har under hösten 2013 tagit ett beslut i nämnden om ett program för ökad måluppfyllelse som innebär en tydligare resultamppföljning, som ska möjliggöra mer adekvata analyser. Detta har dock ännu inte realiserats. Vetlanda kommun ska mot denna bakgrund se till att det bedrivs ett systematiskt kvahtetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Författning 4 kap. 3 skollagen Handläggningsrutiner Bedömning Vetlanda kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsornrådet Handläggriingsrutiner. Se till att beslut om mottagande till grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Motivering Enligt skollagen ska beslut om mottagande till grundsärskolan föregås av en utreclnmg som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Skolinspektionen konstaterar, utifrån intervjuer och den dokumentation Vetlanda kommun lämnat, att det för flertalet elever, vilka är mottagna i
Beslut 12(15) grmidsärskola, där beslut om mottagande gjorts före införandet av den nya skollagen (2010:800), saknas en eller flera av de bedömningar i utredningen som förutsätts för att fatta ett beslut om mottagande. Främst avser detta den sociala bedömningen, men även vissa andra bedömningar saknas för ett antal elever. Enligt Skolinspektionens tolkning fanns kravet på en social bedömning även eniigt tidigare gällande skollag. Skolverket har i de allmänna råden (SKOLFS 2001:23, som ersatts av 2013:20) gett rekommendationer om hur en bedömning bör göras och vilka bedömningar som bör hgga till grund för beslut om mottagande. Skolinspektionen konstaterar att dessa bedömningar saknas. Vetlanda kommun ska med demia bakgnmd se till att det för samtliga elever, vilka är mottagna i grundsärskolan, finns utredningar som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Författning 7 kap. 5 skollagen På Skolinspektionens vägnar Tomgny Mansson Undervisningsråd/Föredragande Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Allmänt om tillsynen Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Vetlanda kommun
Bilaga 1 13(15) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudriing i en kommun är inriktad på hur korrimunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samthga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillf ället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedörnmngspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjhghet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 14(15) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Vetlanda kommun Grundskolor: Landsbro skola 7-9 beslut 2013-09-12 Tomaslunsskolan beslut 2013-09-12 Myresjö skola beslut 2013-09-12 Mogärdeskolan F-6 beslut 2013-09-12 Brunnsgårdsskolan beslut 2013-09-25 Brunnsgårsskolan beslut 2013-09-25 Holsby skola beslut 2013-10-26 Withalaskolan 7-9, grsärsk 7-9 beslut 2013-10-01 Mogärdeskolan 7-9 beslut 2013-10-03 Björkö skola beslut 2013-10-07 Kvillsfors skola beslut 2013-10-09 Nye skola beslut 2013-10-09 Norrgårdsskolan beslut 2013-10-14 Korsberga skola beslut 2013-10-14 Ramkvilla skola beslut 2013-10-16 Bäckseda skola beslut 2013-10-16 Ekenässjöns skola beslut 2013-10-18 Gymnasieskolan: Njudungsgymnasiet 3 beslut 2013-10-01 Njudungsgymnasiet 4 beslut 2013-10-01 Njudungsgymnasiet 5 beslut 2013-10-07 Njudungsgymnasiet 2 beslut 2013-10-09
Bilaga 2 15(15) Gymnasiesärskola: Njudungsgymnasiet gysär beslut 2013-09-30 Fritidshemmen i Vetlanda kommun Förskolan i Vetlanda kommun Vuxenutbildningen i Vetlanda kommun beslut 2013-11-19 beslut 2013-11-22 beslut 2013-11-05