Dnr 43-2018:7148 Kiruna kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kiruna kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20
2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Kiruna kommun att senast den 30 april 2019 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kiruna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder - Huvudmannen ska, på alla skolor, säkerställa tillgången till samtliga elevhälsans kompetenser så att de kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen konstaterar att Kiruna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 5-6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9, 4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder - Se till att på huvudmannanivå följa upp och sammanställa grundskolans måluppfyllelse avseende arbetet med trygghet och studiero. Uppföljningen ska ske i förhållande till de nationella målen och kraven. - Se till att analysera hur förutsättningar och genomförande påverkar och orsakar resultaten.
3 (6) - Se till att utifrån analyserna identifiera utvecklingsområden och besluta om vilka åtgärder som ska genomföras för att de nationella målen i arbetet med trygghet och studiero ska uppfyllas. - Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Bedömning Skolinspektionens beslut redogör för de brister som konstaterats vid tillsynen. Det är dock huvudmannen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. I detta ligger ansvar att vidta åtgärder för att rätta till brister närhelst de framkommer. Tillsynen visar att Kiruna kommun i sitt systematiska kvalitetsarbete inte följer upp och analyserar resultaten av skolornas arbete med trygghet och studiero. Eftersom huvudmannen saknar en systematisk uppföljning och analys av resultaten saknas viktiga underlag för att kunna fatta beslut om utvecklingsinsatser för att höja måluppfyllelsen inom dessa områden. Det har i tillsynen även konstaterats att tillgången till skolsköterska, psykolog och kurator inte räcker till för att dessa kompetenser ska kunna genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete på alla skolor. Skolinspektionen bedömer därför att Kiruna kommun brister i att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga av elevhälsans kompetenser på varje skola för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Tillsynen har inte visat annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom övriga områden som granskats. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen Skolinspektionen bedömer att det inte finns tillräcklig tillgång till psykologiska, psykosociala och medicinska kompetenser inom elevhälsan. Skolinspektionens utredning visar att det inom elevhälsan saknas tillräcklig tillgång till psykolog, kurator och skolsköterska för att dessa ska kunna bedriva ett arbete som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Av skollagen framgår att det ska finnas en elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att behov av specialpedagogiska insatser kan
4 (6) tillgodoses. Förarbetena till skollagen lyfter fram att elevhälsans arbete förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som till exempel arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning med mera (prop. 2009/10:165 s. 276). Skolinspektionen har under hösten genomfört tillsyn av tre grundskoleenheter i Kiruna kommun, i samtliga skolbeslut har brister konstaterats kring elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. I intervjuer med rektorer och elevhälsopersonal framkommer att det inte finns tillräcklig tillgång till skolsköterska, psykolog och kurator för att de ska ha förutsättningar att delta i förebyggande och hälsofrämjande arbete. Skolsköterskor genomför det lagstadgade hälsoprogrammet. Utöver detta räcker tillgången till skolsköterska, psykolog och kurator endast till det akut åtgärdande arbetet, så kallade brandkårsutryckningar. I intervju med kommunens elevhälsochef framkommer att de centralt organiserade kompetenserna skolsköterskorna, kuratorerna och psykologerna inom elevhälsan inte kan uppfylla skollagens krav på ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det uppges bland annat bero på att resurserna inte räcker till utifrån de geografiska förutsättningarna med långa avstånd mellan skolenheterna i kommunen. Kultur- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef och biträdande förvaltningschef berättar att de är medvetna om att det är en hög arbetsbelastning på kuratorer och psykologer. Förvaltningschefernas uppfattning är att personalen inte hinner arbeta så mycket med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Representanter för kulturoch utbildningsnämnden beskriver att de har märkt på skolorna att det råder brist på skolsköterskor och deras uppfattning är att det där inte finns tillräckliga resurser. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller författningarnas krav finns anledning att förelägga Kiruna kommun att vidta åtgärder så att bristen avhjälps. Styrning och utveckling av utbildningen Skolinspektionen bedömer att det finns brister i Kiruna kommuns systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå. Kommunen saknar en uppföljning och analys av grundskolans måluppfyllelse avseende arbetet med trygghet och studiero. I och med avsaknaden av uppföljning och analys så saknas även strategiska åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen inom dessa områden. Av skollagen framgår att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen uppfylls. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98), framgår att styrning och ledning av kvalitetsarbetet
5 (6) innebär att huvudmannen och rektorn skapar strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. Huvudmannen bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. Av de allmänna råden framgår vidare att systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på långsiktig utveckling av verksamheten. Varje huvudman och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Kontinuerlig uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Huvudmannen bör samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. Vidare ska huvudmannen se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden. I intervjuer med representanter för kultur- och utbildningsnämnden samt förvaltningschefer framkommer att det varit ett stort fokus på att utveckla rutiner och systematik kring uppföljning och analys av kunskapsresultaten de senaste åren. Någon uppföljning och analys av arbetet med trygghet och studiero på kommunens skolor har inte efterfrågats av vare sig nämnd eller förvaltning och inte heller genomförts på huvudmannanivå. Kommunens kvalitetsutvecklare beskriver att denna del av det systematiska kvalitetsarbetet inte fungerat och att en förklaring till detta kan vara att det inte tydligt efterfrågats från huvudmannen. Ansvaret för uppföljningen av arbetet ligger på den centrala elevhälsan men arbetet har vid tillsynstillfället inte kommit igång. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller författningarnas krav finns anledning att förelägga Kiruna kommun att vidta åtgärder så att bristen avhjälps.
6 (6) På Skolinspektionens vägnar X Veronica Bonivart Säfström sfattare Signerat av: Veronica Bonivart Säfström X Robert Sondell Föredragande Signerat av: Robert Sondell I ärendets slutliga handläggning har även utredaren Linnea Lundberg deltagit. Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om förskoleklass och grundskolan i Kiruna kommun
Bilaga 1 Dnr 43-2018:7148 Fakta om förskoleklass och grundskolan i Kiruna kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Kiruna kommun under hösten 2018. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola 1 (1) Kultur- och utbildningsnämnden i Kiruna kommun ansvarar för skolformerna förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning bedrivs inom Lapplands kommunalförbund. Kultur- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef som leder grundskolans, grundsärskolans och fritidshemmens rektorer. Måluppfyllelse Nationella prov, åk 3: Ur resultaten för de nationella ämnesproven i matematik och svenska läsåret 2017/18 kan det utläsas att en lägre andel av eleverna i Kiruna kommun nått kravnivån i femton av sjutton delprov i jämförelse med övriga rikets resultat. De delprov där kommunen nådde högre resultat än riket var i delproven enskild högläsning och enskilt textsamtal. Betyg, åk 6: Läsåret 2017/18 nådde 80,4 av eleverna i Kirunas kommunala skolor som lägst betyget E i samtliga ämnen vilket kan jämföras med rikets resultat där 77,1 procent av eleverna som lägst nådde betyget E i samtliga ämnen. Den högsta måluppfyllelsen nådde i ämnena modersmål samt hem- och konsumentkunskap där i stort sett samtliga elever nådde minst betygssteget E. Den genomsnittliga betygspoängen för dessa ämnen var 15,3 respektive 15,2 poäng. Betyg, åk 9: Läsåret 2017/18 uppnådde 79 procent av eleverna i årskurs 9 behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram varav drygt 86 procent av pojkarna var behöriga medan drygt 70 procent av flickorna uppnådde behörighet. Sedan läsåret 2014/15 har det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 stadigt försämrats, det senaste läsåret var elevernas genomsnittliga meritvärde 217,3 vilket kan jämföras med rikets genomsnitt som vid samma tillfälle var 228,7 meritpoäng.