Ansökan om skyddsjakt efter varg i Jämtlands län

1(11) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-01-31 Ärendenr: NV-00705-14 Tåssåsens sameby E-post: neijlaanta@hotmail.com Ansökan om skyddsjakt efter varg i Jämtlands län Beslut Naturvårdsverket beviljar tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar enligt nedan angivna villkor inom det område som avgränsas på karta i bilaga 1 till detta beslut. Naturvårdsverket beslutar att jakten får ske på annans jaktområde. Naturvårdsverket medger undantag från förbudet att jakt inte får ske från motordrivna fortskaffningsmedel och beslutar att skyddsjakten får bedrivas från helikopter. Naturvårdsverket medger undantag från förbudet om att motordrivna fortskaffningsmedel eller motordrivna anordningar inte får användas för att söka efter vilt och beslutar att de aktuella djuren får sökas från skoter inom jaktområdet för att fastställa deras ungefärliga vistelseplats. Naturvårdsverket medger även undantag från bestämmelserna i 6 och 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt, vilket innebär att skyddsjakten från helikopter får bedrivas med hagelgevär. Naturvårdsverket beslutar att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 2. Villkor Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd i beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelser för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(11) När skyddsjakten får bedrivas Skyddsjakten är tillåten under perioden från och med den 3 februari 2014 till och med den 24 februari 2014. Skyddsjakten får inte starta innan Länsstyrelsen i Jämtlands län gett klartecken. Detta ska ske i samråd med jaktledaren. Vilka som får utföra jakten Jaktledare utses av Tåssåsens sameby i samråd med länsstyrelsen. Jaktledaren utser i samråd med länsstyrelsen de personer som får jaga med stöd av detta beslut. Jaktledaren ska innan skyddsjakten inleds försäkra sig om att samtliga jägare har kunskap om sina skyldigheter och de villkor som gäller för skyddsjakten enligt detta beslut samt om övriga regler som kan behövas för skyddsjaktens genomförande. Jakten ska genomföras i samråd med länsstyrelsen som även på lämpligt sätt ska följa jaktens genomförande. Jaktmetoder och jaktmedel Jakten får ske under hela dygnet. Belysning får användas vid skyddsjakten. Naturvårdsverket medger undantag så att skyddsjakten får bedrivas från helikopter. Piloten och skytten ska ha utfört liknande uppdrag tidigare och skytten ska ha genomgått utbildning om vapenhantering i helikopter. De aktuella djuren får sökas från motordrivet fordon inom jaktområdet. Det innebär att sökande från snöskoter får ske för så kallad ringning av djuren för att fastställa deras ungefärliga vistelseplats. Undantaget ger inte rätt att från skoter skjuta, spåra, förfölja eller genskjuta varg. Undantaget ger inte heller rätt att nyttja motordrivet fordon för att förhindra att vargen undkommer eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar. Var jakten får bedrivas Skyddsjakt får bedrivas inom det område som markerats på bifogad karta, se bilaga 1. Vilka djur får fällas De två (2) revirmarkerande vargar som uppehåller sig i det angivna området. Anmälan av fälld eller påskjuten varg Jaktledaren ska omedelbart anmäla till länsstyrelsen när en varg fällts eller påskjutits. Avlysning Länsstyrelsen ska omedelbart avlysa jakten när två vargar fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Om eftersök visar att det eller de påskjutna djuret/djuren är oskadat/oskadade får länsstyrelsen besluta om fortsatt jakt inom den tid beslutet gäller.

NATURVÅRDSVERKET 3(11) Besiktning av fälld varg Skytten ska uppvisa fälld varg samt skottplats/fallplats för länsstyrelsens besiktningsman. Fälld varg får inte flyttas från fallplatsen innan djuret besiktigats av besiktningsmannen. Hantering av fälld varg I enlighet med 33 jaktförordningen (1987:905) tillfaller en fälld varg staten och omhändertas av länsstyrelsen i samråd med polisen för vidarebefordran till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för obduktion. En kopia på detta beslut samt uppgifter om djurets kön samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuret fällts (jaktmetod) ska bifogas djuret. Länsstyrelsens övriga åtgärder i samband med skyddsjakten Länsstyrelsen meddelar polismyndigheten när jakt får ske samt vilka som utsetts att utföra jakten. Länsstyrelsen meddelar även polismyndigheten att jakten är avlyst, om djuren fällts, eller tillfälligt stoppats om varg påskjutits innan jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen utser en besiktningsman som besiktigar de fällda djuren samt ombesörjer för länsstyrelsens räkning, och i samråd med polismyndigheten, för omhändertagande av de fällda djuren. Om djuren endast påskjutits ansvarar skytt och jaktledare för att eftersök genomförs. Återrapportering Djur som fällts eller påskjutits ska registreras kontinuerligt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djur besiktigats, i databasen Rovbase under skyddsjakt för respektive art. Länsstyrelsen ska skyndsamt, om möjligt inom 48 timmar efter skyddsjaktens slut, rapportera fällt djur till Naturvårdsverket. Om inte något djur fällts ska rapport lämnas inom 48 timmar efter jakttidens slut. Rapporten ska läggas in i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben. Se adress nedan. https://ekstranett.miljodirektoratet.no/sites/naturvardsverket Länsstyrelsen överlämnar senast 30 dagar efter avslutad jakt eller efter att beslutet upphört att gälla, en skriftlig rapport till Naturvårdsverket om vilka erfarenheter som vunnits i samband med skyddsjakten. Rapporten, som också utgör rapporteringsunderlag till EU-kommissionen i enlighet med artikel 16.2 i art- och habitatdirektivet, behöver i det fall varg fällts eller tillvaratagits även innehålla uppgifter om djurets kön, samt tidpunkt (datum och klockslag), plats (koordinater i rikets nät) och hur djuret fällts (jaktmetod). Bakgrund Ansökan Tåssåsens sameby (samebyn) inkom den 20 januari 2014 till Naturvårdsverket med en ansökan om skyddsjakt efter det vargpar som etablerat revir söder om Rätan i Klaxåsen, Sörtjärn och Pörte. Samebyn anför i sin ansökan bl.a. följande. Vargarna har identifierats med DNA och är av skandinaviskt ursprung och är

NATURVÅRDSVERKET 4(11) därför inte genetiskt viktiga. En del av samebyns medlemmar ska flytta ner sina renar till detta område, så en snabb handläggning av ärendet önskas då renarna ska börja flyttas ner för skiljning nu denna vecka. Yttrande från länsstyrelsen I yttrande från Länsstyrelsen i Jämtlands län den 22 januari 2014 anförs bl.a. följande. Länsstyrelsen tillstyrker skyddsjakt då de förväntade skador och störningar som ett etablerat vargrevir i området skulle tillföra renskötseln inom Tåssåsens sameby en betydande ekonomisk förlust. Länsstyrelsens erfarenheter visar att det inte finns några andra lämpliga lösningar än skyddsjakt för att förhindra att rennäringen i området lider oskälig skada och att gynnsam bevarandestatus inte försämras om jakt genomförs. I området finns för närvarande ingen ren men samebyn uppger att de kommer att skilja renar och flytta vinterhjordarna till sina vinterbetesmarker under slutet av januari månad. Renarna är för närvarande samlade inom samebyns norra del av åretruntmarkerna i området söder om Håckren beläget inom Åre kommun. Samebyn uppger att betet i området är slut och samebyn måste flytta sina renhjordar till sina vinterbetesmarker. Länsstyrelsen har den 7 oktober 2013 samlat DNA-prov från individ G76-13, en hona född i Sandsjön 3-reviret, honan har alltså skandinaviskt ursprung. Provet samlades vid Klaxåsen beläget i Bergs kommun. Den 20 november 2013 spårade länsstyrelsens personal två revirmarkerande vargar i området Vitvattenskölen ca åtta kilometer sydost om Klaxåsen. Den 19 december 2013 spårar länsstyrelsens personal två revirmarkerande vargar. Analys av DNA-prov tagna visar på en hane, G135-13, född i Ullerud 1-reviret med föräldrar av skandinaviskt ursprung. Analysen av proven visar på att den andra revirmarkerande individen är en hona men analysen kunde inte fastställa individ. Skadebild Inga skador har dokumenterats. Baserat på erfarenheter från tidigare års vargetablering i området bedömer länsstyrelsen att framtida störningar och spridning i värsta fall kan omöjliggöra de samlingar som är nödvändiga för att kunna flytta renarna till åretruntmarkerna till våren. Detta skulle i sin tur omöjliggöra märkning och framtida slakt av kalvar, samt sannolikt minska antalet överlevande kalvar, i och med att de skulle vara kvar på vinterbeteslandet även på sommaren. Vargarnas ursprung Länsstyrelsen har inte dokumenterat någon ytterligare förekomst av varg i området än de två tidigare nämnda individerna. Analyser av DNA-prov visar att båda individerna i det revirmarkerande paret är av skandinaviskt ursprung. Förebyggande Länsstyrelsen har stor erfarenhet av dokumentation av skador av varg på ren, erfarenheten är att det inte finns effektiva förebyggande åtgärder för att förhindra skador på ren orsakade av varg. I vissa fall kan en ökad mänsklig närvaro utgöra ett visst skydd, men detta blir i längden mycket resurskrävande och är orimligt att kräva under en vintersäsong.

NATURVÅRDSVERKET 5(11) Samebyn har kvarhållit sina renar inom åretruntmarkerna för att i det längsta undvika den kända vargförekomsten inom sitt vinterbetesområde. Nu är betet inom åretruntmarkerna slut och samebyn behöver flytta sina renar till vinterbetesområdet vari detta vargpar etablerat sig. Annan lämplig lösning Samebyn anger att det inte finns andra betesmarker tillgängliga. Samebyn har avtal med de markägare på de marker de kan nyttja bete på. Länsstyrelsen har inte möjlighet att vare sig bekräfta eller dementera detta i och med att länsstyrelsen inte har vetskap om samebyns markanvändning från år till år. Länsstyrelsen anser att en skyddsjakt efter två vargindivider bör beviljas. Det aktuella reviret är etablerat inom ett område som utgör en viktig del i samebyns vinterbetesområde, vilket innebär att ett eventuellt vargpar skulle omöjliggöra att ordnad renskötsel kan bedrivas inom en betydande del av Tåssåsens samebys vinterbetesmarker. Kompletterande uppgift från länsstyrelsen I skrivelse den 30 januari 2014 uppger länsstyrelsen att en eventuell skyddsjakt bör få bedrivas med hjälp av såväl helikopter som hagelgevär. Skäl Aktuella bestämmelser Beslut om skyddsjakt efter varg kan bland annat fattas med stöd av 23 a och 23 b jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på t.ex. egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte har inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Av 31 första stycket jaktlagen (1987:259) framgår att jakt inte får ske från motordrivna fortskaffningsmedel och att sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar inte heller får användas för att söka efter, spåra eller förfölja vilt, för att hindra vilt från att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Enligt 24 d andra stycket jaktförordningen får Naturvårdsverket medge undantag från ovanstående förbud när beslut om jakt meddelas med stöd av 23 b jaktförordningen samt medge att skyddsjakt bedrivs på annans jaktområde. Enligt 9 jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om att skyddsjakt efter varg får ske under hela dygnet. Naturvårdsverket får enligt 15 jaktförordningen meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet besluta om användning av andra jaktmedel än vad som följer av denna förordning.

NATURVÅRDSVERKET 6(11) Enligt 59 jaktförordningen får Naturvårdsverket förordna att beslut enligt jaktförordningen ska gälla utan hinder av att det har överklagats. Av 6 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt följer att hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 som är laddade med hagelammunition får användas vid jakt efter viltarter som enligt 16 samma föreskrifter endast får jagas med kulgevär avsedda för ammunition i klass 3 och 4. Vidare framgår av 16 samma föreskrifter att varg endast får jagas med kulgevär avsedda för ammunition i klass 1. Enligt 43 samma föreskrifter kan Naturvårdsverket i enskilda fall meddela undantag från dessa bestämmelser. Naturvårdsverkets bedömning Naturvårdsverket gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Naturvårdsverket bedömer omfattningen av skador, om skadeförebyggande åtgärder genomförts, vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Naturvårdsverket beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet. Förhindrande av allvarlig skada I detta fall saknas dokumenterade skador i nuläget. Enligt länsstyrelsen är skyddsjakt dock nödvändig för att inte omöjliggöra en ordnad renskötsel i vinterbetesområdet. Baserat på erfarenheter från tidigare års vargetablering i området bedömer länsstyrelsen att framtida störningar och spridning i värsta fall kan omöjliggöra de samlingar som är nödvändiga för att kunna flytta renarna till åretruntmarkerna till våren. Skyddsjakt får beviljas innan någon allvarlig skada har uppstått. Ett beslut om skyddsjakt i en sådan situation ställer dock mycket höga krav på förutsättningarna att kunna förutse angrepp från rovdjur. Det bör vara fråga om en stor sannolikhet för angrepp där det i de flesta fall uppstår en allvarlig skada. Vid tiden för ansökan befann sig inte renarna i samma område som vargarna. I ärendet framgår dock att vargparet sedan hösten 2013 etablerat revir i samebyns vinterbetesområde, dit ca 3 000 renar flyttas nu i början av februari. Mot bakgrund av att det är fråga om just ett revirmarkerande par är det inte troligt att vargarna kommer att lämna området. Då renarna och vargparet inom kort kommer att befinna sig i samma område är sannolikheten i detta fall, under rådande förhållanden, stor för att allvarlig skada kommer att uppstå. Annan lämplig lösning Samebyn har kvarhållit sina renar inom åretruntmarkerna för att i det längsta undvika den kända vargförekomsten i vinterbetesområdet. Nu är betet inom åretruntmarkerna slut och samebyn behöver flytta sina renar till vinterbetesområdet där vargparet etablerat sig. Det finns enligt samebyn inga andra betesmarker tillgängliga. I vissa fall kan en ökad mänsklig närvaro utgöra ett visst skydd, men detta blir i längden mycket resurskrävande och är orimligt att kräva under en hel vinterbetessäsong. Naturvårdsverket bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt som inom rimlig tid och utifrån rimliga resurser förhindrar att allvarlig skada uppstår i detta fall.

NATURVÅRDSVERKET 7(11) Upprätthållande av en gynnsam bevarandestatus Länsstyrelsen har under hösten och vintern 2013 genom spillningsanalyser och spårning konstaterat ett vargpar i området. Resultaten från de prover som länsstyrelserna skickat för DNA-analys, och som lagts in i databasen Rovbase, visar att det rör sig om två vargindivider av skandinaviskt ursprung. I yttrandet den 22 januari 2014 uppger länsstyrelsen att någon ytterligare förekomst av varg inte har dokumenterats i området. Naturvårdsverket bedömer därför att det är sannolikt att det fortfarande är det revirmarkerande paret av skandinaviskt ursprung som uppehåller sig i området. Naturvårdsverket gör bedömningen, mot bakgrund av vargpopulationens utveckling, att skyddsjakt efter två vargar av skandinaviskt ursprung inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Skyddsjakt med hagel från helikopter Naturvårdsverket gör bedömningen att det i detta fall finns skäl att medge undantag för användande av såväl helikopter som vapen med hagelammunition i syfte att jakten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Ringning och jakt på annans jaktområde För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt anser Naturvårdsverket även att det finns skäl att medge undantag så att skoter får användas vid ringning av vargarna inom det aktuella jaktområdet samt att skyddsjakten får genomföras på annans mark. Undantaget inte ger rätt till att bedriva skyddsjakt från skoter. Jakttid och jaktmetod Skyddsjakten får inledas den 3 februari 2014. Naturvårdsverket bedömer att det är angeläget att jakten får inledas då i syfte att förhindra allvarlig skada från att uppstå. Naturvårdsverket bedömer att det i detta fall finns behov av att jakten ska kunna bedrivas dygnet runt, med hjälp av belysning. Sammanfattning Naturvårdsverket bedömer, trots att inga skador har dokumenterats, att risken för att allvarlig skada uppkommer är mycket stor, att andra rimliga lämpliga lösningar saknas samt att två vargar med skandinaviskt ursprung inte är avgörande för upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Ansökan om skyddsjakt kan därför beviljas. För att skyddsjakten ska kunna bedrivas under strängt kontrollerade former samt med hänsynstagande till övrig fauna bör jakten bedrivas i samråd med Länsstyrelsen i Jämtlands län. För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt anser Naturvårdsverket att motorfordon bör få användas vid uppspårning av djuret, att skyddsjakt ska få bedrivas hela dygnet, att belysning får användas och att skyddsjakten får genomföras på annans mark.

NATURVÅRDSVERKET 8(11) Verkställighetsförordnande Mot bakgrund av de intressen som motiverar skyddsjakten och kravet på stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, vilket förutsätter en påtaglig och akut risk, är det angeläget att beslutet bör kunna genomföras snarast. Det är nödvändigt för att förhindra att allvarlig skada uppstår. Naturvårdsverket bedömer därför att det finns skäl att med stöd av 59 jaktförordningen föreskriva att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Övrigt För att säkerställa att jakten sker på ett effektivt sätt samt att rätt individer blir föremål för jakt bör länsstyrelsens personal vara behjälplig med lokalisering av vargarna samt på lämpligt sätt följa jaktens genomförande och hålla kontakt med utsedd jaktledare. Naturvårdsverket rekommenderar att hagelvapen inte används på ett avstånd överstigande 15 meter från viltet och att det från säkerhetssynpunkt inte bör laddas med mer än ett skott i taget. För att ge en ökad säkerhet när det gäller vapenhantering i helikopter rekommenderar Naturvårdsverket att ett brytbart hagelvapen används. Användandet av ett brytbart hagelvapen utan ejektor innebär en minskad risk för att tomhylsor under flygningen hamnar i helikopterns rörliga delar i jämförelse med vapen av annan typ. Naturvårdsverket erinrar om bestämmelserna i 17 jaktförordningen om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från det att djuret påskjutits. Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt där det framgår vilka vapen som är godkända för jakt efter varg. Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit juristen Hanna Ek och vilthandläggaren Göte Hamplin, den sistnämnde föredragande. Anna Helena Lindahl Göte Hamplin

NATURVÅRDSVERKET 9(11) Bilagor: 1. Karta över skyddsjaktsområde 2. Upplysning om hur man överklagar Kopia till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Statens veterinärmedicinska anstalt rovdjur@sva.se Naturhistoriska Riksmuseet Viltskadecenter Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Vargprojektet Nationella rådet för rovdjursfrågor

NATURVÅRDSVERKET 10(11)

NATURVÅRDSVERKET 11(11) Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.