Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018
Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium, årsrapport, förändringar och uppföljning Vad vi har lärt oss
Övergripande reflektioner
Medarbetarna om modellen Två tredjedelar tycker att Västermodellen har lett till deras eget lärande och utveckling Lika många att den ska fortsätta användas Så viktigt att lyssna på våra barn och hur de uppfattar verksamheterna och stödet de får och att göra dem delaktiga. Insikten om att de flesta barn är väldigt nöjda Jag kommer att försöka bli bättre på att fråga barn om detta även under pågående kontakt och inte bara vid avslut. Främst hur informationsgivande till barn kan medverka till att de känner en känsla av att vara kunniga. Det är även bra att som socialsekreterare inta en lite annan roll än vad man vanligtvis har
Förberedelser, urval o kontakt
Om att kontakta inför intervjun 32 hade kontaktat barn eller förälder inför intervjun De flesta tyckte att det fungerade bra Bättre att ringa innan man skickar brev Vid besök fungerar också Följde ofta upp med sms och telefon inför besöket. En hade upplevt att ungdomarna inte kom till intervjun trots kontakt tidigare
Intervjuerna
Intervjun 32 av de som besvarat enkäten hade intervjuat ett barn. 91% tyckte intervjun gick bra, 0% dåligt 29 aktuella och 3 avslutade De flesta tog 30-40 minuter att genomföra (11-50 min) 60% gjordes på socialkontoret och resten i hemmet, kck, familjehem, McDonalds, café, telefon (ej bra) Många lättintervjuade, en del kortfattade, god stämning, upprepande frågor, en del svåra frågor, svårt med tolk o även att inte ha tolk
Biobiljetter Samtliga lämnade ut biobiljetter och alla tyckte att det var bra. Det är bra med någon gåva som tack för hjälpen. Viktigt att visa uppskattning för barnets insats. Bra gåva som alla barn oavsett ålder kan använda. Viktigt dock att vara generös och att inkludera även syskon el. den andre föräldern och hellre ge någon extra biobiljett så att barnet inte behöver välja vem den ska gå med. Mao var generös!! Hen ville inte ta emot men gjorde det till slut. Hen uttryckte att hen gärna gjorde detta utan att få något.
Inspelning och transkribering 30 av 32 hade inga problem med inspelning (får inte med tyst kommunikation som nickar) 70% transkriberade själva. För dem tog det 2 timmar i snitt (0,5 till 6 timmar) Lärandeprocess Kändes skönt att gå igenom intervjun en gång till samt att jag lärde mig mycket om mig själv, hur jag låter och hur jag uttrycker mig, vilket tempo jag har och vad jag bör tänka på till en annan gång.
Utdrag från en intervju
Utdrag ur intervju med kille 15 år FH I: Kan du beskriva hur du tänker att socialtjänsten arbetar? U: Med familjerelationer, assistans och att hjälpa människor som inte kan hjälpa sig själva. I: Okej. U: Alltså hjälpa människor som behöver lite extra hjälp på så sätt. Som behöver den här hjälpen som dom inte kan klara själva. Då måste någon myndighet göra något och då är socialtjänsten ett bra alternativ. Så skulle jag säga. I: Okej. Ja. Hur tycker du att en bra socialsekreterare ska vara? U: Alltså typ. Jag tycker faktiskt att du just nu är en bra socialsekreterare. Tydlig och rak på sak. Och ändå väldigt lätt att tala med. I: Hur tycker du att socialtjänsten ska göra för att barn och unga ska få information som rör dom? U: Att barn kan få mail eller att dom också kan få vara med på möten. Och att barn kan få dom här meddelandena. Men om dom är ganska små kanske föräldrarna måste få meddelanden. Men jag som är 15 år och snart en man och vuxen, då tycker jag att man kan lägga korten på bordet. Då kan socialtjänsten tänka att den här killen eller mannen är 15 år och kan ta ett moget ansvar. Men självklart inte yngre barn för dom förstår inte alla ord. Men äldre barn borde få information via mail eller sms.
Forts intervjun I: Hur tycker du att socialtjänsten ska göra för att barn och ungdomar ska kunna prata om det som är viktigt för dom? U: Ehm. Jo men. Att barnen får.. som nu att dom får prata utan att vuxna hör och att dom får prata om precis vad dom känner för. Att dom får hitta den personen eller socialsekreteraren som dom känner att det känns bra med. För jag vet själv att man tycker inte om alla människor. I: Hur tycker du att vi socialsekreterare ska jobba för att barn och unga ska känna att vi lyssnar på dom? U: Att ni ska lyssna in, vara tydliga och raka på sak. Och göra som du har gjort nu. Berättat vad som ska hända och är tydlig och rak på saken. För då kan man prata ganska länge. Man kan länge. Man kan prata långt. Man kan prata väldigt intensivt. Det gör att det blir mer innehåll. Det blir inte bara vad tycker du om det här och så svarar jag jag tycker att det är bra och sen är det slut. Jag vet ju själv att jag har ADHD och det är många som har det. Och vi kan tycka att det är långtråkigt som fan att bara sitta och svara på jaoch nejfrågor. Så man ska vara rak på sak och fråga mer konkret och gå in i alla ämnen för att hitta det som man vill nå med allt. Då kan det leda till att man får prata ut om det man känner. Det är bra om man gör så. Så som du gör just nu.
Barnenkäterna Hur tyckte du att det var att bli intervjuad (3 p) Det var roligt, och bra att få sin åsikt hörd Det var bra frågor och man kunde säga typ va man ville Det var väldigt härligt att få prata ut Vad tyckte du om frågorna i intervjun? (2,7 p) Några var lite svåra, men resten av dem var bra, man fick verkligen tänka till Tycker du att vi frågade om viktiga saker? (2,8 p) Ja det tyckte jag, vi har ju en chans att ändra på det som är dåligt eller i alla fall säga till 32 svar (glad smiley 3 p, neutral 2 p, ledsen 1 p)
Barnenkäterna Är det något annat vi borde frågat om, i så fall vad? Lite mer kanske om hur de tar emot en när man kommer dit, för det är inte mötena som är det viktigaste utan det är alla minuter som man är där som räknas. Är det något mer du vill berätta om intervjun? Inte mer än att jag tyckte att frågorna var väldigt upprepande Att den gick smidigt och snabbt Att det var en intressant upplevelse att man själv får berätta om vad man tycker och tänker kring de olika frågorna
Seminarium, årsrapport förändringar och uppföljning
Utdrag från Årsrapport Kriscentrum för Kvinnor och Barnahus Barnens röster Socialarbetarnas röster Förslag till förändringar Ansvarig för förändringar Information Nöjd med hur det var. Bra att träffa samma person och att de träffades själva. Allt blir bättre i skolan och generellt efter att hon börjat på Barnahus. Bra att de vuxna bestämde när hon ska komma och att de har kontakten. Nöjd med kontakten. Hade velat träffa min samordnare mer än en gång i veckan. Citat: om du skulle träffa mer skulle vilja det men dom har ju ett jobb att sköta. Nöjd med kontakten och att det gick via mamman. Fått mycket hjälp. Kontakt genom mamma, var nöjd med det. Kände att hon blev sedd och hörd. Mamma messade för att få kontakt och bestämma tider. Kontakten är via vårdnadshavare, verkar nöjda med det. Skönt att de vuxna tar det ansvaret. Behöver fråga mycket och inte ge sig. Det intervjuade barnet säger att hon inte säger Kck utan hem. Något att ta med sig och reflektera över. Tydlighet. Tydlighet kring på vilket sätt vi finns till för barnen. Visar hänsyn till att det finns fler som behöver P. Tydligt vilken hänsyn och ansvar barnen tar. Viktigt ATT det finns en tid inte hur. Hur ser erbjudandet ut, vad erbjuder vi hur öppna är vi för alternativ. Ge våra nummer till barnen. Ställa frågan till barnet i början och återkommande hur de vill ha kontakt. Kan bli tydligare kring när barnen kan kontakta oss. Fråga mer kring hur ofta barnen vill komma. Ge barnen visitkort. Grupperna själva
Utdrag från Årsrapport BUF Västra Hisingen Barnens röster Socialarbetarnas röster Förslag till förändringar Ansvarig för Socialsekreteraren upplevs som tydlig och snäll. Barnen är nöjda Flera barn uppgav att de hade haft flera olika handläggare men att de visste vem som var deras socialsekreterare just nu. För många möten utan tydligt syfte. Men det kan vara olika för olika barn. Flera barn vill träffa oftare och då mer ofta i början av kontakten. Önskan om att socialsekreteraren ska bli lite mer personlig. Viktigt att inte lova saker som sedan inte kan hållas på grund av att den som lovat inte äger beslutet. De barn som upplever att de har en sämre kontakt med socialsekreteraren är kanske inte intervjuade. Relationen är grunden för arbetet. Viktigt med kontinuitet Tydliggöra syftet med mötet och vilka som ska delta för barnet är viktigt. En del barn tycker om konkreta frågor och andra mer öppna frågor. Är vi organiserade så att det främjar barnet vi är till för? Viktigt att skapa en relation i början. Finns det tid och utrymme till detta? Utforska när, var och hur tillsammans med barnet. Socialsekreteraren tar initiativet och öppna upp lite mer i samtalet. Lyssnar in barnet. Barn tycker om att prata om det som upptar dem i stunden, vardagsnära saker. Att göra ordentliga överlämningar i de fall det byts socialsekreterare. Tydlighet; att stämma av med barnet inför ett möte vad som ska pratas om, syftet med mötet och vilka som ska delta samt om barnet har någon fråga som är viktig att belysa eller ta upp på mötet. Fråga barnet om hur barnet önskar att kontakten ska se ut, frekvens osv. Viktigt att skapa förutsägbarhet Att se över organisering av arbete i olika team och grupper. Mottag-Utredning-Barnsekr, Myndighet-Utförare Tid att bygga relation. Kan vi använda olika redskap, figurer eller barnanpassat annat material när vi träffar och har samtal med barn? Ett barn hade genom tejping fått syn på sig själv och sin egen situation. Att prata om mer vardagsnära saker inledningsvis. Att ta med sig det man inte har mandat att fatta beslut om och sedan återkoppla när det fattats beslut. förändringar
Exempel på förslag till förändringar Viktigt att stämma av med barnet hur de vill ha kontakt. Tex telefon, sms eller var träffar ska ske. Upprätta en dagordning inför möten där barnen kommer att vara med och kolla av med barnet om hen vill lägga till nåt. Möjliggör alltid tid för barnet att själv prata med barnsekreteraren en stund innan mötet ska ske. Utveckla arbetet med presentationer av familjehemmen på olika sätt, via tex bilder. Utveckla struktur och systematik för att kollegorna ska kunna delge varandra erfarenheter utifrån barnsamtal.
Vad vi lärt oss
Erfarenhetsutbyte Medarbetarna vid enheterna som genomfört modellen var med på ett seminarium för erfarenhetsutbyte Alla enheter vill fortsätta och ser intervjuandet som positivt och lärorikt Behöver anpassa frågorna mer beroende på barnets ålder och mognad, ev VAS skala med smileys Lägga till frågeområde vid behov Urval och förfrågan om medverkan behöver anpassas till lokala förutsättningar Tydliga instruktioner är viktiga Viktigt att följa upp förslagen till förändringar
Vad har vi lärt oss efter första året Viktigt med förarbete och förankringsarbete Tänka på att detta inte är en utvärdering av socialtjänstens arbete utan en modell för utveckling En del av arbetet för att öka delaktighet men inte hela arbetet De som är med tycker det är roligt och givande, både medarbetare och barn Viktigt att också se vad som fungerar bra De flesta förändringar kan genomföras av verksamheten, viktigt att följa upp.
Projektwebbsida www.grkom.se/vastermodellen
Kontakt Jeanette Olsson, Forskare Göteborgsregionen FoU i Väst Arbetsmarknad och Välfärd E-post: jeanette.olsson@goteborgsregionen.se Telefon: O734-223O79 www.goteborgsregionen.se
Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt.