Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 För hälso och sjukvårdsnämndens samlade ansvarsområde

2018-09-19 Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 För hälso och sjukvårdsnämndens samlade ansvarsområde

Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet... 6 1. God vård område... 7 1.1. Jämlik hälso- och sjukvård... 7 1.2. Hälsoinriktad hälso och sjukvård... 7 1.3. Personcentrerad hälso och sjukvård... 8 1.4. Säker hälso och sjukvård... 9 1.5. Tillgänglig hälso och sjukvård... 13 1.6. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård... 16 1.7. Effektiv hälso- och sjukvård... 17 2. Prioriterade områden... 18 2.1. Primärvård... 18 2.2. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård... 19 2.3. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne... 20 2.4. Förlossningsvård och kvinnors hälsa... 22 2.5. Psykisk hälsa... 22 Produktion... 23 En drivande utvecklingsaktör... 26 Digitalisering för framtidens hälso- och sjukvård... 26 Attraktiv arbetsgivare... 26 Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras... 26 Långsiktigt stark ekonomi... 28 KÖP AV VERKSAMHET... 30 LOV (Lagen om valfrihet) inom sjukvård... 30 Övrigt köpt vård... 31 Bilaga Uppföljning delår 2018, tabeller... 36 2

Sammanfattning Den medicinska kvalitén är god men det finns förbättringspotential inom exempelvis tillgänglighet. God vård område Jämlik hälso- och sjukvård Flera aktiviteter för ökad jämlikhet pågår, exempelvis inom hälsovalet pågår projekt som syftar till att etablera en metod som möjliggör redovisning av omotiverade skillnader i befintligt kvalitetsuppföljningssystem. Målsättningen är att ojämlikhet i vården ska synliggöras i ledningssystemet och succesivt följas och hanteras som en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Hälsoinriktad hälso-och sjukvård Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder fortskrider, exempelvis har Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention har tagit fram ett underlag för strukturerat arbetssätt kring ohälsosamma levnadsvanor på vårdcentral. Peroncentrerad hälso- och sjukvård Nationell patientenkät uppvisar varierade resultat. Resultat från senaste mätningen, avser akutmottagningar i Region Skåne, var bättre än genomsnittet bland de deltagande landstingen. Jämfört med föregående mätning uppvisar Skåne även en förbättring av indikatorerna. Årets resultat avseende den somatiska öppenvården är i samma nivå med riket. Resultatet för tillgänglighet och delaktighet var bättre än föregående mätning medan information och bemötande var något svagare. För slutenvården var Skånes resultat sämre än rikets och även sämre än senaste mätningen år 2016. Säker hälso-och sjukvård Förekomsten av trycksår minskar och andelen vårdrelaterade infektioner är oförändrad. Andelen personer med nutritionsproblem är fortfarande hög. Antalet uthämtade antibiotikarecept minskar och arbetet med ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer ska fortsätta. Målen, avseende användning av bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion samt penicillin V vid behandling av barn med luftvägsinfektion, är uppfyllda inom primärvården. Fler multisjuka äldre har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård jämfört med 2017 och 2016. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre har minskat under första halvåret 2018 jämfört med 2017. Antalet överbeläggningar samt utlokaliserade varierar inom förvaltningarna. Antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter fortsätter att öka på grund av underdimensioneringen. Arbetet med att öka patientens och närståendes delaktighet i det systematiska patientsäkerhetsarbetet pågår. Tillgänglig hälso-och sjukvård Andelen väntande inom 90 dagar har under perioden minskat till en första kontakt men framförallt till operation/åtgärd. Även antal patienter som har väntat mer än 90 dagar har ökat. På förvaltningsnivå ses en försämring framförallt i Sund. Till en första kontakt har 360 patienter och till operation/åtgärd har 800 patienter väntat mer än ett år. Antal anmälda för samordning har ökat med 31 procent, 66 procent samordnas till ordinarie utbud och 31 procent via vårdgarantiavtalen. Inflödet för det vårdutbud (besök) som rapporteras till den nationella väntetidsdatabasen uppvisar en minimal ökning på en procent. Fortsatt kapacitetsbrist framförallt på sjuksköterskor leder till brist på vårdplatser och operationskapacitet och fler som väntar till operation/åtgärd för både medicinskt högprioriterade och för medicinskt lägre prioriterade patientgrupper. Tillgänglighet till kataraktoperation inom vårdvalet är god, det finns kapacitet att ta emot patienter från andra landsting. Både inom regionen och i Södra sjukvårdsregionen pågår ett arbete för att se över och optimera kapacitet och kompetens. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Arbetet med att anpassa Region Skånes organisation för kunskapsstyrning efter den nya nationella modellen pågår. Hittills har 18 nationella programområden bildats med representanter från alla sjukvårdsregioner i landet. För att nå ut med bästa tillgängliga kunskap till det enskilda patientmötet 3

anpassas Region Skånes organisation för kunskapsstyrning. Flera regionala riktlinjer och vårdprogram har tagits fram och fastställs, exempelvis utredning och behandling av åderbråck (varicer), rehabilitering efter stroke, våld i nära relationer samt reviderade vårdprogram för osteoporos och fetmakirurgi. Flera direktöverföringar från datajournal till kvalitetsregister har tagits fram. Införandet av de nya läkemedlen sker i enlighet med de nationella rekommendationerna genom regionalt arbete med riktlinjer och strukturerat arbetssätt. Effektiv hälso- och sjukvård Arbetet med att mäta och följa upp effektivitet utifrån Socialstyrelsens definition har startats. Ur ett huvudmannaperspektiv där kvalitetsmått från flera nationella kvalitetsregister visualiserade i Vården i siffror visar att Region Skåne inom flera områden presterar över riksgenomsnittet till en kostnad, mätt i strukturjusterade kostnader, som ligger på en lägre nivå än de flesta andra landsting/regioner. Flera förbättringsarbete pågår inom verksamheterna med tydligt mål att åstadkomma högre kvalitet till lägre kostnader och till en förbättrad arbetsmiljö. Prioriterade områden Primärvård Arbetet med primärvårdens roll som första instans fortgår. Under period januari juni 2018 har andelen vårdkontakter och besök inom primärvården ökat med 2 procent respektive 1 procent i jämförelse 2017. Detta har dock inte påverkat primärvårdens andel av vårdkontakterna i Skåne. Primärvårdens ca 5.7 miljoner vårdkontakter ligger kvar på oförändrat 73 procent. Förberedelserna för införande av fast vårdkontakt är i gång. I dagsläget ser registreringen av patientens fasta vårdkontakt olika ut och det är oklart hur många som har fått en fast vård kontakt hittills. Införandet av den nya lagen om Samverkan vid utskrivning kräver ökad samverkan mellan olika interna och externa aktörer. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Vistelsetiden på akutmottagningarna som understiger 4 timmar är oförändrad jämfört med föregående år. Resultatet har under flera år pendlat mellan 60-70 procent med lägst måluppfyllelse på de största akutmottagningarna. Resultatet för januari augusti 2018 är 63 procent vilket är ungefär detsamma som för motsvarande period 2017 men lägre än 2016. Tillgängligheten till ambulanssjukvård ligger under det fastställda målet. För perioden januari till augusti 2018 ligger siffran på 83 procent vilket är något lägre än för motsvarande period 2017. Alla kommuner når dock måltal om en mediantid på högst 18 minuter. Mediantiden för hela Region Skåne är 9 minuter 38 sekunder (målet är högst 12 minuter). Andelen patienter med stroke som får trombolysbehandling under 40 minuter ökar. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Allt fler får sin cancerdiagnos efter standardiserat vårdförlopp (SVF) utredning. Skåne har varit framgångsrika att involvera primärvården i SVF arbetet och geo mappning visar att alla Skånes vårdcentraler remitterar SVF patienter i ett rimligt antal. Problem med tillgänglighet återstår för vissa utredningar samt operation/åtgärd. Tidsmålet från välgrundad misstanke till start behandling är oförändrat i jämförelse med förra året men förbättringar har skett inom några processer, exempelvis blodcancer och skelettsarkom, prostatacancer, gallvägscancer, äggstockscancer samt peniscancer. Fler får stöd av en kontaktsjuksköterska jämfört med förra året. Måluppfyllelsen avseende rehabiliteringsbedömning förväntas öka ytterligare under hösten. Förlossningsvård och kvinnors hälsa Tre av fem sjukhus uppfyller målet - att minst 95 procent föder på självvald förlossningsavdelning. Sus Lund ligger fortsatt långt från måluppfyllelse och hänvisade 14,8 procent av patienterna. De flesta som hänvisas från Lund omhändertas i Malmö vilket således är inom samma klinik vid Skånes universitetssjukhus. Den dominerande orsaken till att kvinnor hänvisas till annan förlossningsavdelning 4

är att antalet förlossningsrum inte räcker till. Arbete pågår för att effektivisera vårdprocesserna så att fler förlossningsrum frigörs snabbare. Med det ökande antalet förlossningar är det dock utmanande inom ramen för befintlig verksamhet att tillgodose behovet. Psykisk hälsa Arbetet med att öka patientens delaktighet fortgår. En nationell patientenkät för psykiatrin har genomförs under 2018. Arbetet utifrån Region Skånes Strategiska plan för psykisk hälsa 2017-2023 fortskrider. Kommunikationsplan är framtagen och arbetet med att göra planen känd pågår. Beslut om satsningar inom området psykisk hälsa som tagits under 2018 ligger till stor del inom planens riktning. Kvalitetsprojekt avseende införande och utvärdering av naloxen pågår. Standardiserade vårdförlopp inom psykiatrisk vård har påbörjats. 5

Inledning Region Skånes övergripande mål nöjda medborgare ska vara vägledande i allt som görs. För att nå detta mål ska alla verksamheter arbeta utifrån de strategiska målen; en serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet, en drivande utvecklingsaktör, attraktiv arbetsgivare samt långsiktigt stark ekonomi (Fig.1). De övergripande målen är styrande och omfattar alla verksamheter. En serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet I enlighet med Budget och verksamhetsplan 2018 ska hälso- och sjukvården i Region Skåne vara jämlik, hälsoinriktad, tillgänglig, kunskapsbaserad, personcentrerad, säker och effektiv. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens resultat inriktas på de övergripande målen som fastställs i Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018. Måluppfyllelse för delår 2018 avser framför allt god vård områden 1 : jämlik, personcentrerad, kunskapsbaserad, säker, effektiv, tillgänglig samt hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Förutom god vård områden följs även de prioriterade områden som ingår i Region Skånes Verksamhetsplan och budget 2018 med plan för 2019-2020 som beslutats av regionfullmäktige. Dessa är: primärvård, cancervård, förlossningsvård och kvinnors hälsa samt psykisk hälsa. Ovannämnda områden följs upp med ett antal uppföljningsindikatorer som är av särskild vikt för kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården. Samtliga uppföljningsindikatorer och målnivå beskrivs i detalj i Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) 2. Resultaten redovisas i Region Skånes Kvalitetsapplikation och Kvalitetsportal. För att få en samlad bild av hälso-och sjukvårdens kvalitet följs samtliga Region Skånes kvalitetsområden upp i Kvalitetsportalen. Varje kvalitetsområde innehåller resultat från flertalet indikatorer. Målsättningen är att resultaten för dessa indikatorer förbättras under året och på lång sikt ska måluppfyllelse nås i samtliga områden. Övergripande mål Samtliga Region Skånes kvalitetsområden ska ha en positiv utveckling och minst hälften av indikatorerna inom respektive område ska nå högsta målnivå 3 Den medicinska kvalitén är god men det finns förbättringspotential Målet, att samtliga Region Skånes kvalitetsområden ska ha en positiv utveckling och minst hälften av indikatorerna inom respektive område ska nå högsta målnivå, lanserades inför uppföljningen 2018. Målsättningen får i dagsläget betraktas som en stark viljeyttring. Mot den bakgrunden är det värt att betona att cirka 60 procent av parametrarna (83 av 141 indikatorer) uppvisar en positiv utveckling och/eller måluppfyllelse. Kvalitetsapplikationen innehåller både processmått och medicinska kvalitetsmått och vid uppföljning ur de perspektiven ses en positiv utveckling och/eller måluppfyllelse i cirka 60 procent i förstnämnda och cirka 80 procent i sistnämnda. Det stämmer väl överens med den nationella och internationella 1 God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader enligt Socialstyrelsen. 2 I Indikatorbiblioteket framgår respektive indikators nummer (Nr i IB), målnivå och mätmetod mm. Målnivåer avser Skånenivå. 3 I den regionala applikationen för kvalitetsuppföljning ska indikatorer inom respektive område nå högsta målnivån i 50 procent eller mer, det innebär att minst hälften av de ingående indikatorerna inom respektive område ska vara grönmarkerade. 6

bilden av att den medicinska kvalitén är god och att det finns förbättringspotential avseende exempelvis tillgänglighet. 1. God vård område God vård är ett samlingsbegrepp som visar vilka mål och kriterier som ska vara vägledande när man följer upp hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader enligt Socialstyrelsen. I tabellerna, i dokumentet, anges måluppfyllelse med grön färg om målet är helt uppfyllt, gul färg om delmålet är uppfyllt och röd färg om inget av målen är uppfyllda. 1.1. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 4 Övergripande mål Kunskapen om omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården och tandvården ska öka och riktade insatser ska minska dessa skillnader Patienter utsatta för våld i nära relationer ska identifieras och stöttas i högre grad än under 2017 Flera aktiviteter för ökad jämlikhet pågår Expertgrupper och sakkunniga har i samband med framtagande av Behovsrapporten 2018, ringat in indikationer på ojämlikhet inom sina respektive område. Inom Sjukvård Kryh pågår analysarbete för att identifiera omotiverade skillnader inom fem patentprocesser: diabetes, äldre, ledplastik, höftfraktur och endokardit. Under 2017 påbörjades ett projekt inom hälsovalet för ökad jämlikhet. Projektet syftar till att etablera en metod som möjliggör redovisning av omotiverade skillnader i befintligt kvalitetsuppföljningssystem. Målsättningen är att ojämlikhet i vården ska synliggöras i ledningssystemet och succesivt följas och hanteras som en del av den ordinarie verksamhetsutvecklingen. Arbetet följs av andra landsting, SKL, Socialstyrelsen och Myndigheten för vårdanalys. Införandet av det regionala vårdprogrammet våld i nära relationer fortsätter I mars 2018 fastställdes Region Skånes regionala vårdprogram mot våld i nära relationer. Vårdprogrammet är för närvarande i en implementeringsprocess där flera aktiviteter inom olika verksamhetsområden pågår, exempelvis har en lösning i journalsystemen utvecklats och driftsatts för en mer patient- och rättssäker dokumentation. Under hösten kliver flera pilotverksamheter, bl.a. psykiatrin, in i ett utvecklingsarbete som syftar till att vårdprogrammet nyttjas till sin fulla potential i patientmötet. 1.2. Hälsoinriktad hälso och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. 5 Övergripande mål Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska förbättras inom prioriterade grupper 6 4 https://www.socialstyrelsen.se/jamlikhalsa-vardochomsorg/jamlikvard 5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Region Skåne 6 Prioriterade grupper i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen samt Region Skånes Budget med verksamhetsplan och Uppdrag för hälsooch sjukvård 2018. 7

Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder fortskrider Strukturerat uppsökande arbete mot vårdcentraler i egen regi har bedrivits under delåret i syfte att uppmärksamma, såväl om arbete med levnadsvanor bedrivs i enlighet med uppdraget som hur det bedrivs. Besöken har även för avsikt att belysa verksamhetens arbete genom uppföljning av de aktuella indikatorerna. Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention har tagit fram ett underlag för strukturerat arbetssätt kring ohälsosamma levnadsvanor på vårdcentral. Skånes universitetssjukhus (Sus) har arbetat fram en modell för arbete med sekundärprevention efter hjärtinfarkt som bör spridas till andra verksamheter i Skåne. Inom Skånevård Kryh pågår aktiviteter inom flera verksamheter med syfte att informera patienten om levnadsvanor inför operatione i synnerhet om rökrihet inför operaton. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1707-1804 Utfall 2017 Utfall 2016 Andel rökare som slutat efter 12-14 mån ID0159 70% 50,4 51,4 55,8 Andel som deltagit i fysiskt träningsprogram, efter 12-14 mån ID0160 60% 54,8 54,5 55,9 Andel icke-rökare (T2D>18 år) ID0202 95% 81,5 81,4 61,3 Andel med rökstopp 3 mån efter stroke ID0207 80% 31,3 33 41,5 Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation - Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. 1.3. Personcentrerad hälso och sjukvård Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen samt individens förutsättningar, resurser och hinder. 7 Övergripande mål Patientens förtroende för hälso- och sjukvården ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras 8 Nationell patientenkät uppvisar varierade resultat Det övergripande målet mäts genom nationell patientenkät. Akutmottagningarnas mäts varje år. Resultat från senaste mätningen i Region Skåne kom i mars och var bättre än genomsnittet bland de deltagande landstingen. Jämfört med föregående mätning uppvisade Skåne även en förbättring av indikatorerna. Den somatiska öppenvården mäts vartannat år. Årets resultat är i nivå med riket. Resultatet för Tillgänglighet och Delaktighet var bättre än föregående mätning medan Information och Bemötande var något svagare. För slutenvården var Skånes resultat sämre än rikets och även sämre än senaste mätningen år 2016. Kartläggningen avseende indikatorer och uppföljning inom området barn i hälso- och sjukvården är genomförd Utifrån utvecklingsuppdraget avseende indikatorer och uppföljning inom området barn i hälso- och sjukvård har en kartläggning genomförts som ger underlag för den fortsatta inriktningen och avgränsningen av uppdraget. Arbetet för en mer personcentrerad vård pågår även inom ramen för den statliga överenskommelsen Patientmiljard Patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i, och ha tillit till, de beslut som tas. Inom ramen för den statliga överenskommelsen patientmiljard har arbete påbörjats kring s.k. patientkontrakt som är ett koncept i fyra delar; överenskommelse, fast kontakt, 7 Centrum för personcentrerad vård 8 Följs genom NPE nationella patientenkäten 8

överenskommelse om tid och sammanhållen plan. I sjukvårdsförvaltningarnas verksamhetsberättelser redogörs för pågående arbete för en alltmer personcentrerad vård. Införandet av vårdprogrammet enteral nutrition- vuxna dröjer Enligt hälso- och sjukvårdsuppdraget för 2017 skulle Vårdprogram enteral nutrition-vuxna implementeras och Remissinstans för enteral nutrition organiseras. Med remissinstanser samlas kompetens och erfarenhet inom området vilket skapar förutsättningar för ett patientsäkert, kunskapsoch erfarenhetsbaserat omhändertagande med effektivt använda resurser. Remissinstanser har ännu inte organiserats. Vårdform Tillgänglighet Information Bemötande Delaktighet Akutmottagningar 86,8 70,9 83,8 79,9 Somatisk specialistvård (öppen) 88,8 82,6 89,3 87,7 Somatisk slutenvård 85.8 77 82,2 80,7 Källa: Nationell patientenkät Flera aktiviteter för att uppnå en sammanhållen vård och omsorg för äldre har genomförts Det pågår ett omfattande arbete inom exempelvis Skånevård Kryh för en sammanhållen vård och omsorg för äldre. Samverkan mellan Skånevård Kryh, elva kommuner, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus har intensifierats. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Återinskrivning 1-30 dagar för äldre ID0091 >10% minskning/år 14,3 14,3 13,2 Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation - Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (hämtats, 2018-09-18) Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. 1.4. Säker hälso och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt och riskförebyggande arbete Patienter och närstående ska ses som viktiga aktörer i det systematiska patientsäkerhetsarbetet Förekomsten av trycksår minskar För att identifiera förekomsten av trycksår genomför Region Skåne årligen två punktprevalensmätningar. Syftet är att minimera risken för framtida patienter genom att skapa ett underlag till förbättringsarbete. Vid punktprevalensmätningen mäts hur många patienter som är i riskzonen, hur många som har trycksår samt vilka förebyggande insatser som görs. Den första mätningen gjordes våren 2012. Mätningen visade att 19 procent av patienterna inom Region Skånes vårdavdelningar hade ett eller flera trycksår. Vid vårens mätning var motsvarande siffra inom Region Skåne 12 procent. Detta innebär att resultatet har förbättrats med drygt 7 procentenheter sedan mätningarna startade. Det regionala delmålet dvs. att patienter med trycksår kategori 2-4 (allvarligaste) skall vara 4 procent uppnåddes i förvaltning Sund och Kryh samt Hälsostaden Ängelholm. Andelen vårdrelaterade infektioner är oförändrad 9

Vårdrelaterade infektioner är tillsammans med trycksår en av de största riskerna mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Region Skåne följer det nationella mönstret och det har totalt sett inte skett någon minskning av vårdrelaterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner har minskat från drygt 11 procent sedan mätningarna startade (2008), och har de senaste åren legat på i stort sett oförändrad nivå mellan 9 till 10 procent. Vid vårens punktprevalensmätning visade resultatet att drygt 10 procent av patienterna inom Region Skåne hade drabbats av en vårdrelaterad infektion. Målet för förvaltningarna är att andelen vårdrelaterade infektioner per sjukhus inte skall överstiga uppsatta mål som är för Skånes universitetssjukhus 8 procent, Centralsjukhuset Kristianstad 6 procent samt Helsingborgs lasarett och övriga sjukhus 4 procent. Vid vårens mätning klarade inget av Region Skånes sjukhus dessa mål. Andelen personer med nutritionsproblem är hög Region Skåne når inte upp till delmålet för riskbedömning avseende undernäring. Variationen inom och mellan förvaltningarna är stor. Andelen som riskbedömts är lägre än 2017 vilket kan förklaras av att uppföljningen från och med 2018 omfattar personer från 18 år i stället för som tidigare från 65 år. Delmålet för personer med ökad risk som har en vårdplan upprättad uppnås och är något högre än 2017. Andelen personer med nutritionsproblem är hög; i den slutna vården har 21 procent av riskbedömda personer från 18 års ålder, respektive 26 procent från 65 års ålder, ökad risk för undernäring. Resultatet är oförändrat jämfört med 2017. Ett aktivt tvärprofessionellt arbete på alla vårdnivåer och över huvudmannagränser krävs. Antalet uthämtade antibiotikarecept minskar och arbetet med ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer ska fortsätta Den ökande antibiotikaresistensen är starkt sammankopplat med överförskrivning av antibiotika. Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) arbetar för att minska risken med överförskrivning av antibiotika och vill bidra till en mer patientsäker vård. Antalet uthämtade antibiotikarecept fortsätter minska i Skåne och resultatet för senast aktuell tolvmånadersperiod är 328 recept per 1000 invånare. Dock ligger Skåne fortfarande näst högst vid en jämförelse mellan Sveriges län och uppvisar en lägre minskning än riket. Arbetet med en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna, enligt fastställd handlingsplan av Strama Skåne, måste fortsätta. Men för att bättre utvärdera om antibiotika används enligt gällande riktlinjer och för att arbeta vidare mot en klok antibiotikaanvändning krävs tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. De nödvändiga verktygen för detta håller på att tas fram i Region Skåne. Målet avseende användning av bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion är uppfyllt inom primärvården Andel bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion bör hos kvinnor 18-79 år vara låg. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 13 procent bredspektrumantibiotika, i primärvården var andelen 8 procent vilket innebär att målnivån uppfylldes väl. Målet avseende användning av penicillin V vid behandling av barn med luftvägsinfektion är uppfyllt inom primärvården Andel vanligt penicillin, penicillin V, som ofta används vid luftvägsinfektion hos barn bör vara hög. Resultatet för alla förskrivare i Skåne blev 74 procent, i primärvården var andelen 80 procent och det uppsatta målet uppfylldes. Fler patienter med ett eller fler läkemedel erhåller utskrivningsinformation från slutenvård Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens övergångar. Genom att patienten och mottagande vårdinstans tillhandahålls en utskrivningsinformation halveras den risken. Målet för 2018 var att andel patienter, med ett eller fler läkemedel som erhöll utskrivningsinformation från slutenvård, skulle uppgå till minst 70 procent. Andelen patienter vilka under januari till augusti har erhållit utskrivningsinformation är 72 procent (totalt 61 035). Sus, Kryh och Hälsostaden uppnår uppsatt målnivå 10

Fler multisjuka äldre har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård i jämförelse med 2017 och 2016 Målet är att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen patienter vilka under januari till augusti 2018 har erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård är 31 procent (3 394 läkemedelsgenomgångar), vilket är en ökning mot både 2016 (26 %) och 2017 (30 %). Kryh är den förvaltning som når uppsatt målnivå (51 %). I primärvården har det under januari till augusti 2018 genomförts 3291 läkemedelsgenomgångar, varav 2552 (78 %) i offentlig primärvård. Detta motsvarar uppskattningsvis 13 procent av målpopulationen på årsbasis. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar är i jämförbar nivå med föregående år. Den kvarstående låga nivån i slutenvården kan bero på ett minskat fokus på att genomföra läkemedelsgenomgångar; indikatorn är sedan 2014 inte kopplad till målrelaterad ersättning, vårdpersonal som tidigare genomförde läkemedelsgenomgångarna har nu ett bredare arbetsuppdrag, läkemedelsgenomgångar genomförs på andra målpopulationer och resurser har omfördelats till primärvård. Glädjande är dock att en förvaltning, Kryh, når upp till målnivån. En bidragande orsak till att mål inte nås i primärvården är att genomförda genomgångar inte alltid registreras med KVÅ-kod, vilken används vid uttag av data. I syfte att öka antalet läkemedelsgenomgångar har dialogmöten genomförts med förvaltningarna och en handlingsplan har upprättats. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre har minskat under första halvåret 2018 jämfört med 2017 Behandlingstrycket med olämpliga läkemedel till äldre ska enligt uppsatt mål inte överstiga 27 000 DDD per 1000 invånare som är 75 år eller äldre. Användningen av potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre i Skåne har minskat under första halvåret 2018 jämfört med 2017. Sett över längre tid och jämfört med genomsnittssiffror för hela landet uppvisar Region Skåne en mer uttalad minskning. Från januari 2018 är indikatorn olämpliga läkemedel till äldre ändrad, nya substanser har tillkommit mot föregående version, detta medför att även tidigare tidsperioders värden har fått uppdateras till den nya indikatorn i denna redovisning. Bakgrunden till den skånska nergången kan vara det strukturerade arbetet för att minska förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre. Årligen tas en Skånelista innehållande specifika rekommendationer för äldre fram. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt om läkemedel och äldre. Att läkemedelsgenomgångar genomförs bidrar till en minskning av förskrivningen av olämpliga läkemedel. Antalet överbeläggningar samt utlokaliserade varierar inom förvaltningarna Med resultatet 5,42 överbeläggningar i snitt per 100 disponibla vårdplatser för perioden januari till och med augusti 2018 nådde Sus inte målet om <1 för överbeläggningar. Målet nåddes inte heller av Kryh (5,2 %). Inom Sund har dock antalet överbeläggningar sjunkit något. Målet på <0,5 för andelen utlokaliserade patienter nåddes inte inom Sus och Kryh. Målet nåddes däremot inom Sund. Antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter fortsätter att öka Samtliga förvaltningar redovisar försämrade resultat avseende antalet överflyttningar av intensivvårdspatienter. Detta är ett utryck för att dimensioneringen av intensivvårdsplatser inte alltid motsvara behovet. 11

Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Utlokaliserade patienter ID0010 <0,5/100 vpl 1,1 Öppenvårdsantibiotika ID0011 320/1000 328 335 340 Fallriskbedömning för pat. 65 år och äldre ID0012 >79,5% 77,3 80,7 80,7 Vårdplan avseende fallrisk ska upprätts för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (sluten vård) för pat. 75 år äldre ID0013 >95% 88,7 88,3 86,6 ID0015 >50% 31 30 26,4 Riskbedömning avseende trycksår för pat. 65 år och äldre ID0021 >79,5% 77,5 80,8 79,9 Riskbedömning avseende undernäring för patienter 65 år och äldre ID0023 >79,5% 75,3 78,6 78,4 Andel orala opioider ID0027 >70% 74,2 73,2 71 Olämpliga läkemedel hos äldre ( >75 år) ID0028 <27 000 DDD/1000 26 575 27 552 29 940 Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion ID0049 <10% 13 13,6 13,3 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika ID0050 75% 74 73,3 68,8 Dokumenterad munhälsobedömning ID0126 >80% 62,7 68,6 68,3 Överbeläggning ID0128 <1/100 vpl 4,6 Överflyttning av intensivvårdspatienter ID0136 <1,5% 6,1 4 4,3 Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Vårdplan avseende undernäring för patienter 65 år och äldre med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning ID0223 >95% 85,2 84,2 82,8 ID0292 >95% 85,8 84,4 83,6 Utskrivningsinfo läkemedel 1 eller fler läkemedel ID0306 70% 72 69,5 64,4 Riskbedömning avseende undernäring för patienter 18 år och äldre ID0337 >79,5% 64,8 67,4 67,3 Vårdplan avseende undernäring för patienter 18 år och äldre ID0338 >95% 85 83,3 82,8 med ökad risk för undernäring enligt riskbedömning Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Säker hälso- och sjukvård 9 (hämtats, 2018-09-18). Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. Arbetet med att öka patientens och närståendes delaktighet i det systematiska patientsäkerhetsarbetet pågår Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659), SFS 2017:378 trädde i kraft den 1 januari 2018. Den väsentliga skillnaden jämfört med tidigare lagstiftning är att patient/närstående inte ska vända sig till IVO med klagomål utan i första hand direkt till den vårdgivare som har/hade ansvar för den vård och behandling som ärendet avser. Mot bakgrund av detta har Region Skåne tagit fram en vägledning till verksamhetschefer som stöd för att få en välfungerande och enhetlig klagomålshantering vilket är en central del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Klagomålshanteringen ska vara patient- och personcentrerad och tillgodose patienters och närståendes behov av att kunna anmäla klagomål och lämna synpunkter på vården på ett enkelt, enhetligt och säkert sätt. För att skapa samsyn kring klagomålshanteringen finns en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. 9 Förtydligande. Från januari 2018 är indikatorn olämpliga läkemedel till äldre ändrad, nya substanser har tillkommit mot föregående version, detta medför att även tidigare tidsperioders värden har fått uppdateras till den nya indikatorn i denna redovisning. 12

1.5. Tillgänglig hälso och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. 10 Övergripande mål Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska förbättras jämfört med föregående år Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården har inte, vid en sammantagen bedömning, förbättrats under perioden jan-aug 2018 jämfört med motsvarande period förra året. Andelen väntande inom 90 dagar har minskat för såväl väntande till besök (första kontakt) som väntande till operation/åtgärd. Andelen väntande inom 90 dagar har för besök minskat från 84 till 81 procent, och för operation/åtgärd från 73 till 69 procent. Även antalet personer som väntat mer än 90 dagar har ökat, framförallt till operation och åtgärd. Andelen personer som får tillgång till vissa undersökningar inom målsatt tid, såsom exempel gastroskopi, koloskopi och MR, har minskat något. Antalet patienter som samordnats för besök eller operation i annan verksamhet i syfte att hålla vårdgarantin har ökat. Tillgängligheten till besök har försämrats Andelen väntande till besök inom 90 dagar minskar Andelen väntande inom 90 dagar ska öka men har minskat från 84 procent under perioden jan-aug 2017 till 81 procent under jan-aug 2018. När det totala antalet väntande i slutet av augusti 2018 jämförs med augusti 2017, framgår att antalet som väntar på ett besök (första kontakt) har minskat med cirka 1700 patienter (medan det ökat på operationssidan, se nedan). För både besöken och operationerna har dock antalet som väntat mer än 90 dagar ökat. Ökningen är dock relativt liten på besökssidan (från 12 300 till 12 600 patienter). Antalet väntande som i slutet av augusti 2018 hade väntat mer än ett år på en första kontakt var 360 stycken. Tillgängligheten till besök försämras dock inte inom alla typer av vård. När augustisiffror för 2018 jämförs med augustisiffror för 2017 har andelen väntande inom 90 dagar till första kontakt förbättrats för 12 av 26 vårdutbud, medan den försämrats för 11 vårdutbud. För 5 av 14 vårdutbudsgrupper har andelen väntande inom 90 dagar till operation/åtgärd förbättrats, för 8 har den försämrats. Fler väntar till första kontakt/utredning Följande vårdutbud hade flest antal väntande > 90 dagar i slutet av augusti 2018: - Ögonsjukvård: drygt 2 000 patienter väntande > 90 dagar, 1 600 av dessa finns inom Vårdval ögonsjukvård där vissa enheter har väldigt god tillgänglighet och andra sämre. Vårdvalsenheter i både offentlig och privat vård ingår i ett regionalt samverkansprojekt. Genom införande av gemensam registrering kommer diagnosgrupper som får vänta längre att kunna identifieras i syfte att försöka jämna ut vänteläget. Man har även identifierat ett behov av förbättrad information till remittenter och patienter/medborgare. - Ortopedi: 1 700 patienter väntande > 90 dagar. Inga större förändringar om man jämför de senaste tre åren vilket tyder på att vårdutbudsförändringen, under våren då Aleris avtal avslutades och övergick till egenregi, inte påverkat. - ÖNH sjukvård: drygt 1 600 patienter väntande > 90 dagar. De flesta av dessa väntar i Sund (Helsingborg). På Skånenivå ses ett minskat inflöde men en ökning till Sus och till Sund. 10 Tillgänglighet i vården SKL 13

- Allmänkirurgi: drygt 1 600 patienter väntande > 90 dagar, huvuddelen på Sus. Inga större förändringar under de senaste åren. Inflödet under perioden är i stort oförändrat på Skånenivå, men till Sus ses en ökning. - Kvinnosjukvård, 880 patienter väntande > 90 dagar, huvuddelen på Sus. En ökning med 330 jämfört med föregående år. Kapacitetsbrist på läkare. På Skånenivå ses en minskning av inflödet, ökning ses till Sus. Den långvariga problematiken med lång väntetid för patienter till högspecialiserad bäckenbottenbedömning fortsätter, en svag förbättring under året, men fortfarande omhändertas knappt 35 procent inom vårdgarantins tidsramar. Det totala inflödet (för alla vårdutbud) på besökssidan uppvisar en minimal ökning Enligt Regional behovsmodell ses en minimal ökning (en procent) av totalt antal vårdåtaganden (remisser och egen vårdbegäran som leder till en första kontakt) om man räknar ihop alla vårdutbud som rapporteras till den nationella väntetidsdatabasen. Ökningar ses inte minst inom urologi (14 procent), mag- och tarmsjukvård och allmän internmedicin samt behandling BUP (ca 9 procent per vårdutbud). Den största minskningen av inflödet ses inom allergisjukvård (9 procent). All vanligare med ombokningar av en första kontakt, orsakade av verksamheterna Under perioden jan-aug 2018 har verksamheterna ombokat 14 600 besök jämfört med 12 000 föregående år (gäller de vårdutbud som rapporteras till SKL). Fortsatta utmaningar avseende följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök Region Skåne ligger långt från målet när det gäller följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök. 3 500 patienter fick sitt återbesök mer än tre månader efter medicinskt måldatum. För de som ännu inte fått någon tid väntar 19 000 patienter > 3 månader efter medicinskt måldaturm. 11 Tillgängligheten till operation/åtgärd har försämrats Andelen väntande till operation/åtgärd inom 90 dagar minskar Andelen väntande inom 90 dagar ska öka men har minskat från 73 procent under perioden jan-aug 2017 till 69 procent under jan-aug 2018. När det totala antalet väntande i slutet av augusti 2018 jämförs med augusti 2017, framgår att antalet som väntar på en operation/åtgärd har ökat med cirka 1390 patienter (medan det alltså minskat på besökssidan, se ovan). För både besöken och operationerna har dock antalet som väntat mer än 90 dagar ökat. Ökningen är större på operationssidan. Antalet som väntat mer än 90 dagar hade i augusti 2018 ökat med 1230 patienter jämfört med augusti 2017. Antalet väntande som i slutet av augusti 2018 hade väntat mer än ett år på en operation/åtgärd var 800 stycken. Ökningen av det totala antalet väntande och ökningen av de som väntat mer än 90 dagar är alltså större på operationssidan än på besökssidan, liksom det totala antalet patienter som väntat mer än ett år. Men inte heller på operationssidan är det så att tillgängligheten försämras för alla typer av vård. När augustisiffror för 2018 jämförs med augustisiffror för 2017 har andelen väntande inom 90 dagar till operation/åtgärd förbättrats för 5 av 14 vårdutbudsgrupper, medan den försämrats för 8. Det finns flera tänkbara orsaker till den försämrade tillgängligheten. Fortsatt kapacitetsbrist framförallt på sjuksköterskor leder till brist på vårdplatser och operationskapacitet. Kapacitetsbristen leder till längre väntetider för både medicinskt högprioriterade och för medicinskt lägre prioriterade patientgrupper. En förändring i registreringarna i operationsplaneringssystemet som säkerställer den 11 I uppföljningen ingår inte de återbesök som får en tid i handen, när dessa ingår (från och med årsskiftet) kan Skåne jämföras med andra landsting. 14

medicinska prioriteringen på regional nivå har använts under sommaren och ska vara obligatorisk från och med första oktober i år. På förvaltningsnivå ses en försämrad tillgänglighet framförallt i Sund. I början av året signalerades om för långa väntetider till operation av cancer i tarm och prostata på Sus. Medel avsattes som använts till extrasatsningar i såväl egenregi som till köpt vård i andra landsting. På Sus har även effektivisering av flödet för prostataoperationer bidragit till kortare väntetider, förändringarna har spridits till andra operationsförlopp. Några exempel på operationer där väntetiden, i slutet av augusti 2018, var lång är: sköldkörteloperationer - 375 av totalt 460 patienter har väntat > 90 dagar, varav 150 > ett år halsmandeloperation - 330 av totalt 670 patienter, framför allt barn, har väntat > 90 dagar hjärtsjukvården - 165 av totalt 290 patienter har väntat > 90 till den högteknologiska ablationsbehandlingen. Denna patientgrupp har ofta behov av akutsjukvård under väntetiden. Förutom väntande till operationer, så finns väntande till andra typer av åtgärder. En sådan åtgärd är neuropsykiatriska utredning. Nästan 1 900 barn väntar till en neuropsykiatriska utredning med en förväntad väntetid på nästan 3 år. Betydligt färre (365) vuxna väntar och med en förväntad väntetid på 16 månader. Det pågår arbete för att förbättra tillgängligheten till operation/åtgärder Tillgänglighet till kataraktoperation inom vårdvalet är god, det finns kapacitet att ta emot patienter från andra landsting. Det regionala operationsteamet fortsätter att operera patienter i dagkirurgi på sjukhus med lediga operationssalar, de stöttar även upp med kompetenser som saknas i olika operationslag. Både inom regionen och i Södra sjukvårdsregionen pågår ett arbete för att se över och optimera kapacitet och kompetens. Behovet av samordning av patienter för att hålla vårdgarantin har ökat Fler anmäls till samordning Under perioden jan-aug 2018 har drygt 19 300 patienter anmälts för samordning av ett besök eller en operation/åtgärd. Detta innebär en ökning med 31 procent (4 500) jämfört med motsvarande period 2017. Ungefär 66 procent (11 330) av patienterna har samordnats inom ordinarie utbud, 31 procent (5 250) via vårdgarantiavtalen samt 3 procent (440) via andra landsting. Antalet anmälda för samordning har ökat inom ortopedi, gynekologi, ÖNH sjukvård, kirurgi samt Vårdval hudsjukvård. Tillräckligt vårdutbud saknas framförallt för multisjuka patienter, barn och neuropsykiatriska utredningar. Tillgängligheten till flera typer av undersökningar har försämrats Fler väntar på gastro- och koloskopiundersökningar Antalet väntande till koloskopi har i augusti ökat med 500 jämfört med samma månad föregående år. Andelen väntande inom 90 dagar har under perioden minskat från 87 % till 82 %. Även andelen väntande inom 90 dagar till gastroskopi har minskat från 86 % till 78,5 %. Det totala antalet väntande är i stort sett oförändrat. Lång väntetid till röntgen- och klinisk fysiologiska undersökningar För att optimera väntetid till bedömningsbesök behöver väntetid till röntgenundersökningar och till kliniskt fysiologiska undersökningar, framförallt hjärtundersökningar, förbättras. Andelen väntande inom 30 dagar (regionalt måltal) till MR var under perioden jan-aug 2018 är något lägre (36 %) jämfört med motsvarande period föregående år (38 %). I slutet av augusti 2018 väntade drygt 10 000 patienter väntar på en MR-undersökning. Även här anges personalbrist som ett problem. Målet avseende telefontillgänglighet nås inte Resultatet för januari augusti 2018 är 75,4 procent vilket är en försämring jämfört med förra året. 15

Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Vistelsetid på akutmott. som understiger 4 timmar ID0068 >80% 63,1 62,7 64,6 Väntade inom 90 dagar, första besök ID0069 >95% 81,6 83,8 83,1 Väntade inom 90 dagar, operation/åtgärder ID0070 >95% 68,9 72,5 70,9 Telefontillgänglighet i primårvård ID0075 >95% 75,4 81,2 85,1 Läkarbesök inom 7 dagar i primärvård ID0076 >95% 90,5 90 90,3 Tillgänglighet MR, väntade inom 30 dagar ID0078 >80% 36,4 36,1 42,2 Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar ID0079 >95% 91,1 87,1 91,2 Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar ID0081 >80% 67,6 71,2 71,4 Följsamhet till medicinskt måldatum för genomförda återbesök ID0139 >70% 29,3 28,7 30,5 Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning ID0210 >80% 45 45,6 46,1 Tillgänglighet till vuxenpsykiatri ID0233 >60% 29,2 35,7 42,7 Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Tillgänglig hälso- och sjukvård (hämtats, 2018-09-18). Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. 1.6. Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt 12. Arbetet med att anpassa Region Skånes organisation för kunskapsstyrning efter den nya nationella modellen pågår För att skapa bättre förutsättningar för jämlik och god vård i Sverige införs nu en ny nationell modell för kunskapsstyrning som innebär mer samverkan mellan landsting och regioner. Hittills har 18 nationella programområden bildats med representanter från alla sjukvårdsregioner i landet. För att nå ut med bästa tillgängliga kunskap till det enskilda patientmötet anpassas Region Skånes organisation för kunskapsstyrning. Förändringarna som redan startat kommer att bli en viktig del i införandet av SDV (Skånes digitala vårdinformationssystem). Flera regionala riktlinjer och vårdprogram har tagits fram och fastställts Under våren och sommaren 2018 har ett flertal olika riktlinjer och vårdprogram tagits fram och fastställts. Exempelvis utredning och behandling av åderbråck (varicer), rehabilitering efter stroke, våld i nära relationer samt reviderade vårdprogram för osteoporos och fetmakirurgi. Flera direktöverföringar från datajournal till kvalitetsregister har tagits fram Skånsk kvalitetskraft, ett nätverk med representanter för 15 olika nationella kvalitetsregister, arrangerade för 12:e året i rad en kvalitetsregisterkonferens i april med rubriken Kvalitetsregister i kunskapsstyrningens tjänst. Projektet som arbetar med direktöverföring från datajournal till kvalitetsregister fortsätter. Under 2018 har automatiserad överföring tagits fram för ytterligare ett par kvalitetsregister. Införandet av de nya läkemedlen sker i enlighet med de nationella rekommendationerna Landsting och regioner har via den samverkansmodell för läkemedel som etablerades 2015 stärkt kunskapsstyrningen inom läkemedelsområdet. Samverkansmodellen är en del av den nya gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Nya läkemedel omfattas i större utsträckning av den nationellt samordnade processen för att öka jämlikhet och kostnadseffektivitet vid introduktion av nya läkemedelsterapier. Nationella rekommendationer införs i Region Skåne genom regionalt arbete med riktlinjer och strukturerat arbetssätt. 12 Socialstyrelsen God vård 2009 16

1.7. Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. 13 Socialstyrelsen beskriver effektivitet ur tre perspektiv: samhällsekonomiskt perspektiv, huvudmannaperspektiv och verksamhetsperspektiv. 14 Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, jämfört med andra EU länder, framstår den svenska hälso- och sjukvården som effektiv i termer av bl.a. hälsoutfall avseende förväntad livslängd och sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet mot insatta resurser i form av hälso- och sjukvårdsutgifter per invånare. 15 Vidgas kvalitetsbegreppet till att även omfatta medborgarnas förtroende framskymtar ett stort förbättringsområde. Arbetet med att mäta och följa upp effektivitet utifrån Socialstyrelsens definition har startats Utvecklingsprojekt inom koncernkontoret har startats i syfte att tydligt kunna mäta och följa upp effektivitetsperspektiven utifrån Socialstyrelsens definition. Målet är att verksamheter på olika nivåer ska kunna följa effektivitet på ett sakligt sätt. Samarbete inom detta område sker med såväl Socialstyrelsen som SKL. Ur ett huvudmannaperspektiv där kvalitetsmått från flera nationella kvalitetsregister visualiserade i Vården i siffror visar att Region Skåne inom flera områden presterar över riksgenomsnittet till en kostnad, mätt i strukturjusterade kostnader, som ligger på en lägre nivå än de flesta andra landsting/regioner. 16 Sett till kostnad per producerad DRG poäng i öppen sjukhusvård ligger Region Skånes kostnadsnivå även här lägre än riksgenomsnittet. Kostnaderna per producerad DRG poäng i sluten sjukhusvård är däremot avsevärt högre än i riksgenomsnittet, vilket indikerar information om var kostnadsökningstakten i huvudsak sker. 17 Verksamhetsperspektivet ger en blandad bild av effektivitet. Eftersom effektivitetsdefinitionen egentligen inte är omsatt i överenskomna indikatorer är det svårt att ge en rättvis uppföljning. Däremot finns det flera strukturella förutsättningar som syftar till att öka effektiviteten. Exempelvis finns det en beslutad strategi för förbättringsarbete med tydligt mål att åstadkomma högre kvalitet till lägre kostnader och till en förbättrad arbetsmiljö. 18 Vidare finns många goda exempel på projekt, initiativ och aktiviteter som i verksamheterna syftar till liknande ambitioner som uttalats i strategin för förbättringsarbete. Flera goda förutsättningar byggs upp i termer av både samarbetsavtal med kommunerna som rena infrastruktursatsningar på moderna fastigheter och informationsteknologi. Dessa moderniseringsprojekt kommer successivt förbättra förutsättningarna för att driva en effektiv vård, ur samtliga perspektiv. Dock kan mycket åstadkommas med en högre grad av fokusering på att genomföra prioriterade projekt som framförallt rör den nära vården. I detta avseende följer Region Skåne det nationella arbetet för en goda och nära vård som omfattar såväl kommunal vård, primärvård och viss sjukhusvård. Flera förbättringsarbete pågår inom verksamheterna Ur ett verksamhetsperspektiv finns det flera exempel att visa på. Hälsostaden, som startade som projekt, övergick under våren 2018 i förvaltning. Liknande konceptutveckling sker i andra delar av regionen utifrån de lokala förutsättningar som finns. 19 På klinisk nivå kan också Hälsostaden uppvisa goda resultat inom bl.a. områden som trycksår och medelvårdtid. Genom återskapandet av sjukhusstrukturer har flera sjukhusledningar tagit ett omtag och startar sjukhusövergripande förbättringsarbeten. På Helsingborgs lasarett finns det ett sjukhusövergripande strategiskt processarbete kring utnyttjande av slutenvårdsplatser. Flertal förbättringar av vårdprocesser och samverkan med primärvården och 13 Effektiv vård SOU 2016:2 14 Handbok för effektivitetsanalyser. Socialstyrelsen. 2014 15 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat. Socialstyrelsen. 2018 16 https://vardenisiffror.se/indikator?datefrom=2013-01-01&metadatameasure=ef665691-e7af-423b-aa70- aa2a901fb836&relatedmeasuresbyentry=keyword&relatedmeasuresbyid=kostnader-och-produktivitet&units=12&units=se 17 https://vardenisiffror.se/report/view?id=5b0274f5d4475b2174fda2fa#chapter2 18 Strategi för förbättringsarbete i Region Skåne 2016-2020 19 Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne som tecknats mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne 17

kommunerna har bidragit till en reducerad medelvårdtid vilket ökar tillgängligheten i slutenvården. På Lasarettet i Ystad görs satsningar på utbildning av samtliga chefer inom området systematiskt förbättringsarbete och fokus ligger på akuta processer. Med inspiration från standardiserade vårdförlopp inom cancerområdet har psykiatrin utvecklat standardiserade vårdförlopp för psykiatrisk vård med fokus på bedömningsprocesser för såväl barn- och ungdomspsykiatritrin som vuxenpsykiatrin. Inom Skånes universitetssjukvård (Sus) pågår flera förbättringsarbete. Exempelvis har elektronisk hälsodeklaration inför operation införts. Vidare har nya arbetssätt utvecklats på akutmottagningen för gruppen multisjuka äldre med biståndsbeslut. Denna grupp omhändertas nu snabbare genom samlade teaminsatser vilket gör att de kan återvända till hemmet/boendet inom 23 timmar och onödig inläggning undvikas. Stort fokus på produktionsplanering fortsätter likaså. Öppnande av en ankomstavdelning i Sus Lund som tar emot och förbereder patienter som ska opereras har effektiviserat vårdtider då patienterna inte behöver läggas in på vårdavdelning kvällen innan. 2. Prioriterade områden 2.1. Primärvård Övergripande mål Befolkningen ska i ökande grad kontakta primärvården som första instans vid behov av hälsooch sjukvård En hög andel av befolkningen ska ha en känd fast vårdkontakt i primärvården Arbetet med primärvårdens roll som första instans fortgår Under period januari juni 2018 har antalet vårdkontakter och besök inom primärvården ökat med 2 procent respektive 1 procent i jämförelse 2017. Detta har dock inte påverkat primärvårdens andel av vårdkontakterna i Skåne. Primärvårdens ca 5.7 miljoner vårdkontakter ligger kvar på oförändrat 73 procent. En möjlig orsaksförklaring till det är att psykiatrin har ökat antalet vårdkontakterna med 5 procent och besöken med 2 procenten medan somatiska specialiserade vården har ökat med 1 procent respektive 2 procent. Andelen besök inom primärvården har inte heller ökat. Under januari-juni var andelen 60 procent både 2017 och 2018. Förutom besök ökar även andra kontakttyper såsom videosamtal, telefonsamtal och indirekta kontakter som inkluderar brev och 1177: s mina vårdkontakter. Liknande trend finns även inom den somatiska vården. Standardiserade vårdförlopp (SVF) används idag brett för att vid tidiga symtom av misstänkt cancer starta en snabb utredning och behandling. Vårdcentralerna som första instans förväntas ha en nyckelroll att remittera in i respektive SVF och andelen av remisserna som inkommit från primärvård har ökat från 46,7 procent år 2017 till 51,7 procent under januari-juli 2018 samtidigt som remissflödet totalt sett ökar. Förberedelserna för införande av fast vårdkontakt är i gång Fast vårdkontakt inom all landstingsfinansierad öppenvården ska erbjudas alla patienter som begär det. Det kan vara en läkare eller annan vårdpersonal. Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt när det är nödvändigt för att tillgodose behovet av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. För alla personer som blir inskrivna i slutenvården och bedöms behöva insatser från socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård eller offentligt finansierad öppenvård utses en fast vårdkontakt. Detta enligt den nya lagen om samverkan vid utskrivning som började gäller 1 januari 2018. I dagsläget ser registreringen av patientens fasta vårdkontakt olika ut och det är oklart hur många som har fått en fast vård kontakt hittills. Arbetet med utvecklingsuppdrag Vårdcentralernas förutsättningar och ersättningsmodell fortskrider Inom det fleråriga projektet Hälsoval 2.0 fortskrider arbetet med förutsättningar och avtalsvillkor för vårdcentralerna enligt tidigare beslut i HSN. Det parallella uppdraget att anpassa skånska vården till 18

konsekvenserna av nationella utredningarna Effektiv vård och God och nära vård bidrar till komplexiteten i detta utvecklingsuppdrag. Införandet av den nya lagen om Samverkan vid utskrivning kräver ökad samverkan Införandet av den nya lagen har lett till att antalet SIP har ökat. Ett nytt arbetssätt krävs för att samverkan mellan olika aktörer ska utvecklas ytterligare. Inom exempelvis Kryh pågår flera aktiviteter för att, tillsammans med kommuner, uppnå en mer sammanhållen vård och omsorg för äldre. 2.2. Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Övergripande mål Tillgänglighet, kompetens och effektivitet inom akutsjukvården ska vara god Vistelsetiden på akutmottagningarna är oförändrad jämfört med föregående år Vistelsetiden på akutmottagningarna ska understiga 4 timmar för minst 80 procent av alla patienter. Resultatet har under flera år pendlat mellan 60-70 procent med lägst måluppfyllelse på de största akutmottagningarna. Resultatet för januari augusti 2018 är 63 procent vilket är ungefär detsamma som för motsvarande period 2017 men lägre än 2016. En bidragande faktor är att många patienter måste stanna kvar på akutmottagningen i väntan på ledig vårdplats. För att förbättra genomströmningen på akutmottagningen beslutade HSN i april 2018 att avsätta medel för att inrätta så kallade bedömningsplatser (observationsplatser) i anslutning till akutmottagningarna. Platserna är avsedda för patienter som behöver stanna en kortare tid för övervakning eller utredning. Det är för tidigt att se någon effekt på regional nivå men enligt uppgifter från bland annat SUS Malmö har andelen inläggningar på vanliga vårdplatser redan minskat. Tillgänglighet till ambulanssjukvård ligger under det fastställda målet Andelen patienter som nås inom 20 minuter av ambulans vid prio-1-larm ska uppgå till minst 90 procent. För perioden januari till augusti 2018 ligger siffran på 83 procent vilket är något lägre än för motsvarande period 2017. Orsakerna till detta är bemanningsproblematik under sommaren, framför allt i distrikt 1 (Malmö), lägre tillgänglighet av sjuktransporter via Skånetrafiken, närheten till sjukhusen i storstäderna samt fler transporter mellan vårdinrättningar relaterat till vårdplatser. Projektet Single responder 20 har påbörjats i distrikt 1 och kommer fortsätta framöver för att kunna utvärderas. Alla kommuner når måltal om en mediantid på högst 18 minuter. Mediantiden för hela Region Skåne är 9 minuter 38 sekunder (målet är högst 12 minuter). Andelen patienter med stroke som får trombolysbehandling under 40 minuter ökar Andelen patienter med stroke som behandlas med trombolys ligger högt i Region Skåne och tiden från ankomst till påbörjad trombolys fortsätter att minska och ligger nu mycket nära målnivån som är 40 minuter. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar ID0068 >80% 63,1 62,7 64,6 Tillgänglighet av operation av höftfraktur inom 24 timmar ID0081 >80% 67,6 71,2 71,4 Reperfusion vid STEMI/LBBB inom rekomenderad tid ID0153 >90% 75,8 71,1 70 Andel som väntar mindre än 1 timme till första läkarbedömning ID0210 >80% 45 45,6 46,1 Andel pat. som nås inom 20 min av ambulas vid prio 1 larm ID0211 >90% 83,1 84,8 81,3 Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart ID0269 <40min 43 47,5 50 Andel patienter med misstanke om svår sepsis som erhåller antibiotika inom en timme ID0303 82,4 84,7 83,2 20 Single responders, även kallade bedömningsbilar. Det är en i området stationerad personbil utan vårdplats som är bemannad med en ensam, erfaren ambulanssjuksköterska som kan göra en första professionell sjukvårdsinstans i lägen som inte bedöms som livshotande. 19

Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Akutsjukvård (hämtats, 2018-09-18). Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. 2.3. Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Övergripande mål Deltagande i screening 21 ska öka jämfört med 2017 Region Skåne ska leva upp till de nationella målen för standardiserade vårdförlopp Alla patienter med nydiagnostiserad cancer ska erbjudas en rehabiliteringsbedömning Allt fler får sin cancerdiagnos efter en SVF utredning Införandet av Standardiserade vårdförlopp, SVF, vid misstanke om cancer följer Region Skånes handlingsplan för 2018. De nationella målen för 2018 är redan uppfyllda och vi har nu 31 fungerade SVF i drift. Sedan 2015 har det startats 42 500 SVF i Skåne och 33 procent av dem hade cancer. I Skåne kommer under 2018 ca 6 000 personer, dvs. 75 procent av alla som får cancer, få diagnosen efter en SVF utredning. Det nationella målet är att 70 procent skall få sin cancerdiagnos via en SVF år 2020. SVF inom primärvården ett paradigmskifte Skåne har varit framgångsrika att involvera primärvården i SVF arbetet och geo mappning visar att alla Skånes vårdcentraler remitterar SVF patienter i ett rimligt antal. Man ser geografiska skillnader som troligen bottnar i generella olikheter i vårdkonsumtion i olika delar av Skåne. Den största vinsten med SVF införandet är att vi nu kan erbjuda en likvärdig och standardiserad utredning oavsett var man söker i Skåne samt att man snabbt blir omhändertagen av specialistvården vid allvarliga symptom. Enligt primärvårdsläkarna har det skett ett paradigmskifte. Problem med tillgänglighet återstår för vissa utredningar samt operation/åtgärd Inom specialistvården går utredningen från remiss till beslut om behandling fortare än före SVF införandet. Till några undersökningar är det fortfarande problem med tillgänglighet såsom MR och coloskopier. Det är problem med väntetider för alla typer av behandlingar, såsom läkemedel och strålning. Störst problem är väntetider till operation framför allt på grund av bristen på operationssjuksköterskor och vårdplatser. Insatser pågår i de tre förvaltningarna för att åtgärda denna brist på operationskapacitet. Tidsmålet från välgrundad misstanke till start behandling är oförändrat i jämförelse med förra året men förbättringar har skett inom några processer Måluppfyllelsen avseende tidsmålen var låg redan vid starten av SVF 2015. Ett stort förbättringsarbete har genomförts och genomförs dagligen i hela Skåne, i både privat och offentligt finansierad vård, för att förkorta väntetiderna, vilket har medfört förkortade tider så att det nu från start av ett SVF till behandling tar i mediantid 34 dagar. Totalt i Skåne klarar under januari till augusti 2018 ca 50 procent det nationella tidsmålet från välgrundad misstanke till start behandling. Det nationella målet är att 80 procent skall klara tidsmålen 2020. Totalt ses ingen stor förbättring mellan 2017 och 2018 men några processer utmärker sig positivt; Blodcancer och skelettsarkom klarar redan nu tidsmålen Prostatacancer har förbättrats från 28 till 45 procent Gallvägscancer från 23 till 54 procent Äggstockscancer från 32 till 53 procent Peniscancer från 26 till 67 procent 21 20

SUS har något sämre måluppfyllnad jämfört med Sund och Kryh, vilket framför allt beror på att de mest komplicerade utredningarna och behandlingarna sköts på Sus. De cancerprocesserna med lägst måluppfyllelse är livmoderhalscancer (11 %), njurcancer (19 %) och urinvägscancer (23 %). Extra insatser riktas nu mot dessa processer för att förbättra resultaten, men bristen på urologer är fortfarande ett problem i hela Sverige. Fler får stöd av en kontaktsjuksköterska jämfört med förra året Alla som får en cancerdiagnos skall få stöd av en kontaktsjuksköterska. Bedömningen är att detta sker i hela Skåne. Denna bedömning baseras på resultat i kvalitetsregister samt den under 2018 införda registreringen i SVF uppföljningen. Utbildning och information kring registreringen pågår så att måluppfyllelsen i registreringen kommer öka under hösten. Måluppfyllelsen avseende rehabiliteringsbedömning förväntas öka ytterligare under hösten Alla patienter med nydiagnostiserad cancer ska erbjudas en rehabiliteringsbedömning. Sedan februari år 2018 registreras detta och följs upp. Återkommande bedömningar av rehabiliteringsbehov är utgångspunkten för att rätt åtgärder sätts in i rätt tid. Utbildningar för kontaktsjuksköterskorna avseende rehabiliteringsbehovet, registrering och plan för cancerrehabilitering pågår så att måluppfyllelsen kommer öka under hösten. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Kontaktsjuksköterska vid cancer ID0242 >80% 65,5 1,8 0 AML ID0272 >80% 100 88,9 89,2 Huvud-halscancer ID0273 >80% 70,1 60,1 56,1 Matstrups- och magsäckscancer ID0274 >80% 32,3 36,6 32,1 Prostatacancer ID0275 >80% 45,3 28,3 31,4 Urinvägscancer ID0276 >80% 22,2 46,7 68,5 Lungcancer ID0277 >80% 26,5 22,9 24,3 Bröstcancer ID0278 >80% 45,2 48,1 56,8 Tjock- och ändtarmscancer ID0279 >80% 42,1 41 54,7 Malygna lymfom ID0280 >80% 44,8 36,7 36,7 AOS/DC ID0307 >80% 69,2 68,6 70,6 Bukspottkörtelcancer ID0308 >80% 35,6 31,9 22,6 CUP/DC ID0309 >80% 63,1 59,9 59,4 Gallvägscancer ID0310 >80% 54,2 22,6 23,8 Hjärntumörer ID0311 >80% 74,2 73,8 63,8 Levercancer ID0312 >80% 34,8 23,9 19,2 Hudmelanom ID0313 >80% 75,8 73,3 78,7 Myelom ID0314 >80% 75,8 68 83,3 Äggstockscancer ID0315 >80% 50,5 31,9 45,5 Analcancer ID0326 >80% 28,6 37,5 Skelett- och mjukdelssarkom ID0327 >80% 100 68,8 Sköldkörtelcancer ID0328 >80% 39,2 50 Testikelcancer ID0329 >80% 37,5 31,3 Peniscancer ID0330 >80% 66,7 25,8 Livmoderkroppscancer ID0331 >80% 50,9 36,6 Livmoderhalscancer ID0332 >80% 11,1 0 Njurcancer ID0333 >80% 18,2 25,5 Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom stipulerad tid ID0341 >80% 50,9 Andel pat. med cancerdiagnos som ingår i ett SVF- förlopp ID0342 70% 74,6 Tidig rehabbedömning till SVF pat. ID0343 80% 28,8 Buksarkom ID0391 80% 33,3 Neuroendokrina buktumörer ID0392 80% 100 Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Cancervård (hämtats, 2018-09-18). Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. 21

2.4. Förlossningsvård och kvinnors hälsa Övergripande mål Säker vård i samband med barnafödande - Gravida och födande kvinnor upplever tillgänglig, trygg och sammanhållen vård Tre av fem sjukhus uppfyller målet - att minst 95 procent föder på självvald förlossningsavdelning Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning, och hänvisning ska endast ske då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annat ställe. Målet är att minst 95 procent föder på självvald förlossningsavdelning. Tre av fem sjukhus uppnår målet. Helsingborgs sjukhus och SUS Malmö ligger sedan en lång tid tillbaka stabilt med god måluppfyllelse. Centralsjukhuset i Kristianstad har viss variation månadsvis men når målet totalt sett för perioden januari till augusti. Sjukhuset i Ystad har hänvisat 7,7 procent av patienterna till annan förlossningsavdelning vilket är något bättre jämfört med föregående mätperiod. SUS Lund ligger fortsatt långt från måluppfyllelse och hänvisade 14,8 procent av patienterna. De flesta som hänvisas från Lund omhändertas i Malmö vilket således är inom samma klinik vid Skånes universitetssjukhus. Den dominerande orsaken till att kvinnor hänvisas till annan förlossningsavdelning är att antalet förlossningsrum inte räcker till. Arbete pågår för att effektivisera vårdprocesserna så att fler förlossningsrum frigörs snabbare. Med det ökande antalet förlossningar är det dock utmanande inom ramen för befintlig verksamhet att tillgodose behovet. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Hänsvisning till annan förlossningsavdelning ID0263 <5% 5,8 6,1 6,2 Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Förlossningsvård och kvinnors hälsa. Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016 Indikator: Andel patienter i förlossning som hänvisas till annan förlosningsklinik utan medicinska skäl Sjukhus Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) <5% 4,5 3,6 4,7 Hälsingborgs lasarett (HBG) <5% 1,3 0,8 1,3 Skånes Universitetssjukhus Lund <5% 14,8 12,6 15,3 Skånes Universitetssjukhus Malmö <5% 1,7 2 1,4 Lasarett i Ystad <5% 7,7 8 10,2 2.5. Psykisk hälsa Övergripande mål De psykiatriska patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet Antal självmord ska minska, nollvision ska råda Barn med psykisk ohälsa, utvecklingsstörning och barn som far illa ska tidigt identifieras genom samverkan med socialtjänst och elevhälsa 22

Arbetet med att öka patientens delaktighet fortgår En nationell patientenkät för psykiatrin har genomförs under 2018 med ett annat upplägg än för tidigare enkäter. Det finns ännu inga publicerade resultat och det har identifierats problem med mätningen vilket kan leda till att det inte kommer att finnas några kvalitetssäkrade resultat att tillgå. Arbetet med Region Skånes handlingsplan för suicidprevention 2018-2022 har påbörjats med bland annat bemanning av deluppdragen Arbetet utifrån Region Skånes Strategiska plan för psykisk hälsa 2017-2023 fortskrider Region Skånes Strategiska plan för psykisk hälsa 2017-2023 fastställdes i december 2017. Förberedelser för inrättande av strategiskt råd pågår. Kommunikationsplan är framtagen och arbetet med att göra planen känd pågår. Beslut om satsningar inom området psykisk hälsa som tagits under 2018 ligger till stor del inom planens riktning. Kvalitetsprojekt avseende införande och utvärdering av naloxen pågår Samtliga planerade enheter/mottagningar, 23 st, har genomgått utbildning för utdelning av naloxon till målgruppen. 266 naloxonkit har hittills distribuerats till patienter. Standardiserade vårdförlopp inom psykiatrisk vård har påbörjats Arbete pågår i division psykiatri inom flera områden. Område ID nr Målnivå 2018 Utfall 1801-1808 Utfall 2017 Utfall 2016 Samordnad individuell plan för pat. med psykisk ohlsa ID0001 10 ökning/år -2,9 5,6 Tvångsvård ID0002 10 minsk/år -3,7 900,7 Suicideprevention - återbesök inom 8 dagar ID0009 >55% 56 54,9 54,7 Förskrivning av pregabalin ID0042 0 ökning -3,9-4,1 Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholproblem ID0045 >5% ökning/år -1,4 6,2 Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister BipoläR ID0054 >70% 2,1 2,7 Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister för ECT ID0055 >70% 13,5 15,8 Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister Psykos ID0056 >70% 0,9 3,4 Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besöke inom 30 dagar ID0079 >95% 91,1 87,1 91,2 Antal akutsökande på vuxenpsykiatriska akutmottagningar Källa: Region Skånes kvalitetsapplikation Psykisk hälsa (hämtats, 2018-09-18). Skånes resultat delår 2018 samt jämfört med 2017 resp. 2016. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018. Produktion Somatisk specialistvård inkl. Vårdval ID0222 Ingen ökning -13,2 Tillgänglighet till vuxenpsykiatri ID0233 >60% 30 35,7 41,4 Registsrering för orosanmälan enlig SOL IDO255 0 20 0 Nedanstående tabell visar utfall för all somatisk vård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juni. Palliativ vård har brutits ut från specialiserad sjukhusvård och särredovisas med underdelning på avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och palliativ sjukhusvård längre fram i denna rapport. 23

Somatik Slutenvårdsutfall Skånes Universitetssjukvård står för cirka hälften av den totala somatiska slutenvårdsproduktionen i egen regi medan KRYH och SUND står för knappt en fjärdedel var. Hälsostaden står för endast 3-4 procent. Sjukvårdsförvaltningarna har under uppföljningsperioden minskat antalet avslutade sjukhusvårdtillfällen jämfört med samma period 2017 förutom SUND, som redovisar en ökning. Uppföljningsperiodens producerade vårddagar har utslaget per sjukhusvårdtillfälle genomgående minskat jämfört med år 2017. Helårsutfall vid uppföljningsperiodens slut visar på regionnivå en minskning av såväl sjukhusvårdtillfälles- som vårddags- och patientvolym (unika individer) jämfört med helårsutfall vid motsvarande tidpunkt 2017. Närsjukvården Österlen AB i Simrishamn står för drygt 50 procent av antalet sjukhusvårdtillfällen i annan regi (ca 2-3 procent av all slutenvårdsproduktion) och knappt 70 procent av uppföljningsperiodens producerade vårddagar. I annan regi har antalet producerade vårddagar utslaget per sjukhusvårdtillfälle minskat något. Öppenvårdsutfall Antalet besök inom somatisk specialiserad vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juni ökat med 0,8 procent jämfört med samma period år 2017. Läkarbesök har minskat något medan besök till övriga yrkeskategorier ökat. Kvalificerade distanskontakter utan patientbesök har ökat med drygt 6 procent. Patientvolymen (unika individer) ökar totalt sett något på regionnivå. Helårsutfall vid uppföljningsperiodens slut är oförändrat avseende antalet besök medan helårsutfallet för antalet kvalificerade distanskontakter ökat. När det gäller lag- och LOU-reglerad vård i annan regi har ca 187 000 öppenvårdsbesök producerats, vilket är en minskning med ca 16 000 besök (knappt 8 procent) jämfört med samma period ifjol. Primärvård Period jan-juni 2017 Period jan-juni 2018 Avvikelse antal Avvikelse % Helårsperiod juli 16- juni 17 Helårsperiod juli 17- juni 18 Avvikelse antal Avvikelse % Sluten vård (antal) Vårdtillfällen (avslutade sjukhusvårdtf) 76 045 76 550 505 0,7% 151 011 148 961-2 050-1,4% Vårddagar (periodiserade) 395 272 378 570-16 702-4,2% 786 657 747 781-38 876-4,9% Unika individer 57 440 57 567 127 0,2% 102 758 101 038-1 720-1,7% Öppen vård (antal) Kvalificerade distanskontakter 113 912 120 965 7 053 6,2% 222 937 231 514 8 577 3,8% Besök 1 347 637 1 359 088 11 451 0,8% 2 600 511 2 600 985 474 0,0% varav läkarbesök 876 774 868 953-7 821-0,9% 1 693 384 1 679 259-14 125-0,8% varav övriga vårdgivare 470 863 490 135 19 272 4,1% 907 127 921 726 14 599 1,6% Unika individer 483 872 485 505 1 633 0,3% 648 527 650 478 1 951 0,3% Total somatisk vård (antal) Unika individer 491 918 493 428 1 510 0,3% 656 797 658 499 1 702 0,3% Nedanstående tabell visar utfall för all primärvård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juni Primärvård Period jan-juni 2017 Period jan-juni 2018 Avvikelse antal Avvikelse % Helårsperiod juli 16- juni 17 Helårsperiod juli 17- juni 18 Avvikelse antal Avvikelse % Öppen vård (antal) Kvalificerade distanskontakter 2 489 423 2 560 607 71 184 2,9% 4 798 050 4 956 620 158 570 3,3% Besök 2 753 786 2 768 515 14 729 0,5% 5 448 315 5 466 137 17 822 0,3% varav läkarbesök 895 542 901 990 6 448 0,7% 1 755 877 1 758 788 2 911 0,2% varav övriga vårdgivare 1 858 244 1 866 525 8 281 0,4% 3 692 438 3 707 349 14 911 0,4% Unika individer 702 306 715 701 13 395 1,9% 1 052 262 1 070 956 18 694 1,8% 24

Antalet besök på primärvårdsnivå är i stort sett oförändrat både för delårsperioden som helårsperioden jämfört med föregående år. Antalet unika individer ökar dock med knappt 2 % vilket är högre än befolkningsökningen för samma period. Antalet besök ökar på de privata vårdcentralerna medan de offentliga visar en minskning. Distanskontakterna främst för vårdcentralerna har däremot ökat med närmare 3 % för perioden. I juni månad 2018 var närmare 60 % av Skånes befolkning listade på en offentlig vårdcentral vilket är en minskning om 1 % andel. Befolkningsökningen var under samma period 1,4 %. Palliativ vård/ ASIH Nedanstående tabell visar utfall för all palliativvård/asih under perioden januari-juni ASIH/Palliativ vård Period jan-juni 2017 Period jan-juni 2018 Avvikelse antal Avvikelse % Helårsperiod Helårsperiod Avvikelse Avvikelse juli 16- juni 17 juli 17- juni 18 antal % Sluten vård (antal) Vårdtillfällen (avslutade sjukhusvårdtf) 1 718 1 618-100 -5,8% 3 366 3 236-130 -3,9% Vårddagar (periodiserade) 66 125 62 666-3 459-5,2% 128 063 126 109-1 954-1,5% Unika individer 1 426 1 372-54 -3,8% 2 121 2 058-63 -3,0% Öppen vård (antal) Besök 7 202 6 532-670 -9,3% 15 036 13 731-1 305-8,7% varav läkarbesök 1 187 1 097-90 -7,6% 2 450 2 296-154 -6,3% varav övriga vårdgivare 6 015 5 435-580 -9,6% 12 586 11 435-1 151-9,1% Unika individer 1 652 1 494-158 -9,6% 2 908 2 701-207 -7,1% Total ASIH/palliativ vård Unika individer 2 298 2 133-165 -7,2% 3 991 3 763-228 -5,7% ASIH har minskat antalet besök med drygt 700 jämfört med år 2017 vilket till viss del beror på färre inkommande remisser gällande punktinsatser i syd- och nordvästra Skåne. Minskningen av antalet vårddagar återfinns i huvudsak hos ASIH där antalet vårddagar minskat med 5,8 %. Större delen av minskningen återfinns i Helsingborg och Kristianstad. Även Lund och Hässleholm uppvisar en minskning. Palliativ slutenvård uppvisar en minskning motsvarande totalt 3,8 % och återfinns i alla enheter. Beläggningsgraden för ASIH uppgår efter juli år 2018 till 101 %, vilket är i nivå med år 2017. För palliativ vård är motsvarande siffra 86 %, vilket är en minskning med ca 1 % jämfört med år 2017. Medelvårdtiden för ASIH har minskat något föregående månad och uppgår per juli år 2018 till 59,7 dagar, vilket är en ökning med ca 2,1 dagar jämfört med år 2017. Medelvårdtiden för de palliativa enheterna har ökat med 1,3 dagar jämfört med år 2017 och uppgår efter juli år 2018 till 14,5 dagar. Psykiatri Nedanstående tabell visar utfall för all registrerad psykiatrisk vård avseende skåningar (ej såld vård) i såväl egen som annan regi under perioden januari-juni. Psykiatri Period jan-juni 2017 Period jan-juni 2018 Avvikelse antal Avvikelse % Helårsperiod juli 16- juni 17 Helårsperiod juli 17- juni 18 Avvikelse antal Avvikelse % Sluten vård (antal) Vårdtillfällen (avslutade sjukhusvårdtf) 5 444 5 687 243 4,5% 10 920 11 271 351 3,2% Vårddagar (periodiserade) 78 818 78 496-322 -0,4% 164 934 158 624-6 310-3,8% Unika individer 3 493 3 613 120 3,4% 5 928 6 011 83 1,4% Öppen vård (antal) Kvalificerade distanskontakter 24 383 35 369 10 986 45,1% 47 123 62 903 15 780 33,5% Besök 386 880 376 569-10 311-2,7% 750 527 737 576-12 951-1,7% varav läkarbesök 74 923 71 183-3 740-5,0% 148 367 139 778-8 589-5,8% varav övriga vårdgivare 311 957 305 386-6 571-2,1% 602 160 597 798-4 362-0,7% Unika individer 48 821 49 274 453 0,9% 64 292 64 615 323 0,5% Total psykiatrisk vård Unika individer 49 406 49 922 516 1,0% 65 018 65 394 376 0,6% 25

Slutenvårdsutfall Uppföljningsperiodens producerade vårddagar har utslaget per sjukhusvårdtillfälle minskat från 14,5 år 2017 till 13,8 år 2018 (4,7 procent). Patientvolymen inom slutenvård har ökat med 3,4 procent. Öppenvårdsutfall Antalet besök inom psykiatrisk vård (inklusive vårdvalsverksamhet) har under uppföljningsperioden januari-juni minskat med 2,7 procent jämfört med samma period år 2017. Patientvolymen inom öppenvårdvård har ökat med 0,9 procent och totalt för öppen- och slutenvård med 1,0 procent. En drivande utvecklingsaktör Digitalisering för framtidens hälso- och sjukvård Övergripande mål Användandet av de nationella e- Tjänsterna på 1177 Vårdquiden ska öka Förberedelserna för införande av Skånes digitala vårdinformationssystem (SDV) är i gång SDV kommer att innebära en gemensam, heltäckande modern digital plattform för hela vården med enbart en inloggning för medarbetaren. Införandet är en stor omställningen och kommer att prägla hela hälso- och sjukvården de kommande åren. Förberedelserna har påbörjats. Användningen av e-tjänster via 1177 varierar Regionalt sett är det 48 procent av Skånes invånare som någon gång har varit inloggade i e-tjänsterna och patienterna öppnar journalen vid 51 procent av alla inloggningar. På Sus, exempelvis, kan det konstateras att antalet inkomna ärenden via 1177 ökade med 20 % mellan 2016 och 2017 under perioden januari t.o.m. juni. Under motsvarande period mellan 2017 och 2018 fördubblades ökningen av inkomna ärenden. Digitaliseringen ökar och det finns en större medvetenhet bland patienter och medarbetare. Andelen listade invånare med konton på 1177 E-tjänster har ökat under rapporteringsperioden. I juli 2017 var andelen 39 procent och i juli 2018 är motsvarande andel 47 procent. Attraktiv arbetsgivare Den framtida kompetensförsörjningen ska säkras Kompetensförsörjningen är en av välfärdens stora utmaningar, i såväl Region Skåne som övriga landet. Bara genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne möta upp invånarnas behov, erbjuda den bästa vården och servicen, och locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig för att klara den framtida verksamheten. Fortsatt obalans för flertalet av yrkena, i synnerhet för sjuksköterskor Under våren tog respektive förvaltning fram sin förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsplan. Dessa planer är sedan basen för den regionövergripande plan som tagits fram. I årets plan finns statistik, 26

prognoser och analyser framför allt avseende de stora yrkesgrupperna inom hälso-och sjukvård men också ett mindre antal av övriga yrkesgrupper. I den gemensamma planen finns ett antal strategier att arbeta med för att säkra kompetensförsörjningen i ett längre perspektiv. Analysen visar på fortsatta obalanser för flertalet av yrkena. Brist råder framförallt på grundutbildade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom områdena medicin, kirurgi, onkologi, akutsjukvård, operation och psykiatri samt barnmorskor. Ett flertal insatser görs för att långsiktigt hantera bristsituationen exempelvis genom ökad volym utbildningsanställningar och utbildningsförmåner vid specialistutbildning, kliniskt basår, handledarutbildning, klinisk funktionsutbildning. Flera aktiviteter för att säkra den framtida kompetensförsörjningen pågår En del i att säkra den framtida kompetensförsörjningen är att ha en god genomströmning av studenter på lärosätenas sjuksköterskeprogram. Som ett led i detta påbörjades våren 2018 täta dialoger med Skånes tre lärosäten; Malmö universitet, Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet. Dialogerna mynnade ut i tre överenskommelser, en med respektive lärosäte, där lärosätena från hösten 2019 kommer att ha antagning till specifika orter där studenterna kommer att göra den största delen av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Malmö universitet - antagningsorter Malmö, Ystad och Trelleborg. Högskolan i Kristianstad - antagningsorter Kristianstad-Hässleholm och Helsingborg- Ängelholm. Lunds universitet antagningsort Lund-Landskrona Målsättningen är att den lokala anknytningen till sjukhusorterna ska ge studenterna en ökad trygghetskänsla under VFU-perioderna, att sjukhusen känner ett större ansvar för studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen och att lärosätena får en större genomströmning av studenter som kommer att kunna anställas i Region Skåne. Det saknas medicinska sekreterare men även undersköterskor Även bristen på medicinska sekreterare är stor och även undersköterskor är ett yrke som framöver väntas bli ett växande bristyrke. En stor kompetensutvecklingssatsning genomförs under 2018/2019 för undersköterskor, skötare och barnsköterskor inom Skånevård Sus och Sund. Utvecklingssatsningen är anpassat för både nyutbildade och erfarna medarbetare. Skånevård Kryh är igång med samma insats sedan tidigare. Tillsammans med utbildningsanordnare arbetar Region Skåne med att göra ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan (YH) om start för utbildning inom ambulanssjukvård och till specialisering av undersköterskor inom akutsjukvård, palliativ vård och psykisk ohälsa. Brist på specialistläkare inom ett antal områden Fortsatt brist råder vad gäller specialistläkare inom ett antal specialiteter, exempelvis inom allmänmedicin, psykiatri, klinisk patologi och radiologi. Under våren genomfördes den årliga läkarbemannings- och ST-undersökningen. Undersökningen ger en bild av läkarbemanningen samt en prognos för tillgången till läkare 5 respektive 10 år fram i tiden. Prognoserna används till kompetensförsörjningsplaner på olika nivåer samt som underlag för prioritering av specialiseringstjänstgöring mellan olika specialiteter. Den särskilda beredningsgruppen för ST inom allmänmedicin har under året fortsatt sitt arbete för att säkerställa nulägesbilden vad gäller tillgång till allmänmedicinsk kompetens, bedöma tillgång och behov av allmänmedicinsk kompetens i ett tioårsperspektiv samt ge förslag till åtgärder för att säkra tillgången till allmänmedicinsk kompetens på såväl kort som på lång sikt. En övergripande handlingsplan för kompetensmixplanering har utarbetats Rätt använd kompetens eller kompetensmixplanering, d.v.s. uppgiftsväxling mellan yrkeskategorier och införande av nya kompetenser, är insatser som krävs för att klara kompetensförsörjningen framför allt inom hälso-och sjukvård. Resurser ska frigöras för direkt patientarbete samtidigt som administration och vårdnära service i större utsträckning ska görs av annan personal än vårdpersonal. En övergripande handlingsplan för genomförandet har utarbetats i enlighet med Region Skånes budget och inriktningsmål. Arbetet med rätt använd kompetens pågår framför allt på enhetsnivå. En styrgrupp har 27

inrättats på regional nivå och har fokus på områden där särskilda insatser behövs och som också är prioriterade i andra sammanhang, t ex förlossningsvården. Internationellt kompetenscentrum för utlandsutbildade etableras Det finns en stor potential i att ta till vara kompetensen hos redan utbildade personer som kommer till Sverige från andra länder. Personalnämnden beslutade 2015 om ett introduktionsprogram för utomeuropeiskt utbildade personer med legitimationsyrken, för att stödja och korta vägen till den skånska arbetsmarknaden, ett s.k. Snabbspår. År 2017 tog Region Skåne beslut om att etablera ett Internationellt kompetenscentrum för utlandsutbildade. Syftet är att ytterligare tydliggöra erbjudandet för utlandsutbildade som vill arbeta inom Region Skåne och samordna den introduktion och den komplettering som krävs för att erhålla svensk legitimation. Flera satsningar inom utbildningsuppdraget Den skånska hälso- och sjukvården har tre uppdrag: att bedriva hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Utbildningsuppdraget ska säkerställa tillgången till rätt kompetens och det förs därför kontinuerlig dialog med de skånska lärosätena för att säkra Region Skånes tillgång till kompetens. Behovet av utbildningsplatser ökar från år till år liksom antalet utbildningsanordnare, och utmaningen att balansera hälso- och sjukvårdens olika uppdrag blir allt mer komplex. För att den praktiska delen av utbildningarna ska bli kvalitativt bra för både studenter och arbetsgivare är det av största vikt att det finns handledare i verksamheterna. Handledarna finns bland Region Skånes medarbetare, och de ska ha rätt kompetens och rätt förutsättningar för att klara uppdraget. Tillgången till handledare är av avgörande betydelse för framtida kompetensförsörjning. De praktikavtal som Region Skåne har med utbildningsanordnare ställer särskilda krav på handledning som en viktig del i den verksamhetsförlagda utbildningen. Ett flertal regionala kurser har genomförts med deltagare från olika yrkesgrupper och över förvaltningsgränserna. Diskussioner förs om att öka det interprofessionella lärandet genom att låta olika professionsutbildningar mötas under praktiken. Utvecklingen går från handledning av enskilda studenter i enskilda moment till att integrera lärandet på arbetsplatserna där studerande på olika nivåer och i olika program kan mötas i aktiviteter för att lära genom kliniskt arbete. Inhyrning av personal från bemanningsföretag Under närmare två år har landsting och regioner tillsammans arbetat med att minska beroendet av inhyrd personal. Målet är en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten för att värna patientsäkerhet, arbetsmiljö och ett kvalitetssäkrat utbildningsuppdrag. I Region Skånes hälso- och sjukvård har beroendet av inhyrd personal minskat, vilket gjort att kostnaderna för inhyrning stadigt minskade under 2017 och under de tre första månaderna 2018. Från och med andra kvartalet har dock kostnaderna för inhyrning av sjuksköterskor ökat markant vilket gör att de totala inhyrningskostnaderna, i jämförelse med januari augusti 2017, ökar trots en fortsatt minskning av inhyrning av läkare. I relation till den totala personalkostnaden är dock fortfarande Region Skånes totala inhyrningskostnad den lägsta av samtliga landsting/regioner i Sverige per halvåret 2018. Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes verksamheter finansieras av de skånska skattebetalarna. Verksamheter har en skyldighet att hushålla med skattemedlen på bästa sätt och ständigt arbeta för att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Alla förändringar ska vara finansierande innevarande år och får inte överstiga de budgetramar som angivits i plan år två och tre. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för all hälso- och sjukvård och tandvård för folkbokförda personer i Skåne. Kostnadsansvaret omfattar samtlig vård som är upphandlad, bedrivs i vårdval samt den förvaltningsdrivna vården inom Medicinsk Service och Hälsostaden. Nämnden ansvarar inte för kostnader för övrig vård i egen regi utan det ansvaret ligger på de tre sjukvårdsnämnderna. Ansvarsområdet omfattar också den större delen av kostnader för folkbokförda personer i Skåne som 28

vårdats utanför Skåne samt för kostnader i samband med asylsökande, papperslösa och kostnader förknippade med den nya patientrörlighetslagstiftningen. Vidare ansvarar nämnden för kostnaderna för läkemedelsförmånen, forskningsfrågor och läkarutbildning AT/ST/PTP. Finansieringen omfattar även olika typer av bidrag och riktade satsningar initierade nationellt eller regionalt i syfte att lyfta den skånska vården ur olika perspektiv. Finansieringen består förutom nämndens regionbidrag av externa intäkter i form av statsbidrag eller annan statlig ersättning. Ekonomiskt ingångsläge Hälso- och sjukvårdsnämnden erhöll dels kompensation vid årets ingång för LPIK och demografi och dels tillfördes nämnden särskilda satsningar beslutade av fullmäktige om totalt knappt 260 miljoner kronor. Av dessa är 100 miljoner kronor destinerade till vårdcentralerna. Dock var kostnadsposterna för vårdvalen inom specialiserad sjuk- och tandvård samt vårdvalen kopplade till den s.k. rehabiliteringsgarantin vid årets ingång inte finansierade i den tilldelade budgeten för nämnden. Då många av nämndens ansvarsområden är låsta i avtal och andra överenskommelser har det varit svårt för nämnden att minska sina kostnader på kort sikt. För de två förvaltningar som nämnden har driftsansvar för var ingångsläget för Hälsostaden också problematiskt då man tog med sig ett icke åtgärdat underskott från 2017 på 26,5 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med de två förvaltningar som nämnden har driftsansvar för prognostiserar ett underskott med 220 miljoner kronor kr för 2018. Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl driftsansvar Resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden tillsammans med de två förvaltningar som nämnden har driftsansvar för blev -1,3 miljoner kronor per augusti 2018 vilket är 24 miljoner kronor sämre än budget. I tabellen nedan visas resultatet för de tre delarna. För närmare information om förvaltningen Medicinsk service och Hälsostaden hänvisas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Resultatsammanställning (mkr) Hälso-och sjukvårdsnämnden Medicinsk Service Hälsostaden Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl förvaltningar Utfall Budget Diff Utfall Budget Diff Utfall Budget Diff Utfall Budget Diff motpart 1-3 201808 201808 201808 201808 201808 201808 201808 201808 Regionbidrag 9 469,7 9 469,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 9 469,7 9 469,7 0,0 Patient/trafikantavgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 6,4 6,4 0,0 6,4 6,4 0,0 Försäljning av verksamhet 133,4 113,4 20,0 0,0 0,0 0,0 324,1 325,0-0,9 137,3 118,5 18,8 Försäljning av varor och tjänster 8,2 9,8-1,6 1 139,9 1 132,2 7,7 130,8 144,9-14,1 1 060,9 1 080,1-19,2 Specialdestinerade statsbidrag 112,6 123,3-10,7 27,5 32,3-4,7 0,2 0,0 0,2 140,1 155,6-15,4 Bidrag och övr intäkter 211,9 175,4 36,5 285,9 291,5-5,6 7,0 7,7-0,7 225,3 185,9 39,4 Verksamhetens intäkter 9 935,8 9 891,6 44,2 1 453,3 1 455,9-2,6 468,5 484,0-15,5 11 039,7 11 016,1 23,6 Personalkostnader 0,0 0,0 0,0-770,4-792,5 22,2-236,3-239,3 3,0-1 006,7-1 031,8 25,1 Kostnader för inhyrd personal 0,0 0,0 0,0-6,6-4,3-2,3-3,0-2,4-0,6-9,6-6,7-2,9 Köp av verksamhet -7 143,4-7 105,2-38,1 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0-6 534,5-6 493,2-41,3 Material och tjänster -879,7-771,3-108,4-202,5-198,1-4,4-119,9-124,4 4,6-1 027,3-941,1-86,2 Läkemedel -1 508,4-1 545,4 37,0-4,9-3,8-1,1-50,0-48,4-1,6-1 557,8-1 591,9 34,2 Fastighetskostnader 0,0 0,0 0,0-93,7-91,0-2,7-31,5-34,6 3,1-125,2-125,6 0,4 Lämnade bidrag -428,5-469,0 40,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-413,2-448,1 34,9 Övriga omkostnader -32,0 0,0-32,0-279,0-317,0 38,0-34,9-24,2-10,8-332,7-317,4-15,3 Verksamhetens kostnader -9 992,0-9 891,0-101,0-1 357,1-1 406,7 49,6-475,6-473,4-2,2-11 006,9-10 955,7-51,1 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0-28,9-31,4 2,5-2,0-3,1 1,1-30,9-34,5 3,6 Verksamhetens nettokostnader -56,3 0,6-56,9 67,3 17,8 49,5-9,1 7,5-16,6 2,0 25,9-23,9 Resultat före finansiella poster -56,3 0,6-56,9 67,3 17,8 49,5-9,1 7,5-16,6 2,0 25,9-23,9 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,0 0,0-1,0-2,1-2,7 0,6-0,3-0,5 0,2-3,3-3,2-0,1 Finansnetto -1,0 0,0-1,0-2,1-2,7 0,7-0,3-0,5 0,2-3,3-3,2-0,1 Resultat efter finansiella poster -57,2 0,6-57,8 65,2 15,0 50,2-9,4 7,1-16,4-1,3 22,7-24,0 RESULTAT -57,2 0,6-57,8 65,2 15,0 50,2-9,4 7,1-16,4-1,3 22,7-24,0 Resultat Hälso- och sjukvårdsnämnden Resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden blev -57,2 mkr per augusti 2018, utfallet per budgetområde visas i nedanstående tabell. 29

HSN vårdområden KÖP AV VERKSAMHET Utfall 201808 LOV (Lagen om valfrihet) inom sjukvård Budget 201808 Avvikelse Utfall/ Budget Utfall 201708 Avvikelse Utfall jmf f.år Regionbidrag 9 469,7 9 469,7 0,0 8 740,9 728,7 SB Rehabiliteringsgarantin 44,3 43,3 1,0 44,1 0,2 SB Asylsökande & papperslösa 121,3 116,7 4,6 162,4-41,1 Summa Intäkter 9 635,3 9 629,7 5,6 8 947,4 687,8 Uppdrag FV-driven vård (anslag) -561,4-564,9 3,4-333,7-227,7 Hälsoval Skåne -3 147,3-3 074,6-72,7-2 950,4-196,9 Specialistvårdval inom sjukvård -449,3-350,5-98,8-447,9-1,3 Rehabiliteringsgarantin -114,7-95,7-19,0-119,9 5,2 Extern regi LOU, LOL, LOS -1 086,7-1 094,7 8,0-1 120,0 33,3 Andra landsting -318,3-261,7-56,6-254,0-64,3 Kostnader patientrörlighet EU vård -48,9-34,0-14,9-57,9 9,0 Asyl och papperslösa -91,6-116,7 25,1-145,5 53,9 Läkemedel förmån mm -2 447,6-2 486,5 38,9-2 236,3-211,2 Tandvård -544,0-561,1 17,2-495,9-48,0 AT/ST/PTP -390,7-411,8 21,1-361,7-29,0 FoU -183,6-190,2 6,6-183,8 0,1 Omstruktureringskostn nya sjukhusområden -29,4-33,3 3,9-29,7 0,3 Prioriterade områden -99,9-192,6 92,7-51,5-48,4 Övrigt H&S -179,1-161,4-17,7-239,7 60,6 Summa kostnader -9 692,5-9 629,7-62,8-9 028,0-664,4 Resultat -57,2 0,0-57,2-80,6 23,4 Hälsoval Skåne Nettokostnaden för ersättningarna inom Hälsoval Skåne blev 3 147 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med 2017 med ca 6,7 %. Prognosen för helåret är 4 623,3 miljoner kronor vilket är -11 miljoner kronor högre än budget. Största delen av budgetöverskridandet ligger inom rörliga ersättningarna till Vårdcentralerna, men även listningsersättningen ligger över budget till följd av den tidigare mycket starka befolkningsökning (ca 17 miljoner kronor). Ersättningen till vårdgivarna inom vårdval Psykoterapi och Multimodal smärtbehandling, den sk rehabiliteringsgarantin, ligger på en något lägre nivå än föregående år, dock prognostiseras ett budgetöverskridande för helåret med 34 miljoner kronor. Specialistvårdval sjukvård Nettokostnaderna för de fyra specialistvårdvalen inom sjukvård (grå starr, övrig ögonsjukvård, hudsjukvård samt LARO) blev 449 miljoner kronor vilket är en mindre ökning jämfört med samma period förra året. Resultatet innebär dock ett budgetöverskridande med nästan 100 miljoner kronor. Ett antal kostnadsreducerande åtgärder genomfördes inför årets revideringar av ersättningsvillkoren men en fortsatt stigande produktionsutveckling innebär att ingen effekt syns på resultatet. Prognosen för 2018 pekar på ett resultat -166 miljoner kronor jämför med helårsbudgeten. 30

Verksamhet i enlighet med LOU, LOL och LOF Primärvård: Kostnaden för ersättningar till vårdgivare verksamma enligt nationella taxan, allmänläkare och fysioterapeuter, ökade under årets första åtta månader jämfört med 2017 med ca +1,3 %, till 212 miljoner kronor, budget för perioden är 220 miljoner kronor. Somatik: Budgeten för privat upphandlad vård inom LOU och LOL är 783,9 miljoner kronor för år 2018. Utfallet jämfört med ackumulerad budget visar ett överskott med 12,0 miljoner kronor t.o.m. augusti 2018. Nettokostnadsutvecklingen är i stort sett oförändrad men en minskning med 0,4 % jämfört med år 2017. Ersättning till LOU-avtalen för både öppenvård och sluten vård minskar jämfört med föregående år. En bidragande orsak är att ett större avtal övergått i egen regi under året. Utbetald ersättning till vårdgivare med samverkansavtal fortsätter att minska. Något avtal har upphört under året. Några vårdgivare har sålt och överlåtit etableringen. I samband med detta minskar ofta produktionen och därmed kostnaden för hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtal inom vissa specialiteter kan även vara svårsålda vilket påverkar den totala produktionen. Vårdgarantiavtal: Under 2017 trädde nitton nya upphandlade vårdgarantiavtal i kraft. De nya avtalen har samma konstruktion som föregående avtal och saknar ekonomiska tak. Avtalen skall finansieras via minskade köp/kostnader från andra landsting. Avtalen har medfört att nettokostnader för hälso- och sjukvårdsnämnden tom augusti 2018 uppgår till 67,8 miljoner kronor vilket är 20,9 miljoner kronor högre än 2017 (46,9 miljoner kronor). Ökningen kan förklaras med att avtalen nyttjas i högre grad då tillgängligheten minskar och vården inte klarar av att uppfylla vårdgarantin. Nyttjandegraden av andra landsting av Region Skånes avtal har också ökat kraftigt sedan hösten föregående år. Psykiatri: Kostnaden för ersättningar till vårdgivare inom psykiatri upphandlade i enlighet med LOU eller verksamma enligt nationella taxan minskade under årets första åtta månader jämfört med 2016 med 5,5 %, till 85 mkr, vilket också är något under budget. Den enskilt största anledningen är att ett avtal med Capio upphört och övergått till egen regi. Ambulans: Utfallet 2018 t.o.m. augusti är 198,8 miljoner kronor för ambulanssjukvården. Nettokostnadsutvecklingen under året har minskat med 20,5 % vilket beror på att ett avtal avslutats i början av året och övergått i egen regi. Intäkterna från faktureringen för ambulanstransporter på uppdrag av andra landsting ligger på samma nivå som föregående år. Totalt antal uppdrag har minskat med 264 (2,1 %) uppdrag tom augusti jämfört med 2017. Det är prior 1 och prior 3 uppdragen som har minskat medan prior 2 uppdragen har ökat. Övrigt köpt vård Andra landsting De totala kostnaderna för köpt vård från andra landsting är 64,3 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Specialistvård: Nettokostnaden totalt för specialistvård har ökat med 36,9 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2017. Nettokostnaden för remitterad vård med anledning av patientens val har ökat med 10,1 Miljoner kronor och för remitterad vård med anledning av medicinska skäl och vårdgarantin har minskat med 17,2 Miljoner kronor. Framförallt kostnaden för köpt somatisk vård av medicinska skäl på SUS har minskat. Det handlar om en kostnadsreduktion på ca 16,9 Miljoner kronor. Vårdgarantipatienter: Nettokostnaden för vårdgarantipatienter har ökat med 1,8 Miljoner kronor för den offentliga vården och minskat med 1,6 Miljoner kronor för den privata vården. Psykiatrisk vård: Nettokostnaderna är 2,5 Miljoner kronor högre än föregående år. Primärvård: Nettokostnadsökningen har varit 23,1 miljoner kronor t.o.m. augusti. En ökning av kostnaderna för e-vård via Min doktor kan noteras. 31

Asylpatienter och papperslösa: Schablonersättningen från Migrationsverket baseras på hur många asylsökande som är boende inom Skåne per kvartal (utbetalningarna sker också kvartalsvis). Antalet asylsökande har under 2018 planat ut och schablonersättningen uppgår till 68 mkr per augusti vilket är en minskning jämfört med 2017 med 20 miljoner kronor. Samtidigt har också vårdkostnaden minskat för patientgruppen vilket gör att nettoutfallet har förbättrats och är -19 miljoner kronor (-53 miljoner f.år). Ersättningar för sk kostnadskrävande patienter (100.000 kr fallen) och för varaktig vård har till följd av minskad patientgrupp också minskat jämfört med förra året. Tack vare just dessa två typer av särskilda ersättningar från Migrationsverket så landar dock det totala resultatet på ett positivt netto på 29 miljoner kronor. EU vård Enligt patientsrörlighetsdirektivet har du som patient och medborgare i EU rätt att söka och få vård i annat EU land. Försäkringskassan ersätter patienten med den kostnad vården hade kostat om du fått den i ditt hemlandsting. Ersättningen bekostas av hemlandstinget. Den faktiska kostnaden har succesivt ökat och nådde toppen 2017 men har under 2018 minskat till följd av att en dom i förvaltningsrätten som kom strax innan årsskiftet 2017 inneburit att prisnivåerna för ersättning har stramats åt. Antalet ärende från Försäkringskassan om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat EU-land var under perioden 1 859 jämfört med 1 619 samma period 2017. Nödvändig vård 760 ärende (500) och den planerade vården 1 074 (1 119) varav 704 hyperhidrosbehandlingar (848). Det största antalet övriga ärende om planerad vård var under perioden ADHD, 129 ärende (100) samt ortopediska operationer, 50 (42) ärende. En ökning jämfört med 2017 ses när det gäller hjärtoperationer 35 ärende (13 ärende, helår 2017 24 ärende) Per augusti 2018 uppgår kostnaderna till knappt 49 miljoner kronor vilket ska jämföras med ett statsbidrag på 35 miljoner kronor för ett helår. Tandvård Inom ramen för det samlade uppdraget finansieras barn- och ungdomstandvård, tandvård enligt tandvårdsreformen och övrig tandvård med bland annat avtal med Malmö Högskola. Utfallet t.o.m. augusti 2018 är 544,0 miljoner kronor vilket är 17,2 miljoner kronor lägre kostnader än vad som är budgeterat (561,1 miljoner kronor). Resultatet per verksamhetsgren framgår av tabellen nedan. Det prognostiserade helårsresultatet bedöms bli 3,7 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Tandvård i Skåne Utfall Utfall 201808 201708 Avvikelse Barn och Ungdom 284,1 263,3 7,9% Ortodonti 78,9 72,7 8,6% Barn och Ungdom Övrig specialisttandvård 44,7 43,3 3,4% Tandvårds Ref 99 96,2 92,9 3,6% Övrigt 40,1 23,8 67,9% Summa Kostnader mkr 544,0 496,0 9,7% Det råder valfrihet inom allmän barn- och ungdomstandvård enligt LOV. Patienten/vårdnadshavaren väljer den vårdgivare som man vill lista sig hos och cirka 16 procent väljer annan vårdgivare än Folktandvården i Skåne AB (180831). Stora delar av kostnadsökningen under 2018 beror på att sedan 1 januari 2017, då tandvårdslagen ändrades, ingår även 20 och 21-åringar och sedan 2018 även 22-åringar i det fria vårdvalet som ger kostnadsfri och fullständig tandvård. Detta påverkar både allmän- och specialisttandvård. Ökningen av 32

antal listade barn fortsätter och är 2,5 % (0-19 år) jämfört med augusti 2017 vilket också påverkar kostnadsutvecklingen. Motsvarande ökning 2017 var 3,3 %. Ortodonti och övrig specialiserad barn- och ungdomstandvård: Urvalsfunktionen är upphandlad enligt LOU. Ersättningen är åtgärdsbaserad inom de olika specialistområdena. Aktivt arbete med att sänka urvalsprocenten har medfört en vändning av kostnadsutvecklingen under 2017. Under 2018 har nettokostnaden ökat med 6,2 miljoner kronor jämfört med motsvarande period 2017. Inom Tandvård enligt Tandvårdsreform 1999 utförs bl.a. nödvändig tandvård, F-tandvård och tandvård som led i sjukdomsbehandling enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. För patienten gäller valfrihet. F-tandvården är under uppbyggnad vilket medför att fler vårdtagare som är berättigade nås för varje år. Produktionen 2018 har ökat jämfört med 2017 och nettokostnaden var 96,2 miljoner kronor t.o.m. augusti. Läkemedel Kostnadsutveckling Bruttokostnaderna för läkemedel, förmåns-, rekvisitions- och smittskyddsläkemedel, har under janaugusti ökat med 10,3 % jämfört med motsvarande period 2017. Relaterad till befolkningsökning och åldrande befolkning finns dock en underliggande volym- och kostnadsökning för läkemedel. Det är dessutom viktigt att känna till att sidoöverenskommelser mellan landstingen, läkemedelsindustrin och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket innebär sekretessbelagda och i efterhand inkommande läkemedelsrabatter. Försäljningsdata i bruttopriser ger därför en felaktigt för hög bild av läkemedelskostnaderna, t ex för cancerläkemedel, hepatitläkemedel och vissa biologiska läkemedel inom främst reumatologi. Landstingen samarbetar nationellt kring ett ordnat införande för viktiga nya läkemedel och indikationer. Gemensamma protokoll för introduktion är en viktig faktor för att säkerställa en jämlik läkemedelsanvändning. Skåne ligger nu bland de fyra landsting som har lägst förmånskostnad för läkemedel per invånare. Nuvarande kostnadsökning understiger den prognostiserade såväl för läkemedelsförmånen som för totalkostnaden. För läkemedelsförmånen understiger den skånska kostnaden det specialdestinerade statsbidrag som Region Skåne erhåller från Staten. Kostnaden för cancerläkemedel ökar. Nya läkemedel och indikationer introduceras inom t ex hudcancer, lungcancer, njurcellscancer, blodcancer, prostata- och bröstcancer. Flera av de nya läkemedlen innebär ett nytt sätt att behandla cancersjukdomar; immunterapi. Området är under snabb utveckling, vissa läkemedel ersätter befintlig terapi medan andra erbjuder behandling där det inte finns någon att tillgå idag eller är tilläggs/kombinationsbehandling. Särskilt det senare medför naturligtvis tillkommande läkemedelskostnader. Tack vare ett aktivt arbete med introduktion av biosimilarer är kostnadsökningen mindre än volymökningen för TNF-hämmare. Inom området biologiska läkemedel tillkommer dock ett stort antal behandlingsalternativ som möjliggör behandling av allt fler patienter. En fortsatt introduktion av de nyare alternativen till Waran för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer gör att kostnaden för dessa läkemedel fortsatt ökar kraftigt. Att behandlingsgraden ökar är glädjande och helt i enlighet med nationella riktlinjer. Betydande kostnadsökning ses för de läkemedel vid sällsynta diagnoser som finansieras av HSN. Dessa läkemedel kan ha en årskostnad per patient på flera miljoner kronor och tillkommande patienter respektive läkemedel får därför en stor inverkan. Betydande kostnadsökningar ses också för läkemedel vid diabetes typ 2. Nya nationella riktlinjer ger högre prioritet än tidigare till nyare och mer kostsamma diabetesläkemedel. 33

Införande av valfrihetssystem (LOV) inom specialiserad vård har inneburit en ökande kostnad för berörda läkemedel. Kostnaderna för LOV-relaterade läkemedel har ökat med 6,6 % jämfört med 2017. I Skåne har det regionala läkemedelsarbetet med kunskapsstyrning i kombination med ekonomisk styrning lett till att de skånska kostnaderna för läkemedel som tidigare låg högt i jämförelse med andra landsting nu ligger betydligt lägre än i de flesta andra landsting. Från 2015 har dock ökningstakten stigit märkbart, såväl i Skåne som i andra landsting och detta har huvudsakligen väl motiverade orsaker som tillkomst av nya effektiva läkemedel. Den nationella processen för ordnat införande av nya läkemedel bidrar dessutom till snabbare introduktion. Avstämning mot budget För 2018 uppgår budgeten för läkemedelsförmån m m i Region Skåne till 3 729,7 miljoner kronor. Prognosen uppvisar ett överskott i förhållande till budgeterad nivå med 38 miljoner kronor dessutom visar prognosen för basläkemedel ett överskott på 11,4 miljoner kronor mot budget, medan kostnaderna avseende klinikläkemedel inklusive nationellt solidariskt finansierade klinikläkemedel uppvisar ett överskott med 17,2 miljoner kronor. Inom hälso- och sjukvårdsnämnden hanteras även läkemedel utanför förmånshanteringen, såsom smittskyddsläkemedel, preventivmedel till ungdomar, finansiering av läkemedel för sällsynta diagnoser enligt särskilda beslut samt kostnader för speciallivsmedel. Nettoprognosen för smittskyddsläkemedel ligger 25 miljoner kronor under budgeterad nivå. Prognosticerade kostnader avseende läkemedel för sällsynta diagnoser överstiger budget med 18 miljoner kronor. Störst orsak till detta är ny behandling av barn med spinal muskelatrofi. Övrigt (bl a satsningar på prioriterade områden och lämnade bidrag) I budgeten för 2018 avsatte regionfullmäktige 141 miljoner kronor till olika särskilda satsningar som bla skulle stimulera till en ökad tillgänglighet riktad mot vissa specialiteter. Dessa satsningar har under året blivit beslutade och verkställda av nämnden men alla kommer dock inte att få helårseffekter under 2018. Satsningar har under året bl a beslutats för förlossningsvård (inkl kvinnosjukvård), neonatalvård, akutsatsning, psykisk ohälsa samt en särskild kösatsning på dels dialysplatser och dels canceroperationer. Under posten H&S Övrigt finns många olika slags kostnadsposter. Det samlade utfallet uppgår per augusti till 179 miljoner kronor jämfört med en budget på 161 miljoner kronor. Det höga positiva budgetöverskottet beror mycket på att nämnden har haft en återhållsam inställning kopplat till den övergripande ekonomiska situationen inom Region Skåne. Man har varit försiktig med att belasta sjukvårdsförvaltningarna med ytterligare aktiviteter som kan var kostnadsdrivande på kort sikt även om de mer långsiktiga effekterna är positiva. Intern kontroll Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar systematiskt med intern kontroll för att säkerställa en effektiv och korrekt användning av tilldelade resurser och uppdrag. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium fungerar som arbetsgrupp tillsammans med ansvariga tjänstemän i arbetet med att utveckla såväl metoder och arbetssätt som kommunikationen kring densamma, för att intern kontroll ska bli ett kraftfullt verktyg för att säkerställa att de mål och aktiviteter som är beslutade får avsedd effekt. Nedanstående tabell visar den sammanvägda uppföljningen av interna kontroll planen för hälso- och sjuvårdnämnden och de två förvaltningarna som nämnden har driftsansvar för (medicinsk service och Hälsostaden). Viktningen av resultatet har baserats på andel av verksamhetskostnaderna. För närmare 34

information om den interna kontroll planen för förvaltningen Medicinsk service och Hälsostaden hän visas till respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. Skåne livskvalitet i världsklass Nöjda medborgare Plan för intern kontroll P U Nämnd/Förvaltning/Bolag Hälso- och sjukvårdsnämnden inkl förvaltning Medicinsk Service och Hälsostaden 1. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet 12 11 2. Drivande utvecklingsaktör 9 9 3. Attraktiv arbetsgivare 11 11 4. Långsiktigt stark ekonomi 15 15 a) Attesthantering inkl. behörigheter 6 8 b) Skattelagstiftning 9 9 c) Fakturering 9 8 d) Uppföljning av fastställd budget/plan 15 15 e) Bisysslor 11 9 f) Kompetensförsörjning 12 10 g) Upphandling 14 8 b) Verkställighet beslut 11 4 Skåne livskvalitet i världsklass Nöjda medborgare Plan för intern kontroll P U Nämnd/Förvaltning/Bolag Hälso- och sjukvårdsnämnden (78 HSN) 1. Serviceinriktad verksamhet med hög kvalitet 12 12 2. Drivande utvecklingsaktör 9 9 3. Attraktiv arbetsgivare 12 12 4. Långsiktigt stark ekonomi 16 16 a) Attesthantering inkl. behörigheter 6 b) Skattelagstiftning 9 c) Fakturering 9 d) Uppföljning av fastställd budget/plan 16 16 e) Bisysslor 12 f) Kompetensförsörjning 12 g) Upphandling 16 b) Verkställighet beslut 12 3 Tabellen visar det sammanvägda resultatet för HSN, Medicinsk service och Hälsostaden Tabellen redovisar HSN:s resultat 35

Bilaga Uppföljning delår 2018, tabeller Denna bilaga redovisar resultat för de olika kvalitetsområdena i Hälso- och sjukvårdsuppdraget 2018. Till varje kvalitetsområde finns övergripande mål i syfte att säkerställa vård av god kvalitet, där ett antal relevanta och mätbara uppföljningsindikatorers resultat redovisas, både indikatorer från uppdraget men även andra aktiva regiongemensamma indikatorer redovisas nedan. Nedan presenteras resultat hämtade från Region Skånes kvalitetsapplikation. Fetstilade indikatorer ingår i uppdraget 2018, för varje indikator anges mål och delmål. Utfall för vald period färgas orange när mål inte nås, gul när delmål nås och grön när mål nås och utfall ses över tid för vald period. Även förvaltningarnas och privat vårds utfäll redovisas i tabellen. I Region Skånes Indikatorbibliotek (IB) beskrivs samtliga indikatorerna och målnivåerna mer detaljerat. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Tabell 1. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård, avser perioden 1705-1804 Personcentrerad hälso- och sjukvård Tabell 2. Personcentrerad hälso- och sjukvård, avser perioden 1801-1808 Säker hälso- och sjukvård Tabell 3. Säker hälso- och sjukvård, avser perioden 1801-1808 22 22 Förtydligande från Enheten för läkemedelsstyrning. Från januari 2018 är indikatorn olämpliga läkemedel till äldre ändrad, nya substanser har tillkommit mot föregående version, detta medför att även tidigare tidsperioders värden har fått uppdateras till den nya indikatorn i denna redovisning. Olämpliga läkemedel till äldre DDD/1000 inv. och 75 år: 2018-26 575, 2017-27 552, 2016-29 940 36

Tillgänglig hälso- och sjukvård Tabell 4. Tillgänglig hälso- och sjukvård, avser perioden 1801-1808 Tillgänglig och effektiv akutsjukvård Tabell 5. Akutsjukvård, avser perioden 1801-1808 Högkvalitativ cancervård i hela Skåne Tabell 6. Cancervård, avser perioden 1801-1808 37

Psykisk hälsa Tabell 7. Psykisk hälsa,avser perioden 1801-1808 Övriga kvalitetsområden I denna bilaga redovisas resultat inom de övriga kvalitetsområden som har stort betydelse för hälsooch sjukvårdskvalitet. Dessa område är diabetes, hjärtsjukvård, stroke, palliativ vård somt äldre. Diabetes, primärvård Tabell 8. Diabetes, primärvård avser perioden 1705 1804 (hämtats 2018-09-18) Kvalitetsregisters data redovisas för perioden 1705 1804 Diabetes, slutenvård Tabell 9. Diabetes, slutenvård, avser perioden1705 1804 (hämtats, 2018-09-18). Kvalitetsregisters data redovisas för perioden 1705 1804 38

Hjärtsjukvård Tabell 10. Hjärtsjukvård, avser perioden 1705 1804 (hämtats, 2018-09-18). Kvalitetsregisters data redovisas för perioden 1705 1804 Stroke Tabell 11. Stroke, avser perioden 1705 1804 (hämtats, 2018-09-18). Kvalitetsregisters data redovisas för period en 1705 1804 Palliativ vård Tabell 12. Diabetes, slutenvård, avser perioden1705 1804 (hämtats 2018-09-18). Kvalitetsregisters data redovisas för perioden 1705 1804 Äldre Tabell 13. Äldre, avser perioden 1801-1808 (hämtats, 2018-09-18) 39