Forskningsförankra vården Vårdförankra forskningen Örebro läns landstings strategi för forskning och utbildning 2005-2009
Forskningsstrategi ÖLL s 2 INLEDNING... 4 VÄRDEGRUND... 6 VISION... 6 STRATEGI... 7 Profil... 7 Prioriterade forskningsområden... 7 Bassjukvård... 7 Högspecialiserad sjukvård... 8 Den samtida ohälsan... 9 Evidensbaserad vård - forskning, utveckling och utvärdering... 9 Utbildning... 10 Samverkan... 12 Skapa mötesplatser... 12 Samverkan i regionen... 12 Effektivare resursutnyttjande, styrning och uppföljning av forskning... 12 Extern finansiering... 13 Särskilda satsningar... 14 Jämställdhet... 14 Genusmedicinsk forskning... 14 Starka forskningsmiljöer... 14 Yngre forskare... 15 Utbildningens och forskningens hus... 15 Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet... 16 FÖRUTSÄTTNINGAR... 17 Örebro läns landsting... 17 Forskningens omfattning... 20 Forskningsproduktion... 22 Vetenskaplig kompetens... 24 Akademisk utbildning... 24 Forskningsinriktning... 24 Klinisk forskning i förändring... 25 Finansiering av medicinsk forskning allmänt... 25 Finansiering av forskning i ÖLL... 25
Forskningsstrategi ÖLL s 3 Omvärlden... 26 Forskningens plats i samhället... 26 Länet... 26 Regional utveckling... 27 Örebro universitet... 27 Andra universitet/högskolor... 29 Omgivande landsting... 29 Forskningssamverkan i övrigt... 29 Framtida utmaningar... 30 Politiska intentioner... 30 Hälsoutmaningar... 31 SAMMANFATTNING... 32
Forskningsstrategi ÖLL s 4 Inledning Örebro läns landsting (ÖLL) arbetar för länsinvånarnas välfärd, hälsa och trygghet och för länets utveckling. Verksamheten har sin grund i människors behov, krav och förväntningar. Landstinget styrs ytterst av länsinvånarna själva, genom allmänna politiska val 1. Arbetet i landstinget grundas på en humanistisk människosyn och respekt för människors lika värde 2. Hälso- och sjukvård är landstingets största verksamhetsområde. Den skall enligt hälso- och sjukvårdslagen bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Samma lag säger att landstingen och kommunerna skall medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor 3. För att landstinget skall kunna garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och även kunna fortsätta att erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla och rekrytera nya kompetenta medarbetare i en tid där stora pensionsavgångar och hårdnande konkurrens om arbetskraften hotar sjukvårdens personalförsörjning. Landstinget är en mycket stor och mångfacetterad kunskapsorganisation. Sedan lång tid tillbaka finns en forsknings- och utbildningstradition inom ÖLL. Under senare år har denna förstärkts genom tillkomst av universitetssjukhuset och universitetet. År 2001 omvandlades Regionsjukhuset Örebro till Universitetssjukhuset Örebro (USÖ). Örebro universitet invigdes 1999 från att tidigare ha varit högskola. Samverkan med Örebro universitet i forsknings- och utbildningsfrågor har ökat kraftigt och ytterligare potential finns i denna samverkan liksom i samverkan med kommunerna i länet och omgivande universitet/högskolor och landsting. Landstingets föregående forskningsstrategi sträckte sig över åren 2000-2004 och de mål som sattes har uppnåtts. Denna nya strategi omfattar nästkommande fem år, d v s 2005-2009. Forskningsstrategin presenterar först en vision som sträcker sig längre fram i tiden. Därefter 1 Medborgarmodellen. Örebro läns landsting 2003 2 Kvalitetspolicy för hälso- och sjukvården inkl tandvården. Örebro läns landsting 2003 3 HSL, 26 b
Forskningsstrategi ÖLL s 5 beskrivs en strategi med åtgärder för att fullfölja denna. Slutligen beskriver dokumentet de förutsättningar som finns för strategin. Örebro datum Namnteckning Landstingsfullmäktiges ordförande Namnteckning Forskningsnämndens ordförande Namnteckning FoU-chef
Forskningsstrategi ÖLL s 6 Värdegrund Landstingets arbete grundas på en humanistisk människosyn med respekt för människors lika värde. I forskningsstrategin innebär det att vi i alla led betonar jämställdhet och en etisk medvetenhet. Genus, social klass, etnicitet och ålder skall beaktas i forskning och vård. Vi ställer oss också bakom de regionala miljömålen för en ekologiskt hållbar utveckling. Vision Denna strategi omfattar åren 2005-2009 men vi vill också presentera en vision där vi fäster blicken längre fram än så för att få en kontinuitet i önskad utveckling. Vår vision kan enklast formuleras i orden: Forskningsförankra vården Vårdförankra forskningen Det innebär att all forskning och utbildning vid Örebro läns landsting i framtiden skall kännetecknas av att: den är klinisk och patientnära med hög relevans för ÖLL. ÖLL samarbetar med Örebro universitet och länets kommuner för att stärka den medicinska forskningen och utbildningen samt utvecklingen i regionen. forskare finansierade av ÖLL har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma. ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen. ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälso- och sjukvård inom landstinget.
Forskningsstrategi ÖLL s 7 Strategi Profil Den medicinska forskningen inom Örebro läns landsting skall fortsatt vara klinisk och patientnära. Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar och metoder spänner över specialitets- och yrkesgränser. Skilda kompetenser kan berika varandra i denna forskning. Klinisk och patientnära syftar inte enbart på den medicinska sjukvården utan innebär att forskningen i landstinget fokuserar på befolkningens behov av hälsa och välfärd. De forskare som finansieras av landstinget bör vara kliniskt förankrade. Med det menas att de inte bör verka fristående från landstingets verksamhetsområden utan hämta sina frågeställningar ur och avlämna sina resultat till verksamheten, vare sig det handlar om medicinsk forskning, handikappforskning eller folkhälsovetenskap. När tillgång till grundforskningsresurser behövs sker det genom samarbete med etablerade och bärkraftiga forskarmiljöer vid Örebro universitet eller andra universitet. Prioriterade forskningsområden Bassjukvård Den medicinska forskningen inom Örebro läns landsting tar ett tydligt sikte på bassjukvård. Med bassjukvård avses medicinsk handläggning av sjukdomar, som sköts inom den kommunala vården, primärvården eller länsdelssjukvården. Bassjukvård utgör också ca 90 % av verksamheten vid de svenska universitetssjukhusen, där spetskompetens finns och dit de mest komplicerade fallen remitteras. Tillgången till forskare med hög kompetens inom klinisk patientnära forskning, inklusive laboratoriemedicin, epidemiologi och statistik, är nödvändig för att utvärdera faktorer av betydelse för diagnostik, prediktion av sjukdomsförlopp/sjukdomskonsekvenser och behandlingsresultat inom bassjukvården. Ålders- och genusmedicinska aspekter har stor betydelse i det sjukdomspanorama som bassjukvården omfattar. Bassjukvård omfattar även frågeställningar inom prevention, omvårdnad, arbetsterapi och audionomi, vilket understryker vikten av att stimulera multiprofessionell och mångvetenskaplig forskning med
Forskningsstrategi ÖLL s 8 utgångspunkt i den kliniska vardagen. Vetenskaplig samverkan mellan olika yrkeskategorier bör därför stimuleras. Åtgärder - Medverka i etablering av forskarskolor i klinisk patientnära forskning och vård-värdeomsorg vid Örebro universitet. - Medverka vid etablering och utveckling av forskarutbildningskurser inom det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet. - Tillskapa särskilda forskningsanslag för ÖLL-anställda avsedda för tvärprofessionell forskning inom bassjukvård. - Tillse att kunskap om forskning från bassjukvård sprids till anställda i hälso- och sjukvården. Högspecialiserad sjukvård Förmågan att erbjuda högspecialiserad sjukvård 1 till länets invånare och till andra patienter ger Universitetssjukhuset berättigandet som regionsjukhus. Genom detta garanteras och ökas kompetens och intäkter, i takt med att behovet av köpt specialistsjukvård minskas. Forskning och utveckling är nödvändigt för att kunna bedriva högspecialiserad sjukvård, dels för att bibehålla och utveckla verksamhetens kvalitet, dels för att skapa trovärdighet och dra till sig attraktiv kompetens. Specialiteter som bedriver högspecialiserad vård bör också ha en stark forskningsverksamhet där en helhetssyn på människan beaktas. Åtgärd - Inrätta tidsbegränsade tjänster som forskningsledare med handledarkompetens och handledarerfarenhet inom den högspecialiserade vården. Tjänsterna skall kombinera handledarskap och egen forskning med klinisk tjänstgöring och ha ett tydligt uppdrag att stärka forskningen, inklusive den mångvetenskapliga forskningen, inom den högspecialiserade vården. 1 Begreppet högspecialiserad vård används idag som en allmän benämning på sjukvård som är forskningsnära, nyskapande, modern, investeringstung eller på annat sätt intar en framskjuten position i vården, vanligtvis med ett behov av resurskoncentration som följd. Det är dock inte definierat i författningstext Vi har valt att se högspecialiserad vård som sjukvård som samordnas till en enhet med en sjukvårdsregion (regionsjukvård) eller riket (rikssjukvård) som upptagningsområde. Högspecialiserad sjukvård kartläggning och förslag. Ds 2003:56.
Forskningsstrategi ÖLL s 9 Den samtida ohälsan Med samtidens ohälsa avses s.k. livsstilssjukdomar såsom övervikt, typ 2 diabetes, alkoholmissbruk, kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL), kroniska smärttillstånd samt andra sjukdomar som inte har en naturlig förklaring i det nuvarande biomedicinska paradigmet utan måste förstås i förhållande till faktorer i patientens omgivning. Andra exempel är utbrändhet, elöverkänslighet och kroniskt trötthetssyndrom. Patienterna söker inte sällan bot och lindring i alternativa behandlingsmodeller med varierande vetenskaplig grund. Trots detta svarar dessa sjukdomar för en betydande del av samhällets kostnader för hälsooch sjukvård, sjukskrivning och sjukpensionering. Forskning om samtidens ohälsa kräver ett mångvetenskapligt perspektiv och involverar precis som forskningen om bassjukvård, olika vetenskapliga discipliner, yrken och sektorer i samhället. Samhällsvetenskaper och forskning om miljöpåverkan blir en viktig ingrediens, liksom ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen om livsstil och miljö bör kopplas till frågan om befolkningens hälsa. En samverkan med patient- och brukarorganisationer är också önskvärd. Vid Örebro universitet finns idag god kompetens inom många områden som berör den samtida ohälsan. På samma sätt som för bassjukvård bedöms Örebro läns landsting tillsammans med Örebro universitet därför ha goda förutsättningar att ytterligare stärka forskningsområdet samtidens ohälsa. Åtgärder - Etablera ett forskningsprogram tillsammans med Örebro universitet och kommunerna i länet vad gäller samtidens ohälsa. - Etablera en gemensam forskningsledarfunktion inom området. - Tillse att forskningsmedel avsätts för mångvetenskapliga projekt som syftar till att öka kunskapen om samtidens ohälsa. Evidensbaserad vård - forskning, utveckling och utvärdering Utvecklingsverksamhet är ett verksamhetsansvar och ansvaret för detta åligger varje förvaltning. Idag sker forskning, utveckling och utvärdering i de flesta FoU-enheter i landstinget. Utredningar och rapporter som publiceras i egna skriftserier eller i icke referee-
Forskningsstrategi ÖLL s 10 granskade tidskrifter är viktiga för verksamhetsutveckling och ofta en ingång till mer vetenskaplig forskning. Utvecklingen av den evidensbaserade medicinen utgör en ytterligare dimension i nivån mellan forskning och utveckling. Den evidensbaserade verksamheten skall omfatta och genomsyra hela landstingets hälso- och sjukvård. All sjukvård bör bedrivas i enlighet med bästa evidens vilket ytterligare betonas i det tiopunktsprogram för att stärka den kunskapsbaserade hälso- och sjukvården som Sveriges kommuner och landsting tagit fram 2004 1. En förutsättning för att kunna arbeta enligt ett evidensbaserat synsätt är kunskap om ett vetenskapligt förhållningssätt och hur den evidensbaserade medicinen fungerar. I landstinget verkar Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro CAMTÖ för att genomföra sådana projekt och för att sprida den evidensbaserade kunskapen ut i sjukvårdsorganisationen. Åtgärder - Stärka CAMTÖ i dess arbete att sprida forskningsresultat till hälso- och sjukvården. - Etablera möjligheter till forsknings- och utvecklingsprojekt med anknytning till evidensbaserad medicin som både kan ingå i en forskarutbildning men även vara fristående projekt. Utbildning Sverige behöver en utökad läkarutbildning för att kunna upprätthålla landets hälso- och sjukvård, både med avseende på kvantitet och på kvalitet. Dagens läkarutbildning är i behov av förnyelse. Örebro universitet och Örebro läns landsting arbetar gemensamt för att skapa en ny läkarutbildning. Denna läkarutbildning är nyskapande i förhållande till tidigare utbildningar och bygger på några viktiga principer där ledorden är hela människan, bassjukvård, vetenskaplighet, möten och kommunikation, samhällsuppdrag, reflektion och förståelse samt relevans. Vid Örebro universitet utbildas ett flertal yrkeskategorier som gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom landstingets verksamheter. Flertalet av dessa utbildningar regleras i ramavtal mellan landstinget och universitetet. Avtalet beskriver bl. a hur universitetet och landstinget 1 Ett program för att stärka den kunspapsbaserade/evidensbaserade hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting. SK 2004/1072, Lf 0691/04.
Forskningsstrategi ÖLL s 11 arbetar med en gemensam pedagogisk organisation där den verksamhetsförlagda utbildningen finansieras av universitetet. ÖLL Övergripande kontaktperson Studierektorer en per förvaltning ÖU Prefekt IVO Studierektorsråd Adjungerade kliniska adjunkter Kliniska lektorer Lärarkollegium Bilden beskriver de tjänster som ingår i den pedagogiska organisationen och deras tillhörighet inom utbildningen. Modellen för den samverkande pedagogiska organisationen för klinisk utbildning skall kunna användas inom de flesta utbildningar som innehåller verksamhetsförlagd utbildning. Åtgärder - Genomföra fortsatt satsning på etablering och uppbyggnad av medicinskt vetenskapsområde vid Örebro universitet. - Arbeta för att läkarutbildningen i Örebro etableras och bygger på de principer som beskrivs i ansökan om examensrätt. - Tillse att en enhetlig modell för den verksamhetsförlagda utbildningen inrättas för alla landstingets verksamheter och utbildningssamordnare. Modellen skall reglera villkoren för den verksamhetsförlagda utbildningen och vara kvalitetshöjande.
Forskningsstrategi ÖLL s 12 Samverkan Skapa mötesplatser Då universitetet och ÖLL har gemensamma intressen i utvecklingen av det medicinska vetenskapsområdet bör mötesplatser på olika nivåer skapas. Idag finns den medicinska sektionsnämnden med företrädare för universitet, ÖLL och kommuner. Mellan universitet, ÖLL och kommuner finns också gemensamma intressen inom medicin och vård. Dessa frågor bör utvecklas ytterligare. Åtgärder - Tillse att ett gemensamt mötesforum för universitetsledning och landstingsledning skapas. - Tillse att ett gemensamt mötesforum för personalansvariga i ÖLL och universitetet skapas. - Tillse att ett gemensamt FoU-råd från universitetet, ÖLL och länets kommuner skapas. Samverkan i regionen Inom Uppsala-Örebroregionen finns idag ett FoU-råd. Samverkan i forsknings- och utbildningsfrågor bör stärkas ytterligare i regionen. Effektivare resursutnyttjande, styrning och uppföljning av forskning Sedan 2003 arbetar Örebro läns landsting enligt medborgarmodellen som innebär att förtroendevalda politiker företräder länsinvånarna och fastställer mål och ramar för verksamheten. Politikerna utvärderar också om verksamheten är ändamålsenlig och följer upp om de uppsatta målen nås och behoven tillgodoses 1. Forskningsnämnden leder, samordnar, prioriterar och följer upp landstingets insatser för forskning. Nämnden ansvarar för landstingets bidrag ur anslaget för forskning samt ur 1 Medborgarmodellen. Landstingets politiska organisation. Örebro läns landsting, 2003.
Forskningsstrategi ÖLL s 13 anslaget för forskningsstipendier 1. Ett väl sammanhållet koncerntänkande i forskning och utbildning är en förutsättning för bästa möjliga utnyttjande av befintliga resurser. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Regionalpolitiska nämnden och Forskningsnämnden skall inom ramen för landstingsbudgeten göra överenskommelse med respektive förvaltning om förväntad produktion 2. Genom dessa överenskommelser kan en bättre samordning av forskningsarbetet inklusive dess stödresurser ske. Åtgärd - Utarbeta riktlinjer för årliga överenskommelser med berörda förvaltningar angående forskningens kvalitet och kvantitet samt genomföra årliga förhandlingar avseende dessa. Extern finansiering Konkurrensen om forskningsmedel från externa anslagsgivare är mycket hård varför den externa anslagstilldelningen är ett mått på forskningens kvalitet. Endast forskning som bedöms ha mycket hög kvalitet kan räkna med tilldelning. Vår målsättning är att öka andelen extern finansiering till 50 % av den totala summan som används för forskning inom ÖLL (exkl. anslagen till det medicinska vetenskapsområdet vid ÖU). För att nå detta kan det komma att krävas stödfunktioner som hjälper forskare vid utarbetande av strategiska ansökningar. Åtgärd - Tillse att system för stöd till ansökningar om externa forskningsmedel skapas. 1 Landstingets reglemente 2003-5. 2 Regler för ekonomiskt ansvar och befogenheter för Örebro läns landsting 2004.
Forskningsstrategi ÖLL s 14 Särskilda satsningar Jämställdhet Landstinget skall verka för att kvinnor och män bereds samma möjligheter att ägna sig åt forskning. ÖLL skall också verka aktivt för en jämn könsbalans i rekrytering av doktorander, post-doc tjänster och övriga FoU-tjänster samt i de organ som beviljar anslag till forskning. Åtgärd - Tillse att aktiviteter genomförs som underlättar för anställda inom ÖLL att oavsett kön påbörja forskning, genomgå forskarutbildning samt fortsätta forska efter disputationen. Genusmedicinsk forskning Klinisk forskning har bedrivits, och bedrivs, i huvudsak på män och med manliga aspekter på sjukdom. ÖLL skall aktivt verka för att forskning även skall bedrivas utifrån kvinnliga aspekter på sjukdom och ohälsa. Åtgärder - Tillse att särskilda forskningsmedel avsätts för projekt som syftar till forskning på kvinnliga aspekter av sjukdom och ohälsa. - Tillse att genusmedicinska perspektiv redovisas vid ansökan om forskningsmedel från Örebro läns landsting. Starka forskningsmiljöer Starka forskningsmiljöer är nödvändiga för att skapa legitimitet och erhålla externa anslag. Särskilda insatser bör tillskapas för detta. En stark forskningsmiljö innefattar en eller flera forskningshandledare, forskare på post-doc nivå samt doktorander och har goda anslag och hög vetenskaplig produktion. Det är viktigt att de starka forskningsmiljöerna genomsyras av ett innovativt arbetssätt och tillämpar mångvetenskap.
Forskningsstrategi ÖLL s 15 Åtgärd - Tillse att ett antal starka forskningsmiljöer stimuleras och stärks. Yngre forskare Medelåldern för forskarstuderande ökar hela tiden. Detta skapar svårigheter för forskaren att genomföra en forskarkarriär med att uppnå docentur och bedriva egen handledning. Yngre personer måste stimuleras att se forskning som ett attraktivt fält att arbeta inom, att kunna fullgöra sin forskarutbildning och att kunna fortsätta med forskning efter disputation. Åtgärd - Tillse att forskningsmedel avsätts för anställda som påbörjar forskarutbildning inom fem år efter yrkesexamen. Utbildningens och forskningens hus Forskning inom det medicinska vetenskapsområdet bedrivs idag av anställda både vid Örebro läns landsting och vid Örebro universitet. Gemensamma mötesplatser och lokaler för att hålla samman och gemensamt utveckla forskning och utbildning saknas. Avsikten är därför att skapa ett nytt medicinskt campusområde i anslutning till sjukhuset. Detta område skall vara universitetets samlingsplats för forskning och utbildning inom det medicinska vetenskapsområdet. Det specifika kännetecknet för byggnaden, som har arbetsnamnet Utbildningens och forskningens hus, är att den skall utgöra en plats för utbildning och forskning inom det medicinska vetenskapsområdet för Örebro universitet tillsammans med Universitetssjukhuset. Huset ska finansieras av statliga medel för läkarutbildningen. De studenter och forskare som kommer att nyttja dessa lokaler har i övrigt sin huvudsakliga gärning förlagd till kliniker och enheter inom USÖ och andra förvaltningar inom landstinget. Byggnaden, som endast byggs under förutsättning att Örebro Universitet startar läkarutbildning, avses att inrymma lokaler för undervisning och forskning samt därmed sammanhängande administration, som för närvarande inte finns tillgängliga vid Universitetssjukhuset och Örebro universitet.
Forskningsstrategi ÖLL s 16 Forskarutbildningens betydelse för ledarskapet Utmaningar som hälso- och sjukvården står inför förutsätter en förnyelse av organisation och ledarskap, vilket i sin tur nödvändiggör en systematisk kunskapsutveckling och omvärldsbevakning för hälso- och sjukvårdens ledning. Ledning och organisation av en kunskapsintensiv och utvecklingsinriktad verksamhet som landstingets bör omfattas av ett kritiskt förhållningssätt och dynamisk kunskapssyn som tar tillvara nya landvinningar inom hälso- och sjukvården. Förutsättning för utveckling av det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet och i ÖLL är därför att stor hänsyn tas till forskarutbildning och forskningserfarenhet vid tillsättning av högre chefsposter.
Forskningsstrategi ÖLL s 17 Förutsättningar Örebro läns landsting Den politiska organisationen i Örebro läns landsting. Sedan 2003 finns en särskild politisk forskningsnämnd med ansvar för forskning och akademisk utbildning i ÖLL. Forskningsnämnden ansvarar för att de medel landstinget satsar på forskning används på ett optimalt sätt och arbetar för att stärka forskning och utbildning i landstinget.
Forskningsstrategi ÖLL s 18 Forskningsnämndens uppdrag Forskningsnämnden skall följa utvecklingen av forsknings- och utvecklingsfrågor inom landstinget. Forskningsnämnden skall härvid ansvara för ledning, samordning, prioritering och uppföljning av landstingets insatser för forskning utveckling av det medicinska vetenskapsområdet tillsammans med Örebro universitet och länets kommuner att kunskap inhämtas om den medicinska forskningen ur ett nationellt och internationellt perspektiv samt att denna kunskap tillämpas för utveckling av forskning i landstinget att samarbete etableras med omgivande regioner, universitet och landsting landstingets bidrag ur anslaget för forskning samt ur anslaget för forskningsstipendier. 1 Landstingets verksamhetsorganisation. 1 Landstingets reglemente 2003-5.
Forskningsstrategi ÖLL s 19 FoU-frågor finns representerade i landstingsdirektörens ledningsgrupp. Landstingets FoUgrupp består av samtliga förvaltningars FoU-chefer samt chefer för Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro (CAMTÖ - Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro), forskningskommittén, Centrum för omvårdnadsvetenskap (COV) och Forum Äldre. Enheter i ÖLLs forskningsorganisation. Enheterna rapporterar dels till de egna förvaltningarna, dels till den politiskt valda Forskningsnämnden som till sin hjälp har kansliet för forskning och utbildning.
Forskningsstrategi ÖLL s 20 Forskningens omfattning Forskningen i ÖLL har utvecklats under många år och idag finns en betydande vetenskaplig kompetens i landstingets olika verksamheter. Mest omfattande är forskningen inom det medicinska vetenskapsområdet, d v s medicin, odontologi, omvårdnad, sjukgymnastik och arbetsterapi m fl, men även verksamheter som normalt finns inom andra vetenskapsområden, t ex psykologi och teknik finns representerade. Universitetssjukhuset som är den största forskningsaktören har landstingets uppdrag att tillhandahålla stödresurser för forskningen i samtliga förvaltningar. På USÖ finns därför ett antal enheter vars kompetens kan utnyttjas av alla forskare i landstinget. Det gäller t ex inom statistik och epidemiologi, evidensbaserad vård och omvårdnadsforskning. På sjukhuset finns också laboratorielokaler och -utrustning för forskningsändamål. De forskningsaktiva klinikerna på USÖ har till någon del egna, klinikbundna, forskningsorganisationer medan övriga förvaltningar oftast valt att organisera gemensamma forskningsenheter. Förutom den forskning som presenteras som publikationer i vetenskapliga tidskrifter bedriver landstinget också en omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet. Resultaten publiceras bl.a. i egna skriftserier och i yrkestidskrifter. Forskningsenheter med landstingsövergripande ansvar Enhet Ahlséns forskningsinstitut Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro (Centre for Assessment of Medical Technology in Örebro - CAMTÖ) Huvudsaklig inriktning Forskning, utveckling och utbildning om hörsel, ljudmiljöer, hörselskada och dövhet i ett mångvetenskapligt perspektiv. Sprida ett vetenskapligt förhållningssätt. Implementera systematiska kunskapssammanställningar i vården och driva projektarbeten i anslutning till dessa.
Forskningsstrategi ÖLL s 21 Enhet Centrum för omvårdnadsvetenskap (COV) Klinisk prövningsenhet (Clinical Research Support - CRS) Forskningskommittén Kansliet för forskning och utbildning Kliniskt forskningscentrum (KFC) Samhällsmedicinska enheten (SME) Statistik- och Epidemiologienheten Huvudsaklig inriktning Studera förutsättningar och etiska krav för god omvårdnad utifrån en mångvetenskaplig ansats. Stöd till kliniska läkemedelsprövningar. Fördelning av forskningsanslag och forskningstid. Kansli för forskningsnämnden. Infrastrukturellt stöd och utrymmen för forskning inom ÖLL med laboratorielokaler samt kanslifunktioner. Folkhälsovetenskaplig forskning. Stöd och rådgivning samt egen forskning inom statistik och epidemiologi. Forskningsenheter i landstingets olika förvaltningar Enhet Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC) Habiliteringens forskningscentrum (HFC) Forum äldre Huvudsaklig inriktning Klinisk vardag i primärvården. Mångprofessionell och tvärvetenskaplig forskning för ökad teoretisk och praktisk klinisk kunskap inom habiliteringsområdet. Forskning och utveckling om äldres hälsa, vård och omsorg: prioritering, prevention och implementering.
Forskningsstrategi ÖLL s 22 Enhet Kvinnersta försöksgård FoUU-enheten på Medicinsk teknik Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) Tandvårdens forskningsenhet Universitetssjukhusets forskningsenhet Huvudsaklig inriktning Forskning och utveckling om ekologisk odling. Bildgivande tekniker för hjärt- och kärldiagnostik, teknik för hem- och primärsjukvård. Mångvetenskaplig klinisk forskning och utvärdering inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och rättspsykiatri Klinisk patientnära forskning om behandling, prevention, rehabilitering och epidemiologi. Övergripande forskningsstrategiska frågor för Universitetssjukhuset. Stöd till forskningen som bedrivs på sjukhusets olika kliniker samt genom landstingsuppdrag till all forskning i ÖLL. Forskningsproduktion Den vetenskapliga produktionen mätt i publicerade vetenskapliga artiklar, antal doktorander och antal disputationer, har utvecklats under senare år. Årligen publiceras ca 200 vetenskapliga artiklar samt ca 100 rapporter och läroböcker av forskare i landstinget. 300 Antal orginalpublikationer 250 200 150 100 50 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Antal vetenskapliga publikationer i referensgranskade tidskrifter, som utgått från ÖLL 1997-2004
Forskningsstrategi ÖLL s 23 Sedan 2000 har en ökning skett från ca 150 publicerade arbeten till 250 arbeten årligen, d v s en 35%-ig ökning. 140 Antal doktorander 120 100 80 60 40 20 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kvinnor Män Antal doktorander i ÖLL 1997-2004 Doktorander bland ÖLL-anställda har ökat i antal från ca 80 till 120 med numera jämn könsfördelning. Ökningen har under senare år varit mest framträdande inom gruppen personal med 3-4-åriga vårdutbildningar (sjuksköterska, arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker, sjukgymnast etc.). Antal avhandlingar 60 50 40 30 20 10 0 1970-74 1975-79 1980-84 1985-89 1990-94 1995-99 2000-04 Antal disputationer i ÖLL 1970-2004
Forskningsstrategi ÖLL s 24 Antalet disputationer har ökat från 5-7 årligen till ca 15. Under 2004 disputerade 18 av landstingets medarbetare. Vetenskaplig kompetens År 2004 fanns 10 professorer, 21 adjungerade professorer, 43 docenter, 121 disputerade samt 120 doktorander inom det medicinska vetenskapsområdet i Örebro 1,2. Akademisk utbildning Den akademiska utbildningen i ÖLL berör idag i huvudsak studenter från Örebro universitet och Hälsouniversitetet i Linköping. Ett flertal landstingsanställda har delade tjänster avsedda för klinisk verksamhet och utbildning/handledning. Flertalet förvaltningar inom ÖLL bedriver omfattande utbildningsverksamhet. Avtalet med Hälsouniversitetet i Linköping omfattar den verksamhetsförlagda utbildningen för studerande till läkare och sjukgymnaster. Från Örebro universitet utgör studerande vid utbildningarna till sjuksköterska, biomedicinsk analytiker och arbetsterapeut huvudgrupperna som gör sin verksamhetsförlagda utbildning inom ÖLL. Ett separat avtal finns med universitetet i Karlstad om klinisk utbildning av sjuksköterskor vid Karlskoga lasarett. Specialistutbildning av tandläkare och vidareutbildning av tandvårdspersonal bedrivs i ÖLLs regi och i några fall i samarbetet med Örebro universitet. Forskningsinriktning Fokus för forskningsverksamheten inom ÖLL är den är kliniska patientnära forskningen. Det är en forskning som berör problem i den kliniska vardagen och innefattar även t ex laborativ forskning, epidemiologi och statistik. ÖLL finansierar inte grundforskning i egentlig mening. 1 Medicinsk forskning i Örebro. En presentation av professorerna inom det medicinska vetenskapsområdet i Örebro. Örebro läns landsting och Örebro universitet 2004. 2 Medicinsk forskning 2004 En presentation av vetenskaplig produktion i Örebro. Örebro läns landsting och Örebro universitet 2005.
Forskningsstrategi ÖLL s 25 Klinisk forskning i förändring Redan 1998 varnade Medicinska forskningsrådet i sin skrift Den kliniska forskningens kris och pris för svårigheter att behålla den höga nivån i Sverige vad gäller klinisk forskning. Allt färre läkare deltar i forskning och inom landet ses också totalt en nedgång i aktivitet och rekrytering till den kliniska forskningen. Däremot är det allt fler som inte har medicinsk eller vårdutbildning som disputerar inom det medicinska vetenskapsområdet vilket är positivt om det inte sker på bekostnad av den kliniska forskningen. Ett annat problem är att åldern bland de som disputerar har höjts varför den fortsatta forskarkarriären kan bli begränsad. Finansiering av medicinsk forskning allmänt Finansieringen av den medicinska forskningen sker idag i Sverige dels med statliga medel till universitet med medicinska fakulteter med läkarutbildning, dels från landstingen (i huvudsak de med medicinsk fakultet vid det egna universitetet) och dels med externa medel. Den statliga finansieringen har minskat i betydelse och en allt större del av den medicinska forskningen finansieras idag via externa medel. Detta leder till en mycket hård konkurrens om externa medel som ofta ges under kort tid, vilket skapar osäkerhet för kontinuiteten för forskargruppen. Aktiviteter pågår nationellt för att stärka finansieringen till forskningen vid de medicinska fakulteterna och öka långsiktigheten i satsningarna. Finansiering av forskning i ÖLL Idag avsätter ÖLL ca 70 miljoner kr till forskning varje år. Dessa fördelas till Universitetssjukhuset, Primärvård inkl Forum Äldre, Psykiatri/Habilitering och Tandvård. I anslagen till Universitetssjukhuset ligger de forskningsmedel som också används landstingsövergripande, t ex CAMTÖ, forskningstid från forskningskommittén, COV, Kvinnersta etc. Utöver ovan uppräknade anslag går särskilda medel till Örebro universitet för uppbyggnad av det medicinska vetenskapsområdet. Dessutom anslås medel till bl.a. forskning inom medicinsk teknik.
Forskningsstrategi ÖLL s 26 Örebro läns landsting fördelar via forskningskommittén årligen forskningsbidrag och forskarveckor till forskare som är anställda i landstinget. Forskningskommittén fördelar varje år också medel ur de donationsstiftelser för forskningsändamål som förvaltas av landstinget. Nyckelfonden bildades 1989 med det huvudsakliga ändamålet att främja och stödja medicinsk forskning vid Universitetssjukhuset Örebro. Omvärlden Forskningens plats i samhället Forskningen står aldrig isolerad från utvecklingen i samhället. Den medicinska utvecklingen är genom forskningen mycket dynamisk. Ett flertal medicinska genombrott har gjorts som dramatiskt förändrat våra möjligheter att identifiera riskfaktorer för sjukdom och ohälsa. De ger oss också möjlighet att förebygga sjukdom samt behandla etablerade sjukdomstillstånd. Forskningen syftar till att lösa problem som påverkar människors liv och livsvillkor. Samtidigt är tillgång på resurser avgörande för hur framgångsrik forskningen kommer att bli. Det är nödvändigt att skapa en god spiral där forskningen bidrar till att minska ohälsa och på så sätt kunna frigöra resurser som kan öka forskningsinsatserna ytterligare. En viktig uppgift för forskningen är att föra ut resultaten i landstingets verksamhet för att denna skall bedrivas i enlighet med relevant, aktuell och ny kunskap. Forskningen sker i en medvetenhet om betydelsen av en helhetssyn på människan, denna strategi betonar därför också vikten av en aktiv kulturpolitik, jämställdhet och delaktighet som viktiga faktorer för människors hälsa. Länet Länets kommuner ansvarar för en stor del av välfärden, bl. a. äldrevård och omsorgsverksamhet. Genom kommunernas samarbete i Kommunförbundet Örebro Län bedrivs två forsknings- och utvecklingsverksamheter: Forum Äldre (i samarbete med landstinget) och SocialtjänstFoUrum. Kommunerna har också ett folkhälsoansvar och samverkar med landstinget runt detta. Landstinget, länsstyrelsen, länets kommuner, politiska partier och representanter för näringsliv, organisationer och andra myndigheter bildar tillsammans länets Utvecklingsråd som arbetar med visioner och strategier för att öka investeringarna och konkurrenskraften i
Forskningsstrategi ÖLL s 27 regionen. Utvecklingsrådet är en mötesplats för olika aktörer som med forsknings- och utvecklingsinsatser stärker länet. Landstinget har också ställt sig bakom länsstyrelsens regionala miljömål och bör arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling för att ge förutsättningar för bättre folkhälsa. Regional utveckling ÖLL har inte bara hälso- och sjukvård inklusive tandvård samt habilitering, som sitt ansvarsområde utan är även engagerat i andra områden som kultur, regionalpolitiska ställningstaganden, transportfrågor och näringspolitik. Dessa verksamheter ingår inte i FoUverksamheten men en starkare samverkan bör ske med verksamheter som bedriver FoU. Landstinget har ett ansvar för att tillsammans med andra aktörer agera för tillväxt i regionen och landstingets verksamheter utanför hälso- och sjukvården bör arbeta tillsammans med FoU-verksamheten för att stärka regionens utveckling. Örebro universitet Örebro Universitet har 14 500 studenter och 1 300 anställda. Universitetet har 80 grundutbildningsprogram och drygt 800 fristående kurser, varav många inom det medicinska vetenskapsområdet som organisatoriskt tillhör fakulteten för medicin, naturvetenskap och teknik. Prorektor vid Örebro universitet är ansvarig för ledning och utveckling av det medicinska vetenskapsområdet. Örebro universitet bedriver forskning och utbildning vid 12 institutioner. Utanför Örebro finns särskilda campus i Karlskoga, Grythyttan och Kopparberg. Organisationen vid Örebro universitet. Institutionerna för klinisk medicin samt vårdvetenskap och omsorg ingår i fakulteten för medicin, naturvetenskap och teknik (MNT).
Forskningsstrategi ÖLL s 28 Vid Institutionen för vårdvetenskap och omsorg (IVO) utbildas bl.a. audionomer, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, arbetsterapeuter, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Institutionens forskarutbildningsämnen är vårdvetenskap, biomedicin och handikappvetenskap. Idag finns 64 doktorander vid IVO 1. Institutionen för klinisk medicin (IKM), lokalmässigt förlagd till USÖ, är nyligen etablerad och bedriver forskarutbildning och forskning inom ett flertal av de medicinska verksamhetsgrenarna. Idag finns 43 1 doktorander vid IKM. Universitetens uppgift består av tre delar: att bedriva utbildning och forskning av hög kvalitet i samverkan med det omgivande samhället. Som ungt lärosäte ser Örebro universitet det som en fjärde uppgift att förnya det akademiska landskapet 2. I sin vision för de kommande tio åren 2005-2015 beskriver universitetet fyra visionsteman som det skall kännetecknas av under den kommande tioårsperioden: växande människor, kunskapsformer i kreativ förening, innovativ aktör i kunskapssamhället samt miljöer för möten. Universitetet har identifierat ett antal profilområden som i sin tur innefattar flera forskargrupper som bedriver forskning med nationell och internationell konkurrenskraft. Inom profilerna finns nio starka forskningsmiljöer identifierade, varav fyra har en nära knytning till ÖLLs forskningsverksamhet. Örebro universitet arbetar för ett tvärvetenskapligt synsätt bl.a. genom inrättande av tvärvetenskapliga forskarskolor. Örebro universitets fem forskningsprofiler med tillhörande profilområden. Människors miljö, kommunikativa processer och demokrati o Människa teknik miljö o Stadens miljö o Kommunikativa processer o Demokratins villkor Människors värde, hälsa och vitaliserande processer o Värde, vård och omsorg* o Klinisk patientnära forskning* Människors affärer, IT och marknadens processer 1 April 2004 2 Det unga universitetet för växande människor Vision för Örebro universitet 2015. Örebro universitet 2004.
Forskningsstrategi ÖLL s 29 Människors sinnen, autonoma sensorsystem och industriella processer o Tillämpade autonoma sensorsystem Människors villkor - möjligheter, hinder och öppnande processer o Handikappvetenskap* o Ungdomsforskning* * profilområden som har nära anknytning till ÖLLs forskning Det medicinska vetenskapsområdet leds av prorektor och en särskild sektionsnämnd för medicin samt fakultetsnämnd för medicin, natur och teknik. Ordföranden i sektionsnämnden har sin kliniska verksamhet knuten till ÖLL. Uppbyggnaden av det medicinska vetenskapsområdet sker i samverkan mellan Örebro universitet, ÖLL och länets samtliga kommuner. Andra universitet/högskolor Samverkan med andra universitet/högskolor angående forskning och forskarutbildning samt inom olika akademiska vårdutbildningar blir alltmer nödvändig. Samhällets behov av att nyttja resurser på ett mer optimalt sätt och statens krympande resursförstärkning till universitet och högskolor nödvändiggör detta. Örebro universitet och ÖLL samverkar med ett flertal universitet och högskolor i Mellansverige. Som ett exempel kan nämnas samarbetet runt läkarutbildningen med Hälsouniversitetet i Linköping och det s k Pentaplus-samarbetet mellan fem universitet och högskolor i Mellansverige. Omgivande landsting Samarbete finns idag etablerat avseende vårdproduktion mellan landstingen i Uppsala- Örebroregionen. Ett forskningsråd finns sedan tidigare etablerat i regionen. Både vad gäller vårdproduktion samt forsknings- och utbildningssamverkan finns stor potential till ökad samverkan. Forskningssamverkan i övrigt Forskningen är en nationell och internationell angelägenhet. Ett flertal forskargrupper inom ÖLL har utöver sitt nationella samarbete även ett internationellt samarbete med olika
Forskningsstrategi ÖLL s 30 forskargrupper utomlands. För att kunna bedriva framgångsrik forskning krävs både ett nationellt och internationellt kontaktnät och samarbete. Forskning skall vara en merit Inom landstingen var forskningserfarenhet tidigare ett naturligt krav för högre tjänst bland läkare, särskilt vid tillsättning av ledarskapsbefattningar. I dagens sjukvård är ofta långvarig klinisk tjänstgöring istället det gängse sättet att meritera sig för högre tjänst. Betydelsen av forskarutbildning har tonats ner ur meritsynpunkt vid tillsättning av högre tjänster, vilket innebär att förmågan att kritiskt kunna granska nya metoder och medicinska rön inte prioriteras på samma sätt som tidigare. Verksamhetschefer och liknande inom landstinget bör ha forskningserfarenhet och helst vara disputerade. Framtida utmaningar Politiska intentioner I ett flertal utredningar diskuteras styrning av hälso- och sjukvård. Bland annat föreslås att den allra mest högspecialiserade vården skall centraliseras medan övrig högspecialiserad vård får en tydligare styrning med landstingen som huvudmän. Även landstingens och kommunernas struktur och uppgiftsfördelning utreds. Den akademiska närvaron bör öka i landstingen, även hos de som saknar medicinsk fakultet 1. Landstingsförbundet och Kommunförbundet avser att gå samman i en gemensam organisation 2007, under namnet Sveriges Kommuner och Landsting, vilket ger möjligheter för ytterligare regional samverkan. Statens prioriteringar anges i den forskningspolitiska propositionen. Örebro universitet har i framställningar och äskanden fört fram behovet av utveckling av det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet och den kliniska forskningens starka ställning i Örebro. Den ambition som ÖLL tillsammans med Örebro universitet och länets kommuner uttalat innebär att gemensamt stärka det medicinska vetenskapsområdet vid Örebro universitet och att hälso- och sjukvården skall innehålla ett utbud från prevention till 1 Högspecialiserad sjukvård kartläggning och förslag (Ds 2003:56)
Forskningsstrategi ÖLL s 31 bassjukvård och högspecialiserad sjukvård. För att klara denna ambition krävs ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma utvecklingsstrategier. Hälsoutmaningar Samhället och sjukvården står inför en rad utmaningar i framtiden, bl. a. ett växande antal äldre som dels innebär ett generationsskifte i arbetslivet, dels att människor lever längre med ett växande antal hälsoproblem som följd. Den medicinska utvecklingen gör att alltfler åkommor kan behandlas. Med begränsade sjukvårdsresurser uppstår prioriteringsfrågor som ytterst är etiska överväganden. De s.k. livsstilssjukdomarna och andra tillstånd som leder till sjukskrivning på obestämd tid har under senare år ökat i betydelse och omfattning. De sammanfattas ofta under begreppet samtidens ohälsa. Samhällets kostnader för behandling av livsstilssjukdomar ökar liksom kostnader för sjukskrivning och pensionering. För att klara den framtida ekonomin är det viktigt att avsevärt öka forskningen om insatser som kan minska dessa kostnader. Forskningen om förebyggande insatser, folkhälsa och behandlingsformer som bygger på att öka individens kunskap om sig själv och göra livsstilsförändringar är nödvändiga för en långsiktigt hållbar utveckling. Folkrörligheten ökar vilket ger oss tillgång till arbetskraft och forskarkompetens men också hälso- och sjukvårdskonsumenter med för oss ny problematik från kulturer vi inte är vana vid.
Forskningsstrategi ÖLL s 32 Sammanfattning Sedan lång tid tillbaka finns en forsknings- och utbildningstradition inom Örebro läns landsting - ÖLL. Under senare år har denna förstärkts genom tillkomst av universitetssjukhuset och universitetet. I denna forskningsstrategi för åren 2005-9 beskriver forskningsnämnden landstingets fortsatta satsning på forskning och akademisk utbildning. Vår vision kan formuleras i orden: Forskningsförankra vården Vårdförankra forskningen Det innebär att i framtiden skall all forskning och utbildning i Örebro läns landsting kännetecknas av att: den är klinisk och patientnära med hög relevans för ÖLL. ÖLL samarbetar med Örebro universitet och med länets kommuner för att stärka den medicinska forskningen och utbildningen samt stärka utvecklingen i regionen. forskare finansierade av ÖLL har en klinisk förankring och är kliniskt verksamma. ett mångvetenskapligt synsätt tillämpas och att etik och genusperspektiv är självklara inslag i forskningen. ett evidensbaserat arbetssätt tillämpas i all hälso- och sjukvård inom landstinget. För att uppfylla visionen arbetar vi med ett antal prioriterade forskningsområden: bassjukvård, högspecialiserad sjukvård, den samtida ohälsan samt evidensbaserad vård. I samarbete med Örebro universitet arbetar vi för att etablera läkarutbildning i Örebro och för att stärka landstingets engagemang i den akademiska utbildningen. Strategin beskriver också behovet av en sammanhållen forskningsverksamhet i landstinget som utgår från medborgarnas behov och ser landstinget och länet som en enhet. Särskilda satsningar under de kommande åren är ett ökat arbete för jämställdhet i forskningen och för ett genusmedicinskt perspektiv. Ett antal starka forskningsmiljöer bör byggas upp och yngre forskare stimuleras till fortsatt forskningsengagemang. Forskningens betydelse i landstingets alla verksamhetsled betonas.