Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Relevanta dokument
Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Virusorsakad gastroenterit

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Lokal anvisning

Fastställd

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Tipspromenad - Calici

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Hygienkonferens. Hösten 2016

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Mässling - vårdhygieniska aspekter

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

VRE - hygienrekommendationer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Multiresistenta bakterier

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Clostridium Difficile

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11

Clostridium difficile diarré (CD)

Bakgrund. Clostridium difficile diarré Godkänt av:

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Clostridium difficile diarré

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Influensa A och B samt RS-virus

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Virusorsakad gastroenterit ("vinterkräksjuka")

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Reviderat den: Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Städning - Lokal anvisning till Vårdhandboken

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott

Lokal anvisning

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Hygienombudsträff HT Välkomna!

Transkript:

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård = gruppvård... 2 Provtagning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Personal... 3 Personal med symtom... 3 Patienter... 3 Måltider... 4 Besökare... 4 Material... 4 Cirkulationstvätt... 4 Personlig tvätt... 4 Avfall... 6 Städning och desinfektion...6 Punktdesinfektion... 6 Daglig städning... 6 Slutstädning (vid utskrivning eller isolering hävs)... 6 Referenser... 7

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 2 av 7 Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt vinterkräksjukans virus (Norovirus), ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer som är mycket smittsamma. Det är av största vikt att snabbt identifiera en patient med diarré och/eller kräkningar så att åtgärder snabbt kan vidtas för att förhindra smittspridning till andra. Smittspridning Kräksjuka är en mag-tarmsmitta via indirekt och direkt kontaktsmitta. Smittspridning i vården sker framförallt via vårdpersonalens händer och kläder, men även som aerosolsmitta vid häftiga kräkningar och diarréer. Mat och vatten kan också sprida smitta. I det akuta stadiet utsöndras virus i stora mängder via avföring och kräkningar. Smittsamhet Smittsamheten är mycket stor då endast ett fåtal viruspartiklar kan orsaka en infektion. Inkubationstiden är kort, 12-48 timmar. Utbrott Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkning hos patienter och/eller personal. Informera medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och kontakta enheten för vårdhygien. Kohortvård = gruppvård Särskilt avdelad personal vårdar patient/er som exponerats för smitta eller har symtom på kräksjuka. De deltar inte i vård av övriga patienter eller i livsmedelshantering. Bedrivs 24 timmar/dygn Ska införas redan vid ett fall Upphör efter 48 timmars symtomfrihet

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 3 av 7 Provtagning I calicifamiljen finns två olika virustyper, noro och sapo. Provtagning på nyinsjuknade (inom 2 dygn) Provtagningsanvisningar se labhandboken Kräkning kan användas i undantagsfall, kan ge osäkert resultat då kräkning kan vara utspätt med maginnehåll som kan påverka analysens känslighet. Personal All personal ska tillämpa basala hygienrutiner i alla vård och undersökningssituationer. Vid diarréer/kräkningar ska mekanisk rengöring av händerna med tvål och vatten föregå handdesinfektion Personal som arbetar med patienter med kräksjuka får inte hantera livsmedel eller vårda patienter som inte smittats Personal som rör sig mellan olika vårdenheter exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut ska inhämta information om vilka insatser som är prioriterade och vilka man kan avvakta med. Personal med symtom Personal med symptom skickas hem. Vårdpersonal som haft kräksjuka ska stanna hemma två dygn efter symtomfrihet. Karensdag men inte smittbärarpenning vid vinterkräksjuka (se AB 10 mom 4). Under den faktiska sjukperioden utgår sjuklön (inkl karensdag). För att förhindra ytterligare smittspridning på vårdavdelningar ska personal vara frånvarande från vårdavdelningar 48 timmar efter symptomfrihet. Vid behov kan då avstängning eller tjänstgöring ske enligt föregående avsnitt, dvs ej rätt till smittbärarpenning. Patienter Patienter med symtom på kräksjuka ska isoleras på enpatientrum, med egen toalett tills de har varit symtomfria i 48 timmar Om patient på flersal insjuknar isoleras samtliga på sal tills symtomfrihet på 48 timmar. Patientens säng rengörs och renbäddas vid behov och minst en gång dagligen så länge patienten har symtom. Om patienten vistats i allmänna utrymmen innan symtomen debuterade ska utrymmena rengöras med klorduken. Detta gäller även personalrum, personaltoalett samt expeditioner Uppmana alla patienter att vara noga med sin handhygien dvs. tvätta händerna med tvål och vatten eller desinfektera dem innan måltid och efter toalettbesök Patienter som inte kan sköta sin egen handhygien ska få hjälp.

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 4 av 7 Måltider All livsmedelshantering ska skötas av särskild avdelad personal som inte samtidig deltar i vården av patienter med kräksjuka/isolerade. För isolerade patienter serveras all mat på rummet. Redan vid ett fall upphör all bufféservering, till patienter eller personal. Detta gäller även fruktskål, brödkorg eller gemensamma livsmedel. Vid utbrott med fungerande kohortvård 24h/dygn får livsmedel beredas av personal som inte vårdar patienter med symtom. Disk hanteras som vanligt. Diskas direkt i diskmaskin. Besökare Inga restriktioner för besök hos patienten Ska informeras om vikten av god handhygien Material Använd i möjligaste mån engångsmaterial Begränsa förrådsmängden på rummet/hygienutrymmet Utrustning som stetoskop, blodtrycksmanschett, termometer och hjälpmedel etc. ska vara patientbundna Medicinsk utrustning och hjälpmedel som varit inne på i vårdrummet ska desinfekteras innan det tas ut ur rummet. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller det medel som tillverkaren rekommenderar Flergångsmaterial som urinflaskor, bäcken och tvättfat rengörs och desinfekteras i spoldesinfektor. Instrument rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor, alternativt kan kemisk desinfektion utföras enligt leverantörens anvisningar Cirkulationstvätt Använd handskar och engångsplastförkläde vid hantering av smutsig tvätt Rumsbunden tvättsäck tillsluts på rummet och skickas på sedvanligt sätt. Kraftigt nedsmutsad tvätt med avföring hanteras som smittförande tvätt. Personlig tvätt Använd handskar och engångsplastförkläde vid hantering av smutsig tvätt Rumsbunden tvättkorg/säck Förslut tvättsäcken på rummet Tvätta patientens tvätt separat, i minst 60º C Det går sedan bra att tvätta andra personers tvätt direkt efteråt. Risk för smitta anses inte föreligga pga. att tvättmaskinen sköljer flera gånger

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 5 av 7 Kraftigt nedsmutsad tvätt med kräkning och/eller avföringska hanteras som smittförande tvätt, dvs tvättas första gången utan att öppna tvättsäcken, i minst 60ºC. Därefter tvättas kläderna en gång till i 60ºC utan säck Kudde tvättas i 60ºC Om det fortfarande luktar illa från tvättmaskinen kör den tom i 90 ºC Rengör tvättmaskinens vred och handtag med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter användning Plastad madrass avtorkas med Wet Wipe klor engångsduk (art nr 22 153)

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 6 av 7 Städning och desinfektion Vid all rengöring/desinfektion är mekanisk bearbetning av ytor en förutsättning för bästa resultat. Punktdesinfektion Vårdpersonal ansvarar för att omedelbart torka upp spill/ stänk av kroppsvätskor med en engångsduk av papper och desinfektera ytan därefter med Wet Wipe klor engångsduk (art nr: 22153) Daglig städning Informera lokalvårdaren Infekterade rum städas sist Tagytor som t.ex. handtag, säng, sängbord, toalett, kranar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider Använd engångsdukar Använd rengöringsmedel och vatten till övriga ytor och golv Desinfektera använd städutrustning Använd engångsmopp Vid användning av städmopp för flergångs bruk ska den tvättas separat efter varje användning i minst 60 C. Slutstädning (vid utskrivning eller isolering hävs) Enhetens personal eller lokalvårdare ansvarar för rengöring och desinfektion av rum, hygienutrymme, all utrustning och allt material som använts Rum, hygienutrymme, medicinteknisk utrustning och hjälpmedel desinfekteras/rengörs med Wet Wipe klor engångsduk (art nr 22 153). Oanvänt engångsmaterial kasseras Byt toalettrulle och toalettborste Tvätta alla textilier i minst 60 C och släng de textilier som inte kan tvättas. Avfall Rumsbunden sopsäck/påse som tillsluts på rummet Hanteras som brännbart hushållsavfall.

Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 7 av 7 Referenser Vinterkräksjuka i vården. Kunskapsunderlag för att minska spridning av norovirus. Smittskyddsinstitutet 2012. Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, 2006. http://www.vårdhandboken.se/texter/infektioner-i-magtarmkanalen/virusorsakadgastroenterit/ Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:19. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m