PRODUKTIVITETEN Produktivitetsutvecklingen är en av de centrala storheterna som bestämmer företagens betalningsförmåga och därmed de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. De andra två centrala storheterna är prisutvecklingen på företagens produkter 1 och vinstnivån. För att bedöma löneutrymmet i hela den svenska ekonomin är det produktivitetsutvecklingen i hela näringslivet och prisutvecklingen på alla näringslivets produkter som är de relevanta begreppen. Är det svensk industris konkurrenskraft som ska bedömas är det mer relevant att se till pris och produktivitetsutvecklingen inom industrin i jämförelse med omvärlden. Den uppmätta produktivitetsutvecklingen svänger kraftigt. Att använda den uppmätta produktivitetsutvecklingen som grund för löneavtal skulle skapa stor ryckighet och vara oförenligt med dagens inflationsmålspolitik. För att lönebildningen ska kunna bidra till att skapa stabila samhällsekonomiska förutsättningar bör parterna därför istället ta fasta på den mer långsiktiga utvecklingen av produktiviteten. Konjunkturinstitutet, som kontinuerligt gör bedömningar av den långsiktiga produktivitetsutvecklingen, uppskattar, såväl före som efter sommarens finansiella turbulens, att den trendmässiga ökningen av näringslivet priser och produktivitet ligger inom ett intervall vars mittpunkt ligger något över 3, procent. I det följande redovisas tre bilder av produktivitetsutvecklingen inom tillverkningsindustrin. Diagram 1. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, kv1 1998 - kv3 11 3 2 1 - -1 - - 1998K1 K1 2K1 4K1 6K1 8K1 1K1 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, kvartalsdata, fasta priser, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 1 Mer exakt utvecklingen av näringslivets förädlingsvärdepriser. 1
Diagram 2. Produktivitetsutveckling, tillverkningsindustrin, 1998-11 SCB, kvartalsdata KI,årsdata 1 - -1 1998 1999 1 2 3 4 6 7 8 9 1 11* *första tre kvartalen Källa: Blå staplar SCB, nationalräkenskaperna, fasta priser, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Röda staplar Konjunkturinstitutet, fasta priser, kalenderkorrigerat. Diagram 3. Produktivitetsnivå, tillverkningsindustri, kv 1 1998 kv 3 11 4 3 1 1998K1 K1 2K1 4K1 6K1 8K1 1K1 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, kvartalsdata, fasta priser referensår 1, säsongsrensat och kalenderkorrigerat. Kronor per timme 2
LÖNSAMHET Diagram 4. Rörelsemarginal och avkastning på eget kapital, tillverkningsindustrin, 1998-9 3 3 Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Rörelsemarginal 2 1 1998 1999 1 2 3 4 6 7 8 9 Källa: SCB Diagram. Vinstandel, industrin, 1998-1 4 4 3 3 2 1 1998 1999 1 2 3 4 6 7 8 9 1 Källa: Konjunkturinstitutet 3
Diagram 6. Lönsamhet, nulägesomdöme, industrin, kv 1 1998 kv 3 11 4 3 1-1 - -3-4 1998Q1 Q1 2Q1 4Q1 6Q1 8Q1 1Q1 Källa: KI:s Konjunkturbarometer, nettotal, säsongsrensat Diagram 7. Rörelsemarginal, tillverkningsindustrin, - 11 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 6 7 8 9 1 11 Källa: Unionens bolagsindikator 4
Diagram 8. Soliditet och aktieutdelningar, tillverkningsindustrin, - 1 % 4% 4% 3% 3% 2% Soliditet Aktieutdelningar/rörelseresultat % 6 7 8 9 1 Källa: Unionens bolagsindikator Diagram 9. Aktieutdelningar, tillverkningsindustrin, - 1 1 8 6 4 6 7 8 9 1 Källa: Unionens bolagsindikator, miljarder kronor
Unionens bolagsindikator analyserar de bolag som under hösten 11 varit noterade på Stockholmsbörsen, vilka är 24 till antalet. Detta görs utifrån de företagsanalytiker som hela tiden noggrant följer börsbolagens utveckling. På detta sätt kombineras utfallsdata över produktion, lönsamhet och investeringar med företagsanalytikernas prognoser över börsbolagens framtida utveckling. Bolagen har sammantaget mer än 3 anställda i Sverige. År 11 var en knapp tredjedel, 76 stycken, av de granskade bolagen verksamma inom tillverkningsindustrin. Tillsammans stod bolagen inom tillverkningsindustrin för 8 procent av den totala omsättningen. Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI. Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 7. Koncernens kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i Sverige. Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med avseende på bolagens andel av den totala omsättningen. Börsbolagen utgör en god indikator på tillståndet för näringslivet som helhet. En jämförelse av utvecklingen under perioden -1 för börsbolagen respektive hela näringslivet visar att Ett år när börsbolagens omsättning ökar, ökar även omsättningen i övriga näringslivet. Ett år då 6