Sid 1(19) Diarie Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet VALLE 2.0 Startdatum 2016-02-01 Kontaktperson för projektet Jan Nilsson Slutdatum 2018-02-28 E-post Behörig företrädare Kontaktperson ekonomi E-post Utdelningsadress Besöksadress 0728-85 48 29 jan.nilsson@kfsk.se Jan-Åke Johansson 072-885 48 26 Dorthy Carlsson dorthy.carlsson@kfsk.se 0728-85 47 21 Box 53 22100 Lund Gasverksgatan 3 a, Armaturen, Lund Organisation namn form Antal anställda e-post Webbplats Utdelningsadress PlusGiro Behörig företrädare för organisationen Kommunförbundet Skåne 837600-9109 Föreningar, stiftelser och ideella organisationer 51-100 0728-85 47 00 kansliet@kfsk.se www.kfsk.se Kommunförbundet Skåne Box 53 22100 Lund 34 68 83-2 Jan-Åke Johansson d.pro v.1 Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet Namn på arbetsställe/enhet Utdelningsadress Besöksadress Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Programområde 44037950 Kommunförbundet Skåne Box 53 22100 Lund Gasverksgatan 3 a, Armaturen, Lund Sydsverige - Utveckling av strukturer för förstärkt koppling mellan utbildning och arbetsliv : 2015/00540 Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.2 Ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsförlagt lärande.
Sid 2(19) Diarie Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Norra mellansverige Småland och öarna Övre norrland Östra mellansverige Västsverige Mellersta norrland Stockholm Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 0 Antal kvinnor 0 Antal män 0 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Deltagare i projektet Anställda Unga (15-24 år) Företagare Nyanlända invandrare Verksamma inom ideell sektor Långtidsarbetslösa Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Målet för VALLE 2.0 är etablerandet av en regional stödplattform för validering i Skåne. Plattformen ska innebära ett ökat utbud och en ökad tillgänglighet av samt ett gemensamt utvecklingsarbete kring validering. Det kan kanske synas enkelt att genomföra. Det är väl bara att samla aktörerna, rigga en organisation, säkra finansieringen och trycka på knappen. Nja, det har visat sig inte vara så enkelt. Det har prövats av Kommunförbundet Skåne under början av 10-talet, men försöket rann ut i sanden. Intresse fanns men i slutändan stupade det på bristande finansieringsmöjligheter. Men frågan lades inte åt sidan, utan den kom att bli en av frågorna för Kompetens Samverkan Skåne (KoSS).(1 Under 2013 öppnades möjligheten att ansöka om medel från Europeiska Socialfonden (ESF) för förstudier. KoSS initierade ett antal förstudier, däribland en avseende regional stödplattform för validering med Kommunförbundet Skåne som sökande. Ansökan beviljades och under 2014 genomfördes förstudien VALLE.(2 Förstudiens utmynnade i en slutrapport som därefter legat till grund för det fortsatta arbetet och denna ansökan.(3 Under arbetet med VALLE etablerades ett brett regionalt nätverk kring validering. Vidare etablerades relationer med aktörer i andra delar av landet och med nationella aktörer. Dessa kontakter har vidmakthållits och fortsatt att utvecklas även efter det att förstudien avslutades. Att så kunde ske har haft avgörande betydelse för möjligheterna att nu gå vidare med en ansökan om genomförande. Om frågan lämnats därhän tills dess lämpligt ansökningstillfälle dykt upp eller andra finansieringsmöjligheter öppnats upp, hade man med all sannolikhet varit tvungen att börja om från ruta ett. I inledningsskedet av VALLE kunde märkas en viss resignation inför frågan om validering; en hel del aktörer var desillusionerade. Validering har ofta varit i fokus, utan att
Sid 3(19) Diarie det för den sakens skull har utmynnat i något konkret. Desillusionen och resignationen hade med all sannolikhet kommit tillbaka om inte relationerna inom VALLE hade fortsatt att utvecklas och fördjupas. Men låt oss stanna en stund vid orsakerna till resignationen och desillusionen. Alla talar om validering, men det händer inget så skulle man lite raljant kunna beskriva hur många ser på validering i Sverige. Men samtidigt öppnar bilden upp för frågorna: Vad är det man vill ska hända? och Vem är det som ska göra det? Svaren på frågorna är säkerligen lika många som antalet tillfrågade och de är formulerade utifrån de behov man uppfattar att den egna verksamheten har. Validering som begrepp och företeelse är inte bundet till en snäv krets av aktörer och verksamheter, utan till en stor och bred krets. Därmed blir svaren mycket olika och disparata och kan synas oförenliga. Den röda tråden är svår att finna; men den finns där om man bara letar och nystar lite. Letandet och nystandet underlättas om det utgår från den centrala frågan: Vad är validering? Olikheterna och det disparata och därmed det oförenliga, faller tillbaka på hur man definierar begreppet validering. Det är möjligt att urskilja två motpoler, en snävare och en bredare definition. Den första innebär att man betraktar validering som en specifik metod som tillämpas vid ett specifikt tillfälle, för ett specifikt syfte inom ramen för en specifik kontext. Med andra ord validering är en bestämd och avgränsad insats inom en specifik aktörs verksamhet. Den andra definitionen innebär att man betraktar validering som en återkommande metod i en process. I detta ligger att validering kan få olika utformning, tillämpas vid flera tillfällen och för flera olika syften inom ramen för olika kontexter. Med andra ord validering är en öppen och flexibel metod som kan användas inom en rad olika aktörers verksamheter. Motpolerna ger olika bilder kring vad som är de centrala och viktiga utmaningarna inom validering. Utifrån den första definitionen tenderar det viktiga att vara frågor kring att utveckla validering som metod alltså att öka kompetensen inom och därmed kvaliteten på validering i den egna verksamheten. Utifrån den andra tenderar det viktiga att vara frågor kring strukturer för validering, att få validering inom olika verksamheter att hänga samman alltså att få den egna valideringsverksamheten att hänga samman med andras. Båda synsätten är viktiga och det är möjligt att beakta dem inom en och samma ram. Eller snarare, det är nödvändigt att göra så. En utveckling av den egna verksamheten kan endast bli fruktbärande om den sker i dialog med andra aktörer och då inte enbart med aktörer inom den egna snäva intressesfären, utan i vidare sammanhang. Omvänt kan inte verksamheter fås att hänga samman om inte de enskilda aktörernas metoder utvecklas, utifrån sina egna förutsättningar, i riktning mot varandra. Endast då kan kopplingar identifieras och tas tillvara. För att göra dialog och utveckling möjlig är det dock nödvändigt att vända tillbaka till frågan vad validering är och enas kring ett svar som innebär en gemensam grund att stå på. Svaret är det som gavs 2003 i en departementsskrivelse: Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.(4 Skrivelsens definition av validering utgår helt från hur den genomförs inte från var, varför, när, vem eller vilka. Det centrala är principen för validering, obunden av specifika kontexter. Genom att anamma denna definition kan en mängd aktörer och verksamheter involverade i och/eller intresserade av validering samlas för dialog och utveckling.(5 Det är insikten om nödvändigheten av bred samverkan som binder samman aktörerna. Och så gör även insikten om att det finns ett gemensamt svar kring frågan om vem som ska göra det. Det som präglat diskussionen kring validering under de senaste decennierna är en fokus på statens roll i validering som inneburit att man inväntat initiativ från det hållet, initiativ som, så som man uppfattat det, låtit vänta på sig. Men samtidigt har det hela tiden funnits möjligheter att göra något, att ta egna initiativ inte minst att regionalt bygga strukturer för samverkan och samarbete. Validering Väst är ett talande exempel för att så är möjligt. Det avgörande är att samverkan etableras utifrån de spelregler som gäller för var och en av de ingående aktörskonstellationerna. Det vill säga utnyttjar de möjligheter som spelreglerna de facto öppnar upp för och detta till fullo. Samt att man, när regler och förordningar lägger hinder i vägen, gemensamt agerar för att förändra dessa. Svaret på frågan om vem är alltså: Vi själva! Detta är den andra insikten: att man, inom ramen för det rådande, i regional samverkan kan förändra och utveckla. Därmed är den röda tråden på plats. Vad som ovan presenterats och diskuterats kan framhållas som de viktigaste resultaten av förstudien VALLE. Tack vare VALLE kom en mängd aktörer i Skåne, involverade i och/eller intresserade av validering, att mötas i många fall för första gången. Det gavs tillfälle att diskutera validering på tvärs av tillhörigheter och därmed blev det möjligt att upptäcka likheter, se samband och möjligheter till gemensam utveckling. Men också att identifiera det som är särskiljande och utmanande. VALLE innebar att aktörer i Skåne fann den röda tråden som band samman dem, kom fram till insikten om nödvändigheten av bred samverkan för att utveckla valideringen i hela dess bredd i Skåne. Det är denna delade insikt som ligger till grund för VALLE 2.0 som möjliggör ett arbete med målet att:
Sid 4(19) Diarie Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet av validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering 1. Konstellation bildad på regerings uppdrag, fokus långsiktig kompetensförsörjning och därmed sammanhängande frågor. I KoSS ingår Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Lärosäten Syd samt Region Skåne (ordförande). 2. VALLE Validering Av Livslång Lärande Effektivt 3. Slutrapporten återfinns på http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/valle-validering-av-livslangt-larande-effektivt/ 4. Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande; Regeringen, Ds 2003:23 5. Se vidare Slutrapport Valle; Kommunförbundet Skåne, 2014 s. 4ff Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Validering är ett centralt tema i diskussionen kring kompetensförsörjning. I den regionala utvecklingsstrategin för Skåne återfinns följande: Vi behöver [ ] validera kompetens och nyttja mångfalden i arbetskraften. Fler aktörer måste medverka till matchningen på arbetsmarknaden.(1 I regeringsförklaringen från 2014 kopplas validering till integrationspolitiken och man kan läsa: Ett nationellt och permanent finansierat system för validering införs.(2 EU:s ministerråd skriver om validering: Valideringssystemet [bör] riktas särskilt mot missgynnande grupper, däribland arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet. I rekommendationen för man vidare fram ungdomar som en viktig målgrupp för validering.(3 I det nationella programmet för ESF och i den regionala handlingsplanen för Skåne Blekinge förs validering fram som ett viktigt utvecklingsområde. I programmet betonas samverkan inom validering. Men även behovet av validering kopplat till EU:s 8 nyckelkompetenser: Bland dessa kompetenser möter även sådant som individer utvecklar genom informell utbildning och ickeformellt lärande som till exempel initiativförmåga och företagaranda. I en studie bland samtliga EU:s medlemsländer framgår att cirka hälften av nyckelkompetenserna aldrig bedöms på ett sådant sätt att individen får ett formellt erkännande av sin kompetens. Även i Sverige saknar vi generellt erkända metoder för att validera kompetenser som människor förvärvat vid sidan av de formella systemen.(4 I den regionala planen anges som en prioritering: Att stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive [ ] yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens.(5 Man betonar vidare behovet av tvärsektoriell samverkan och för fram plattformar, bland annat vad gäller validering.(6 Slutligen konstaterar man att: En bättre fungerande arbetsmarknad kräver ett mer effektivt tillvaratagande av förmågor hos till exempel personer med utländsk bakgrund och ungdomar. I Skåne-Blekinge finns ett stort behov av validering av kompetens och tidigare arbetsliv bl.a. hos personer med utländsk bakgrund.(7 Ett genomgående tema i citaten är samverkan inom validering. Men vad ska då samverkan ha i fokus? Dokumenten ger egentligen inte någon vägledning. De handlar om målen, inte om vägarna dit. I förstudien VALLE betonas nödvändigheten av att länka samman validering på olika nivåer och med olika syften med varandra. Det är endast då som individers samlade kompetens kan synliggöras. Enskilda aktörers valideringsverksamheter är inriktade mot att identifiera kompetenser inom bestämda och avgränsade områden. Samtidigt finns det inom validering en hierarki som innebär att verksamheter som är tillskapade för att möta dagsaktuella behov inom arbetsmarknaden äger högre legitimitet än de som tar utgångspunkt i samhällets generella och långsiktiga behov eller individers enskilda behov. Men samtidigt är det individer som valideras. Det är de kompetenser som individerna bär med sig som är i fokus. Detta betyder att individer kan bära med sig eller tillägna sig kompetenser av annat slag och på helt andra och högre nivåer än de som är i fokus för verksamheten. I verksamheter som inte är inriktade mot specifika bransch- och yrkesområden är det möjligt att identifiera och bekräfta dessa kompetenser. Detta kan till exempel ske genom kartläggning och praktik i en AME-verksamhet. Det kan även ske i verksamheter inom folkbildning, föreningsliv och fritidsektorn. Men för att valideringen ska få något värde utanför verksamheten krävs det kopplingar till och samverkan med verksamheter på andra nivåer. Det handlar om att öppna upp möjligheten att få kompetenser, som identifieras och bekräftas på en nivå, att bli erkända på den nivå där legitimiteten finns. Det som behövs är till exempel att etablera en samverkan som gör det möjligt att avsluta det som påbörjats inom AME inom VUX. Samma struktur bör även etableras mellan, å ena sidan, folkbildning, föreningsliv och fritidsektorn och, å andra sidan, VUX. Parallellt med etablerandet av samverkansstruktur för validering behöver ett arbete initieras kring definitioner, kriterier och metoder för validering av generella kompetenser ett område med mycket svag legitimitet. Bakgrunden är den betydelse de har för möjligheterna till inträde på arbetsmarkanden. Inom AME, folkbildning, föreningsliv och fritidsektorn har man fokus på dessa kompetenser; när det gäller AME med en nära koppling till bransch- och arbetsuppgiftsspecifika kompetenser. Därmed kan ett arbete kring generella kompetenser med koordineras att man etablerar samverkan med aktörer som har legitimitet.(8 Men hur hänger detta samman med de regionala, nationella och europeiska dokumenten? Vi behöver [ ] validera kompetens och nyttja mångfalden i arbetskraften. Fler aktörer måste medverka till matchningen på arbetsmarknaden står det i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne. Om en infrastruktur för validering i Skåne, som sammanbinder validering på olika nivåer och med olika syften med varandra, kommer på plats, skapas förutsättningar för att validera individers samlade kompetens. Detta i sig är ett synliggörande av mångfalden. Om matchningen tar utgångspunkt i identifierade kompetenser i individens samlade kompetensportfölj, inte i bransch- och yrkesidentitet breddas väsentligt
Sid 5(19) Diarie matchningsmöjligheterna. Därmed öppnas möjligheter att kunna bryta upp dagens könsuppdelade arbetsmarknad. Branschoch yrkesinriktad validering återspeglar den könsuppdelade arbetsmarknaden. Bransch- och yrkesidentiteter är könsbundna, kompetenser är det inte. I Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 står följande att läsa: Den könssegregerade arbetsmarknaden är bland annat en konsekvens av stereotypa könsroller, exempelvis föreställningen om att kvinnor är bra på en sak och män på en annan samt att 'manliga' egenskaper värderas högre på arbetsmarknaden än kvinnliga.(9 Genom att fokus riktas mot identifierade kompetenser kan stereotyper och föreställningar försvagas. Stereotyper och föreställningar är inte enbart kopplade till kön, utan är i lika hög grad förekommande när det gäller andra uttryck av ojämlikhet. Det kan handla om etniskt ursprung, funktionsnedsättning eller annat som uppfattas som avvikande från det gängse från normen. Men lika lite som kompetenser är kopplade till kön, är de kopplade till etniskt ursprung, funktionsnedsättning eller annat som uppfattas som avvikande. Kompetenser är individuella, inte kollektiva. Ett nationellt och permanent finansierat system för validering införs står att läsa i regeringsförklaringen. Citatet kan tolkas som att det inte är läge att börja bygga en infrastruktur för validering i Skåne initiativ kommer ju att tas av statsmakterna. Men med all sannolikhet kommer inte statliga initiativ att innebära sådana helhetsgrepp att de undanröjer de utmaningar som validering rymmer. De lär rikta in sig mot bransch- och yrkesvalidering. Men initiativen kommer troligen att bidra till att underlätta regional samverkan, inte minst om de innebär ökade möjligheter till och/eller krav om ökad validering inom VUX. Ett sådant initiativ lär väsentligt öka intresset för interkommunal samverkan. Valideringssystemet [bör] riktas särskilt mot missgynnande grupper, däribland arbetslösa och de som riskerar arbetslöshet skriver EU:s ministerråd och för vidare fram ungdomar som en viktig målgrupp för validering. Det svenska valideringssystemet är inte i linje med EU:s skrivningar. Validering tenderar att i Sverige uppfattas som mycket nära kopplat till bransch- och yrkeskompetenser. Därmed är inte missgynnande grupper och än mindre ungdomar målgrupper för det svenska systemet de är inte valideringsbara. Men samtidigt så valideras de, dock inte inom ramen för VUX:s och Arbetsförmedlingens bransch- och yrkesvalideringar, utan i andra sammanhang och inom andra aktörers verksamheter. Genom att koppla samman dessa aktörer och verksamheter med de som ingår i systemet breddas systemet till att kunna vara öppet för alla. I det nationella ESF-programmet skriver man: EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande omfattar en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anses nödvändiga för arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. Många av de aktörer som befinner sig utanför den legitima sfären inom validering har fokus just på dessa nyckelkompetenser. Och då inte minst de fyra kompetenser som det formella utbildningssystemet har svårigheter att beakta: Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer VALLE 2.0 syftar bland annat till att få på plats ett regionalt utvecklingsarbete kring dessa övergripande kompetenser. 1. Det öppna Skåne 2030 S. 13 2. http://www.regeringen.se/tal/2014/10/regeringsforklaringen-den-3-oktober-2014/ 3. Ministerrådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande. 2012/C 398/01 4. Nationellt socialfondsprogram för investering för tillväxt och sysselsättning 2014-2020 S. 51 (fotnot) 5. Regional handlingsplan för Europeiska socialfonden 2014-2020 i Skåne-Blekinge S. 24 6. Ibid. S. 29 7. Ibid. S. 31 8.Arbetsförmedlingens nyligen startade ESF-projekt Kompetensmatchning är ett tydligt exempel på detta intresse. 9. Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 S. 40 Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? VALLE 2.0 grundar sig på den förstudie VALLE som Kommunförbundet Skåne genomförde under 2014, samt det fortsatta arbete som därefter har bedrivits i dialog med aktörer i Skåne, i andra regioner och på nationell nivå samt med aktörer i våra grannländer. Slutrapporten från förstudien VALLE utgör i sig en samlad redovisning av de erfarenheter/kunskaper som finns inom området. Med detta inte menat att den täcker in allt som berör validering. Men i rapporten identifieras de övergripande utmaningar som behöver bemästras om man har ambitionen att skapa en sammanhållen och gemensam struktur för validering i Skåne en regional stödplattform för validering.(1 Då slutrapporten är insänd till och godkänd av ESF är det inte nödvändigt att fördjupa sig i rapportens resonemang och slutsatser. Det är endast på sin plats att återigen poängtera att det som redovisats och diskuterats i tidigare avsnitt av denna ansökan är baserat på rapporten och dialogen som fortsatt efter det att rapporten inlevererades. Det är däremot på sin plats att redovisa några initiativ som har initierats regionalt efter det att slutrapporten för VALLE färdigställdes och hur dessa sammanhänger med VALLE 2.0: Föreningen Skånes folkhögskolor genomför under 2015 ett projekt syftande till att finna fram till ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam metod kring validering. Utgångspunkt är metoden ValiAnte som utvecklades inom folkbildningen i början av 2000-talet.(2 Projektet syftar vidare till att öka folkhögskolornas koppling till arbetslivet och därmed till den lokala kontext där
Sid 6(19) Diarie de verkar. Kommunförbundet Skåne är representerat i projektets styrgrupp. Föreningen Skånes folkhögskolor och Kommunförbundet Skåne är ense om att arbetet koordineras med arbetet inom VALLE 2.0. Folkbildningsförbundet(3 har i samarbete med Nordiskt Valideringsforum(4 tagit fram en OCN-baserad(5 metod för validering inom ramen studieförbundens verksamhetsområde. Målet är att samtliga i Folkbildningsförbundet ingående studieförbund ska använda sig av metoden. Under 2015 har metoden börjat implementeras, bland annat inom studieförbunden i Skåne. Kommunförbundet Skåne är i dialog med Folkbildningsförbundet samt med involverade studieförbund i Skåne. Folkbildningsförbundet är en av projektparterna i VALLE 2.0. 1. Se vidare: http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/valle-validering-av-livslangt-larande-effektivt/ 2. www.valiante.se 3. www.studieforbunden.se 4. www.valideringsforum.se 5. https://en.wikipedia.org/wiki/open_college_network Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Analys- och planeringsfas VALLE 2.0 kommer att inledas av en analys- och planeringsfas sträckande sig över tre månader. Syftet med denna fas är primärt att få på plats den struktur och organisation som är nödvändig för att projektet ska utvecklas i den riktning som förväntas. Ansvarig projektledare kommer att rekryteras i direkt anslutning till ett eventuellt godkännande av projektet. Fokus under analys- och planeringsfasen kommer att riktas mot att utarbeta alternativt formera/fastställa: Detaljerad tids- och aktivitetsplan Indikatorer, nyckeltal och delmål Kommunikationsplan för strategisk påverkan (regionalt och nationellt) Kommunikationsplan för regionalt nätverksarbete Kommunikationsplan för projektinternt samarbete Plan för involvering av arbetsgivare Plan för arbetet med principer för lika möjligheter och jämställdhets mål Plan för tillgänglighet Plan för transnationallitet Plan för utvärdering Styrgrupp med verkställande utskott Regional referensgrupp Nationell referensgrupp Projektorganisation Under fasen kommer ett seminarium med fokus på jämställdhet och tillgänglighet att genomföras, målgrupp är samverkanspartners samt projektledare. Syftet är att säkerställa att de behovs- och resursanalyser som ska utarbetas tydligt beaktar jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven. Parallellt och koordinerat med ovanstående kommer att genomföras workshops med de i projektet ingående samverkansparterna. Dessa kommer att fokusera på behovs- och resursanalyser utarbetade av var och en av de deltagande samverkansparterna (i dialog med övriga intressenter). Mål Analys- och planeringsfas Ansvarig projektledare anställd Samtliga planer nödvändiga för projektets genomförande färdigställda Indikatorer, nyckeltal och delmål fastlagda Extern utvärderare anlitad Styrgrupp med verkställande utskott fastställd Regional referensgrupp fastställd Nationell referensgrupp fastställd Behovs- och resursanalyser utarbetade av projektpartners Behovs- och resursanalyser sammanställda till gemensamma åtaganden en gemensam målbild början till gemensamt förändringsarbete Formering av arbetsgrupper på basis av konkretiserade gemensamma åtaganden Genomförandefas
Sid 7(19) Diarie Det allt avgörande arbetet inom VALLE 2.0 kommer att ske inom ramen för projektets arbetsgrupper. De utgör sammantagna projektets motor. Det är i arbetsgrupperna som de konkretiserade gemensamma åtagandena steg för steg blir till handling. Det hela kan liknas vid en kedja där den första länken är en uppgift som varje deltagare får. Uppgiften ska lösas/utföras/bearbetas utifrån de erfarenheter och kunskaper som den organisation som deltagaren representerar besitter. Den andra länken är de samlade svaren/resultaten/reflektionerna som uppgiften genererar, som, bearbetade och sammanställda av projektledningen, bildar underlag för diskussion och fördjupad konkretion, utmynnande i nu uppgift en ny länk i kedjan. Länk för länk byggs den regionala stödplattformen för validering Skåne upp. Den första uppgiften är att konkretisera de gemensamma åtaganden den gemensamma målbild som identifierats genom behovs- och resursanalyser. Detta ska ske utifrån de samverkande parternas verksamheter och förutsättningar, men också utifrån andra verksamheter. Projektledningen ansvarar för det sistnämnda samt för sammanställning av materialet. Detta ligger i nästa skede till grund för workshops med arbetsgrupperna syftande att till att finna fram till gemensamma konkreta förändringsoch utvecklingsförslag gällande det fortsatta arbetet. Arbetet i workshops kan ta form av SWOT-analyser. Projektledningen ansvarar för att tillsammans med arbetsgrupperna (på basis av förändrings- och utvecklingsförslagen) formulera frågeställningar som underlag för ny uppgift att bearbeta inom den egna verksamheten. Projektledningen ansvar återigen för avstämning gentemot verksamheter utanför projektpartnerskapet. Med jämna mellanrum arrangeras seminarier där analyser, utarbetade förslag och planer presenteras, diskuteras och förankras med relevanta regionala och nationella aktörer. Steg för steg blir resultaten alltmer konkreta och praktiskt genomförbara inom verksamheterna och i samverkan mellan verksamheterna. De blir till metoder och verktyg för operativt förändringsarbete. Arbetet inom VALLE handlar alltså om gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt gemensamt utvecklingsarbete enligt följande struktur: Arbetsuppgifter I Sammanställning / avstämning Workshop I Sammanställning / avstämning Seminarium I Sammanställning / avstämning Arbetsuppgifter II Sammanställning / avstämning Workshop II Sammanställning / avstämning Seminarium II osv. Avslutande konferens I grunden kommer två arbetsgrupper att formeras, arbetet kommer att genomföras enligt ovanstående princip i båda grupperna. Den första arbetsgruppen kommer att fokusera på utbyte av validering mellan VUX i Skåne. Alltså att få på plats en struktur/ metod som gör den samlade valideringen inom VUX i Skåne öppen och tillgänglig för alla i behov av validering oaktat i vilken kommun man har sin hemvist. Det vill säga ett gemensamt utbud av validering inom VUX i Skåne. I detta ligger även gemensamt utvecklingsarbete. Detta ska bland annat riktas mot möjligheterna att länka valideringen inom andra verksamheter än VUX till strukturen/metoden. Metod för utbyte av validering mellan VUX beräknas vara färdig att kunna implementeras efter cirka halva projekttiden. Därefter kommer fokus i arbetsgruppen att riktas mot att kunna länka validering inom andra verksamhetsområden till metoden. Detta betyder att arbetet kommer att bedrivas i nära samarbete med den andra arbetsgruppen. Den andra arbetsgruppen kommer att fokusera på frågor kring jämförbarhet, likvärdighet och överförbarhet inom validering och därmed på frågan om legitimitet. Det handlar bland annat om kontaktytorna mellan aktörer på olika nivåer och inom olika arenor. Men även om validering av mer generella kompetenser eller kompetenser som inte beaktas av det formella utbildningssystemet eller i branschmodeller för validering. Slutmålet är att kunna länka validering inom andra verksamheter än VUX till strukturen/ metoden. I arbetet i dess helhet ska beaktas hur det som föreslås kommer att påverka respektive påverkas av de föreställningar som råder kring kvinnor och mäns olika förutsättningar och egenskaper och därmed roller, inte minst på arbetsmarknaden. Detta gäller även de förställningar som råder kring funktionsnedsättning, etniskt ursprung eller annat som man uppfattar avvika från det gängse. Målsättningen är att arbetet ska medverka till att dessa föreställningar undanröjs. Arbetet inom VALLE 2.0 är i linje med strävandena om att etablera ett matchningssystem baserat på identifierade kompetenser och inte på bransch- och yrkesidentiteter. Därmed kan arbetet i projektet bidra till föreställningarna undanröjs. Mål - Genomförandefas Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet av validering
Sid 8(19) Diarie Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering - Främjande Jämförbarhet Likvärdighet Överförbarhet - Syftande till Höjd kvalitet på validering Stärkt legitimitet av validering Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. Den primära målgruppen för VALLE 2.0 är aktörer i Skåne involverade i eller med uttalat intresse för validering. Detta betyder att målgruppen är både bred och varierad; den innefattar: - Kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) - Kommunal vuxenutbildning (VUX) - Arbetsförmedlingen - Universitetet och högskolor - Studieförbund - Folkhögskolor - Andra utbildningsanordnare - Föreningsliv - Fritidsverksamheter riktade till ungdomar och unga vuxna Aktörer från samtliga ovanstående verksamhetsområden är formella samverkanspartners i VALLE 2.0. Dessa är hämtade från det regionala nätverk kring validering som etablerades inom ramen för förstudien VALLE. Detta nätverk har vidmakthållits och kommer att utgöra projektets regionala referensgrupp. Målgruppen för projektet utgör samtidigt projektets intressenter. Det är deras verksamheter som ska påverkas, förändras och utvecklas i fas med varandra. Det är de som tillsammans ska utgöra aktörerna i den plattform som projektet ska utmynna i. Samverkansparterna kommer att utgöra projektets styrgrupp. Men det viktiga är deras medverkan i projektets arbetsgrupper, vilka kan liknas vid motorn i projektet. Det är arbetet i arbetsgrupperna som för projektet framåt. Styrgrupp och arbetsgrupper kommer slutligt att formeras under analys- och planeringsfasen. Detta innebär även att arbetet inom grupperna kommer att påbörjas då. För deras del kommer att genomföras workshops kopplade till behovs- och resursanalyser. För styrgruppens del innebär det att vara delaktig i utarbetande och fastställande av de olika planer som ska färdigställas under fasen. Samverkanspartners är: Burlövs kommun AME Helsingborg stad AME/VUX Kristianstad kommun VUX Lunds kommun VUX Malmö stad Vägledningscentrum Osby kommun AME/VUX Arbetsförmedlingen Marknadsområde syd Lunds universitet Staben Malmö högskola Studentcentrum Folkuniversitetet Fritidsforum Rädda barnen Region Syd Även den regionala referensgruppen kommer att samlas under analys- och planeringsfasen för att ge deltagarna möjlighet att få en klar bild av projektet. Men också för att ge möjlighet till inspel från deras sida till arbetsgrupperna och projektledare samt styrgrupp. Till projektet är också kopplat en nationell referensgrupp. Denna består av aktörer som på olika sätt och ur olika utgångspunkter kan bidra till VALLE 2.0. Samtidigt är en del av aktörerna sådan som i sin roll kan påverka förutsättningarna för och villkoren kring validering. Därmed utgör de även en konstellation för strukturpåverkan. Under analys- och planeringsfasen kommer dialog att föras med gruppen för att konkretisera en plan för återkommande dialog under projekttiden. I gruppen ingår företrädare för: Myndigheten för yrkeshögskolan Myndigheten för civilsamhälls- och ungdomsfrågor Arbetsförmedlingens HK Kompetensmatchning Länsstyrelsen i Skåne län
Sid 9(19) Diarie Sveriges Kommuner och Landsting Västra Götalandsregionen Validering Väst Karlshamns kommun Blekinge kompetens validering Nordiskt Valideringsforum AB Genomförandefas Samverkansparternas viktigaste bidrag till projektet är, som tidigare påtalats, deras medverkan i projektets arbetsgrupper. Dessa kommer att vara aktiva under hela projekttiden och med stöd av projektledningen föra VALLE 2.0 framåt. Det innebär arbete med utgångspunkt från den egna verksamheten såväl inför som efter workshops. Centralt kommer att vara arbetet i workshops tillsammans med övriga aktörer i arbetsgruppen. Vidare innebär arbetet deltagande i seminarier och andra aktiviteter inom projektet. Deltagandet ska inte tolkas så att man kommer till fix och färdiga arrangemang, utan att det är arbetsgrupperna som har ansvar för innehåll och uppläggning med stöd av projektledare. Den regionala referensgruppen hålls kontinuerligt uppdaterad av projektledare kring hur projektet utvecklas. I detta ligger att även efterfråga input från gruppen kring såväl övergripande som mer specifika frågeställningar, som underlag för arbetsgrupperna. Vidare inviteras referensgruppen till de seminarier som arbetsgrupperna utformar med stöd av projektledare. Den nationella referensgruppen hålls kontinuerligt uppdaterad av projektledare kring hur projektet utvecklas. I detta ligger att även efterfråga input från gruppen kring såväl övergripande som mer specifika frågeställningar, som underlag för arbetsgrupperna. Vidare inviteras referensgruppen till de seminarier som arbetsgrupperna utformar med stöd av projektledare. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Ej relevant. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Budgeten kommer i obalans som följd av att arbetstiden från 1. Se över tids- och aktivitetsplan för att säkerställa att det som samverkanspartnernas sida inte når upp till vad som planerats. där är fastlagt genomförs i den omfattning som planerats. 2. Kontakta ESF för eventuell revidering av budget Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven får inte den betydelse i projektet som planerat och förväntat. Kopplingen mellan projektet och de beslutande nivåerna inom samverkanspartnerna visar sig vara svag eller försvagas över tid. Projektledare eller projektmedarbetare lämnar sin tjänst. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. Ansvar projektledare i samråd med styrgrupp Samla arbetsgrupper, projektledning och styrgrupp för förnyad diskussion och planering kring hur perspektiven kan fås att genomsyra projektets verksamhet i dess helhet, utmynnade i revidering av planer. Processen ledas av extern konsult med kompetens inom området och erfarenhet av praktiskt genomförande och tillämpning. Ansvar projektledare i samråd med styrgrupp Aktivera styrgruppen till att ta ett större ansvar för påverkansoch förankringsarbetet. I samverkan med styrgruppen och den nationella referensgruppen arrangera ett presentations- och diskussionsseminarium för nyckelpersoner. Projektledare ansvarar för arrangemanget, styrgrupp ansvara för att få nyckelpersonerna på plats. Vilka åtgärder som kan vidtas styrs helt av skälet till varför man lämnar projektet. Är det av skäl som inte är relaterade till arbetet har troligen det hela föregåtts av en dialog med styrgruppen. Därigenom har man haft viss tid till förberedelser och därmed kunnat rekrytera ny medarbetare som relativt smärtfritt kan inskolas i projektet. Är det däremot så att skälet är relaterat till arbetet ter sig svårigheterna större. Då kan det vara på sin plats att låta någon utanförstående se över hur arbetet i projektet fungerar och är organiserat och därefter vidta förändringar. Ansvar - styrgruppen I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? VALLE 2.0 har som mål etablerandet av en regional stödplattform för validering i Skåne. Det är ett mål som är i linje med de
Sid 10(19) Diarie förväntade resultat och effekter som ESF stipulerat i utlysningstexten. Det är vidare i fas med två av de fyra inriktningar som finns för aktuell utlysning: Inriktning 1 omfattar insatser för att utveckla samverkan mellan berörda branscher och utbildningsanordnare och myndigheter: Det kan handla om att utveckla befintliga eller nya samverkansplattformar inom utbildnings- och kompetensförsörjningsområdet Inriktning 4 omfattar insatser för att utveckla metoder för att bredda yrkesvalen för kvinnor och män och därmed bidra till att bryta begränsande könsstereotypa utbildningsval och därmed också bidra till en bättre kompetensförsörjning Men för att uppnå detta mål krävs förändringar av flera olika slag och på flera olika nivåer. Projektet omfattar validering i dess helhet. Fokus är riktad mot validering som sådan, det vill säga: en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Genom den breda i inriktningen är det aktörer från ett brett spektra av verksamhetsområden som är målgrupp för och intressenter i VALLE 2.0. Detta innebär en utmaning då aktörerna därmed också har olikartade bilder av validering och hur validering kan utformas. Men samtidigt så utgör definitionen som citeras ovan en utgångspunkt för gemensam förståelse på tvärs av tillhörigheter. Genom att anamma den så kan likheterna mellan det man i olika verksamheter gör synliggöras. Skiljaktigheterna handlar då mer om detaljer, kontexter och hur välstrukturerat man arbetar med validering. Grunden för samverkan kring att etablera en regional stödplattform är alltså på plats det finns gemensamma nämnare att utgå från. Men dessa måste bli fler och mer konkreta än vad de är i dag. Syftet med plattformen är tvådelat: dels öka utbudet av och tillgängligheten till validering, dels främja jämförbarhet, likvärdighet och överförbarhet av validering mellan olika aktörers verksamheter. Det sistnämnda ska i sig leda till höjd kvalitet och därmed stärkt legitimitet inom validering. Detta innebär att aktörer måste anpassa sig till varandra, låta det som andra gör påverka det man själv gör. Det handlar vidare om att vara beredd till gemensam handling i de fall då man står inför hinder eller möter utmaningar. VALLE 2.0 handlar om att bygga en helt ny gemensam struktur, men det måste göras med utgångspunkt från och med hänsyn tagen till de strukturer som var och en av aktörerna är en del av. Det kommer säkerligen vid tillfällen att uppfattas som att det är oförenliga världar som ska fås att mötas. Det rör sig både om formella svårigheter regelverk och förordningar men också om det som så att säga sitter i väggarna. Men samtidigt bär aktörerna med sig in i projektet en övertygelse om nödvändigheten av samverkan mellan olika verksamhetsområden inom validering. Arbetsmetodiken inom VALLE 2.0 är att likna vid en process som steg för steg ska göra det möjligt att gemensamt identifiera allt fler och fler gemensamma nämnare, kontaktytor och kopplingar. Men också att, i kraft av ökad kunskap och insikt om varandras verksamheter, kunna finna fram till möjligheter att undanröja hinder och överkomma utmaningar. Men för att de resultat som VALLE 2.0 utmynnar i ska få genomslag måste de samverkande aktörernas respektive organisationer vara beredda att ta till sig resultaten och låta de påverka och förändra verksamheten. Detta förutsätter att arbetet inom projektet bedrivs så nära verksamheten som möjligt. Om så sker kan resultaten både testas i verksamheten och, om allt faller väl ut, direktimplementeras. Även här är arbetsmetodiken i projektet riggad för att möjliggöra detta. Utgångspunkt för det gemensamma utvecklingsarbetet inom VALLE 2.0 är hela tiden den egna verksamheten. Sammanfattningsvis den förändring som krävs för att uppnå det mål som VALLE 2.0 satt upp handlar alltså i grunden om hur man som individ förhåller sig till samverkan och vilka möjligheter formella och reella som organisationen medger när det gäller samverkan. Både det sätt man som individ förhåller sig till samverkan och de möjligheter organisationen ger till att samverka är påverkbara. VALLE 2.0 rymmer inom sig påverkansmöjligheten. 1. Validering m.m. fortsatt utveckling av vuxnas lärande; Regeringen, Ds 2003:23 Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. De bärande komponenterna i VALLE 2.0 är arbetsgrupperna. Det är inom ramen för dessa som projektets avgörande verksamhet bedrivs. Det är där som analys och metodutveckling sker och det är där som resultat direkt kan vidareföras ut i verksamheter. Vidare är det arbetsgrupperna som genererar underlag för seminarier, där en vidare krets av aktörer löpande tar del av och kan ge input kring arbetet i projektet. Denna vidare krets av aktörer primärt den regionala referensgruppen utgör tillsammans med aktörerna i arbetsgrupperna de viktigaste mottagarna av projektresultaten. Arbetsmetodiken inom VALLE 2.0 innebär en kontinuerlig ömsesidig återkoppling och dialog mellan arbetsgrupp och verksamheter samt mellan arbetsgrupp och den regionala referensgruppen. Detta leder till att resultat kan spridas och få genomslag redan under projekttiden På samma sätt sker en kontinuerlig ömsesidig återkoppling och dialog mellan arbetsgrupp och nationell referensgrupp samt styrgrupp, kanaliserad genom projektledare. Detta leder till att resultat kan avstämmas gentemot nationella initiativ och i tid anpassas, om så är nödvändigt. Vidare innebär det att styrgruppen tidigt kan involveras i ett påverkans- och förankringsarbete på ledningsnivå inom de olika verksamhetsområdena. I detta arbete kommer styrgrupp och projektledare att behöva utnyttja kanaler och arenor vid sidan av projektet. Men det är kanaler som aktörerna besitter och arenor som man är delaktiga i. Det
Sid 11(19) Diarie handlar bland annat om de nätverk som Kommunförbundet etablerat kring utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och som inrymmer såväl chefstjänstemän som ansvariga politiker. Det handlar vidare om de olika paraplyorganisationer som finns inom folkbildning, fritidsektor och föreningsliv (varav några i sig är samverkansparter i projektet). Återstår en mottagare av projektresultat som inte har en framträdande plats i ansökan, men som är ytterst viktig arbetsgivare. Deras roll är i många fall helt avgörande när det gäller ett arbete syftande till att stärka legitimiteten av validering. Dock är det, i det läge som processen befinner sig i vid ansökan, svårt att gestalta deras medverkan i projektet. Det är svårt att identifiera någon eller några aktörer som kan se sig som kollektiva företrädare för arbetsgivare. Alla tänkta aktörer är mer eller mindre inriktade mot branschområden eller renodlat företagsspecifika spörsmål. Men samtidigt sker en bred samverkan med enskilda arbetsgivaren inom olika valideringsverksamheter. I en del fall har denna etablerats med lokala företagarföreningar. Med utgångspunkt från bland annat denna samverkan kommer under analys- och planeringsfasen en plan för att involvera arbetsgivare i projektet att arbetas fram. Av vad som ovan redovisats torde framgå att projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekteter inom ramen för en kontinuerlig process som startar i och med analys- och planeringsfas och avslutas under avslutningsfasen. De olika aktiviteterna framför allt workshops för arbetsgruppen och seminarier för en vidare krets av aktörer utgör projektets naturliga avstämningspunkter. Det är då analyser, slutsatser och förslag presenteras och diskuteras samt vidareutvecklas. De utgör även utgångspunkter för kontinuerlig spridning av resultat till aktörer på ledningsnivåer inom olika verksamhetsområden. Detaljerad tids- och aktivitetsplan för workshops och seminarier kommer att fastställas under analys- och planeringsfas Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. VALLE 2.0 är ett projekt med ett tydligt mål: etablerande av en regional stödplattform för validering i Skåne. Det är vidare ett projekt som rymmer en relativt utstakad väg för att kunna nå målet. De resultat och effekter som projektet steg för steg uppnår ska sammantagna innebära etablerandet av plattformen. Men då inte enbart som statisk organisatorisk struktur underlättande utbyte av vad man skulle kunna benämna som tjänsten validering. Plattformen ska även i sig innebära ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete i Skåne kring validering; ett arbete som påbörjades inom förstudien VALLE, som därefter fortsatt för att nu övergå i VALLE 2.0. Nyckelorden i detta arbete är: Jämförbarhet Likvärdighet Överförbarhet Kvalitet Legitimitet Etablerandet av stödplattformen vad gäller utbytet av tjänsten validering kommer, som tidigare redovisat, att ta utgångspunkt från validering inom VUX. Detta då det inom verksamhetsområdet finns en gemensam nationell struktur som öppnar upp möjligheter till samverkan över kommungränser. Vidare kan redan etablerad samverkan i Skåne kring yrkes-vux och yrkes-sfi stå som modell. Inom den arbetsgrupp som har ansvaret för området kan man därmed, med stöd av projektledare, relativt tidigt i processen tydligt identifiera såväl möjligheter och styrkor som hot och svagheter. Därmed är på plats återkommande avstämningspunkter för det fortsatta arbetet. Men även arbetet inom ramen för återkommande workshops och dialogen vid seminarier utgör viktiga avstämningspunkter. I den andra arbetsgruppen utgör workshops och seminarierna de centrala avstämningspunkterna, såsom beskrivits under föregående frågeställning. Inom båda grupperna ska uppföljningen beakta hur arbetet påverkar respektive påverkas av faktor relaterade till jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering, i enlighet med planer utarbetade och fastlagda under analys- och planeringsfasen. Det övergripande ansvaret för uppföljning åvilar projektledare. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. VALLE 2.0 är ett utvecklingsprojekt med en tydlig processtruktur. Det som sker inom projektet bygger på vartannat, men endast en del av byggstenarna är kända vid projektstart. Ej heller är allt murbruk på plats från början, utan det måste blandas till allt eftersom bygget tar form. Därmed är det också svårt, när man är inne i och fokuserad på projektet, att alltid se vad som är orsak respektive verkan i det som sker. För det krävs det att man har möjlighet att betrakta det som sker från andra och fler perspektiv än projektets. Endast då blir det tydligt om det var A eller B eller båda som ledde fram till C. Arbetet inom ett projekt tenderar ofta att bli inriktat på måluppfyllelse. Det allt överskuggande är att nå dithän man hade föresatt när ansökan skrevs. Allt som man inte uppfattar som tydligt bidragande till att nå målet nedprioriteras, även sådant som överenskomna åtaganden enligt projektplan. Fokus blir steg för steg allt mer snävt och förmågan att se att annat än det man har för ögonen kan ha väsentlig påverkan på projektet går förlorad. Man ser bara A och B, de andra bokstäverna har suddats ut. I ett sådant sammanhang finns det en risk att projektets dagliga koppling till de horisontella principerna går förlorad. På annan plats i ansökan har framhållits betydelsen av hur samverkan fungerar och utvecklas inom projektet; att detta är en faktor som på ett avgörande sätt påverkar möjligheten att nå de resultat som eftersträvas. Det handlar om både hur man som
Sid 12(19) Diarie individ förhåller sig till samverkan och vilka möjligheter till samverkan som den organisation man tillhör medger. Det är därför viktigt att i en utvärdering sätta tydligt fokus på hur samverkan fungerar och utvecklas inom projektet. Detta för att i tid kunna identifiera och åtgärda det som motverkar en välfungerande samverkan. Men också för att kunna identifiera faktorer och principer som bidrar till en välfungerande samverkan. I det sammanhanget är faktorer och principer som är överförbara till andra sammanhang av stor vikt att synliggöra. Dessa är i sig ett resultat av projektet. Sammantaget VALLE 2.0 är ett projekt med tydligt behov av processutvärdering. Detta är genom stöd i processutvärdering som det blir möjligt att se vad som sammantaget medverkade till förändring, till resultat. På samma sätt kan processutvärdering synliggöra och påtala för projektet när och om väsentliga och nödvändiga perspektiv riskerar att gå förlorade. Slutligen kan processutvärdering inte enbart synliggöra orsak och verkan vad gäller resultat, utan även inom den process samverkan som genererar resultaten. Slutligen inom VALLE 2.0 kommer plan för utvärdering att utarbetas och fastställas under analys- och planeringsfasen, i det ligger även att fastställa indikatorer och delmål. I planen ska vidare bestämmas återkommande rapporteringstillfällen Avsikten är att utvärdering ska vara på plats senast vid starten av genomförandefasen; utvärderingen ska därefter löpa under hela projekttiden. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Under arbetet med förstudien VALLE och därefter har frågan om kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt gemensamt utvecklingsarbete med aktörer i andra länder återkommit i diskussionerna. Det har handlat om att få på plats ett transnationellt projekt med fokus på validering av kompetenser på lägre nivåer än gymnasieskolans yrkesprogram (eller inom områden som inte ryms inom den formella utbildningssfären) samt på generella kompetenser, kopplat till ungdomar och unga vuxna. Under 2015 har vad som diskuterats blivit mer konkret. Kommunförbundet Skånes är engagerade i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) flaggskeppsinitiativ inom ramen för EU-s Östersjöstrategi School to Work (S2W). S2W utgör den transnationella förlängningen av SKL:s ESF-projekt PlugIn 2.0, även i detta projekt är Kommunförbundet Skåne engagerade. S2W och PlugIn 2.0 har fokus på dropouts och NEET:s (1, målgrupp är alltså ungdomar och unga vuxna. Det handlar om att finna metoder för att förhindra avhopp från skolan respektive att få ungdomar och unga vuxna tillbaka till skolan (eller andra aktiviteter). Tack vare engagemanget inom S2W, men också på andra vägar, har kontakt etablerats med aktörer i de tre baltiska staterna som är intresserade av att påbörja arbetet med ett gemensamt transnationellt projekt. Aktörerna är: Tartu Folkhögskola (2 Lettiska förbundet för vuxenutbildning Litauiska förbundet för vuxenutbildning Samtidigt har ett antal aktörer i Skåne sagt sig intresserade av att medverka, dessa återfinns bland samverkansparterna i VALLE 2.0. Målsättningen är att initiera en förstudie med stöd av medel från Svenska Institutet (ansökan senast 151031). Förstudien ska utmynna i ansökan om ett större genomförandeprojekt med stöd av ESF eller ERASMUS+. Arbetet sker nu inom ramen för Kommunförbundet Skånes engagemang i för S2W. Vi ser ovanstående som ett viktigt komplement till VALLE 2.0. Om ett transnationellt projekt, med den inriktning som här skisserats, kan kopplas till VALLE 2.0 innebär det att en ny erfarenhets- och kunskapsbank öppnas upp. Även om förutsättningarna och förhållandena är olika i de fyra länderna så är med all sannolikhet mycket av det vi på ömse håll gör överförbart mellan oss I grunden står vi inför samma utmaningar. I VALLE 2.0 kommer att avsättas medel för att fortsätta utveckla det som här presenterats. Medlen kan komma att användas för att möjliggöra medverkan även från andra länder i Östersjöområdet än de fyra som nu är aktuella.(3 Under analys- och planeringsfasen kommer planerna för transnationell samverkan att konkretiseras. 1. NEET Not in Emloyment, Education or Training