Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2011

2011 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2011

Enheten för internationell 2011-09-20 Dnr: 2011/00279 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken första halvåret 2011 Under första halvåret 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 612 miljarder kronor och varuimporten till 571 miljarder kr, vilket innebär en ökning för exporten med 11 procent och importen med 10 procent. Räknat i volym ökade exporten med 14 procent och importen med 11 procent. Ökningstakten i utrikeshandeln har mattats av jämfört med 2010 års kraftiga utveckling. Sveriges utrikeshandel visade trots avmattningen en fortsatt stark tillväxt. Första halvåret 2011 ökade exportvärdet för de flesta stora svenska exportvaror. Särskilt stark var tillväxten för verkstadsvaror samt järn- och stålvaror. Den svenska bytesbalansen visade under första halvåret 2011 ett överskott på 127 miljarder kr, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2010. EU:s värdeandel av svensk varuexport uppgick under första halvåret 2011 till 57 procent. Samtidigt uppgick EU:s andel av varuimporten till 69 procent. Andelen av Sveriges varuexport som gick till Asien ökade med en procentenhet, från 12 till 13 procent. Varuexporten till Kina fortsatte att öka i snabb takt. Första halvåret 2011 uppgick ökningen till 16 procent. Medan andelen av Sveriges import som kom från EU(27), Övriga Europa och Afrika ökade, minskade andelen som kom från Amerika och Asien. Importen från Sydkorea har nästintill halverats sedan första halvåret 2010. Däremot ökade importen från Ryssland med 22 procent. Den svenska tjänstehandeln visade ett överskott på 63,5 miljarder kr första halvåret 2011, en ökning med 5,6 procent jämfört med motsvarande period 2010. Ökning förklaras av den starka tjänsteexporten som uppgick till 237 miljarder kr, en ökning på 11,7 miljarder. Flödet av svenska direktinvesteringar i utlandet uppgick till 98 miljarder kr, en ökning med 8 miljarder. Samtidigt ökade de utländska direktinvesteringarna i Sverige med 26 miljarder och uppgick till 60 miljarder kr. Nettoflödet av direktinvesteringar minskade således och slutade på minus 39 miljarder första halvåret 2011.

Sveriges utrikeshandel samt direktinvesteringar Utrikeshandel 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Varor Värde (Mdr SEK) Export 1 194,4 996,5 1 135,9 549,5 612,2 Import 1 097,9 912,9 1 067,1 519,0 570,7 Nettohandel 96,5 83,6 68,8 30,6 41,5 Export till EU(27) 716,8 581,9 650,7 316,8 346,5 Import från EU(27) 768,0 628,4 723,2 353,7 394,1 Nettohandel (EU(27)) -51,2-46,6-72,5-36,9-47,6 Förändring (%) Export 4,8-16,6 14,0 9,6 11,4 Import 6,1-16,8 16,9 16,4 10,0 Export till (EU(27)) 2,8-18,8 11,8 9,0 9,4 Import från (EU(27)) 3,3-18,2 15,1 15,5 11,4 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 463,1 455,3 477,5 225,7 237,4 Import 353,3 351,1 348,4 165,6 173,9 Nettohandel 109,8 104,2 129,0 60,1 63,5 Förändring (%) Export 9,3-1,7 4,9 2,0 5,2 Import 11,0-0,6-0,7-3,9 5,0 Direktinvesteringar 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Flöden (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet -206,5-201,3-229,3-90,3-98,2 Utländska DI i Sverige 244,9 81,7 43,4 33,4 59,5 Netto 38,4-119,6-185,9-56,9-38,7 2005 2006 2007 2008 2009 Tillgångar (Mdr SEK) Svenska DI i utlandet 1 610 1 760 2 080 2 462 2 421 Utländska DI i Sverige 1 371 1 558 1 873 2 173 2 353

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen... 1 3. Bytesbalansen... 2 3.1 Bytesbalansen... 2 3.2 Handelsbalans... 3 4. Varuhandel... 4 4.1 Sveriges export och import av varor... 4 4.1.1 Geografisk fördelning... 4 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 6 4.1.3 Nettoexport av varor... 9 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 9 4.1.5 Nettoexporten av personbilar...11 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel...12 4.2 Varuhandel med den inre marknaden...13 4.2.1 Export...13 4.2.2 Import...16 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU...19 4.3.1 Svensk export...19 4.3.2 Svensk import...23 5 Tjänstehandeln... 25 6 Direktinvesteringar... 29 6.1 Direktinvesteringsflöden...29 6.2 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige...32 6.3. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet...35 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-juni 2011, i löpande priser HA 22 SM 1103 Statistiska centralbyrån Tabell 1-7

1. Inledning Sida 1(37) Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel har kvartalsrapporten under krisen tagit upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Med anledning av den senaste tidens utveckling i Europa med skuldkrisen och ekonomisk oro fortsätter rapporteringen även i denna rapport. Då krisen ännu inte nått utrikeshandeln beskriver kapitel två främst utvecklingen för tidiga indikatorer för hur handeln kan komma att utveckla sig. I kapitel tre till sex analyseras statistiken för första halvåret 2011. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och -export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in- och utflöden och därefter utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige och svenska tillgångar i utlandet Bilaga 1 innehåller Tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen och skuldkrisen Den uppkomna skuldkrisen i Europa präglade den ekonomiska debatten det andra kvartalet 2011 och påverkade helhetsbilden av den ekonomiska utvecklingen första halvåret 2011. I kölvattnet av skuldkrisen uppkom finansiell oro och dystra ekonomiska utsikter följde. Generellt sett brukar det dröja ett till två kvartal innan en ekonomisk kris syns i handelsstatistiken men andra kvartalet 2011 mattades tillväxttakten i Sveriges utrikeshandel av något jämfört med utvecklingen 2010. Trots avmattningen visade den svenska utrikeshandeln fortsatt stark tillväxt. Indikatorer för utrikeshandeln tyder på att den starka handelstillväxten sannolikt kommer att bromsa in ytterligare under kommande kvartal. Både exportchefsindex och exportorderingången brukar ses som relativt goda indikatorer för hur Sveriges export kommer utvecklas den närmaste tiden. För tredje kvartalet 2011 sjönk exportchefsindex och visade det lägsta utfallet sedan andra kvartalet 2009. Samtidigt visar siffror för exportorderingången en positiv men klart dämpad tillväxttakt för första halvåret 2011. Förändringar i exportorderingången brukar vanligtvis ligga omkring ett kvartal innan någon förändring syns i handelsstatistiken. Den uppkomna situationen i Europa och världen kommer sannolikt påverka Sveriges utrikeshandel. Även om den svenska exponeringen mot de mest krisdrabbade länderna är ganska liten påverkas handelsutvecklingen framförallt av hur våra viktiga handelspartners; Tyskland, Storbritannien, Norden och USA, klarar utvecklingen. Flera av dessa har betydligt större ekonomiska förbindelser med krisländerna än vad Sverige har.

Sida 2(37) Diagram 2.1 30 Export och industrins exportorderingång (1 kv 2008-2 kv 2011) Förändring över motsvarande period föregående år (%) 20 10 0-10 -20-30 Kv 2 Kv 1 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 2008 2009 2010 2011 Industrins orderingång exportmarknaden Varuexport 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) samt löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 1 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade under första halvåret 2011 ett överskott på 127 miljarder kr, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med motsvarande period 2010. Det största bidraget till ökningen kom från tjänstehandeln men även varuhandeln och kapitalavkastningen ökade. Tjänstebalansen ökade första halvåret 2011 med 5,6 procent jämfört med motsvarande period 2010. Bytesbalansen första halvåret 2011 uppgick till 7,4 procent av BNP. 1 SCB:s två publikationer Betalningsbalansen andra kvartalet 2011, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

Sida 3(37) Diagram 3.1 10 Sveriges bytesbalans 1999-1 hå 2011 9 8 Andel av BNP (%) 7 6 5 4 3 2 1 0 3.2 Handelsbalans Första halvåret 2011 uppgick handelsbalansen till 47 miljarder vilket var en ökning med 26 procent jämfört med första halvåret 2010. Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1999-1 hå 2011 8 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 7 6 Andel av BNP (%) 5 4 3 2 1 0-1

Sida 4(37) Första halvåret 2011 uppgick handelsbalansen till 2,7 procent av BNP, kapitalavkastningen till 2,0 procent och tjänster uppgick till 3,7 procent. Jämfört med motsvarande halvår 2010 innebar detta en ökning i handelsbalansen som då uppgick till 2,3 procent av BNP. Även kapitalavkastningen ökade sin andel något medan tjänster minskade marginellt. Trots en fortsatt stärkning av kronan under första halvåret gentemot viktiga handelsvalutor, ökade handelsöverskottet med såväl EU-länder som länder utanför EU. 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Från 2001 till 2010 ökade den totala handeln med 50 procent. Med undantag för 2001, 2002 och 2009 har både export och import ökat varje år under det senaste decenniet. Från första halvåret 2010 till motsvarande period 2011 ökade Sveriges varuexport med 14 procent i volym och 11 procent i värde. Varuimporten ökade samtidigt med 11 procent i volym och 10 procent i värde. 2 4.1 Sveriges export och import av varor Under första halvåret 2011 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 612 miljarder kronor och varuimporten uppgick till 571 miljarder kr. Enligt preliminär statistik från SCB visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under juli 2011 ett överskott på 12 miljarder kr, vilket är nästan tre miljarder kr mer jämfört med juli 2010. Varuexporten uppgick preliminärt under juli 2011 till 93 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 81 miljarder kr. 4.1.1 Geografisk fördelning Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr Förändring 2007 2008 2009 2010 2010 2011 (%) 1 hå 1 hå Export 1 139,7 1 194,4 996,5 1 135,9 549,5 612,2 11 intra-eu(27) 697,2 716,8 581,9 650,7 316,8 346,5 9 extra-eu(27) 442,4 477,6 414,6 485,2 232,7 265,7 14 Import 1 034,4 1 097,9 912,9 1 067,1 519,0 570,7 10 intra-eu(27) 743,5 768,0 628,4 723,2 353,7 394,1 11 extra-eu(27) 291,0 329,9 284,5 343,9 165,3 176,5 7 Anm: Import från intra-eu(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Europa utgör Sveriges i särklass största exportmarknad. Under första halvåret 2011 tog Europa som helhet emot 71 procent av Sveriges totala export. EU:s värdeandel uppgick samtidigt till 57 procent. Eftersom ökningen av den svenska exporten till hela Europa och EU(27) ökade mindre än den totala svenska exporten, 10 respektive 9 procent jämfört med 11 procent, minskade deras värdeandelar med vardera en procentenhet jämfört med motsvarande period 2010. Under samma period ökade exporten till Ryssland med 62 procent medan exporten till Norge var kvar på samma nivå jämfört med första halvåret 2010. 2 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.

Sida 5(37) Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 hå 2010 1 hå 2011 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Med en värdeökning om 21 procent från första halvåret 2010 till motsvarande halvår 2011, utgjorde Asien den snabbast växande mottagaren av svensk export. Efter denna kraftiga ökning utgör exporten till Asien 13 procent av Sveriges totala export. Kina är Sveriges största asiatiska exportmarknad och tar emot tre procent av Sveriges export. Mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011 ökade exporten till Kina med 16 procent. Efter Kina, bland de största asiatiska mottagarna av svensk export, kommer Indien, Japan, Saudiarabien och Thailand med drygt en procent vardera. Medan exporten till Indien, Saudiarabien och Japan ökade med 38, 22 respektive 16 procent mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011, ökade exporten till Thailand med 251 procent. Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet ökade med sju procent mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011. Medan exporten till Kanada minskade med åtta procent, ökade den med fem procent till USA och 15 procent Brasilien, de två länder i Amerika som tar emot mest svensk export. Värdet av den svenska importen ökade med 10 procent mellan första halvåret 2010 och motsvarande period i år. Hela 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 69 procent från EU(27). Medan EU(27), Övriga Europa och Afrika ökade sina andelar av Sveriges totala import mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011, minskade andelarna som kom från Amerika och Asien.

Sida 6(37) Diagram 4.2 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 80 1 hå 2010 1 hå 2011 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Medan importen från hela Amerika ökade med två procent under första halvåret 2011 ökade den med fem procent från USA. Större procentuella förändringar noterades från Peru och Mexico som båda ökade med runt 30 procent jämfört med motsvarande period 2010. Brasilien stod med en ökning på 36 procent för den största procentuella ökningen. Importen minskade å andra sidan från Kanada och Chile med sju respektive fem procent jämfört med motsvarande period 2010. Asienimporten, som står för nio procent av total import, minskade med tre procent. Importen från Sydkorea fortsatte att minska och har i det närmaste halverats sedan första halvåret 2010. Första halvåret 2011 var det endast två länder som hade en andel av den svenska importen på över en procent, Kina och Japan. Importen från Kina ökade med sex procent medan importen från Japan minskade med tre procent jämfört med motsvarande period föregående år. 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, som minskade mycket kraftigt under 2009 och återhämtade sig starkt under 2010 fortsatte att växa starkt även under 2011 års två första kvartal. Exporten av verkstadsvaror ökade i volym under första halvåret 2011 med 25 procent och i värde med 17 procent under samma period. Gruppen verkstadsvaror är Sveriges största både export- och importvarugrupp och består till största delen av maskiner, elektro- och telekomvaror samt alla typer av fordon och optiska produkter. Exporten av mineralvaror, bestående bland annat av malmer, järn och stålprodukter ökade första halvåret 2011 med 21 procent i volym och 28 procent i värde. Exporten av mineralvaror står för 12 procent av Sveriges totala export.

Sida 7(37) Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling Förändring (%) Värdeandel 1 hå 2011 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2010 1 kv 2011 2 kv 2011 1 hå 2011 2010 1 kv 2011 2 kv 2011 1 hå 2011 10,8 2,9 Skogsvaror 2,2 3,2 2,5 2,9 12,7 6,7 2,9 4,8 12,1 9,8 Mineralvaror 20,4 26,3 16,6 21,2 18,9 9,9 4,2 6,8 11,6 12,6 Kemivaror 6,5 10,8-0,8 4,8 7,4-1,8 10,1 4,1 7,8 14,5 Energivaror 15,5-1,2-12,6-7,2 11,5 15,2-13,0 0,0 46,5 41,6 Verkstadsvaror 22,9 34,6 17,1 25,1 28,4 27,5 13,6 19,9 11,2 18,6 Övriga varor 5,5 6,0 2,4 4,2 5,2 7,2 7,2 7,2 Totalt, volym 15,0 20,3 9,0 14,3 17,2 15,4 7,2 11,1 100,0 100,0 Totalt, värde 14,0 17,3 6,1 11,4 16,9 14,2 6,1 10,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB För varugruppen kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, ökade exporten mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011 med 4,8 procent i volym men minskade med 4,2 procent räknat i värde. Exporten av skogsvaror ökade med 2,9 procent i volym och 4,1 procent i värde under perioden. Energivaror var den enda av varugrupperna som minskade i volym. Minskningar under både första och andra kvartalet 2011 resulterade i en volymminskning för första halvåret med 7,2 procent men ökade i värde med 7,3 procent. Varuimport ökade i både volym och värde för alla huvudsakliga varugrupper med undantag för energivaror. Importen av kemivaror ökade med 4,1 procent i volym och 6,3 procent i värde. Importen av verkstadsvaror ökade första halvåret 2011 med 19,9 procent i volym och 9,9 procent i värde. Skogsvaror ökade med 4,8 respektive 4,0 procent och mineralvaror ökade med 6,8 respektive 13,6 procent. En kraftig minskning i volym av importerade energivaror under andra kvartalet 2011 ledde till att volymförändringen varken ökade eller minskade mellan första halvåret 2011 och motsvarande period föregående år medan värdet för halvåret ökade med 17,6 procent. Gruppen övriga varor ökade med 7,2 procent i volym respektive 6,3 procent i värde jämfört med halvåret 2010.

Sida 8(37) Diagram 4.3 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 60 1 hå 2010 1 hå 2011 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för mineral- och verkstadsvaror mellan första halvåret 2010 respektive 2011 samtidigt som skogsvaror, kemivaror och övriga varor minskade. Även exporten av energivaror minskade något. Diagram 4.4 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 50 1 hå 2010 1 hå 2011 40 30 Andel (%) 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

4.1.3 Nettoexport av varor Sida 9(37) Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Handeln med EU gav under första halvåret 2011 ett exportunderskott på 48 miljarder kronor vilket är nästan 11 miljarder kronor mer än under motsvarande period 2010. Eftersom exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU ökade med hela 22 miljarder kr, ökade Sveriges totala exportöverskott från 31 miljarder kronor första halvåret 2010 till 42 miljarder kronor motsvarande period 2011, en ökning med 36 procent. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart. Diagram 4.5 Sveriges nettoexport 2000-1 halvåret 2011 200 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 Mdr SEK 100 50 0-50 -100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, verkstadsvaror och skogsvaror, var de varugrupper som gav störst nettoexportintäkter under första halvåret 2011. Under första halvåret 2011 svarade skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa för en nettoexport på 50 miljarder kr. Ett nästan lika stort nettobidrag stod verkstadsindustrin för med en nettoexport på 47 miljarder kr. Nettobidraget från verkstadsvaror ökade med 75 procent mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011. Även mineralvaror bidrog positivt till det svenska exportöverskottet. Energivaror, kemivaror och övriga varor visade däremot en negativ nettoexportutveckling första halvåret 2011.

Sida 10(37) Diagram 4.6 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 60 1 hå 2010 1 hå 2011 50 40 30 Mdr SEK 20 10 0-10 -20-30 -40-50 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Nettoexporten har minskat betydligt på senare år. Det är framförallt verkstadsvarornas bidrag till nettoexporten som minskat. Inom varugruppen är det elektrovaror och telekomutrusting samt vägfordon som minskat sina bidrag till nettoexporten. Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Skogsvaror 96,1 96,9 94,7 96,8 47,6 49,6 Mineralvaror 11,5 26,4 16,9 27,4 8,7 18,2 Järn och stål 18,2 21,8 11,1 13,7 6,2 10,9 Kemivaror 7,8 0,9 14,6 11,9 7,0-0,4 Läkemedel 34,4 32,1 36,7 36,7 19,9 15,5 Energivaror -52,0-64,6-39,9-58,5-25,9-35,0 Verkstadsvaror 105,3 106,3 64,2 59,2 26,8 46,9 Maskiner 72,8 69,6 57,5 60,5 29,7 36,2 Elektrovaror och -9,4-4,0-8,6-16,5-10,5-3,7 telekom Vägfordon 41,7 38,9 6,2 4,2 0,7 9,9 Övriga varor Livsmedel -63,5-69,4-66,9-67,9-33,6-37,7-35,8-40,4-42,9-41,1-21,2-22,8 TOTAL 105,2 96,5 83,6 68,8 30,6 41,5

Sida 11(37) 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Första halvåret 2011 gav svensk handel med personbilar ett exportunderskott på drygt 3 miljarder kr, ungefär en halv miljard mindre än under motsvarande period 2010. 2009 var det första helår sedan 1977 som svensk personbilsimport var större än personbilsexporten. Då uppgick underskottet till knappt en miljard kr för att under helåret 2010 uppgå till nio miljarder. Under första halvåret 2011 ökade både export och import av personbilar starkt, 22 respektive 14 procent. Under första halvåret 2011 utgjorde bilexporten knappt fyra procent av total svensk varuexport och bilimporten knappt fem procent av varuimporten. Till skillnad från nettoexporten av personbilar till hela världen, som varit positiv under många år, har personbilsnettot till den inre marknaden nästan regelmässigt varit negativ under det senaste decenniet. Under första halvåret 2011 exporterades bilar från Sverige till andra EU-länder till ett värde av 12,7 miljarder kr. Värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU-medlemmar uppgick till 23 miljarder kronor vilket innebär att underskottet i personbilshandeln med andra EU-länder uppgick till drygt tio miljarder kr, ungefär lika mycket som under motsvarande period 2010. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 42,3 24,9 17,4 15,8 22,4-6,6 2003 52,4 29,9 22,4 19,9 25,3-5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2-1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3-2,4 2008 54,8 39,6 15,3 31,5 32,6-1,0 2009 33,3 34,2-0,8 19,0 28,8-9,7 2010 38,2 47,4-9,1 19,5 41,1-21,6 1 hå 2010 18,4 22,8-4,4 9,1 19,6-10,4 1 hå 2011 22,4 25,9-3,4 12,7 23,0-10,3

Sida 12(37) Diagram 4.7 80 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 70 60 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0-10 -20 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 4.1.6 Nettoexporten av läkemedel De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Under första halvåret 2011 utgjorde läkemedelsexporten fem procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Handeln med läkemedel gav under perioden ett överskott på 16 miljarder kr, en minskning av nettobidraget med drygt fyra miljarder kr jämfört med motsvarande period 2010. Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr, ej bortfallsjusterade värden Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 2002 44,8 17,9 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,1 18,0 35,2 27,7 14,5 13,2 2004 52,9 18,2 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 53,7 20,6 33,1 27,2 17,2 10,0 2006 64,2 23,5 40,7 31,6 19,5 12,1 2007 58,7 24,5 34,2 34,3 20,7 13,6 2008 59,6 27,4 32,3 34,3 22,2 12,1 2009 67,8 31,0 36,8 39,9 23,2 16,7 2010 66,2 29,4 36,8 39,2 23,3 15,9 1 hå 2010 35,0 15,1 19,9 21,6 12,4 9,2 1 hå 2011 30,2 14,7 15,5 15,2 11,3 3,9

Sida 13(37) Diagram 4.8 80 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 17 procent, Tyskland för elva procent och Storbritannien för nio procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel under första halvåret 2011. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under första halvåret 2011 till 30 miljarder kronor varav hälften gick till andra EU-länder. 4.2 Varuhandel med den inre marknaden 3 4.2.1 Export Sveriges export till övriga EU-länder uppgick under första halvåret 2011 till 346 miljarder kr, 57 procent av Sveriges totala export på 612 miljarder kr. Tyskland, Storbritannien, Danmark och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 176 miljarder kr, vilket motsvarar 51 procent av den totala exporten till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 66 procent av Sveriges totala export. 3 Export och import gällande handel på inre marknaden brukar även benämnas utförsel och införsel.

Sida 14(37) 20 Diagram 4.9 Svensk export till EU(27) Andelar av total export till EU 1 hå 2010 1 hå 2011 18 16 14 12 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.10 Svensk export till EU(27) Värde för resp land 70 1 hå 2010 1 hå 2011 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 Den svenska exporten ökade i värde från första halvåret 2010 till motsvarande period 2011 till alla stora mottagarländer inom EU förutom till Danmark. Den största värdeökningen skedde i exporten till Tyskland och Belgien som ökade med omkring sex miljarder kr till respektive land men även Nederländerna ökade starkt med nästan fem miljarder kr.

Sida 15(37) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 1 hå 2011 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 hå 2010 Tyskland 61,1 10,0 11 Storbritannien 42,9 7,0 4 Danmark 36,1 5,9-1 Finland 35,8 5,8 6 Nederländerna 30,5 5,0 19 Frankrike 29,1 4,7 2 Belgien 28,2 4,6 26 Italien 17,1 2,8 3 Polen 15,9 2,6 16 Spanien 12,8 2,1 7 Estland 5,5 0,9 44 Österrike 5,4 0,9 3 Tjeckien 4,1 0,7 12 Portugal 3,1 0,5 3 Litauen 2,9 0,5 36 Ungern 2,8 0,5 21 Irland 2,8 0,5 20 Ospec i EU 2,2 0,4 9 Grekland 1,9 0,3-6 Lettland 1,7 0,3 37 Slovakien 1,4 0,2 31 Rumänien 1,0 0,2 1 Bulgarien 0,6 0,1 50 Luxemburg 0,5 0,1 27 Slovenien 0,5 0,1 12 Cypern 0,3 0,0 54 Malta 0,2 0,0-14 EU totalt 346,5 56,6 9 Norge 55,7 9,1 0 Island 0,8 0,1-3 Norden 128,4 21,0 1 Liechtenstein 0,0 0,0-33 Inre marknaden 403,0 65,8 8 Övriga länder 209,2 34,2 19 Totalt 612,2 100,0 11

4.2.2 Import Sida 16(37) Svensk import från EU svarade under första halvåret 2011 för 69 procent, eller 394 miljarder kr, av den totala importen på 571 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerar mest. Under första halvåret 2011 utgjorde det totala värdet för den svenska importen från dessa länder 55 procent av importen från EU. Hela 78 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.11 30 Svensk import från EU(27) Andelar av total import från EU 1 hå 2010 1 hå 2011 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.12 120 Svensk import från EU(27) Värde för resp avsändningsland 1 hå 2010 1 hå 2011 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0

Sida 17(37) Värdet av den svenska importen ökade från alla Sveriges stora handelspartner inom EU mellan första halvåret 2010 och motsvarande period i år. Tyskland var det land på den inre marknaden från vilken importvärdet ökade mest, en ökning på drygt 8 miljarder kronor mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011.

Sida 18(37) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 1 hå 2011 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1 hå 2010 Tyskland 104,1 18,2 9 Danmark 45,6 8,0 4 Nederländerna 34,3 6,0 2 Storbritannien 34,3 6,0 19 Finland 30,8 5,4 11 Frankrike 26,6 4,7 6 Belgien 22,9 4,0 12 Italien 17,2 3,0 10 Polen 16,8 2,9 8 Estland 11,2 2,0 151 Irland 9,5 1,7 52 Spanien 8,0 1,4 24 Tjeckien 7,1 1,2 23 Österrike 6,5 1,1 18 Slovakien 3,9 0,7 5 Ungern 3,3 0,6-5 Litauen 2,8 0,5-5 Lettland 2,3 0,4-18 Portugal 2,1 0,4 35 Luxemburg 1,2 0,2-9 Rumänien 1,2 0,2 20 Grekland 0,9 0,2 36 Slovenien 0,8 0,1 14 Bulgarien 0,5 0,1 50 Cypern 0,1 0,0-34 Malta 0,1 0,0 38 Ospec i EU 0,0 0,0.. EU totalt 394,1 69,1 11 Norge 50,3 8,8 9 Island 0,1 0,0-22 Norden 126,9 22,2 8 Liechtenstein 0,0 0,0-34 Inre marknaden 444,6 77,9 11 Övriga länder 126,0 22,1 6 Totalt 570,7 100,0 10

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sida 19(37) Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 43 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 4 under 2011 års första halvår. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.13 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1 halvåret 2011 EU(27) 57% Oceanien m fl 1% Asien 13% Amerika 10% Övriga Europa 15% Afrika 4% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med nio procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en till två procent vardera. Medan exporten till Ryssland ökade med hela 62 procent jämfört med första halvåret 2010, ökade den med 19 respektive 36 till Schweiz och Turkiet. Ingen ökning skedde i varuexporten till Norge första halvåret 2011 jämfört med motsvarande period 2010. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Från den ryska ekonomiska krisen 1999 fram till 2008 ökade Sveriges export till Ryssland med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Under första halvåret 2011 fortsatte denna ökning och exportvärdet låg då 62 procent högre än ett år tidigare. Mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011 ökade exporten av elektroniska komponenter med 370 procent, som nu utgör den största exportvarugruppen till Ryssland. 4 Import efter avsändningsland.

Sida 20(37) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 Övriga Europa 80,4 89,7 14,6 14,6 11 varav: Gibraltar 1,5 1,0 0,3 0,2-29 Island 0,8 0,8 0,1 0,1-3 Kroatien 0,5 0,6 0,1 0,1 26 Norge 55,7 55,7 10,1 9,1 0 Ryssland 8,5 13,9 1,6 2,3 62 Schweiz 4,9 5,8 0,9 0,9 19 Turkiet 6,2 8,4 1,1 1,4 36 Ukraina 1,0 1,8 0,2 0,3 90 Diagram 4.14 60 Sveriges varuhandel med Ryssland 2001-1 hå 2011 Import Export 50 40 Mdr SEK 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Sveriges export till hela Amerika ökade med fyra miljarder kronor från första halvåret 2010 till motsvarande halvår i år. USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges fjärde största exportmarknad. Jämfört med första halvåret 2010 ökade Sveriges export till USA under första halvåret 2011 med fem procent eller två miljarder kronor. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad men under perioden 2007 till 2009 minskade USA:s exportandel från elva till sex procent. Första halvåret 2011 utgjorde USA-exporten knappt sju procent av total svensk export. Brasilien och Kanada, våra näst största och tredje största amerikanska exportmarknader, utgör vardera omkring en procent av Sveriges totala export. Exporten ökade med 15 till Brasilien medan exporten till Kanada minskade med åtta procent, jämfört med första halvåret 2010. Exporten till Nordamerika

Sida 21(37) ökade under samma period med tre procent och till Central- och Sydamerika med 19 procent. Ökningen av exporten till Central- och Sydamerika berodde till stor del på en stark ökning av exporten till Brasilien, Panama, Haiti och Peru. Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 Nordamerika 45,1 46,5 8,2 7,6 3 varav: Kanada 5,4 5,0 1,0 0,8-8 USA 39,0 41,0 7,1 6,7 5 Central- och Sydamerika 13,6 16,2 2,5 2,6 19 varav: Argentina 1,0 0,9 0,2 0,1-11 Brasilien 5,3 6,0 1,0 1,0 15 Chile 1,4 1,4 0,3 0,2 1 Colombia 0,4 0,8 0,1 0,1 88 Mexiko 3,1 2,7 0,6 0,4-13 Peru 0,6 1,1 0,1 0,2 77 Totalt 58,7 62,7 10,7 10,2 7 Diagram 4.15 120 Sveriges varuhandel med USA 2001-1 hå 2010 Import Export 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011

Sida 22(37) Diagram 4.16 160 Sveriges varuhandel med Asien 2001-1 hå 2010 Import Export 140 120 100 Mdr SEK 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1 hå 2010 1 hå 2011 Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 När- och Mellanöstern 14,1 16,6 2,6 2,7 18 varav: Förenade Arabemiraten 1,8 2,0 0,3 0,3 16 Iran 2,5 2,7 0,4 0,4 11 Israel 1,7 1,8 0,3 0,3 11 Saudiarabien 4,8 5,8 0,9 0,9 22 Övriga Asien 49,9 60,7 9,1 9,9 22 varav: Hongkong 2,0 2,2 0,4 0,4 10 Indien 5,5 7,6 1,0 1,2 38 Indonesien 1,9 2,3 0,4 0,4 20 Japan 6,3 7,3 1,2 1,2 16 Kazakstan 0,4 1,8 0,1 0,3 361 Kina 16,8 19,5 3,1 3,2 16 Malaysia 1,9 1,6 0,3 0,3-15 Singapore 3,6 3,7 0,7 0,6 3 Sydkorea 4,0 4,6 0,7 0,8 14 Taiwan 1,6 2,0 0,3 0,3 21 Thailand 1,5 5,3 0,3 0,9 251 Totalt 64,0 77,3 11,6 12,6 21 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var första halvåret 2011 Kina, Indien, Japan, Saudiarabien och Thailand, i nämnd ordning. Kina

Sida 23(37) ensamt tog emot svensk export till ett värde av 20 miljarder kronor eller 25 procent av den totala exporten till Asien. Första halvåret 2011 ökade exporten till Asien med 21 procent jämfört med motsvarande period 2010. 4.3.2 Svensk import Diagram 4.17 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1 halvåret 2011 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 9% Amerika 5% Afrika 1% Övriga Europa 16% Övriga Europa, utanför EU, svarade under första halvåret 2011 för 16 procent av Sveriges import. I värde ökade den svenska importen från Övriga Europa med 14 procent. Norge var största leverantör med ett importvärde på nio procent av den totala importen. Importen från Ryssland och Turkiet ökade med 22 procent vardera medan importen från Norge ökade med nio procent. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- Värde 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå ändring (%) 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 Övriga Europa 80,7 91,9 15,5 16,1 14 79,5 90,1 varav Norge 46,2 50,3 8,9 8,8 9 44,3 48,0 Ryssland 25,1 30,7 4,8 5,4 22 25,9 31,4 Schweiz 4,7 4,7 0,9 0,8 0 4,4 4,4 Turkiet 3,6 4,3 0,7 0,8 22 3,6 4,4 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Den kraftiga ökningen av importen från Ryssland beror till stor del på större importvolym av och högre pris på råolja. Importen av olja och oljeprodukter står för cirka 90 procent av Sveriges import från Ryssland. Även ökningen av importen från Norge består till stor del av ökat importvärde för råolja.

Sida 24(37) USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och det enda med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå ändring (%) 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 Nordamerika 18,7 19,5 3,6 3,4 4 18,7 19,6 varav Kanada 1,5 1,4 0,3 0,2-7 1,5 1,4 USA 17,2 18,1 3,3 3,2 5 17,1 18,2 Central- och Sydamerika 8,0 7,8 1,5 1,4-3 8,3 8,1 varav Brasilien 1,6 2,2 0,3 0,4 36 1,6 2,2 Chile 1,3 1,2 0,2 0,2-5 1,3 1,2 Mexiko 0,3 0,4 0,1 0,1 29 Peru 0,7 1,0 0,1 0,2 32 0,7 1,0 Venezuela 3,0 1,7 0,6 0,3-43 3,0 1,7 Totalt 26,7 27,3 5,1 4,8 2 27,0 27,7 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Efter att importen från USA under 2010 åter minskat något, utgjorde USA 2010 Sveriges elfte största leverantörsland, en position som landet behöll även under första halvåret 2011. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland * Värde Andel Värdeför- 1 hå 2010 1 hå 2011 1 hå 2010 1 hå ändring (%) 2011 1 hå 2010 1 hå 2011 När- och Mellanöstern 1,3 1,1 0,3 0,2-14 1,3 1,4 varav Israel 0,6 0,5 0,1 0,1-8 0,5 0,5 Saudiarabien 0,3 0,3 0,1 0,1-7 0,3 0,3 Övriga Asien 52,7 51,1 10,2 8,9-3 57,2 55,5 varav Hongkong 4,1 3,9 0,8 0,7-4 1,2 1,4 Indien 2,8 3,3 0,5 0,6 19 2,8 3,4 Japan 7,6 7,3 1,5 1,3-3 9,2 8,6 Kina 19,3 20,6 3,7 3,6 6 23,9 24,9 Sydkorea 8,1 4,1 1,6 0,7-49 8,4 4,1 Taiwan 2,6 2,8 0,5 0,5 7 3,2 3,7 Thailand 2,1 2,0 0,4 0,4-2 2,1 2,1 Totalt 54,0 52,2 10,4 9,1-3 58,5 56,9 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland.

Sida 25(37) Importvärdet från Asien minskade med tre procent mellan första halvåret 2010 och motsvarande period 2011. Importen fortsatte att öka från Kina. Jämfört med första halvåret 2010 ökade importen med sex procent. Importen minskade å andra sidan kraftigt från Sydkorea. Sydkorea, som under helåret 2010 gick om Japan och utgjorde Sveriges näst största asiatiska leverantörsland, minskade med 49 procent jämfört med första halvåret 2010. Minskningen berodde i stor utsträckning på en minskad import av elektroniska komponenter. Även importen från Japan minskade. Jämfört med första halvåret 2010 sjönk importen med tre procent. Indien och Taiwan var tillsammans med Kina undantagen från den allmänna nedgången i importen från de största asiatiska leverantörsländerna. Indien och Taiwan ökade jämfört med halvåret 2010 med 19 respektive sju procent första halvåret 2011. Importen från Hongkong minskade med fyra procent första halvåret 2011 jämfört med motsvarande period 2010. Hongkong fungerar även som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige, vilket syns vid en värdejämförelse mellan avsändningsland och ursprungsland. 5 Tjänstehandeln 5 Första halvåret 2011 ökade överskottet i den svenska tjänstehandeln 5,6 procent. Både export och import av tjänster ökade under perioden, tjänsteexporten med 5,2 procent och tjänsteimporten med något mindre, 5,0 procent. Medan värdet på tjänsteexporten uppgick till 237 miljarder kr under första halvåret 2011, var värdet på tjänsteimporten 174 miljarder. Tjänsteexporten, exklusive kapitalavkastning, utgjorde 28 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under första halvåret 2011, en procentenhet mindre än under motsvarande period 2010. Tjänsteimportens andel var 23 procent av total import av varor och tjänster, också detta en procentenhet mindre än första halvåret 2010. 5 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur upp i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur mm.

Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 2003 1 hå 2011 Miljarder kr Sida 26(37) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 hå 1 hå Transporter 54,2 60,1 65,1 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 33,5 34,2 Resor 38,7 41,5 50,8 61,6 73,6 73,9 78,5 79,8 36,5 38,2 Övriga tjänster 151,1 180,3 201,1 230,5 275,4 305,6 300,6 323,6 155,7 165,0 Total tjänsteexport 244,0 281,9 317,0 359,6 423,8 463,1 455,3 477,5 225,7 237,4 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 2003 1 hå 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 hå 1 hå Transporter 36,5 37,0 43,0 47,8 52,0 60,0 56,1 61,2 28,4 26,8 Resor 65,6 73,3 78,7 82,7 91,7 97,2 91,2 96,4 44,4 51,2 Övriga tjänster 127,9 131,2 140,7 157,7 174,5 196,2 203,7 190,9 92,8 96,0 Total tjänsteimport 230,0 241,5 262,4 288,2 318,2 353,3 351,1 348,4 165,6 173,9 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 2003 1 hå 2011 Miljarder kr 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 1 hå 2011 1 hå Transporter 17,8 23,1 22,2 19,8 22,9 23,7 20,0 12,8 5,1 7,4 Resor -27,0-31,8-28,0-21,2-18,2-23,3-12,7-16,5-7,9-13,0 Övriga tjänster 23,2 49,1 60,4 72,7 100,9 109,4 96,8 132,8 62,9 69,0 Total tjänstehandel, netto 14,0 40,4 54,6 71,4 105,6 109,8 104,2 129,0 60,1 63,5 Källa: SCB Nettoexporten av transporttjänster sjönk kraftigt under 2010. Även om transporttjänstenettot ökade från 5,1 till 7,4 miljarder kr mellan första halvåret 2010 och motsvarande period i år, är nivån fortfarande klart under de som gällde innan 2010. Underskottet i Resenettot 6 ökade första halvåret 2011 till minus 13,0 miljarder, lika mycket som under hela krisåret 2009 och 65 procent mer än under första halvåret 2010. 6 Export av resor, även kallat resevaluta, utgörs av vad personer som besöker Sverige under en kortare tid än ett år spenderar i Sverige. Reseimport utgörs på motsvarande sätt av de utgifter som svenskar som befinner sig mindre än ett år i utlandet har i det besökta landet.

Sida 27(37) Diagram 5.1 40 Övriga tjänster, netto 1 hå 2010 1 hå 2011 35 30 25 Mdr SEK 20 15 10 5 0-5 Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 69 miljarder kronor första halvåret 2011, vilket var 6,1 miljarder mer än motsvarande period 2010. Kommunikationstjänster samt byggtjänster gav negativa handelsnetton, övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto.

Sida 28(37) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges tjänstehandel Miljarder kr Källa: SCB 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 hå 1 hå Export Transporter 67,6 74,9 83,6 76,1 74,0 33,5 34,2 Resor 61,6 73,6 73,9 78,5 79,8 36,5 38,2 Kommunikation 11,8 12,0 14,4 14,5 13,2 6,7 7,1 Byggtjänster 4,9 6,9 6,8 5,3 6,1 3,1 2,6 Försäkringar 6,4 6,3 6,7 6,4 5,8 2,9 2,9 Finansiella tjänster 13,0 9,1 9,4 8,5 7,9 4,0 5,1 Data- och informationstjänster 26,3 43,9 51,5 52,6 52,0 25,4 26,3 Licenser/royalties 29,3 32,0 30,9 36,5 43,0 20,5 20,2 Övriga affärstjänster 133,3 159,4 178,6 169,8 189,0 89,6 98,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 2,0 2,2 3,4 2,8 2,9 1,5 1,5 Offentliga tjänster 3,3 3,6 4,0 4,1 3,8 2,0 1,4 Totalt 359,6 423,8 463,1 455,3 477,5 225,7 237,4 Import Transporter 47,8 52,0 60,0 56,1 61,2 28,4 26,8 Resor 82,7 91,7 97,2 91,2 96,4 44,4 51,2 Kommunikation 12,9 12,9 13,9 15,9 16,1 8,3 7,5 Byggtjänster 4,6 5,6 6,6 9,7 8,4 3,9 5,2 Försäkringar 2,3 2,5 3,1 3,4 2,9 1,4 1,4 Finansiella tjänster 7,4 3,7 3,8 3,7 3,4 1,7 2,3 Data- och informationstjänster 16,6 20,4 21,8 21,2 19,2 9,7 11,2 Licenser/royalties 12,3 12,1 13,1 14,0 9,8 5,5 5,5 Övriga affärstjänster 99,5 114,6 130,5 131,6 127,3 60,3 61,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 1,1 1,8 2,1 2,6 2,4 1,2 1,2 Offentliga tjänster 1,0 0,9 1,3 1,6 1,4 0,7 0,7 Totalt 288,2 318,2 353,3 351,1 348,4 165,6 173,9 Netto Transporter 19,8 22,9 23,7 20,0 12,8 5,1 7,4 Resor -21,2-18,2-23,3-12,7-16,5-7,9-13,0 Kommunikation -1,1-0,9 0,5-1,4-2,9-1,6-0,4 Byggtjänster 0,2 1,3 0,2-4,5-2,3-0,8-2,7 Försäkringar 4,1 3,8 3,6 3,0 2,9 1,5 1,6 Finansiella tjänster 5,6 5,4 5,6 4,9 4,6 2,3 2,8 Data- och informationstjänster 9,8 23,5 29,7 31,4 32,8 15,7 15,1 Licenser/royalties 17,0 19,8 17,8 22,5 33,2 15,0 14,6 Övriga affärstjänster 33,9 44,8 48,2 38,2 61,7 29,2 37,0 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,9 0,5 1,3 0,2 0,5 0,3 0,3 Offentliga tjänster 2,3 2,6 2,6 2,5 2,4 1,3 0,7 Totalt 71,4 105,6 109,8 104,2 129,0 60,1 63,5

6 Direktinvesteringar 6.1 Direktinvesteringsflöden Sida 29(37) De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 98 miljarder kronor första halvåret 2011. Motsvarande period 2010 var utflödet åtta miljarder mindre. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 60 miljarder, en ökning med 26 miljarder från motsvarande period 2010. Resultatet blev således att nettoflödet minskade från minus 57 miljarder kronor första halvåret 2010 till minus 39 miljarder första halvåret 2011. Tabell 6.1. In- och utflöden av direktinvesteringar 1999 1 hå 2011 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 2006 213,5-196,2 17,3 2007 187,5-262,3-74,8 2008 244,9-206,5 38,4 2009 81,7-201,3-119,6 2010 43,4-229,3-185,9 1 hå 2010 33,4-90,3-56,9 1 hå 2011 59,5-98,2-38,7 Källa: SCB Både ursprunget för utländska direktinvesteringar i Sverige och riktningen för svenska direktinvesteringar i utlandet varierar kraftigt från år till år. De största aktörerna är dock oftast USA eller länder inom EU. Diagram 6.1 600 500 400 300 200 Utveckling av direktinvesteringar 1999-1 hå 2011 Inflöde Utflöde Nettoflöde Mdr SEK 100 0-100 -200-300 -400-500 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.

Tabell 6.2. Utländska direktinvesteringar i Sverige 2006 1 hå 2011, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr Sida 30(37) 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 hå 1 hå Direkta investeringar i Sverige Eget kapital 57 029 49 454 100 067-9 724 9 856 9 856-5 039 Långfristiga lån 78 573 112 455-93 237 4 668-2 866-2 866 11 973 Kortfristiga lån -695 76 610 55 091-29 280-18 761-18 761 343 Återinvesterade vinstmedel 20 004 52 562 6 361 19 761 77 738 45 146 52 239 Direkta investeringar i Sverige, totalt 213 536 187 470 244 881 81 682 43 402 33 376 59 517 Alla länder 213 536 187 470 244 881 81 682 43 402 33 376 59 517 OECD 189 590 131 379 211 573 55 225-25 754-5 577 38 815 EU 27 110 527 94 444 244 553 67 290 1 918 21 086-13 439 Belgien 19 517 15 724 37 189 26 011 22 663 4 579-62 548 Cypern 347...... -663.... Danmark 3 245 1 315 42 742.. 123 139 950 Estland -48-67.... -106.... Finland -629 18 667 306 20 069-2 724-9 429 5 517 Frankrike 5 508 9 704 12 011-10 991-29 975-71.. Irland.. 11 756 95 23 499 22 865.. -2 769 Italien 1 195.. -3 101.. -257.. -7 Litauen -19-78 -98........ Luxemburg 32 647 33 441 91 928 589-3 383-1 582 3 550 Nederländerna 6 427-15 014 7 871-512 -1 159-908 73 362 Polen 90-2 134-1 595.. 1 097.... Rumänien.. -80.. -14-25.... Slovakien.. -11.... -92.... Spanien........ -341.... Storbritannien 62 140-11 858 5 791-1 004-8 565-3 564-4 810 Tjeckien -106.. -188.. 2.... Tyskland -2 136 25 186 58 495-6 566-1 516-1 177.. Österrike 1 982 11 1 107.. -2 046.... Övriga Europa 30 305 31 035-9 558 13 892-11 443 2 663 12 905 Guernsey.. 0.... -1 438.... Jersey 1 595-145 6 359 1 849-335.... Norge 30 837 19 349-38 624 15 857-3 988 2 020 1 562 Ryssland 275-1 434-2 606.. -3 007.... Schweiz 4 720 4 159 23 366-6 564-2 514-1 714.. Turkiet -38-67 -58-36 -71.... Övriga -7 084 9 173 2 005 2 786-90 2 357 11 343 Nord- och Centralamerika 49 525-6 227-3 942-23 612-33 849-39 094 3 908 Kanada.. 7 274 6 430 1 827...... USA 72 013 1 994-21 457-31 458-19 333-26 614 2 422 Övriga -22 488-15 495 11 085 6 019-14 516-12 480 1 486 Sydamerika.............. Asien 2 636 539 777-2 314 8 658.... Indien -26-36 -37-24 -56-5 -2 Japan.. 349 705-593 749.... Kina -171-369 -274-164.. -44.. Singapore.. 785 431-55...... Sydkorea -40-72.......... Taiwan -36-56 -36-27 -68-5 -2 Övriga 2 909-62 -12-1 451 8 033.... Afrika.............. Sydafrika -24-24.... 27.... Övriga.............. Oceanien -1 023-259 -2 176........ Australien -1 001-143 -1 839........ Nya Zeeland.. -116-337 530...... Övriga -22 0 0........ Ej landfördelade -45 956 27 156 2 360 29 804 161 26 776-10 179 Återinvesterade vinstmedel 20 004 52 562 6 361 19 761 77 738 45 146 52 239 Anm. 1: Positiva värden står för nettoinflöden, d.v.s. de utländska investeringarna i Sverige överstiger desinvesteringarna. Negativa värden (utflöden) står för desinvestering, netto, d.v.s, desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB

Sida 31(37) Tabell 6.3 Svenska direktinvesteringar i utlandet 2006 1 hå 2011, landfördelade, netto Flöden, miljoner kr 2006 2007 2008 2009 2010 2010 2011 1 hå 1 hå Direkta investeringar i utlandet Eget kapital -142 577-179 036-138 142-225 050-61 654-35 699-26 718 Långfristiga lån 13 187 10 333 10 858 19 486 14 942 26 259 39 090 Kortfristiga lån -35 593 57 433-15 827 53 161-25 028 6 336-6 110 Återinvesterade vinstmedel -31 225-151 013-63 360-48 871-157 586-87 186-104 454 Direkta investeringar i Sverige, totalt -196 208-262 283-206 471-201 274-229 326-90 289-98 192 Svenska direkta investeringar i utlandet, landgruppsfördelade, netto Alla länder -196 208-262 283-206 471-201 274-229 326-90 289-98 192 OECD -117 518-80 724-91 430-108 689-44 950 1 496-477 EU 27-126 687 36 099-114 943-123 638 26 666-2 001 14 840 Belgien -17 765 31 501-52 320-28 431 7 466-3 635.. Danmark -6 323-18 202-2 334-5 590-2 953 3 272 1 427 Estland -629-320 -728-6 945-1 793.. 172 Finland -48 262 14 512-11 172 12 846 4 931 8 001 4 214 Frankrike -8 191 1 670-8 291 1 193 5 371 6 087-1 104 Irland 6 342 880-18 199 4 028 1 117 2 333-43 Italien -4 330-1 531-3 581 3 395 752 842-473 Lettland -636 780-438 -2 107-879 -2-118 Litauen 200 554-2 034-3 676-2 990-1 577-386 Luxemburg -4 337 6 103 29 878 15 167.... 4 728 Nederländerna -12 515 9 774-5 673-98 228-10 769-9 343-21 091 Polen 1 165-56 -6 185 3 142 1 744 1 812 1 132 Portugal 2 970-4 557-455 398-141 -104-31 Rumänien -495-1 782-1 331 462 1 189 299 281 Slovakien 211 285-905.. 66 35-93 Spanien -1 419 939-9 959 2 906 391 1 138 9 090 Storbritannien -23 893-2 188-15 492-21 493 26 640-5 052 3 815 Tjeckien 668 662-534 -1 259-869 -363 813 Tyskland 8 466-322 5 256 1 491-8 021-392 2 247 Ungern.. -453 282-343 -43-145 -252 Österrike 1 366 203 1 927-955 8 947-577 -777 Övriga Europa -5 459-7 570-20 234-18 442-31 053 669-14 641 Kroatien 255-265 50-9 437 356.... Norge -6 657 1 569 4 263 10 000-24 335-1 227-11 718 Ryssland -1 160-769 -3 928-4 122-5 744 2 661.. Schweiz 2 784-1 349-7 729-9 931 276 543 123 Turkiet -117-277 -784 511 9-103 84 Ukraina -52.. -1 703-2 951-378.... Övriga -512-6 479-10 403-2 512-1 237-1 205-3 130 Nord- och Centralamerika -3 469-117 630 10 608 2 499-55 037 740 11 905 Kanada -4 163-9 326 6 836-889 1 845-1 206-1 080 Mexiko -592 632 3 433 428-2 791 114-473 USA 679-110 500-54 2 974-53 922 2 570 13 376 Övriga 607 1 564 393-14 -169-738 82 Sydamerika 280 291-1 362-3 610 148-468 3 965 Övriga 280 291-1 362-3 610 148-468 3 965 Asien -9 018-6 978-3 009 1 480-1 026-3 206-3 206 Förenade arabemiraten 18.. -733 143-391.. -13 Indien -280-959 -1 743-166 38.. -178 Indonesien.. 176 1 120 24...... Japan -5 558-893 298 644 1 410-477.. Kina -1 193-764 -1 100-1 954-390 -480-148 Saudiarabien 64 29 120 75 11 11 5 Singapore -1 395-1 048-37 1 922 372 128-447 Sydkorea.. -161 227-1 013-1 734.. 368 Övriga -674-3 358-1 161 1 805-342 -2 388-2 793 Afrika 1 175-772 2 794-7 149 1 102 207-334 Övriga 1 175-772 2 794-7 149 1 102 207-334 Oceanien 198 434 91 352 1 976 1 481-2 288 Australien 255 301 110 239 1 898 1 420-2 109 Övriga -57 133-19 113 78 61-179 Ej landfördelade -40 210-25 890-36 696-13 632-19 184-10 429 7 829 Återinvesterade vinstmedel -31 225-151 013-63 360-48 871-157 586-87 186-104 454 Anm. 1: Negativa värden står för nettoutflöden, d.v.s. investeringarna i utlandet överstiger desinvesteringarna. Positiva värden (inflöde) står för desinvestering, netto, d.v.s. desinvesteringarna överstiger investeringarna. För jämförelse ingår i EU (27) de nuvarande medlemsländerna även för tidigare perioder. Anm. 2: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl, har beloppen utelämnats. De ingår då i stället under Ej landfördelat. Källa: SCB