Workshop Mötesplats Open Access 26 april Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet?

Relevanta dokument
MOA Workshop: Att utveckla publiceringsstöd. Greta Quesada Richardsson, Ika Jorum, Karolina Karjalainen

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Open access och innovation

FÖRFATTARAVGIFTER ISTÄLLET FÖR PRENUMERATIONER TANKAR KRING FRAMTIDA FÖRVÄRV

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Presentationen i korthet

llllll Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open Access-policy på Chalmers

Nationella förhandlingar med Elsevier - bakgrund, lägesbeskrivning, möjliga konsekvenser. Biblioteksrådet Magnus Velander

Open Science. Hur arbetar vi nationellt och på SU med dessa frågor?

Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt?

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU

En databas över förlagens policies

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Handledning Sherpa/RoMEO

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

Urval och tillgängliggörande av OAböcker. discoverysystem. Varför? Vad? Hur?

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

Våra strategiska satsningar

Open access från varför till hur

Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

K2:s publiceringspolicy

Anteckningar Bibliotekets utvecklingsråd sida KA 1(3) Tid: måndagen den 25 september 2018 kl Plats: Sorbonne E303

Öppen tillgång Nationella riktlinjer

KAU DAU. SND nätverk, 4 dec DAU 4 dec 2018 KARLSTADS UNIVERSITET

Publicering med öppen tillgång - open access

Open Access i Sverige

Open access ett nationellt perspektiv

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

Linnaeus University Press Verksamhetsbeskrivning

OpenAccess.se aktuella frågor

Open access vid svenska lärosäten

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Open access Hur går det till att tillgängliggöra forskningsresultat för alla? Beate Eellend, Kungliga Biblioteket

Kvalitetssäkring - det digitala referenssamtalet

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

Verksamhetsplan Stockholms universitetsbibliotek

Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Publicera open access utan avgift en guide till förbetalda publiceringsavgifter

Forskningsdata i öppna arkiv och universitetsarkiv

Svensk nationell policy för tillgängliggörande och lagring av forskningsdata. Wilhelm Widmark

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Om open access och nya publiceringsvägar

Gruppen för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Anteckningar

Open Access i praktiken Fokus på humaniora och rättsvetenskap Presentation på Möteplats Open Access, nov. 2009

Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE

Egenarkivering och upphovsrätt

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket

Vad händer på SND. Arbetet framåt. Max Petzold

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2017

LEDARSKAPSTANKAR EMPATI & TYDLIGHET. 2 ord som räcker för att bli bästa chefen för företagets bästa och för medarbetarnas bästa hälsa.

Forskningsdatapiloten - erfarenheter och diskussion

K2:s publiceringspolicy

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

OA-idealet på väg att bli norm för god publicering

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Forskarstöd. Att underlätta för forskaren genom hela forskningsprocessen. Johanna Nählinder Forskningskoordinator

Konferens: Towards Open Science: LIBERs 44:e konferens i London 2015

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Hantering av forskningsdata vid Stockholms universitet

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling

Kvalitetsindex en berättelse om biblioteket

VÄLKOMNA! SND workshop 15 november

LnuOpen Open Access-tidskrifter och konferenspublikationer från Linnéuniversitetet

20 frågor om bibliometri

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Högskolans e-publicering från projekt till etablerad verksamhet

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

HANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2014

Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten

Från kaos till ordning

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN

Libris XL. Autoriteter i Sveriges nye biblioteksystem. KORG-dagene 2016 Harriet Aagaard Kungliga biblioteket. Illustration: Sir John Tenniel

Recycling metadata DiVA Libris - SwePub. Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek Mötesplats Open Access 2014

Transkript:

Workshop Mötesplats Open Access 26 april 2017 - Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet? Workshop 1, kl. 15.30-16.15, antal deltagare ca 25. Workshopen inleds med att Inga-Lill Nilsson, Nadja Neumann och Magnus Åberg från Karlstads universitetsbibliotek berättar om bakgrunden till workshopen och hur den praktiskt är tänkt att genomföras. Två frågor presenteras: Fråga 1: Hur integrerar vi open access-frågorna i vårt dagliga arbete? Vilka problem/hinder (-) och möjligheter/lösningar (+) ser ni? Fråga 2: Vilka roller får ni/tar ni i open access-diskussionen? Frågorna diskuteras gruppvis, svaren dokumenteras på papper (bifogas), och workshopen avslutas med att grupperna presenterar vad som sagts: Grupp 1: Fråga 1: - Behövs ett tydligt OA-mandat, att någon pekar med hela handen (vilket kan vara både ett problem och en möjlighet) - Många har open access-policy, men det räcker inte. Det behövs också instrument för uppföljning. - En möjlig lösning kan ligga i att open access måste kopplas till finansiering, det krävs samarbete även utanför bibliotekens gränser. OA måste in i hela publiceringsprocessen. - OA inte längre bara en biblioteksfråga, nu börjar det komma upp på många olika nivåer och det ger kraft. - Attityder och publiceringsmönster inom olika discipliner utgör ett problem. Fråga 2: - Vi blir den första introduktören till open access. - Ofrivillig rådgivare, den enda personen en forskare kan fråga. - Förhoppningsvis att vi uppfattas som en first-line support. Grupp 2: Fråga 1: - Mycket negativt från början - Svårt för överblick över kostnaderna för OA - Olika syn på, och kunskap om OA råder - Tidsbrist: vi gör, utan att tänka - OA kan krocka med meriteringssystemet - Samarbetet mellan bibliotekets förvärvs- och publikationsenheter har gynnats positivt av OA. Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se KAU.SE

2(4) Fråga 2: - Stark supportroll - Bibliotekens roll kan lätt bli missionerande Grupp 3: Fråga 1 - Konkret sätt att nå forskare (+) - Är man för duktig och aktiv behövs mer resurser (-) - Vissa satsar mycket på OA, men hur kan vi då sprida det i organisationen? - Vi har kompetensutveckling i upphovsrätt - Bra om OA kommer in i Discovery-systemen - Projekt mellan förvärv och publiceringsstöd - Satsa på Knowledge Unlatched, flera bibliotek går ihop och köper böcker, så blir det OA för alla. Fråga 2: - Informerar om CC, förespråkare, informatör, samordnarfunktion (knyter ihop allt som har med OA, och open överhuvudtaget att göra, forskarstöd Grupp 4: Fråga 1: - Problem med att vara på stort lärosäte, svårt att samarbete, mycket blir engångs-grejer. - Problem att lärosäten inte har någon överordnad strategi, svårt att få ordning på flöden. - Offset-avtal svåra, ska vi bestämma var forskare ska publicera sig? Fråga 2: - Vi är många aktörer internt, kan vara svårt att tydliggöra var olika saker hör hemma i organisationen.

3(4) Workshop 2, kl. 16.30. Antal deltagare närvarande: 27 st. Grupp 1: Fråga 1: - Lyfta frågan med förlagen innan vi sluter avtal - Ingår i doktorandkurser - Svårt att hinna med DIVA-granskningen - Hur får vi in OA-resurser i bibliotekskatalogen Fråga 2 : - Biblioteket initiativtagare - Får vi lov att vara negativa? - Slagpåse, kill the messanger, policys bra - Supportstöd, granska tidskrifter, lägga sig i? Grupp 2: Fråga 1: - Plus om det kan integreras - Bra kontakt med forskarna - Finns ett större intresse på universitetens ledningskansli - Tar tid för bibliotekarierna och forskarna - Saknas incitament att publicera OA Fråga 2: - Försvarare - Informatörer - Opinionsbildare Grupp 3 Fråga 1: - OA-frågan är ganska integrerad, den har satt sig hos forskare, den är inte i ifrågasatt. (+) - Problem/hinder: Vi blir budbärare/försvarare för att medelsfördelningen ser ut som den gör (lokalt på univ.). - Forskarna kommer på för sent att dom vill göra publikationer OA. - Önskar samarbeten, mer med Grants Office. Det är biblioteket som driver frågan, kommer inte åt det andra hållet. - Konflikten mellan CC och OA, dom stoppar varann. Fråga 2: - Missionerande - Försvarande - Pedagogisk - Informerande Grupp 4

4(4) Fråga 1: - Ekonomiska hinder, forskarna har inte tänkt till. (-) - Gå ut och informera om vad det finns för möjligheter, att det finns med på doktorandkurser, nyhetsbrev, webbsida mm (+) - Problem med tillförlitlighet, beständighet, kvalitetsproblem med OA-tidskrifter. OAtidskrifter har avvaktiverats i katalogen för att länkar ofta inte funkar. Om det blir för mycket strul i systemen blir det mycket gnäll från andra användare. - Andra delar av bibliotekets verksamhet påverkas av OA. Fråga 2: - Informerande - Rådgivande - Försvarande. Grupp 5 Fråga 1: - Samarbeta med kommunikationsavdelningar, de har erfarenhet av forskningskommunikation - Intern kommunikation mellan OA-specialister och andra, förbättrar stödet till forskare. - Dataskyddsförordningen träder i kraft 25 maj 2018. Stramar upp hanteringen av personuppgifter. Genom Horizon 2020 pratar man om tillgängliggörande, men detta trycks ner av dataskyddsförordningen. Så hur hjälper vi till att hålla den här balansen. Gör lärosätena fel, så kommer det att bli kostsamt för lärosätena. Vi måste jobba tillsammans, för OA går över gränserna. Roller: - Kluven (OA-mål, argumenterar för OA, men traditionell resursfördelning premierar traditionell publicering).