Årsrapport- Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete 2009



Relevanta dokument
Handelsrelaterat utvecklingssamarbete, projekt

Redovisning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete under år 2011

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Utgångspunkter

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Sveriges internationella överenskommelser

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Athena globalt utbyte inom yrkesutbildning. Ansökningsomgång 2011

Internationell strategi

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Turkiet

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Den totala budgeten för projektet uppgår till euro.

Regionala utvecklingsnämnden

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Här står vi. Dit går vi.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Chile

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Expertgruppens verksamhetsstrategi

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter 2011

Handel och hållbar utveckling

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Regional utvecklingsledare

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

Strategi för selektivt samarbete med. Botswana. januari 2009 december 2013

Handel och hållbar utveckling

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Ta steget in i SIS värld

Regionala Noden Uppsala-Örebro för Samordning av Kliniska Studier. Verksamhetsberättelse februari 2016

Institutionen för kulturvetenskaper

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck

Samarbetsländer med långsiktigt programsamarbete - Kategori 1

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Projektplan Industriell Dynamik

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

Haninge kommuns internationella program

Handbok. Praktikantprogrammet för yngre personer. Ansökningsomgång 2013

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

din väg in till Högskolan i Skövde

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Projekt Informationssäkerhet

Utveckling av livsmedelskontrollen - ett inspel från Swedac till regeringens arbete med att forma en livsmedelsstrategi.

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA SAMARBETSAVTAL MED UTOMEUROPEISKA UNIVERSITET

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Europeiska socialfonden

internationell strategi 1

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

2 Internationell policy

Policy för internationellt samarbete. KS

Transkript:

Sekretariatet för handelsbistånd/ico ÅRSRAPPORT Dnr 160-0166-2010 Ewa Hagwall, Sida Peter Cederblad, Sida Registrator, Sida Valhallavägen 199 105 25 Stockholm Årsrapport- Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete 2009 1. Inledning Kommerskollegiums medverkan i utvecklingssamarbete innebär att myndigheten på olika sätt hjälper till att bygga upp handelsrelaterad kapacitet i samarbetsländer, exempelvis i form av institutionsuppbyggnad, utveckling av lagstiftning eller stöd till samarbetsländernas deltagande i internationella fora för handelspolitik och utrikeshandel. Inriktningen på Kommerskollegiums biståndsverksamhet styrs av regeringens riktlinjer, policies och samarbetsstrategier samt av den ramöverenskommelse som finns mellan Kommerskollegium och Sida. Biståndets regelverk, Kommerskollegiums kompetens samt partnerländernas behov och efterfrågan styr valet av insatser. Som expertmyndighet på handelsområdet kan kollegiet bidra med ökad kunskap och stöd på en rad olika sätt, från renodlade utbildningsinsatser till stöd till långsiktig institutionsuppbyggnad. Kollegiets insatser bygger på myndighetens unika kompetensen inom handelspolitik och utrikeshandel. 2. Möjligheter och utmaningar Etablering av ett sekretariat/ico Etablerigen av samordningsfunktionen Sekretariatet för handelsbistånd/international Consulting Office (ICO) under 2009 har underlättat utvecklingssamarbetet på Kommerskollegium. Genom ICO att ansvars- och arbetsfördelningen för biståndsfrågorna förtydligats. Möjligheterna för kollegiet att ta till sig regeringens riktlinjer för utvecklingssamarbetet, de nya/reviderade samarbetsstrategierna och arbetet med att ta fram en ny strategi för handelsinriktat utvecklingssamarbete har blivit bättre och underlättar fokuseringen och prioriteringen av samarbeten och samarbetspartners. Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: +46 8 690 48 00, fax +46 8 30 67 59 E-post: registrator@kommers.se www.kommers.se

RAPPORT 2(15) Landprioritering Kollegiet har att följa de styrdokument som gäller för det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet och de riktlinjer som gäller för utvecklingssamarbete med olika landkategorier. Handelsfrågornas betydelse i svenskt bistånd har ökat under senare år. Handelsfrågor förekommer explicit i ett drygt tjugotal landstrategier och kan vara en implicit konsekvens av åtgärder som rör ekonomisk utveckling, sysselsättning eller förvaltningsutveckling i många fler strategier. Kollegiet analyserar och följer kontinuerligt upp signalerna om handelssamarbete i samarbetsstrategierna och etablerar dialog och samarbete med såväl Sidas personal i Stockholm och på fältet. Förfrågningar om samarbete har under 2009 kommit från många olika kategorier av länder, från de minst utvecklade (MUL) till medelinkomstländer in spe, och handelsfrågor ingår i samarbetsstrategierna för länder i olika kategorier och utvecklingsstadier. I gruppen av länder som ingår i kategori 5 (länder med selektivt samarbete med aktörssamverkan) har kollegiet fått positiva signaler från Sida när det gäller samarbete med Botswana, Sydafrika, Namibia och Kina. Botswanas regering har under året arbetat fram en formell framställan om stöd till Sida och representanter för den kinesiska regeringen har besökt kollegiet för att diskutera samarbete. Den svenska ambassaden i Jakarta välkomnar ett besök av Kommerskollegium till Indonesien under 2010. Den vietnamesiska regeringen, andra givare och organisationer som arbetar med implementering har välkomnat Kommerskollegium som en partner. Bland fattiga länder i konflikt-/postkonfliktsituation eller med möjlighet till långsiktigt biståndssamarbete med Sverige återfinns Liberia, i vars samarbetsstrategi Kommerskollegium uttryckligen nämns. Zambias Sverigeambassadör och hennes svenska motsvarighet i Lusaka har explicit önskat ett institutionellt samarbete på handelsområdet. Bland länder som är aktuella för reformsamarbete i Östeuropa har regeringarna i Moldavien och Georgien varit särskilt artikulerade. Kollegiet vill påpeka att det i undantagsfall kan vara motiverat att samarbeta i och med länder även utanför fokusgruppen, t.ex. när det gäller EPA 1 och WTOanslutningsprocesser. Där kan länder som har en något större kapacitet och mogenhetsgrad på det handelspolitiska området och/eller har en nyckelroll i regionala eller globala förhandlingsgrupper bidra med erfarenheter och best practice till de svenska fokusländerna och till Kommerskollegiums verksamhet där. Sådana insatser finansieras i förekommande fall via det globala anslaget (se nedan). 1 Economic Partnership Agreement är frihandelsavtal som sluts mellan EU och länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet.

RAPPORT 3(15) Globala anslaget (tiomiljonersanslaget) Regeringen beslutade 2009 att reservera 10 miljoner kronor för handelsrelaterade biståndsinsatser genom Kommerskollegiet. Tack vare denna satsning har kollegiet kunnat bygga upp sin verksamhet mer långsiktigt och bidra till en stärkt svensk kompetens på området. Samarbetet med Open Trade Gate Sweden ger många synergieffekter och tack vare Open Trade Gate finns det en kunskap på kollegiet om behoven i många utvecklingsländer. Kollegiet har även samarbetat med andra myndigheter vid inventering och uppstart av projekt. Det faktum att Kommerskollegium fått medel för verksamheten via Sidas globala anslag har varit mycket viktigt för att snabbt kunna bygga upp verksamheten. Kommerskollegium har haft förmånen att både ha tydliga styrsignaler från regeringen och en säkrad grundfinansiering via Sida. Det är dessutom bra att man låtit medlen gå via Sida istället för att ges som ett direktanslag; biståndets generella prioriteringar kan därmed följas, samverkan med Sidas fältorganisation går smidigt och samarbetet med Sida-Stockholm löper utan friktion. Löpande samverkan med Sida hjälper också myndigheten att dra gränsen mellan sin unika verksamhet som myndighet och kommersiell konsultverksamhet, som inte tillhör myndighetens uppgifter. Kommerskollegium har således kunnat börja bygga den kompetens och de administrativa system som krävs för uppdragsverksamhet i allmänhet och bistånd i synnerhet. Nödvändiga prospekteringsresor har kunnat göras. Givarkoordinering Kommerskollegium vill givetvis arbeta i Parisdeklarationens anda. Det är viktigt att fokusera på de verkliga resultaten, inte enbart på samordningen av resurser, procedurer och tillvägagångssätt. Tror Kommerskollegium sig inte kunna åstadkomma ett gott resultat, så avstår myndigheten från att försöka. Tror kollegiet sig kunna göra ett gott arbete, så är samordning och koordination en förutsättning. Utan ständig fältnärvaro blir samarbetet med Sida i Stockholm och ambassaderna viktigt. Kollegiet ser dessutom alltid till att stämma av situationen med EU/Kommissionen och andra etablerade givare/tekniska genomförare i ett land och söker insatser som är komplementära till andras. Samarbete med partnerländerna Med tanke på Parisagendan och uppföljningen i Accra har kollegiet varit mycket noga med att de projekt som inleds är efterfrågestyrda från partnerländerna samt att samordning och samarbete sker i så hög grad som möjligt. Det kan dock konstateras att samarbetet med regionala sekretariat såsom Agadir-sekretariatet (ATU) och CARICOM inte fungerat smärtfritt. Erfarenheterna säger kollegiet att det i samarbetet med denna typ av sekretariat finns en risk för otydligt ägarskap. 3. Redovisning av insatser i länder och regioner med särskild finansiering från Sida (2009) 3.1 Regionala program Under 2009 har kollegiet arbetat med fem större regionala projekt/program, varav fyra är påbörjade och ett är avslutat: ITP programmet om Ursprungsregler 2008-2009, regional fas i Kapstaden, Sydafrika, maj 2009

RAPPORT 4(15) ITP programmet om Ursprungsregler 2009-2010, Sverigefas i oktober 2009 ITP programmet om Handelsprocedurer 2008-2009, regional fas i Mombasa, Kenya Mentorskapsprogrammet TBT, 2008-2010 Workshop riktad mot Agadir-länderna (Egypten, Marocko, Tunisien och Jordanien), hösten 2009 Övergripande analys av de regionala projekten Kollegiet får överlag ett mycket gott betyg av deltagarna i de utvärderingar som gjorts, både vad gäller kompetens hos föreläsare och organisation. Resultaten pekar på att målen för varje kurs nås. Det märks tydligt i dialogen med kursdeltagarna att efterfrågan på expertkompetensen hos kollegiet och andra aktörer i Sverige inom dessa områden är stor. Kollegiet ser stora fördelar av att ha erfarenhet av att organisera program sedan tidigare år. Detta har underlättat både administration och upplägg av programmen. Ett utökat arbete med utvecklingssamarbete kräver dock hela tiden nya kunskaper och utökade resurser. Kommerskollegium fortsätter ständigt att arbeta med att effektivisera och förbättra programmen, både administrativt och innehållsmässigt. Det är viktigt att fortsättningsvis arbeta ännu mer med analyser av de insatser som görs, exempelvis vad gäller ämnesområden, deltagare, upplägg och föreläsare. Kollegiet menar också att dessa program skapar ett stort mervärde även för den egna organisationen, t.ex. i form av kontakter med andra kollegor, projekthantering, insikt i utvecklingsperspektivet inom respektive sakområde och internationell erfarenhet överlag. ITP programmen Under 2009 genomförde Kommerskollegium tre ITP-program, ett om handelsprocedurer och två parallella om ursprungsregler. ITP-ursprungsregler är nu inne på sin fjärde omgång. För dessa tre program ligger resultaten för måluppfyllelserna på en hög nivå, över 4 av 5 på utvärderingsskalan. Kollegiet arbetar trots detta hela tiden med att förbättra innehållet i programmen, administration, föreläsare osv. Av erfarenhet ser kollegiet vikten av att göra ett ordentligt förarbete inför programmet för att få relevanta och engagerade deltagare, t.ex. genom en rekognoseringsresa med möten med deltagarnas organisationer. Deltagarna på dessa kurser har kommit från ministerier, tullverk och den privata sektorn, de flesta deltagarna har innehaft nyckelpositioner inom sitt respektive område. Man kan konstatera att det är svårare att få med och behålla deltagare i programmet ju högre position man har i hemma-organisationen. Det är förstås av största vikt att deltagarnas förändringsprojekt är förankrade och prioriterade av hemmaorganisationen och att det är uttalat att deltagarna ska få tid och resurser att arbeta med projekten. Detta är frågor som kollegiet vill arbeta vidare med, t.ex. genom att öka kontakterna med respektive hemmaorganisation före kursen och följa upp utfallet efter kursens slut.

RAPPORT 5(15) Under 2009 har två av programmen uteslutande vänt sig till deltagare från södra och östra Afrika, medan det tredje programmet samlade deltagare från både Afrika och Asien. Kollegiet konstaterar i efterhand att det är en större utmaning än man insett att arbeta med två olika regionala grupper. Skälen är inte varken kulturella eller språkliga, utan helt enkelt situationsberoende. Lärdomen är att det är viktigare att deltagarna är på samma problemnivå än att de kommer från samma (eller olika) kontinenter, men erfarenheten visar också att intresset av att skapa nätverk och utbyta erfarenheter är större i de fall deltagarna hör hemma i samma region. Det har varit speciellt intressant är att se hur nätverkandet mellan privat och statligt anställda deltagare fungerat. I vissa fall har det varit den första gången man fått bryta värdefulla synpunkter med den andra sidan. MENA/Agadir projektet Kollegiet har i förhandlingar med Agadir-sekretariatet (ATU) och med Sidas goda minne frångått de rekommendationer som deltagarna presenterade i form av ett gemensamt dokument under workshopen i Stockholms 2008 och samarbetet kommer under 2009-2010 att begränsas till områdena tjänster och handelspolitiska skyddsinstrument. Det är positivt att det har getts tid till reflektion och ändringar i projekt-dokumenten så att de reala behoven kommer i fokus. Den första workshopen i handelspolitiska skyddsinstrument hölls i december 2009 och föll i huvudsak väl ut. Majoriteten av deltagarna (deltagarna från Jordanien, Tunisien och Marocko) var nöjda med kursens upplägg och innehåll. För deltagarna från Egypten hade kursen kunnat vara mer avancerad och Agadir-sekretariatets analys av deltagarländernas status och behov borde ha gått djupare än som faktiskt var fallet. Det kan diskuteras om informationen från Kommerskollegium alltid kommuniceras, förankras och godkänns av medlemsländerna. Mentorskapsprogrammet Mentorskapsprogrammet för genomförande och tillämpning av TBT-avtalet sträcker sig över tre år och det första årets aktiviteter, inklusive en field trip, är nu avslutade. Ett av projektets huvudsyften är att varje land ska ta fram en nationell plan för genomförande och tillämpning av TBT-avtalet. Sex länder har i dagsläget antagit handlingsplanerna på regeringsnivå. Samtliga sju länder har nationella TBTkommittéer där dessa planer har blivit förankrade; en bekräftelse från Etiopien saknas fortfarande. Enligt projektplanen ska deltagarna, mentorn och projektledaren från Kommerskollegium träffas tre gånger årligen i Genève i samband med TBTkommittémötena. Varje TBT-kommittémöte har föregåtts av en briefing där deltagarna har givit en kort sammanfattning om vilka framsteg de har gjort eller motgångar de har stött på. Under dessa möten har även projektets mentor varit delaktig och svarat på frågor, informerat om specifika handelshinder som ska tas upp på kommittémötena och coachat deltagarna inför deras fortsatta arbete med sina individuella working plans. Mötena har avslutats med en debriefing.

RAPPORT 6(15) Ett av de främsta målen med projektet är att öka ländernas närvaro i TBTkommittén. Deltagarna i projektet har, som ett resultat av att deras resor till Genève har finansierats genom Mentorskapsprogrammet, kunnat deltaga aktivt i de handelspolitiska diskussionerna i kommittén. Deltagandet har resulterat i ett nationellt informationsutbyte mellan olika intressenter som standardiseringsorgan, handelsministerier och industrin. Ländernas närvaro har även bidragit till att stärka utvecklingsländernas röst i de handelspolitiska diskussionerna i TBTkommittén. Mentorskapsprogrammet har fått ett stort genomslag i WTO och har vid flera tillfällen blivit omnämnt som ett unikt projekt som stimulerat så många utvecklingsländer att arbeta aktivt med WTO/TBT-frågor. Som en följd av Mentorskapsprogrammets framgångar har flera utvecklingsländer flaggat för intresse av att skapa mentorskapsprogram inom andra områden, bl.a. för SPSfrågor. När Sidas nya handläggare för insatsen tillträtt sin post i mars 2010 önskar Kommerskollegium en avstämning om projektets innehåll, resultaten och rapporteringskraven. 3.2 Bilaterala program Botswana Projekt aktörssamverkan med Botswana avslutades med en överenskommelse om att undersöka möjligheterna till långsiktigt institutionellt samarbete med Botswanas handelministerium. Att få igång ett samarbete med Botswana har tagit sin tid (en formell begäran om samarbete inkom i januari 2010) men det har redan från början tydliggjorts att efterfrågan på kollegiets tjänster varit önskvärd. De långa tidsintervallerna mellan aktiviteterna har snarare berott på interna diskussioner inom och mellan ministerier i Botswana. Kollegiet har inte pressat på denna process utan tvärtom uppmuntrat att de interna oklarheterna måste lösas innan ett långsiktigt samarbete kan sätta igång. Ukraina Det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet med Ukrainas WTO National Enqiury Point and Notification Authority (EP) genomgår en revision efter byte av ledningen på EP. Efter diskussion med Sida i januari beslutades att kollegiet skulle ta förnyad kontakt och en ett besök i Kiev genomfördes under april. Under 2009 har ett besök i Kiev genomförts för att träffa den nya ledningen och diskutera det fortsatta samarbetet. Kollegiet har fått klara tecken på att man vill gå vidare med samarbetet men i att man vill stuva om i den tidigare projektplanen. Behovet av fortbildning av den egna personalen har betonats och efterfrågas före planerade workshops med intressenter i Kiev. Under året har parterna haft löpande kontakt, vilket även inkluderat ett möte i Genève, då ledningen för EP och företrädare för kollegiet råkade vara där samtidigt av olika skäl. EP har kommit med en behovslista och kollegiet har bett EP att precisera och prioritera i denna lista. I nuläget inväntar kollegiet förnyat underlag från EP om prioriteringsordning i de under året diskuterade insatserna.

RAPPORT 7(15) 4. Redovisning av insatser i länder och regioner finansierade med medel från Sidas globala anslag (2009) Karibien/CARICOM Under året har kollegiet i samarbete med Caribbean Community (CARICOM) Secretariat diskuterat innehåll och upplägg av ett utbildningsprogram i ursprungsregler. Målet med programmet är att öka kunskapen om ursprungsregler, framför allt de kopplade till EPA samt öka kapaciteten att analysera, administrera och tillämpa ursprungsregler inom såväl myndigheter som privata sektorn. Den ursprungliga planen var att programmet skulle genomföras i november 2009 men på grund av interna processer hos CARICOM sekretariatet har det dragit ut på tiden. Programmet kommer att genomföras i februari 2010. Vietnam En prospekteringsresa till Vietnam genomfördes i december 2009. Ett stort intresse för Kommerskollegiums medverkan i Vietnam kunde noteras från den vietnamesiska regeringen, från Kommissionen och andra bilaterala givare. Övriga länder Kommerskollegium är inne i en fas av sin verksamhet där myndigheten undersöker möjligheter till samarbete med länder som har handel i sina samarbetsstrategier. Diskussioner om bilateralt samarbete fördes under året med regeringsrepresentanter i Moldavien, Zambia och Kina. Diskussioner med Sida har hittills gett Kollegiet tentativa planeringsramar för Moldavien, Liberia, Sydafrika, Namibia, Botswana och Kina. 5. Redovisning av insatser ämnesvis (2009) Tekniska handelshinder/tbt Mentorskapsprogrammet: Under hösten 2008 påbörjades mentorskapsprogrammet för TBT. Programmet täcker länder i Afrika söder om Sahara och beräknas pågå under 3 år. Under 2008 har det första inledande seminariet hållits i Stockholm samt ett första möte i TBT- kommittén i Geneve. Programmets övergripande syfte är att öka de deltagande afrikanska ländernas kunskaper om och förståelse för TBTavtalet International Training Programme/ITP Kommerskollegium har medverkat som föreläsare i två ITP program i Swedac:s regi om WTO, TBT och ackreditering som hålls i Swedac:s regi (Conformity assessment). Programmet kallas Quality Infrastructure Development in Support of World Trade. Förutom föreläsningar om TBT, WTO, TRIPS och SPS ingick ett studiebesök på kollegiet, där bland annat enheten för inre marknad och tekniska regler berättar om praktiskt arbete med notifieringar inom ramen för EU och WTO. Kommerskollegiums funktioner OTGS och SOLVIT har deltagit och berättat om sitt arbete.

RAPPORT 8(15) Handelsprocedurer International Training Programme/ITP: Kommerskollegium avslutade ITP-programmet för handelsprocedurer. Under 2009 genomfördes den avslutande workshopen i Mombasa, Kenya i maj. Genom föreläsningar, studiebesök, mentorskap och gruppdiskussioner har deltagarna fått ökad kunskap kring centrala regelverk inom handelsprocedurer och arbetat med förändringsprojekt inom sin organisationer. Kommerskollegium bedömer att resultatmålen för ITP-programmet har uppnåtts och deltagarnas utvärderingar bekräftar uppfattningen. Kollegiet har dock identifierat förbättringspotential på områden såsom urval och kommunikation med deltagarna, utformning av programmet samt arbetet med deltagarna förändringsprojekt. Maritime transport studie: Kollegiet har på uppdrag av Sjöfartsverket gjort en studie om förenklade handelsprocedurer vid sjötransport. Studien visar att utvecklingsländer kan göra stora vinster genom att förenkla och förbättra sina handelsprocedurer kopplade till sjötransport. Studien avslutades i november 2009 och presenterade i mitten av december vid ett regionalt seminarium med i Durban, Sydafrika, med representanter från hamnmyndigheter, näringslivet och internationella organisationer från södra och östra Afrika. Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (Trips) Kollegiet deltar som föreläsare under tre ITP-program i PRV:s regi. Fokus ligger på det multilaterala handelssystemet och immaterialrättens roll i detta. Ursprungsregler International Training Programme/ITP: Under 2009 har Kommerskollegium genomfört dels en regional fas i ITP- ursprungsregler, dels en ny omgång av programmet i Sverige (2 veckors utbildning). Deltagare i den regionala fasen var från Asien och södra och östra Afrika och i den nya omgången var deltagarna från södra och östra Afrika. Även här samarbetar kollegiet med flera andra myndigheter och företag. Kontraktet för ITP-programmet om ursprungsregler löper till 2010. CARICOM: De västindiska länderna i den så kallade CARIFORUM-gruppen var den första gruppen länder att sluta ett fullödigt EPA-avtal 2 med EU i december 2007. Kommerskollegium erhöll den 27 oktober en förfrågan från Jamaicas handelsministerium om samarbeta för att utveckla och genomföra ett regionalt utbildningsprogram på området ursprungsregler. Ursprungsregler har identifierats som ett område där kapaciteten och kunskapen behöver förbättras för att möjliggöra en effektiv implementering av EPA. Under en resa till Kingston, Jamaica, våren 2009 diskuterades ett program i samverkan mellan Kommerskollegium, Commonwealth Hub and Spokes Project och Caribbean Community (CARICOM) Secretariat. 2 Economic Partnership Agreement

RAPPORT 9(15) Målgruppen är framför allt tull- och handelsexperter från ministerier och myndigheter i de 15 medlemsländerna i CARICOM. 3 Tanken var att ett utbildningsprogram motsvarande ITP skulle hållas i november 2009 men av olika anledningar har det blivit uppskjutet till februari 2010. WTO-anslutning Kapacitetsuppbyggnad i samband med WTO-anslutning i Ukraina: Ukrainas WTO National Enqiury Point and Notification Authority (EP) som sorterar under Ekonomiministeriet som efterfrågat erfarenheter och stöd från Sverige för att utveckla en professionell och hållbar förvaltning på handelsområdet då de anser att det finns mycket att lära av hur Sveriges myndigheter hanterat frågor rörande internationell handel. Samarbetet har tillfälligt stannat upp på grund av byte av ledning på EP och befinner sig fortfarande i en nystartsfas. Institutionellt samarbete Botswana: Handelsministeriet i Botswana har efterfrågat fortsatt kunskapsutbyte med Sverige för att utveckla en professionell och hållbar analysfunktion motsvarande Kommerskollegium (Centre of Excellence) då de anser att det finns mycket att lära av hur kollegiet har byggt upp sin verksamhet. För att kunna bygga upp en analysverksamhet inom handelsområdet har ministeriet behov av att ta del av praktiska erfarenheter från myndigheter med liknande funktioner. Det kan t ex handla om interna arbetssätt eller relationer till andra myndigheter och näringsliv. Detta samarbete startade under 2008 då Kommerskollegium medverkade i en workshop i Gaborone, Botswana för att förmedla erfarenheter av hur arbetet med handelspolitiska analyser bedrivs på kollegiet. Under 2009 har aktiviteterna fortsatt genom ett botswanskt studiebesök till Kommerskollegium från Ministry of Trade and Industry samt en workshop i Kasane, Botswana. Denna resulterade i att handelsministeriet uttryckte en önskan om att fortsätta ett mer långsiktigt samarbete och ministerier lovade inkomma med en officiell förfrågan till Sida. Tjänster och Anti-dumpning MENA/Agadir projektet: Kommerskollegiums samarbete med Agadir-länderna (Marocko, Tunisien, Egypten and Jordanien) har fortsatt under 2009. Efter ett besök på Agadirsekretariatet i Amman, Jordanien, under våren 2009 förtydligades de behov som hade fastställts av Agadir-länderna under en workshop i Sverige 2008. Uppföljningsmötet i Amman resulterade i ett förslag till Sida om att stödja den pågående implementeringen av Agadir avtalet. Enligt Agadir-sekretariatet (ATU) låg den starkaste efterfrågan, med tanke på kollegiets expertis, inom områdena tjänster och handelspolitiska skyddsinstrumenten. Ett reviderat kontrakt skrevs således med sekretariatet om att organisera två seminarier/workshops i vardera ämnet. Den första workshopen hölls i december 2009 i handelspolitiska skyddsinstrument och en uppföljning kommer att hållas under våren 2010. När det gäller tjänster kommer den första workshopen att hållas i maj 2010, enligt önskemål från ATU. 3 Belize, Dominica, Grenada, Guyana, Haiti, Jamaica, Montserrat, Saint Lucia, St Kitts och Nevis, St Vincent och Grenadinerna, Suriname, Trinidad och Tobago

RAPPORT 10(15) 6. Resultatanalys För att ytterligare höja den svenska profilen för handelsrelaterat utvecklingssamarbete har regeringen i Strategin för Globala Utvecklingsinsatser sedan 2009 reserverat särskilda medel för handelsrelaterade biståndsinsatser genom Kommerskollegium. Dessutom genomför myndigheten större projekt finansierade av Sida direkt. Löpande arbete i projekt och program sker parallellt med arbetet med att utveckla verksamheten. Det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet har expanderat kraftigt under 2009, med en c:a 60 procentig ökning av arvodesintäkterna i jämförelse med 2008. Under året har Kommerskollegium arbetat med att effektivisera och bygga ut stödet till utvecklingsländer inom det egna expertområdet. Sekretariatet för handelsbistånd (International Consulting Office, ICO) bildades under 2009. Sekretariatet (chef plus tre medarbetare) ansvarar för det operativa arbetet som bedrivs i nära samarbete med övriga delar av myndigheten. Myndigheten har arbetat med att utveckla riktlinjer och intern samordning. Arbetet har medfört utveckling av externa kontakter och nätverk, liksom kompetensutveckling hos kollegiets medarbetare. Administrativa system har anpassats eller byggts upp för att stödja biståndsverksamheten och olika åtgärder har vidtagits för att öka myndighetens kompetens att bedriva utvecklingssamarbete. Bland dessa åtgärder märks en förbättrad information till omvärlden via kollegiets externa hemsida, kartläggningar av kollegiets roll i olika ämnesområden och kompetensutbildning av kollegiets personal i utvecklingssamarbete och projektledning. Ett antal prospekteringsresor har genomförts under året för att inventera intresset och behovet av ett samarbete med Kommerskollegium. Bilden av Kollegiets förutsättningar för arbete i biståndet har efterhand blivit tydligare för myndigheten själv. Som myndighet har kollegiet goda möjligheter att ge långsiktig kapacitetsuppbyggnad till systermyndigheter i samarbetsländer. Myndighetens roll och uppgift, dess stabilitet över tid och långa erfarenheten som statens myndighet för handelspolicy och handelsanalys, har byggt ett organisatoriskt minne av förändring som kan vara värdefull vid stöd till institutionsuppbyggnad och införlivande av internationella konventioner och handelsavtal. Utifrån arbetet med analys av handel och handelspolitik kan kollegiet bidra med att bygga kapacitet kring hur man arbetar organisatoriskt och metodmässigt med dessa områden. Kunskaper om vissa processer såsom t.ex. förhandlingskunskap och skapandet av kontakter, samordning och nätverksbyggande mellan statliga myndigheter och mellan myndigheter och näringsliv är intressanta erfarenheter för andra att ta del av.

RAPPORT 11(15) Kommerskollegiums metoder och arbetssätt har utvecklats under året. I högre grad än tidigare har regeringens samarbetsstrategier (landstrategier) och ämnespolicies styrt arbetet med att bygga upp en biståndsportfölj. En systematisk genomgång av samtliga landstrategier har identifierat handelsfrågor som en prioritet i drygt tjugo strategier. Kontakter har i dessa fall tagits med Sidas teamchefer i Stockholm eller i samarbetslandet för att informera om myndighetens uppdrag, profil och möjligheter att vara en aktiv partner. Detta har i sin tur lett till tentativa planeringsramar, samarbetsdiskussioner med samarbetsländer och, i några fall, fältbesök och embryon till samarbetsprojekt. Kollegiet är dock mycket noga med att undvika utbudsstyrning och försöker dessutom problemorientera den efterfrågan som länder visar när en samarbetsmöjlighet yppar sig och myndigheten är mycket medveten om att många handelssignaler inte alls har Kommerskollegium som mottagare. Kommerskollegium har även varit delaktig i mindre uppdrag för Sidas räkning i enlighet med ramöverenskommelsen. Bland dessa kan nämnas deltagande i framtagandet av regeringens nya policy för handelsrelaterat utvecklingssamarbete och en reviderad jämställdhetspolicy. Det ämnesmässiga stödet (help-desk, backstopping) till Sida har emellertid inte alls fått den omfattning som skisserades i budgeten för det globala anslaget. En grundkurs i internationell handel genomfördes dock i augusti 2009 för utresande Sidaiter och erfarenheterna är så pass positiva att en ny kurs under 2010 planeras för nästa omgång utresande. Ett antal externt riktade utbildningsinsatser har genomförts under året (se bl a avsnitt 5 ovan). Trots ett visst deltagarbortfall (som de flesta ITP-kurser tycks drabbas av) finns en output bestående av ett ganska stort antal utbildade. En jämn fördelning mellan män och kvinnor har åstadkommits. De mätningar av kundnöjdhet som regelmässigt görs i utbildningssammanhang tyder på att kursdeltagarna är mycket nöjda med de kurser som genomförts. Huruvida dessa kurser leder till substantiell och varaktig förbättring av utvecklingsländers handel kan dock inte ledas i bevis. De långsiktiga effekterna av utbildning är alltid svåra att mäta vilket inte avhåller någon nation från att utbilda sina medborgare och outcome och impact (i LFA-termer) utifrån de tämligen korta utbildningsinsatser som Kommerskollegium hittills arbetat med kan inte påvisas. Att ökad handel och ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hållbar och långsiktig fattigdomsminskning är allmänt vedertaget, men problemet är attributionsfaktorn, hur resultatet av just kollegiets insatser kan identifieras och mätas. Kollegiet vill i framtiden få till stånd mer långsiktiga samarbeten med partnerländer där olika biståndsverktyg i större omfattning kombineras och inte står så ensamma som t ex ITP-kurserna. Sådana längre och mer strategiska samarbeten bör kunna leda till mer identifierbara resultat över tiden. 7. Kvalitetsfrågor Under 2009 har Kommerskollegium byggt upp rutiner och interna riktlinjer för biståndsverksamheten och detta arbete fortsätter under 2010. Principerna för arbetsfördelningen mellan det nybildade sekretariatet för handelsbistånd och linjeorganisationen har etablerats, och det befintliga systemet för tidredovisning har vidareutvecklats och byggts ut med anledning av det särskilda anslag som lämnas via Sidas globala anslag och behovet att kunna fördela kostnader på olika insatser.

RAPPORT 12(15) Kollegiets administrativa avdelning är aktivt involverat i detta arbete, bland annat med att kontrollera att myndighetens ordinarie regler för fakturahantering, tidredovisning, etc. följs i uppdragen under ramöverenskommelsen. Arbetet med en manual för biståndsverksamheten pågår. I denna handbok skall samlas styrdokument, regler, riktlinjer, rutinbeskrivningar som har en bäring på projekthantering och den enskilde medarbetarens medverkan i biståndet. Regelbundna kontakter med Sidas kontaktperson för Kommerskollegium och olika teamchefer på Sida är viktigt för att försäkra att biståndets riktlinjer följs. Genom kontakter med andra myndigheter och nätverk har Kommerskollegium fått mer kunskap om andra myndigheters arbetssätt, regelverk, rutiner och erfarenheter. 8. Kapacitets- och kompetensutveckling Att höja kompetens och medvetenhet i biståndsfrågor hos all personal är en prioriterad uppgift och under 2009 har satsningarna på kompetensutveckling i biståndsfrågor ökat. Kurser i Kultur- och Konflikthantering respektive Logical Framework Approach (LFA) har genomförts med c:a 20 deltagare i vardera kursen. Medarbetares individuella utbildningsbehov har mötts med utbildning i projektledning, engelska och presentationsteknik. En grundkurs i biståndskunnande blir en prioriterad utbildning under 2010. Ett antal kontakter med partnerorganisationer har tagits för att diskutera ömsesidig nytta av samarbete, t ex TRAPCA i Arusha, TRALAC i Stellenbosch, Centre for Trade Policy and Law (CTPL) i Kanada samt svenska Jordbruksverket, SWEDAC och Tullverket. Under året har alla medarbetare på Kommerskollegium informerats om ramöverenskommelsen med Sida, om politiken för global utveckling (PGU), om kollegiets roll i utvecklingssamarbetet och myndighetens aktuella projekt. Höstens upptaktsmöte på Kommerskollegium ägnades helt åt utvecklingsfrågor och två öppna möten för all personal har hållits för att informera om aktuella biståndsfrågor. *** Ärendet har avgjorts av enhetschef Thomas Hagman efter föredragning av Maria Liungman på Sekretariatet för handelsbistånd Thomas Hagman Maria Liungman

RAPPORT 13(15) Bilaga 1 Avropad volym A) Avropad volym för Sida-finansierade projekt med särskild budget, 2009 Beskrivning Land/region Tid Summa - fakturerat Mentorskapsprogrammet (TBT) 2009 Afrika 2008-2010 2 400 000 Agadir/ MENA Mellanöstern 2008-2010 2 050 000 Botswana (aktörssamverkan) ITP Handelsprocedurer 2008, regional del ITP Rules of Origin 2008, regional del Botswana östra Afrika Asien, Afrika sept 08-maj 09 420 601 mars-nov 2009 1 458 222 mars-nov 2009 1 296 582 ITP Rules of Origin 2009, Sverigefas södra, östra Afrika feb-dec 2009 2 342 146 Studien Maritime Transport and Trade Facilitation Globalt hösten 2009 199 800 Löpande bassamarbete Globalt jan-mars 2008 15 580 Helpdesk, stöd till Sida Globalt jan-mars 2009 21 600 Summa Sida-finansierade insatser 10 204 531 B) Avropad volym för Sida-finansierade projekt med finansiering från Sidas globala anslag (MSEK 10-anslaget), 2009 Beskrivning Land Tid Summa - utfall Botswana- Klimatworkshop 3-5 nov. Botswana nov 2009 86 793 Aid for trade-processen Globalt 2009 23 133 TP Handelsprocedurer (program 2010) östra Afrika hösten 2009 101 681 Korruption och HP- Förstudie Globalt hösten 2009 15 596

RAPPORT 14(15) Caricom Ursprungsregler (förberedelsearbete) Karibien maj-nov 2009 154 486 Caricom Ursprungsregler (exkl. förberedelse) Karibien nov-dec 2009 138 478 Kina aktörssamverkan handel- och miljö/klimat Kina 2009 107 980 Liberia fadderskap WTO-anslutning Liberia 2009 143 592 Moldavien Moldavien 2009 143 485 Vietnam- diskussioner om samarbete dec 09 Vietnam dec 2009 115 352 Vietnam- APEC-möte dec 09 Vietnam dec 2009 54 510 Kompetensutveckling Zambia-resa Zambia 2009 67 564 Ursprungsregler- besök från Zambias ambassad Zambia 2009 56 525 Zambia- undersökning av samarbetsmöjligheter Zambia 2009 9 627 Administrativa kostnader 2009 1 499 718 Kompetensutveckling utvecklingssamarbete 2009 332 560 Kultur/ kommunikation m.m. Härnösandskurs 2009 768 348 LFA/RMB kurs dec-09 dec 2009 148 396 Stöd till Sida 2009 89 807 Referensgrupp för Jämställdhetspolicy- Sida 2009 28 190 Sidas underlag till ny policy handelsrel. Bistånd 2009 127 883 Operativa insatser 2009 1 994 875 Utvecklingssamarbete Solvit 2009 16 263 Tjänstehandboken 2009 71 229

RAPPORT 15(15) Summa Globala insatser 6 296 071 C) Avropad volym för kollegiets insatser i andra biståndsprojekt, 2009 Beskrivning Land/region Tid Summa - fakturerat Swedac:s ITP Globalt 2009 57 725 PRV:S ITP (TRIPS) Globalt 2009 63 310 Totalsumma avropad volym Kommerskollegium 2009 16 621 637