MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar aktuell status för de olika målen i Gemensamma förvaltningens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 211 215. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Energianvändning... 2 Fastigheter och lokaler... 4 Avfall... 5 Lokalvård... 7 Resor... 8 Informations- och kommunikationsteknologi... 9 Användning av e-verktyg... 1 Samverkan med omgivande samhälle... 11 1
ENERGIANVÄNDNING Energianvändningen ska minska med 1 procent per kvadratmeter till 215 jämfört med 28. o Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter, uppdelat på värme och el Uppföljning görs på Jonsereds herrgård, Lyktan, Studenternas hus, Vasagatan 33, Vasaparken och Ågrenska villa där statistik finns från 28. På dessa fastigheter har energianvändningen minskat till 212 kwh/m 2 från 222 kwh/m 2 (28) vilket motsvarar en minskning med 4 %. (Jonsereds herrgård har bergvärme) Energianvändning 212 från fjärrvärme (FV) har minskat till 95 kwh/m 2 från 15 kwh/m 2 (28) vilket motsvarar en minskning med 1 %. Elanvändning 212 har ökat till 118 kwh/m 2 från 117 kwh/m 2 (28) vilket motsvarar en ökning med 1 %. 25 Energianvändning (kwh/m 2 ) (Lyktan, Jonsereds herrgård, Studenternas hus, Vasagatan 33, Vasaparken och Ågrenska villa) 2 15 1 El Fjärrvärme 5 28 29 21 211 212 2 Haraldsgatan har tillkommit med statistik 212 där den totala energianvändningen är 484 kwh/m 2. Energianvändning från fjärrvärme är 139 kwh/m 2 och el 345 kwh/m 2.
Haraldsgatan har tillkommit med statistik 212 där den totala energianvändningen är 484 kwh/m 2. Energianvändning från fjärrvärme är 139 kwh/m 2 och el 345 kwh/m 2. 6 5 4 3 2 1 Energianvändning 212 (kwh/m 2 ) El Fjärrvärme Resultaten visar att Jonsereds herrgård, Lyktan, Studenternas hus, Vasagatan 33, Vasaparken och Ågrenska villa har minskat energiförbrukningen till nästan hälften av det uppsatta målet. Haraldsgatan måste analyseras för att få reda på varför elanvändningen nästan är dubbels så hög som genomsnittet på övriga fastigheter för att kunna nå målet med att minska energianvändningen på 1 %. FASTIGHETSAVDELNINGEN Energisparprojektet inom GU har fortsatt under 212 med åtgärder på EBM (Akademiska hus) och införande av EPC (Energitjänster) på samtliga fastigheter som ägs av Higab. 3
FASTIGHETER OCH LOKALER Gemensamma förvaltningen ska öka andelen miljöanpassade fastigheter och lokaler inom universitetet samt optimera utnyttjandet. o Andel större om- och tillbyggnationer där miljökrav motsvarande miljöklassad byggnad har ställts o Andelen nybyggnationer som uppnår miljöklassad byggnad nivå guld o Andelen outnyttjade lokaler Miljökrav ställs som regel alltid vid om- och tillbyggnation. Regler för tillämpning av Policy för universitetets ny- och ombyggnationer har tagits fram. En nybyggnation har gjorts och den är klassad till nivå guld och det är Idrottshögskolan 1,8 % av GU:s lokalyta står tom. Det motsvarar ca 725 m², vilket motsvarar drygt 1,5 % universitetets lokalkostnad. Resultaten visar att andelen outnyttjade lokaler har minskat från 211 från 76 m² till 725 m² vilket motsvarar en minskning med 5 %. 4
AVFALL Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras på Gemensamma förvaltningen ska öka med 1 procentenheter till 215 jämfört med 29. Den totala mängden avfall på Gemensamma förvaltningen ska minska med 1 procent till 215 jämfört med 29. o Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner samt fastigheter o Andel avfall som materialåtervinns eller komposteras Total mängd avfall på GF 212 är 4743 kg. 16 14 12 1 8 6 4 2 Total mängd avfall på GF (kg) 29 21 211 212 Avfall 5 56 procent av avfallet gick 212 till materialåtervinning och 18 procent komposterades.
56 procent av avfallet gick 212 till materialåtervinning och 18 procent komposterades. Elektronik 1% Deponi 1% Avfall per fraktion 212 Osorterat % Farligt avf % Kompost 18% Energiåterv 24% Matrielåterv 56% 6 Andelar som matrerialåtervinns och komposteras i procent 5 4 3 2 Materialåtervinns Komposteras 1 29 21 211 212 Resultaten visar att total årlig mängd avfall har minskat med 67 % från 29 vilket är mycket bättre än målet på 1 %. Andelen avfall som materialåtervinns har ökat med 93 % sedan 29 vilket är mycket bättre än målet på 1 %. Andelen avfall som komposteras har minskat med 1 % sedan 29. 6
LOKALVÅRD Miljöpåverkan från kemiska produkter i lokalvården ska minska. o Förbrukning av kemikalier i lokalvården o Genomförda utbildningar för lokalvårdare Under året förbrukades 4685 liter miljömärkta kemikalier samt 134 liter icke miljömärkta kemikalier. 7 st av de nyanställda lokalvårdarna har gått utbildning i miljövänlig städning och lika många gick utbildning i korrekt dosering. 6 Städkemikalier 5 4 3 2 Icke miljömärkta Miljömärkta 1 29 21 211 212 Resultaten visar att andelen städkemikalier har minskat från 211 med 15 %. 7
RESOR Gemensamma förvaltningen ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor totalt samt per årsarbetskraft. o Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft för flyg och bilresor i tjänsten. o Antal resor till fysiska möten som ersätts med e-möten. Utsläpp av koldioxid totalt från flyg var 75942 kg och från bil 135481 kg. För flyg motsvarar det ca 136 kg per årsarbetskraft. För bil motsvarar det ca 241 kg per årsarbetskraft. 3 Utsläpp från resor kg CO 2 25 2 15 1 Flyg Bil 5 21 211 212 Antal resfria möten har ökat under 212. Hur många av dessa som har ersatt en fysisk resa är svårt att följa upp. Resultaten visar att resandet på GF har minskat från 211 med flyg 14 % och bil 11 %. 8
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNOLOGI Gemensamma förvaltningen ska förbättra förutsättningarna för att öka användningen av ny informations- och kommunikationsteknologi i syfte att minska negativ miljöpåverkan. o Antalet elektroniska möten och videokonferenser o Genomförda utbildningar 97 videokonferenser till en total tid av 62 timmar har under året genomförts i Serviceavdelningens regi. Projektet Resfria möten har under året genomfört 3 utbildningar i Jabber video för att öka och sprida kunskaperna kring resfria möten. Information om resfria möten har sammanställt och publicerats på www.resfri.gu.se. Resultaten visar på en positiv trend genom att antalet videokonferenser ökar. Projektet Resfria möten forsätter 213 för att minska antal fysiska resor. 9
ANVÄNDNING AV E-VERKTYG Öka användning av e-verktyg för att minska negativ miljöpåverkan. o Genomförda utbildningar och åtgärder för att öka personalens kunskaper om att hantera olika e-verktyg o Årlig pappersförbrukning o Antal e-verktyg kopplade till GU-kortet Enheten för ledar- och kompetensutveckling har utbildning i mjukvara (Office-paketet, Filemaker mm). Därutöver tillhandahöll Personalavdelningen ett administratörsverktyg för hantering av bokningar (Sembok) vilket bland annat samlar utbildningar i e-verktyg såsom GUL, MoveOn, datalagret, Agresso och Adobe Connect (ges i Serviceavdelningens regi). Ca 12 miljoner pappersark förbrukades under 212 av Gemensamma förvaltningen. Total vikt ca 12 kg 6 stycken e-verktyg är kopplade till GU-kort. Passerfunktion, lånekort UB, studentrabatter, Sunfleet, kårleg och universitets-id. Externa relationer har tagit fram en GU-app med bland annat kontaktuppgifter och kartor till institutioner. Resultaten visar att andelen e-verktyg kopplade till GU-kortet har ökat. 1
SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLE Gemensamma förvaltningen ska verka för en ökad kännedom om universitetets miljöcertifiering och arbete inom miljö och hållbar utveckling. o Antal publikationer med ISO 141/EMAS-logga o Antal publika sammanhang med inriktning miljö och hållbar utveckling o Antal händelser/arrangemang där miljö och hållbar utveckling har synliggjorts I GU:s årsberättelse, vid doktorspromotionen och övriga akademiska högtider har Externa relationer marknadsfört universitetets miljöcertifiering. Vid universitetets akademiska högtider arbetas det med att mat och arrangemang ska vara hållbart. Alla trycksaker som producerades av Externa relationer var under 211 Svanen och FSC-märkta. Resultaten visar på att arbete med att verka för en ökad kännedom om universitetets miljöcertifiering och arbete inom miljö och hållbar utveckling löper vidare. 11