Bohrs atommodell. Vätespektrum. Uppdaterad:

Relevanta dokument
Bohrs atommodell. Uppdaterad: [1] Vätespektrum

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Föreläsning 2. Att uppbygga en bild av atomen. Rutherfords experiment. Linjespektra och Bohrs modell. Vågpartikel-dualism. Korrespondensprincipen

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

2.6.2 Diskret spektrum (=linjespektrum)

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Rydbergs formel. Bohrs teori för väteliknande system

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

8. Atomfysik - flerelektronatomer

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

7. Atomfysik väteatomen

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vågfysik. Ljus: våg- och partikelbeteende

Alla svar till de extra uppgifterna

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Utveckling mot vågbeskrivning av elektroner. En orientering

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Fotoelektrisk effekt. Experimentuppställning. Förberedelser

Instuderingsfrågor Atomfysik

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Arbete A1 Atomens spektrum

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

Fysik TFYA68. Föreläsning 11/14

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F9

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

Janne Rydberg och hans formel

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

M = den svängande fjäderns massa K = den svängande fjäderns fjäderkonstant A = dimensionslös konstant

LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Tentamen i Fysik för π,

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Fotoelektriska effekten

19.4 Bohrs modell för väteatomen.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Fysik TFYA86. Föreläsning 10/11

Kapitel 1. syremolekyl. skrivs O 2. vätemolekyl skrivs H 2. Kemiska grundvalar

2.4. Bohrs modell för väteatomen

Dagens Meny. Oxidation/Reduktion Elektrolys Galvanisk cell Termodynamik Batterier Korrosion/biomimetik Energimöjligheter

c = λ ν Vågrörelse Kap. 1. Kvantmekanik och den mikroskopiska världen Kvantmekanik 1.1 Elektromagnetisk strålning

Tentamen i Fotonik , kl

Materiens Struktur. Lösningar

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

WALLENBERGS FYSIKPRIS

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Tentamen. TFYA35 Molekylfysik, TEN1 24 oktober 2016 kl Skrivsal: G34, G36, G37

DEN FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN

2.16. Den enkla harmoniska oscillatorn

Översiktskurs i astronomi Lektion 4: Atomer och spektra

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Ljusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Ljusets böjning & interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Svar och anvisningar

Tentamen i Fotonik , kl

Arbetsplatsoptometri för optiker

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Vågrörelselära och optik

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Tentamen i Molekylär växelverkan och dynamik, KFK090 Lund kl

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

Innehåll. Kvantfysik. Kvantfysik. Optisk spektroskopi Absorption. Optisk spektroskopi Spridning. Spektroskopi & Kvantfysik Uppgifter

Svar och anvisningar

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Mer om E = mc 2. Version 0.4

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Vågrörelselära och optik

v F - v c kallas dispersion

Diffraktion och interferens

Kapitel 36, diffraktion

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Kvantmekanik och kemisk bindning I 1KB501

PROV I FYSIK KURS B FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Transkript:

Bhrs atmmdell Uppdaterad: 17121 Har jag använt någn bild sm jag inte får använda? Låt mig veta så tar jag brt den. christian.karlssn@ckfysik.se [1] Vätespektrum [15] Superpsitin / [2] Bhrs atmmdell (pstulaten) [3] Bhrs atmmdell (viktiga resultat) [4] Bhrs atmmdell (mer m H-spektrum) [5] Bhrmdellens giltighet Emissinsspektrum [7] Absrptinsspektrum [8] Ljusemissin [3] [1] [2] [4] Vätespektrum 1 Spektralrör (väte) Gitter Skärm (För ljussvagt för att kunna bserveras.) [3] Gitter (CD-skiva) Öga [5] Spektrmeter [4] n =

Bhrs atmmdell (i första hand för väteatmen) 2 Bhrs atmmdell kan härledas från tre pstulat: 1) En elektrn kan endast befinna sig i vissa banr i vilka den kretsar runt kärnan utan att sända ut strålning. Atmen har i varje sådant tillstånd en bestämd energi [25] 1, 2, 3, + 2) En atm kan göra en övergång från ett tillstånd till ett annat (n m, n > m) genm att elektrnen byter bana. Figur ej skalenlig! Då avges strålning med frekvensen f, där hf = n m (Omvänt vid ljusabsrptin.) 3) Krrespndensprincipen: Kvantberäkningar ska stämma överens med klassiska beräkningar för banr med stra radier. http://phet.clrad.edu/en/simulatin/hydrgen-atm [26] Bhrs atmmdell (i första hand för väteatmen) 3 [28] Viktiga resultat: Väteatmens energinivåer (-nivå: e i vila lååångt brta från kärnan) n = B n 2, n =1,2,3,... B = 2,179 1 18 J =13,6 B = m e 4 8ε 2 h 2 Summan av elektrisk lägesenergi ch elektrnens rörelseenergi. Banradier r n = a n 2, n =1,2,3,... a =,529 nm + Figur ej skalenlig! a = 4πε h 2 e 2 m [29]

Bhrs atmmdell (i första hand för väteatmen) X n = 7 Banrna i skala n = 6 n = 5 1, n = 7 n = 6 n = 5 n = 4 n = 4 5, 1,,1,2,3 nm -14, Bhrs atmmdell (i första hand för väteatmen) 4 [3] Spektrallinjerna får sin förklaring! 1, Balmer 7 n = 5 n = 6 n = 4 Paschen 5, [4] n m = f = hc λ λ = hc n m 1, Lyman Balmer Paschen -14, Lyman 2 4 6 8 1 Våglängd (nm) 12 14 16 18 2

L Cf, Bhrmdellens giltighet 5 Bhrs atmmdell fungerar bra för enelektrnsystem (t.ex. H, He +, Li 2+ ), men inte för flerelektrnsystem. Idén med energinivåer dck helt allmängiltig. (Riktigt kvantmekanik krävs för att beräkna dessa i allmänna fall.) Z=1 Z=2 H He* - - 13^6 -l -2 J -n -lr Z=3 Li 2* 3 Litiumatmen: =sr t.ij A 'S rn zprlz,tlz 2Dsn,slz'Frlr,rl, H Atm T E 2= - Ef A6 I'U ) L.s 8 LIJ -l 54.4-2, c tu 3 C (U = -l 122.5 ey 5 4 539 Emissinsspektrum 6 Kan till exempel fås från exciterad gas: Spektrmeter Atmer kan exciteras genm 1) uppvärmning (kllisiner med andra atmer) 2) kllisiner med fria elektrner 3) belysning med ljus (med rätt våglängd) 4) n Intensitet (linjespektrum) (Linjer på grund av linjefrmig ljuskälla eller smal ingångsspalt på spektrmetern.) m Kan ckså fås från upphettat fast ämne eller vätska (ger då kntinuerligt spektrum)

Absrptinsspektrum 7 mlekyler i vatten Kan till exempel fås från kall gas sm belyses med vitt ljus: Vitt ljus "Vitt ljus " Spektrmeter n Absrptin m Absrp3n,(gdt.,enh.), Vatten [31] Flurescein 4, 45, 5, 55, 6, 65, 7, Våglängd,(nm), Ljusemissin 8 Ljusemissin Med värmestrålning Utan värmestrålning Temperaturstrålning Luminiscens incandescence Ftluminiscens Flurescens (utan fördröjning) Fsfrescens (med fördröjning) [34] Kemiluminiscens [32] Biluminiscens [35] [36] Elektrluminiscens Orsak Ftluminiscens EM-strålning [33]... Kemiluminiscens Biluminiscens Tribluminiscens Kemiska reaktiner Kemiska reaktiner Friktin [37]...

Källr [1] http://www.pasc.cm/prdcatalg/se/se-946_spectral-tube-pwer-supply-and-munt/ [2] http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/quantum/atspect2.html [1] http://en.wikipedia.rg/wiki/breakwater_(structure) [11] http://academics.wellesley.edu/physics/tbauer/pissn/ [12] http://de.wikipedia.rg/wiki/interferenz_(physik) [13] http://en.wikipedia.rg/wiki/mark_knpfler [14] http://researcher.ibm.cm/researcher/view_prject_subpage.php?id=4252 Fe-atmer på Cu(111). [15] http://de.wikipedia.rg/wiki/liste_der_berliner_fußgängertunnel [15b] http://www.phy.ntnu.edu.tw/ntnujava/index.php?tpic=19. [16] http://www.walter-fendt.de/html5/phen/standingwavereflectin_en.htm [17] https://phet.clrad.edu/en/simulatin/legacy/wave-n-a-string [18] https://en.wikipedia.rg/wiki/standing_wave#/media/file:standing_wave_2.gif [19] https://www.yutube.cm/watch?v=cr_xl192wxw