Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.



Relevanta dokument
Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Tuberkulos Handlingsprogram

Hygienkonferens. Hösten 2016

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Mässling - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

VRE - hygienrekommendationer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Ebola - hygienrutiner

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Lokal anvisning

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Lokal anvisning

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Multiresistenta bakterier

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Lokal anvisning

Vattkoppor och bältros på mottagning/vårdavdelning

När ska Ebola eller annan VHF misstänkas och infektionsbakjour kontaktas?

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Clostridium Difficile

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

A.1 Falldefinition enl SMI

Det är viktigt för patientsäkerheten att nödvändig medicinsk vård och behandling inte försenas pga. influensa eller misstanke om influensa.

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Clostridium difficile diarré (CD)

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

MRSA vårdhygieniska aspekter

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

MERS-CoV (Middle East Respiratory Syndrome, nya coronaviruset)

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Ebola - handläggning av misstänkt fall vid akutmottagningen i Västerås och Köping

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Influensa A och B samt RS-virus

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Hygienkonferens hösten 2014

Influensa - handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Bilaga: misstänkt fall av Viral Hemorragisk Feber (t.ex. Ebola) på vårdcentral/akutmottagning

MERS-CoV - Hantering av misstänkta fall vid Södra Älvsborgs Sjukhus

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Handläggning av misstänkta fall av mers (luftvägsinfektion med Middle East respiratory syndrome coronavirus)

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Tipspromenad - Calici

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MERS-CoV Förenklad handläggning i Region Gävleborg

Transkript:

er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig sjukdom och är globalt en av de mest spridda infektionssjukdomarna. Sjukdomen är vanligast i Afrika söder om Sahara och i delar av Asien. Tuberkulosincidensen i Sverige är låg. Det rapporteras ca 700 nya fall/år varav majoriteten är utlandsfödda. Multiresistenta tuberkelbakterier är än så länge ovanliga i Sverige. Syfte Att förhindra smittspridning vid vård av patient med smittsam tuberkulos. Lagar och andra krav Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen (SmL). Ansvar och befogenheter Verksamhetsområdeschefer är ansvariga för att denna rutin är känd och följs av alla medarbetare. Smittspridning Tuberkulos sprids luftburet som inandningssmitta. Förutsättning för smittspridning är lungtuberkulos med hosta som åstadkommer aerosolbildning. Smittsamheten varierar med mängden tuberkelbakterier i upphostningar. Tuberkulos har generellt låg smittsamhet och smittspridning utanför den egna familjen är ovanlig. Behandlande läkare har ansvar för att göra bedömning av smittsamhet. Det föreligger ingen smittsamhet vid tuberkulos i organ utanför lungor och struphuvud. Undantaget är åtgärder i infekterat område som kan ge upphov till aerosolbildning som t.ex. spolning av tuberkulös abscess. I sjukvården kan tuberkulos även överföras vid bakteriologiskt arbete och vid obduktion eller operation av ej diagnostiserad aktiv tuberkulos. Smittspridning från sårsekret eller urin sker inte om man tillämpar basala hygienrutiner. Smittspridning via ytor eller föremål förekommer inte. Smittsamheten upphör i regel efter två veckors adekvat kemoterapi. Sidan 1 av 5

Nyupptäckt patient med misstänkt eller bekräftad smittsam tuberkulos - Vid misstanke om smittsam tuberkulos ska omgående kontakt tas med Infektionsbakjour alt. jour på Barn- och ungdomskliniken NUS. Patienter med smittsam tuberkulos som är i behov av inneliggande vård, ska vårdas på Infektionskliniken eller på Barn, avd 2, NUS (<18år). - Multiresistent lungtuberkulos oavsett ålder, ska alltid vårdas på Infektionskliniken i rum med sluss och undertrycksventilation. - Provtagning för att ställa diagnos och bedöma smittsamhet får inte fördröjas. - I väntan på provsvar och eventuell transport till Infektionskliniken/Barn avd 2 ska patienten vårdas i enkelrum med egen toalett. Dörren till vårdrummet ska vara stängd. Patienten ska inte lämna rummet om det inte är nödvändigt för behandling eller undersökning. Måltid intas på rummet. - Patienten ska undervisas i hostteknik och förses med engångsnäsdukar och avfallspåse. Patienten ska inte ha munskydd. - Transport till Infektionskliniken/Barn avd 2 ska ske med ambulans. Fönstret mellan förarhytt och vårdutrymmet ska vara stängt. Personal i vårdutrymmet ska använda andningsskydd (FFP3). - Alternativt kan anhöriga i samma hushåll utföra transporten i egen bil. Vård av patient med misstänkt eller bekräftad smittsam tuberkulos - Patienten ska isoleras i eget rum med sluss. - Patienten undervisas i hostteknik som tillämpas på vårdrummet och vid transporter, samt förses med engångsnäsdukar och avfallspåse. Att sätta munskydd på patienten har ingen dokumenterad effekt. - Patienten ska ges information om vikten av god handhygien. - Om patienten ska till annan avdelning, t ex röntgen meddelas mottagande enhet om smittrisken och remissen märks. Patienten ska föras direkt till undersökningsrum och inte vänta i allmänt väntrum. - Transportpersonalen använder inte andningsskydd vid transport inom samma vårdanläggning. - Avdelningspersonal ansvarar för transport ut/in i vårdrummet. Vård icke smittsam patient - Patienten kan vårdas på allmän sal med tillämpning av basala hygienrutiner. - Vid åtgärder som medför risk för aerosolbildning t.ex. skötsel och genomspolning av dränage eller fistlar från tuberkulösa abscesser ska andningsskydd FFP3 användas. Personal - Personal ska vara frisk, BCG-vaccinerad och inte gravid. - Begränsa antal personer som vårdar patienten. Sidan 2 av 5

Hygienrutiner - Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vård- och undersökningssituationer. - Andningsskydd (FFP3) ska användas vid vård och behandling vid misstänkt eller bekräftat smittsam tuberkulos. Andningsskydd tas på utanför vårdrummet. Följ noggrant anvisning för påtagandet. Det är viktigt att andningsskyddet sluter tätt. Andningsskyddet är en engångsartikel. Desinfektera händerna före du tar av skyddet. Andningsskyddet kasseras som vanligt avfall i avfallsbehållare med lock alternativt använd avfallspåse som knyts ihop direkt. Desinfektera händerna efter du tagit av andningsskyddet. Andningsskydd FFP3 finns att beställa från förrådet (Mediq, artikelnummer 4724). Besökare - Antalet besök ska begränsas. Inga besök av barn <8 år eller gravida så länge patienten är smittsam eller misstänkt smittsam. Besökare ska använda samma skyddsutrustning som vårdpersonal. Flergångsmateriel/utrustning Avfall - Ta in begränsat med engångsmaterial eftersom allt engångsmateriel kasseras vid utstädning. - Utrustning som stetoskop, blodtrycksmanschett, termometer och stasband ska vara patientbunden. Utrustningen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med - Avfall läggs i avfallspåse av plast inne hos patienten. Den knyts ihop på rummet och läggs sedan i desinfektionsrummets avfallssäck. - Spottkoppar/kräkpåsar och övrigt smittsamt material (t.ex. upphostningar, kräkning, tbcabscess) kasseras i sjukhusets kärl för smittförande avfall. Kärlet ska finnas inne i patientens rum eller hygienutrymme. Märk med etikett Smittförande avfall Skriv sjukhus/arbetsställe/datum och signatur på etiketten, för sedan till anvisat avfallsrum. Kärl för smittförande avfall finns som förrådsvara. Tvätt - Tvätt hanteras som vanlig tvätt. Läggs i tvättsäck som försluts inne på vårdrummet. - Tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor (t.ex upphostningar, kräkning, tbc-abscess) hanteras som smittförande tvätt och läggs i tygtvättsäck som därefter inne på vårdrummet placeras i gul plastsäck som försluts. - Byt tvättsäck minst en gång/dygn. Gul plastsäck finns att beställa från Textilia. Sidan 3 av 5

Smittrening - Flergångsutrustning rengörs och desinfekteras. Använd där så är möjligt spol- eller diskdesinfektor för smittrening. Föremål som inte tål värme rengörs och desinfekteras därefter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med Var noga med att inte spilla smittsamt material. - Använt porslin diskas i vanlig diskmaskin, 60. - Bronkoskop smittrenas i endoskop-diskdesinfektor. Följ rekommenderad anvisning. Punktdesinfektion - Spill av smittsamt material torkas genast upp med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med Daglig städning - Städa med allrengöringsmedel och vatten. Städa i följande ordning: först förrum, sedan patientsal och sist hygienutrymme. Toalett och tvättställ rengörs med sanitetsrengöringsmedel. - Städutrustning ska desinfekteras i spoldesinfektor efter städning. - Efter städning desinfekteras patientnära ytor med alkoholbaserat desinfektionsmedel med - Informera städpersonal och försäkra att de kan ta på sig andningsskydd. Avbrytande av isolering - Isoleringen kan hävas vid klar förbättring efter 10-14 dagars behandling. - Vid misstanke om resistent tuberkulos eller samtidig hiv-infektion ska särskild bedömning föregå beslut att avbryta isolering. Slutstädning - Följ Checklista slutstädning efter infektioner. - Slutstädning utförs när patienten lämnat avdelningen eller när isolering hävts för att patienten bedömts som smittfri. - Slutstädning görs med allrengöringsmedel och vatten. Använd andningsskydd. - Därefter desinfekteras patientnära ytor, tvättställ och toalettstol städas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med - Rengör och desinfektera all utrustning och allt material som använts vid vård och behandling av patienten. - Kassera material avsett för engångsbruk. - Desinfektera städutrustning i spoldesinfektor. - Rummet ska stå tomt innan nästa patient. Hur länge beror på typ av ventilation och hur länge patienten vistats i rummet, kontakta gärna Vårdhygien. I rum med undertrycksventilation ska Sidan 4 av 5

ventilation vara på och fönstren hållas stängda. I rum med normal ventilation ska man vädra genom att öppna fönstren på vid gavel. Tid för tomställning finns nedan. - - 4 timmar på Infektionsavdelningen Nus - - 30 minuter i slussrum med påslagen forcerad ventilation på Infektionsmottagningen Nus - - 2 timmar på Barnavdelning Nus - I övriga lokaler med normal ventilation inklusive mottagnings- undersökningsrum bör rummet stå tomt i minst 60 minuter, om det finns fönster ska de stå öppna. - Kläder och textilier som inte kan tvättas vädras > 4 timmar. Dödsfall och obduktion - När en död eller person med misstänkt eller säkerställd tuberkulos ska omhändertas av t.ex. begravningsentreprenör eller obducerande personal ska godkända andningsskydd, skyddskläder och handskar användas. Städning av ambulans - Patientnära ytor i ambulansen desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter transport. - Punktdesinfektion med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid ska användas vid spill av blod eller slem/sekret. - Ambulansen kan användas efter transport utan ställtid. Historik Ersätter Vårdhygiens dokument Tuberkulos 2015-03-19 Utarbetat av Andreas Winroth Vårdhygien Västerbotten och Eva Norrman Tuberkuloscentrum Norr Dokumentinformation Referenser: Tuberkulos- Vägledning för sjukvårdspersonal. Socialstyrelsen 2009. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Socialstyrelsen 2007. Smittskyddslagen (SFS 2004:168) Vårdhandboken (www.vardhandboken.se/tuberkulos) Förändringar sedan senaste utgåva: Sidan 5 av 5