STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige. Antagen , Reviderad

STRATEGISK PLAN 2010 2012 Kommunfullmäktige Antagen 2009-06-24, Reviderad 2009-11-26

3 (50) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen skall utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av nämndernas bokslut samt de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Samhällsutveckling Verksamhet Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndsspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVAROMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.

4 (50) INNEHÅLL PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL... 3 INNEHÅLL... 4 ALLIANSENS BUDGETSKRIVELSE... 6 VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN... 11 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET... 15 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE... 18 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI... 20 BUDGET 2010 OCH VERKSAMHETSPLAN 2011-2012... 21 FÖRÄNDRING AV STRATEGISK PLAN... 28 INVESTERINGSPLAN... 30 EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2010-2012... 32 BEFOLKNING, DEMOGRAFI... 37 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 38 BILAGA BEFOLKNINGSPROGNOS... 48

5 (50) Tabellförteckning Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala... 13 Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling... 14 Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling... 14 Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare... 16 Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet... 17 Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare... 17 Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö... 19 Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande... 19 Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap... 19 Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling... 20 Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Sala Silvergruva... 22 Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Västmanlands Lokaltrafik... 22 Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader... 23 Tabell 14 Förändring av ram: Räddningstjänsten, utbildning... 23 Tabell 15 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Kostenheten.... 24 Tabell 16 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Silvköparens camping... 24 Tabell 17 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Lärkans sportfält och simhall... 24 Tabell 18 Förändring av ram: Vuxnas lärande... 25 Tabell 19 Förändring av ram: Skolnämnden, Västerfärnebo skola... 26 Tabell 20 Förändring av ram: Skolnämnden, skolbibliotek... 26 Tabell 21 Förändring av ram: Skolnämnden, personal... 27 Tabell 22 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, försörjningsstöd och LSS... 27 Tabell 23 Justering av nämndernas ramar i finansiell plan... 29 Tabell 24 Investeringsbudgetens nettoanslag (2010) och investeringsplan (2011 och 2012)... 30 Tabell 25 Nyckeltal, årlig procentuell förändring... 33 Tabell 26 Skatter, bidrag, utjämning, mkr... 34 Tabell 27 Fyra år i sammandrag... 35 Tabell 28 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser... 38 Tabell 29 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser)... 39 Tabell 30 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser... 41 Tabell 31 Driftbudget/plan (2010 i 2010 års prisnivå, tkr)... 42 Tabell 32 Investeringsbudget/plan... 45 Tabell 33 Noter (1 9)... 46 Tabell 34 Befolkningsprognos... 48

6 (50) ALLIANSENS BUDGETSKRIVELSE Utmaningar för framtidens välfärd Den världsomspännande långvariga konjunkturnedgång och finansiella kris som vi nu befinner oss i präglar diskussionen om kommunens välfärdsuppdrag och ekonomi för 2010 och de närmast kommande åren. De senaste skatteunderlagsprognoserna har visat på minskade skatteintäkter som påverkar Sala kommuns ekonomi på ett betydande sätt. Årets skatteunderlagsprognoser har hittills i år visat på en minskning av skatteintäkterna för innevarande år på 23,8 mkr. Minskningen för 2010 är 41,9 mkr och för 2011 60,3 mkr. Situationen inför budget 2010 förbättras något av ett extra statsbidrag om 11,3 mkr samt av att fastighetsavgiften innebär ökade intäkter med ca 6 mkr. Därutöver har vi en förbättrad situation vad gäller kostnader för LSS-utjämningen. Sjukfrånvaron i Sverige minskar. Detta innebär att kostnaderna för personalomkostnadspåläggen kommer att minska under 2010 vilket kommer att tillföra verksamheterna ett ökat verksamhetsutrymme. Det ekonomiska läget är ansträngt i kommunen redan under 2009. Åtgärder har vidtagits i styrelsen och alla nämnder för att minska 2009 års budgetram med 1,4 % i enlighet med kommunfullmäktiges beslut i mars 2009. Trots detta har vi ännu inte kommit inom ram för 2009. Ett idogt arbete måste därför bedrivas för att komma inom ram under andra halvåret 2009. Det är viktigt att alla politiker, medarbetare i kommunen och kommunens invånare bidrar i detta arbete. Det är först då som arbetet kan bli framgångsrikt. I dag sätts störst fokus på hur vi kortsiktigt skall kunna lösa de ekonomiska problemen inom kommunsektorn. Samtidigt måste vi föra en diskussion inför framtiden. Det är en diskussion som måste handla om framtidens utmaningar för välfärden, som i hög grad är kommunernas och landstingens utmaningar. Det är utmaningar som till stor del är gemensamma för hela Europa. VI BLIR ALLTFLER ÄLDRE. Sveriges befolkning kommer att öka med 870 000 invånare till år 2030, men endast en bråkdel av ökningen kommer att bestå av invånare i arbetsför ålder. Antalet invånare över 85 år kommer att fördubblas. Detta är personer som kommer att behöva vård och omsorg och naturligtvis också har rätt att få det. Men allt färre ska betala för allt fler. KRAVEN OCH FÖRVÄNTNINGARNA på de gemensamma välfärdssystemen kommer att öka. Kommande generationers äldre

7 (50) har levt i ett annat samhälle med bättre standard än sina föräldrar och de kommer också att ställa högre krav på vård och omsorg. DEN MEDICINSKA OCH TEKNISKA UTVECKLINGEN inom sjukvården ökar ständigt möjligheterna att bota och lindra. Ofta till priset av högre kostnader. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA är ett globalt problem som kräver såväl globala som lokala lösningar. Ett hållbart samhälle är i hög grad en kommunal utmaning. Och det är kommunerna som måste hantera klimatförändringarnas konsekvenser, EN VÄL FUNGERANDE INFRASTRUKTUR är en viktig förutsättning för regional utveckling och god miljö. En omställning av resor och transporter mot mera energisnåla och effektiva alternativ kan generera stora miljövinster. Kommuner, landsting och regioner är nyckelaktörer för att skapa samspel mellan väg, järnväg och kollektivtrafik. GLOBALISERINGEN ställer större krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Jobb försvinner och nya jobb måste komma till i snabbare takt än tidigare. Här har kommunerna en viktig roll för att ungdomarna skall stå väl rustade inför framtiden och för att företag skall finna det attraktivt att etablera sig. För Sala kommun kommer dessa utmaningar att innebära stora förändringar. Planeringen och politiken måste bli mer långsiktig. Vi måste också ge tydliga besked om vad medborgarna kan förvänta sig att kommunen skall bistå med. Verksamhet och ekonomi måste gå hand i hand. Effektiviseringsarbete, rationaliseringar och bättre valuta för pengarna måste därför fortsätta! Det gäller att ha rätt kostym för en hållbar välfärd. Därför måste vi arbeta med benchmarking, jämförelseprojekt, kvalitetsnätverk, goda exempel och bättre resursfördelningsmodeller. Bland många kommunpolitiker förs idag en intensiv diskussion om hur välfärden ska finansieras i framtiden. Resurserna till välfärdstjänsterna har visserligen ökat dramatiskt, men det finns fortfarande en kritisk debatt om välfärdstjänsternas omfattning och kvalitet. Med ökad materiell välfärd följer stigande krav.

8 (50) Vilka möjligheter finns då att öka resurserna till kommunernas prioriterade verksamhet - skola, vård och omsorg? 1. Ökad produktivitet i den offentliga verksamheten är en möjlig väg. 2. Fler i arbete ökad sysselsättning är nästa möjliga väg för att öka resurserna till välfärden. 3. Högre skatter är ytterligare en väg för att öka resurserna till välfärden. 4. Ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna kan vara en annan väg att gå. 1. Ökad produktivitet i den offentliga verksamheten Men då krävs att vi utvecklar fler och bättre mått på kvalitet och resultat inom utbildning, vård och omsorg. Om vi inte kan mäta resultaten kan vi inte heller styra verksamheten i riktning mot bättre resultat och högre produktivitet. Sala kommun deltar i Mellannyckelprojektet som syftar till att ta fram nyckeltal för jämförelser mellan kommunerna. Vi behöver också system för konkurrens och valfrihet. Det finns en betydande potential i att släppa loss konsumenternas makt. LOV- lagen om valfrihetssystem är ett exempel som syftar till att stärka den enskildes möjligheter till inflytande över den egna vardagen samt öka valfriheten och mångfalden. Inom vård- och omsorgsnämnden pågår ett arbete för att möjliggöra denna valfrihetsreform. Det första äldreboendet har nu lagts ut på entreprenad. En policy för konkurrensutsättning kommer att fastställas av kommunfullmäktige för att underlätta ytterligare konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. En konkurrensutsättning av kommunal verksamhet kan bidra till att minska kommunens kostnader, öka valfriheten för brukarna, stimulera verksamhetsutveckling, bidra till att utveckla kvaliteten samt erbjuda fler alternativa arbetsgivare till den personal som idag många gånger är hänvisade till kommunen som enda arbetsgivaren. Dessutom behövs mer resurser inom forskning och utveckling med koppling till utbildning, vård och omsorg. Sala kommuns deltagande i Vård- och omsorgscollege samt det arbete som påbörjats med Teknikcollege är bra exempel på utvecklingsarbete. 2. Fler i arbete ökad sysselsättning Om sysselsättningen ökar får vi också ökade skatteintäkter utan att samhällets kostnader ökar. Ökad sysselsättning är därför något av en politisk önskelösning på den offentliga sektorns finansieringsproblem. Problemet är att sysselsättningen i ett långt tidsperspektiv

9 (50) knappast ökat alls. Det produceras idag 16 17 gånger mer än för 100 år sedan, men antalet utförda och betalada arbetstimmar är inte många fler än då. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att Sala kommun nu har 217 fler personer i Öppen arbetslöshet än motsvarande vecka 2008. Vår lokala arbetsmarknad är betydligt större än kommunen och idag pendlar ca en tredjedel av arbetskraften till arbete i någon annan kommun. Därför påverkas Salas siffror indirekt av varsel på andra orter även om inga större varsel lagts i Salaföretag. En viktig del för att öka sysselsättningen i kommunen är näringslivets utveckling och förutsättningar. Idag har vi en god planberedskap för byggande av bostäder. Vi behöver dock förbättra planberedskapen för mark för industri- och handelsändamål. Arbetet har påbörjats. Ett aktivt arbete för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen pågår också. Det är väsentligt eftersom goda förutsättningar för näringslivet ger arbete till kommunens invånare och skatteinkomster till kommunen. En genomgång av alla kommunala lokaler samt kommunal mark måste göras för ett effektivt utnyttjande av lokaler och fastigheter. 3. Högre skatter Högre skatter är den väg som vi historiskt valt i Sverige för att få mer resurser till den offentliga verksamheten. Det finns bland landets invånare en bred uppslutning kring att välfärdstjänsterna i huvudsak ska finansieras solidariskt via skatten. Det är dock tveksamt om skattehöjningar på längre sikt är en möjlig väg att hantera våra utmaningar inom välfärdsområdet. 4. Ökad privat finansiering av välfärdstjänsterna Vi ser en växande privat betalningsvilja och betalningsförmåga hos många av våra kommuninvånare. Denna måste kanaliseras till välfärdstjänsterna via andra kanaler än skatter. Detta är fyra olika vägar som man kan välja för att öka resurserna till våra prioriterade områden utbildning, vård och omsorg. Vi kommer med all sannolikhet att se en kombination av dessa framöver. I alla nordiska länder har samhällsorganisationen omprövats har vi rätt ansvarfördelning mellan staten, den regionala och den lokala beslutsnivån? I Någon kommunsammanslagning är inte aktuell i Sverige. Istället har vi fått se en kraftig ökning av den mellankommunala samverkan. De senaste femton åren har t.ex. antalet kommunalförbund tredubblats samtidigt som andra samarbetsformer utvecklas kontinuerligt. Sala

10 (50) kommun deltar i en rad olika samarbeten med andra kommuner. Detta samarbete måste fortgå och utvecklas. Vi måste också bli bättre på förvaltningsövergripande samarbete inom kommunen. Ett exempel där detta blivit allt mer tydligt är inom den lokala arbetsmarknadspolitiken. En viktig resurs i kommunens verksamhet är de kommunala bolagen. Rollerna mellan kommunens och de kommunala bolagens uppdrag och verksamhet behöver tydliggöras ytterligare. Ägardirektiv för de kommunala bolagen är under framtagande. Dessa kommer att behöva kombineras med nya bolagsordningar i vissa fall.

11 (50) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN En långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling ska vara utgångspunkt för allt arbete i Sala kommun Invånarna i Sala kommun ska må bra, ha framtidstro och känna att man bor i en säker och trygg kommun. Man skall känna att man har inflytande och är delaktig i samhället och dess utveckling. I Sala kommun ska den sociala ekonomin i samarbete mellan den privata, offentliga och ideella sektorn stimuleras eftersom den bidrar till mångfald i samhället och för människor närmare varandra - det sociala kapitalet ökar. Därmed skapas bättre förutsättningar för en god samhällsutveckling. Sala kommun ska präglas av livskraft i hela kommunen.

12 (50) KOMMUNFULLMÄKTIGES OMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET SAMHÄLLSUTVECKLING Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling efolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2008 uppgick antalet invånare till ca21 400. En annan viktig motor för tillväxt är samhällsplaneringen, samhällsplaneringen, där komko munens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommukommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva attraktiv miljöer för boende, arbete och rekreation. Under 2008 påbörjades ett arbete med fördjupad översiktsplan för Sala stad, tad, där privatpersoner, föreningar, organisationer och företag inbjöds att delta i en dialog och ge sina synpunkter på framtiden. Arbetet med en reviderad översiktsplan för hela Sala kommun kommer att påbörjas under året. I samband med detta arbete skall bl. a områomr den aktuella för landsbygdsutveckling pekas ut där bl. attraktiva milmi jöer på landsbygden, i strandnära lägen, tas tillvara för boende. För att uppnå en positiv befolkningsutveckling är utvecklingen av ara betsmarknaden och näringslivet viktiga. Hela Hela kommunen måste därdä

13 (50) för gemensamt arbeta för ett positivt näringslivsklimat och att en positiv realistisk Sala-anda utvecklas. I Svenskt näringslivs ranking 2008 av företagsklimatet i Sveriges kommuner placerar sig Sala på 254:e plats, vilket inte är acceptabelt. Sala kommun har för avsikt att utveckla och förbättra företagsklimatet och då förbättra sig 20 % per år. Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Befolkningsutvecklingen är positiv 47 +52 +25 Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande ökar Försäljningsvärdet på fastigheter ökar Antalet lägenheter ökar Antalet fastställda detaljplaner för näringsverksamhet ökar Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kulturoch fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund.

14 (50) Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Koldioxidutsläpp från försålda bränslen i kommunen minskar Andelen lokalt producerad energi ökar av den totala energianvändningen Antal resor med kollektivtrafik ökar Totala mängden hushållsavfall minskar Utsläpp från bilar minskar Andelen lokalproducerade råvaror som används inom kommunens matproduktion ökar

15 (50) 2010 KOMMUNFULLMÄKTIGES OMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET VERKSAMHET Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunku der/brukare vara nöjda nöjd med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medme borgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomgeno snittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarmedborga undersökni undersökning.

16 (50) Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar.

17 (50) Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal Barn, ungdomar och vuxna inom vård och omsorg får sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 de i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100)

18 (50) KOMMUNFULLMÄKTIGES OMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckutvec ling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. MedarbeMedarb tarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunku skap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisati organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att minska sjukfrånvaron, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet.

19 (50) Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % 59 % Sjukfrånvaron understiger 5 % 5,45 6,30 8,47 Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Kommer att mätas med medarbetarenkäter Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt värdegrunden i vår personalidé ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Kommer att mätas med medarbetarenkäter

20 (50) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 årets resultat uppgår till minst 1 % av skatteintäkter, generella statbidrag och utjämning 1,6 % 2,7 % 3,0 % ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % 5,5 % 4,3 % 4,3 % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % 4,0 % 4,0 % 4,9 % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr 2,7 10,1 9,2

21 (50) BUDGET 2010 OCH VERKSAMHETSPLAN 2011-2012 Utgångspunkter Utgångspunkt för detta budgetförslag är Budgetram 2009 minskad med 1,4 % (enligt kommunfullmäktiges beslut i mars 2009). Vår utgångspunkt är vidare att vi i Sala kommun för att ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling bör ha ett resultat som uppgår till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den världsomspännande långvariga lågkonjunktur som drabbat Sverige får dock som effekt att skatteunderlaget viker som en följd av att antalet arbetade timmar i landet minskar. Detta ger en direkt effekt på vår kommunala ekonomi eftersom skatteintäkterna minskar. Vår bedömning är därför att ett resultatmål om 2 % inte är möjligt att nå 2010. Vi har därför sänkt resultatmålet för 2010 till 1 %. Vår ambition är dock att återigen kunna höja resultatmålet så snart konjunkturen vänder. Den osäkra ekonomiska konjunktursituationen innebär också att vi ser ett behov av att ha en ekonomisk buffert inför 2010. Nedanstående beslut är fattade av kommunfullmäktige 9009-06-24 och avser förändringar av tidigare beslutade ramar. De totala budgetbeloppen framgår under respektive nämndsredovisning. Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Turismnäringen har under 2008 utvecklats positivt. Därmed fortsätter den positiva trend som vi kunnat se under flera år. Besökare till Sala spenderade 177 miljoner kronor 2008, jämfört med 172 miljoner året innan. Det gav enligt beräkningar, en sysselsättning för 150 personer på årsbasis. Flera besöksmål och många evenemang i Sala har varit välbesökta. Sala Silvergruva har haft ett fantastiskt besöksår 2008, 30 631 personer besökte underjorden, en ökning med 16 % jämfört med 2007, det är det högsta antalet sedan gruvan började med visningsverksamhet på 60-talet. Antal besökare till turistbyrån har ökat med 10 procent jämfört med föregående år. Utländska besökare är en liknande solskenshistoria, 2008 ökade de internationella besöken med 13 % jämfört med 2007. Sala Silvergruva har stor betydelse för utvecklingen av turismnäringen i Sala kommun inte minst genom en aktiv marknadsföring och ett starkt varumärke. Genom ett väl utvecklat samarbete mellan olika

22 (50) aktörer inom turismnäringen i kommunen kan denna näringsgren utvecklas ytterligare. Sala Silvergruva är ett viktigt industrihistoriskt kulturminne, som vi har ett ansvar att vårda på bästa sätt. Sala Silvergruvas omgivning med sin unika natur, flora och fauna kräver stor omsorg för att kunna bevaras för framtiden men också tas tillvara som en del i utvecklingen av besöksnäringen i vår bygd. Förändring av ram: Sala Silvergruva Ramen för Kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning utökas med 1 000 tkr att användas för köp av tjänster från Sala Silvergruva AB inkluderat nyttjande av Sala Silvergruva som ett viktigt besöksmål för kommunens skolelever och vård av natur- och kulturmiljöerna vid Sala Silvergruva. Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Sala Silvergruva Kommunstyrelsen 2010 2011 2012 Sala Silvergruva 1 000 tkr 1 000 tkr 1 000 tkr Förändring av ram: Västmanlands Lokaltrafik I budget för 2009 utökades ramen för kommunstyrelsen/kommunstyrelsens förvaltning med 1 100 tkr för täckande av ökande kostnader för kollektivtrafiken genom nytt konsortialavtal med Västmanlands Lokaltrafik. Ramen utökas med ytterligare 414 tkr för att täcka ökade kostnader för kollektivtrafiken. Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Västmanlands Lokaltrafik Kommunstyrelsen 2010 2011 2012 Västmanlands Lokaltrafik 414 tkr 414 tkr 414 tkr Förändring av ram: Valkostnader I 2009 års budget finns 600 tkr avsatta för valkostnader. Ramen utökas med 100 tkr 2010 för att täcka ökade kostnader för valet till riksdag, landsting och kommun. 2011 sänks ramen med 500 tkr eftersom inget val då skall genomföras, men däremot behövs medel för förtroendemannautbildning. 2012 sänks ramen med 700 tkr, då varken val eller förtroendemannautbildning är på agendan.

23 (50) Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Valkostnader Kommunstyrelsen 2010 2011 2012 Valkostnader 100 tkr 500 tkr 700 tkr Kommunstyrelsen/Räddningstjänsten Förändring av ram: Räddningstjänsten, utbildning Behov finns av nyrekrytering för att säkra tillgången av personal bland annat till deltidsbrandkårerna i kommunen. Därmed följer ökade kostnader för utbildning. Kommunstyrelsen/räddningstjänstens ram utökas därför med 400 tkr. Tabell 14 Förändring av ram: Räddningstjänsten, utbildning Räddningstjänsten 2010 2011 2012 Utbildning 400 tkr 400 tkr 400 tkr Tekniska nämnden Återvinningsvaruhuset Strömsbacka avvecklas fr.o.m. 2010. Detta innebär en nettobesparing på 780 tkr per år. Dessa medel kan användas för att täcka ökade kostnader för utökat väghållningsansvar i och med övertagande av vägar från Vägverket. Förändring av ram: Kostenheten En ny sammanhållen organisation för mat, kostenheten, i Sala kommun införs fr.o.m. 1 januari 2010. 2009 har varit ett genomförandeår under vilket Tekniska nämndens ram utökats med 500 tkr för täckande av kostnader för den tjänst som kostchef som därmed inrättats. Fr.o.m. 2010 skall kostnaden för tjänsten inrymmas i verksamheten.

24 (50) Tabell 15 Förändring av ram: Tekniska nämnden, Kostenheten. Tekniska nämnden 2010 2011 2012 Kostenheten 500 tkr 500 tkr 500 tkr Kultur- och fritidsnämnden Förändring av ram: Silvköparens camping Kultur- och fritidsnämndens ram utökades 2009 med 130 tkr för att även under 2009 kunna driva Silvköparens Camping. Silvköparens Camping skall försäljas under året. Därmed kommer kultur- och fritidsnämnden inte att driva anläggningen kommande år. Tabell 16 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Silvköparens camping Kultur- och fritidsnämnden 2010 2011 2012 Silvköparens camping 130 tkr 130 tkr 130 tkr Förändring av ram: Lärkans sportfält och simhall Under 2009 påbörjas utbyggnaden av Lärkans sportfält med konstgräs och friidrottsbanor. Utbyggnaden fortsätter under år 2010. Under 2010 påbörjas även ett omfattande renoveringsarbete av Lärkans simhall. En utbyggnad av Lärkans sportfält och renovering av simhallen kommer att ge ett värdefullt tillskott för såväl förenings- som skolidrotten, och är en viktig del i kommunens satsning på ett aktivt folkhälsoarbete. Kultur och fritidsnämnden får utökad hyra i samband med att anläggningen tas i bruk för att täcka ökade driftkostnader och kapitalkostnader. För att inte dessa kostnader skall belasta föreningslivet och skolan föreslås Kultur- och fritidsnämndens ram utökas med 1 000 tkr år 2010 och 2 000 tkr år 2011 och 2012. Tabell 17 Förändring av ram: Kultur- och fritidsnämnden, Lärkans sportfält och simhall Kultur- och fritidsnämnden 2010 2011 2012 Lärkans sportfält och simhall 1000 tkr 2000 tkr 2000 tkr.

25 (50) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förändring av ram: Vuxnas lärande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har sedan tidigare (KF 2008/09), ett uppdrag att göra en översyn av verksamheten inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, enheten Vuxnas lärande. Uppdraget avser genomförandet av arbetsmarknadsinsatser, med syfte att genom ett fördjupat samarbete mellan kommunens förvaltningar och bolag kunna erbjuda individanpassade insatser utan att driva egna verksamheter. Denna form av integrerad verksamhet tillämpas idag i allt fler kommuner med goda resultat som följd. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden förutsätts genomföra denna översyn under 2009 för att fr.o.m. 2010 kunna tillämpa ett nytt arbetssätt. Det nya arbetssättet innebär bland annat att en resurs på förvaltningen svarar för kontakter med övriga kommunala förvaltningar och bolag men även det privata näringslivet för att medverka till att arbetsmarknadsinsatserna individualiseras och ges en annan bredd och integreras i ordinarie verksamhet. Fr.o.m. 2010 utökas nämndens ram med ytterligare 326 tkr utöver de 174 tkr som anslogs i budget 2009 för att kunna bedriva verksamheten i integrerad form. Tabell 18 Förändring av ram: Vuxnas lärande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2010 2011 2012 Vuxnas lärande 326 tkr 326 tkr 326 tkr Skolnämnden Förändring av ram: Västerfärnebo skola Vi vill sträva efter att vara en attraktiv landsbygdskommun. Därför är det viktigt att bibehålla landsbygdsskolorna. Vår ambition är att behålla den skolstruktur som vi idag har i kommunen även om det initialt innebär merkostnader. Utebliven inflyttning eller ytterligare försämrat elevunderlag kan dock i på sikt innebära att strukturen av kostnads-, kvalitets- och arbetsmiljöskäl måste omprövas. Genom det ökade verksamhetsutrymme som skolnämnden tillförts under 2009 via sänkta arbetsgivaravgifter förstärktes nämndens möjligheter att även fortsättningsvis bedriva verksamhet vid alla de 13 skolenheter som idag finns i kommunen. I takt med att antalet elever på grundskolan minskar måste dock hela tiden en aktiv dialog föras kring

26 (50) verksamheten vid skolorna för att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet samtidigt som elevernas rätt till en bra skola garanteras. Fr.o.m. hösten 2009 införs fritt val av högstadieskola vilket innebär att elever och föräldrar har möjlighet att prioritera vilken högstadieskola som ungdomarna skall gå i. För att möjliggöra detta erbjuds eleverna busskort på VL-bussarna i de fall som inte ordinarie skolskjuts kan erbjudas. Västerfärnebo högstadium står inför en speciell utmaning eftersom elevantalet enligt tillgänglig statistik minskar markant under de kommande åren. Skolnämndens ram utökas med 2 000 tkr år 2010 och 4 000 tkr år 2011 och 2012 för att skapa förutsättningar för att bedriva högstadieverksamhet vid Västerfärnebo skola även framöver. Ett omfattande och framgångsrikt utvecklingsarbete bedrivs i Fläckebo-Västerfärnebo. Vår uppfattning är att det även måste omfatta skolans verksamhet, så att skolan och dess verksamhet blir en integrerad del av bygden. Vi ser en möjlighet att utveckla det pågående arbetet även till högstadiet vid Västerfärnebo skola i ett gemensamt arbete för Hållbara bygder. Därigenom kan attraktiviteten och därmed även elevantalet på sikt öka. Tabell 19 Förändring av ram: Skolnämnden, Västerfärnebo skola Skolnämnden 2010 2011 2012 Västerfärnebo skola 2 000 tkr 4 000 tkr 4 000 tkr Förändring av ram: skolbibliotek Skolbiblioteken är en viktig resurs i skolans arbete. Vår uppfattning är därför att dessa skall behållas även framöver. Möjligheterna till ytterligare samarbete med den bokbuss som trafikerar kommunen bör dock tas tillvara. För att möjliggöra fortsatt verksamhet vid skolbiblioteken utökas Skolnämndens ram med ytterligare 820 tkr utöver de 580 tkr som tillfördes 2009. Tabell 20 Förändring av ram: Skolnämnden, skolbibliotek Skolnämnden 2010 2011 2012 Skolbibliotek 820 tkr 820 tkr 820 tkr

27 (50) Förändring av ram: personal Skolnämnden genomför nu åtgärder för att anpassa antalet lärare till dels minskande elevkullar och dels till att nå genomsnittlig lärartäthet i landet eftersom Sala kommun haft en högre lärartäthet än genomsnittet. Skolnämndens ram utökas med ytterligare 2 350 tkr utöver de 1 650 tkr som tillfördes 2009 för att inte behöva vidta personalinskränkningar utöver detta. Tabell 21 Förändring av ram: Skolnämnden, personal Skolnämnden 2010 2011 2012 Personal 2 350 tkr 2 350 tkr 2 350 tkr Vård- och omsorgsnämnden Förändring av ram: försörjningsstöd och LSS Under 2009 har Vård och omsorgsnämndens kostnader för försörjningsstödet ökat. Denna kostnadsökning beräknas bestå även under 2010 och 2011. Likaså ökar Vård- och omsorgsnämndens kostnader för bland annat LSS-boende och andra LSS-kostnader. Vård- och omsorgsnämndens ram utökas med 3 500 tkr för att möta dessa ökade kostnader. Tabell 22 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, försörjningsstöd och LSS Vård- och omsorgsnämnden 2010 2011 2012 3 500 3 500 3 500

28 (50) FÖRÄNDRING AV STRATEGISK PLAN Kommunfullmäktige fastställde 2009-06-24, 70, strategisk plan 2010-2012. Kommunfullmäktige beslutade 2009-11-26 i samband med fastställande av finansplan 2010-2012 att justera strategisk plan 2010-2012 i enlighet med finansplanen. Förändringar har skett avseende skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och kommunstyrelsens och nämndernas ramar. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Förändringarna bygger på prognos från Sveriges kommuner och landsting justerad med egen befolkningsprognos. Skatteintäkter, bidrag och utjämning Budget Plan Plan 2010 2011 2012 strategisk plan 965,1 978,2 1005,0 finansplan 982,3 978,2 999,9 förändring +17,2 0,0-5,1 Utökning av kommunstyrelsens och nämndernas ramar. År 2010 har kommunstyrelsens och nämndernas ramar utökats avseende personalkostnader med 11,0 mkr. Utökningen motsvarar 1,5% av de totala personalkostnaderna år 2009. Vård- och omsorgsnämndens ram har dessutom utökats med 3,5 mkr för att undvika uppsägning av personal till följd av ökade kostnader för försörjningsstödet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram har dessutom utökats med 2,0 mkr för att möjliggöra en satsning inom gymnasieskolan med målet att alla elever på sikt skall ha en egen dator. Kommunstyrelsens och nämndernas förändrade ramar framgår av driftbudget/plan.

29 (50) Tabell 23 Justering av nämndernas ramar i finansiell plan 2010 Justering Personalkostnader Kommunstyrelsens förvaltning 451 Räddningstjänst 325 Summa Kommunstyrelsen 776 Tekniska nämnden 598 Bygg- och miljönämnd 208 Överförmyndare 51 Revision 4 Kultur- och fritidsnämnd 222 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 1394 Skolnämnden 3554 Vård- och omsorgsnämnd 4196 Summa 11003 Vård- och omsorgsnämnd, Utökning försörjningsstöd 3500 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd: Datorsatsning 2000 SUMMA 16 503

30 (50) INVESTERINGSPLAN Tabell 24 Investeringsbudgetens nettoanslag (2010) och investeringsplan (2011 och 2012) 2010 2011 2012 Kommunstyrelsens förvaltning IT investeringar 775 775 775 Elektroniska infartstavlor och informationsskyltar 2100 Försäljning av övrig mark 5680 2780 3000 Inköp av mark 500 500 500 Försäljning av skogsmark 3000 3000 3000 Kommunstyrelsen/Räddningstjänsten Övningsfält 80 80 80 Inventarier 893 787 1843 Brandbilar 348 368 Slangtvättmaskin 1000 Övriga investeringar 850 Tekniska nämnden Administration 230 430 230 Teknisk service 4516 3900 4315 Gata/Park 7400 13250 9000 Gruvans vattensystem 100 500 2300 Vatten och avlopp 13700 13050 14020 Kart/mät 427 452 125 Lokalförvaltarna Handikappanpassningar 1571 1500 1500

31 (50) 2010 2011 2012 Mindre justeringar av lokaler 1571 1500 1500 Säkerhetsåtgärder (utifrån försäkringskrav mm) 1035 1000 1000 Inbrottslarm 1000 Skolgårdar 3000 3000 3000 Tillagnings och mottagningskök 15000 Storköksutrustning 500 500 Avfallshantering skolor 300 Kila fritids, utbyggnad 500 Utbyggnad av Lärkans idrottsplats med konstgräs och friidrottsbanor 10000 Utbyggnad av läktare och omklädningsrum vid Lärkans idrottsplats Asfaltering Gårdsplan 250 Sandlada, omläggning yta 100 Renovering av simhallen vid Lärkan 3500 2500 Kulturkvarteret Täljstenen, fortsatt utveckling 2000 3000 Förprojektering vårdboende 400 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inventarier till KSK och Naturbruksgymnasiet 2 000 2 000 2 000 Skolnämnden Anslag för inventarier (ej fastighetskostnader) 1 500 1 500 1500 Vård- och omsorgsnämnden Utbyte/återanskaffning av arbetstekniska hjälpmedel mm 1276 1276 1276

32 (50) EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN 2010-2012 Vårpropositionen Kortfattad kan förslagen som berör kommunerna och landstingen sammanfattas enligt följande: Regeringen aviserar dels ett tillfälligt tillskott på 7 miljarder kronor avsett för 2010, dels en permanent höjning av statsbidragen med 5 miljarder för åren därefter. Det förbättrar förutsättningarna och ger större stabilitet. Men tillskottet kompenserar inte fullt ut för bortfallet av skatteintäkter som den ekonomiska krisen medför. Från 2010 tas 32 miljoner från anslaget för kommunalekonomisk utjämning för att finansiera Socialstyrelsens övertagande av tillsyns- och tillståndsgivning Regeringen kommer inom kort att se över om förändringar i balanskravet och andra aktuella redovisningsfrågor bör göras. Anslaget till vuxenutbildning, särskilt yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, yrkesvux, föreslås öka vilket ska ge, för innevarande år, ytterligare nära 400 årsstudieplatser, förutom de redan cirka 5 000 tilldelade under innevarande år. Ytterligare 389 miljoner satsas år 2009 på drift och underhåll av vägar och järnvägar, åren 2010 och 2011 tillkommer 400 respektive 200 miljoner kronor. Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (maj 2009) Den ekonomiska situationen för kommunerna ter sig allt mer bekymmersam. Konjunkturutvecklingen bedöms bli ännu svagare än vad som tidigare förutsetts. Minskande sysselsättning medför en kraftigt dämpad utveckling av kommunernas inkomster. De statliga förstärkningar som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte bortfallet. Sveriges BNP beräknas på årsbasis minska med 4 procent. Antalet sysselsatta beräknas minska med 250 000 fram till 2010. Samtidigt beräknas arbetslösheten nästan fördubblas till knappt 12 procent 2010. Av den snabba försämringen på arbetsmarknaden följer en avtagande löneökningstakt liksom en låg inflationstakt klart under Riksbankens inflationsmål. En lägre löneökningstakt i kombination med färre antal timmar innebär att tillväxten i kommunernas skatteunderlag faller kraftigt. Åren 2011 och 2012 väntas en ekonomisk tillväxt, en viss vändning

33 (50) på arbetsmarknaden vilket innebär att inkomsterna stiger. Skatteunderlaget växer dock fortfarande långsamt dessa år. Tabell 25 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 BNP 0,5 3,8 0,7 2,6 3,2 Arbetslöshet 6,1 9,6 11,5 10,7 9,3 Antal arbetade timmar 0,9 3,8 2,3 0,4 1,2 Timlön 4,8 3,4 2,6 2,3 2,3 Konsumentpriser (KPI) 3,4 0,0 0,7 1,9 2,0 Skatteunderlag 4,9 1,1 1,1 2,5 3,7 Resultatutveckling Resultatutvecklingen är positiv för hela planperioden. Sala kommun kommer med de budgeterade resultaten klara det lagstadgade balanskravet. Kommunens målsättning för en hållbar ekonomisk utveckling är bl.a. att årets resultat ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatmålet uppnås alla tre åren. Nettokostnader, skatteintäkter, bidrag och utjämning En annan viktig förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling i Sala är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkter, bidrag och utjämning. Den årliga ökningstakten av verksamhetens nettokostnader är lägre än ökningstakten av skatteintäkter, bidrag och utjämning för hela planperioden. Ökningstakten av kommunens skatteunderlag har minskat betydligt. Intäkterna bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i april. Beräkningen utgår från ett befolkningstal på 21.400 personer för hela planperioden. Salas bidrag till LSS-utjämningen är lägre än i tidigare prognoser. Intäkterna av fastighetsavgiften som ersatt den statliga fastighetsskatten har ökat med 6,0 mkr enligt prognos framtagen av SCB. Sala erhåller ett tillfälligt konjunkturstöd för 2010 på 11,3 mkr. Från och med 2011 har regeringen höjt det generella statsbidraget.

34 (50) Tabell 26 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Skatteintäkter 748,7 767,4 795,8 Kommunalekonomisk utjämnig Inkomstutjämningsbidrag/ avgift 185,4 185,2 187,8 Kostnadsutjämning 4,3 4,3 4,3 Regleringsbidrag/ avgift 6,3 0,4 4,6 Strukturbidrag 0 0 0 Införandebidrag 0 0 0 LSS utjämning 3,7 3,7 3,7 Tillfälligt konjunkturstöd 2010 11,3 Intäkt fastighetsavgift 33,9 33,9 33,9 Skatteunderlagets utveckling, % 2009 2010 2011 2012 Vårpropositionen 0,6 0,6 2,0 3,1 SKL 0,8 1,1 2,5 3,7 Driftbudget/plan En förutsättning vid upprättandet av den strategiska planen är bedömningen av pris- och löneutvecklingen i riket kopplat till en bedömning av kommunens ekonomiska förutsättningar. Nämndernas/styrelsens driftbudgetar/planer har beräknats utifrån den i verksamhetsplanen 2009-2011 beslutade budgeten för 2009. Budgeten har reducerats med 1,4 %. Ingen generell pris- och löneuppräkning har skett. Driftbudgetar/planer är redovisade i fast prisnivå för hela planperioden. Driftbudgetar/planer har nyanserats där nämndernas/styrelsens strategiska planer har varit en del i beslutsunderlaget. Nyanseringen framgår av avsnittet Budget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012, samt avsnitt Förändring Strategisk plan. Driftbudgetarna/planerna redovisas under avsnittet Ekonomiska sammanställningar.

35 (50) Investeringsbudget/plan Ingen generell prisuppräkning har skett avseende investeringarna. Utgångsläget för investeringsbudgeten/planen har varit verksamhetsplanen 2009-2012 vilken justerats med beslut enligt avsnittet Budget 2010 och verksamhetsplan 2011-2012. Investeringarna per nämnd/styrelse framgår av avsnittet Ekonomiska sammanställningar. Nettoinvesteringarna för 2010 är egenfinansierade till 82 % medan investeringarna för 2011 och 2012 är helt egenfinansierade. Fyra år i sammandrag Tabell 27 Fyra år i sammandrag Budget 2009 Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Årets resultat, mkr 3,1 3,1 10,5 11,8 Årets resultat som andel av skatteintäkter, bidrag och utjämning, % Verksamhetens nettokostnader, mkr förändring från föregående år, % Skatteintäkter, bidrag, utjämning, mkr förändring från föregående år, % 0,3 0,3 1,1 1,2 944,4 944,4 963,8 957,5 2,2 2,2 2,1-0,7 958,5 958,5 982,3 978,2 1,2 1,2 2,5-0,4 Finansnetto, mkr 11,0 11,0-7,9-8,9 Nettoinvesteringar, mkr 70,1 70,1-67,4-46,4 Utdebitering 22,19 22,19 22,19 22,19

36 (50) Känslighetsanalys Det ekonomiska läget påverkas av ett antal yttre faktorer som vid små avvikelser från grundförutsättningarna ger stora ekonomiska effekter på resultatet. 10 öre i utdebitering ca 3,5 mkr 1 % ränteförändring, låneskulden ca 2,4 mkr 1 % medarbetarkostnad ca 7,0 mkr Skattesats Skattesatsen är 22,19 för 2010, dvs. oförändrad från tidigare år

37 (50) BEFOLKNING, DEMOGRAFI Länsstyrelsen har uppdaterat ett förslag till befolkningsprognos för Sala kommun 2009-2030 med fokus på år 2015 (se särskild bilaga). Befolkningsprognosen bygger på kända förändringar under tidigare år och uppskattning av nuvarande utveckling inom kommunen. Prognosen visar en ökad folkmängd i kommunen varje år under perioden 2009-2030. Antalet födda per år ökar och antalet avlidna minskar och en nettoinflyttning till kommunen bedöms ske varje år.

38 (50) EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultatbudget/plan Tabell 28 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Noter Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Verksamhetens intäkter Not 1 233492 237839 242969 Verksamhetens kostnader Not 2-1151355 -1148003-1171593 Avskrivningar -45955-47377 -48026 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -963818-957541 -976650 Skatteintäkter 749177 768013 794125 Generella statsbidrag och utjämning 233140 210191 205748 Finansiella intäkter Not 3 3098 3098 3098 Finansiella kostnader Not 4-11048 -11966-11527 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 10550 11795 14794 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter ÅRETS RESULTAT 10 550 11 795 14 794

39 (50) Finansieringsbudget/plan Tabell 29 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Noter Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 233492 237839 242969 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Not 7 728 789 670 Verksamhetens kostnader -1151355-1148003 -1171593 Verksamhetens nettokostnader -917135-909375 -927954 Skatteintäkter och intäkter av bidrag 982318 978204 999873 Finansiella intäkter 3098 3098 3098 Finansiella kostnader -10117-10879 -10312 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justering av rörelsekapitalets förändring avseende hela verksamheten Not 8 0 1 086 2 968 Verksamhetsnetto 58164 62134 67672 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar -77022-53137 -48550 Avyttrande materiella tillgångar 9630 6727 6157 Inköp av immateriella tillgångar Avyttrande immateriella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrande finansiella tillgångar Investeringsnetto Not 9-67392 -46411-42394 FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning 2329 2329 2329

40 (50) Noter Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 Upplåning Långfristig upplåning 28800 0 0 Amortering 12586 14173 14332 Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto 18543 11844 12003 FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 9 316 3 879 13 276

41 (50) Balansbudget/Plan Tabell 30 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Noter Budget 2010 Plan 2011 Plan 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not 5 807725 804430 796469 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 3501 3525 3592 Fordringar 64238 64688 65917 Kassa och bank -6533-2654 10622 Summa omsättningstillgångar 61205 65558 80130 SUMMA TILLGÅNGAR 868930 869988 876599 EGET KAPITAL, AVSÄTTN OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Not 6 374905 385455 397250 Årets resultat 10550 11795 14794 Summa eget kapital 385455 397250 412043 Avsättningar Pensioner 25519 27395 29280 Skulder Långfristiga skulder 235102 220929 206597 Kortfristiga skulder 222854 224414 228678 Summa skulder 457957 445344 435275 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 868930 869988 876599

42 (50) Driftbudget/plan Tabell 31 Driftbudget/plan (2010 i 2010 års prisnivå, tkr) VERKSAMHET Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsens förvaltning 67 663-9 096 58 567 Räddningstjänst 30 901-10 720 20 181 Summa Kommunstyrelsen 98 564-19 816 78 748 Tekniska nämnden 287 360-250 082 37 278 Bygg och miljönämnd 19 180-8 532 10 648 Överförmyndare 3 797-15 3 782 Revision 763 0 763 Kultur och fritidsnämnd 39 508-6 189 33 319 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd 187 855-69 377 118 478 Skolnämnden 363 271-25 522 337 749 Vård och omsorgsnämnd 406 039-51 279 354 760 SUMMA TOTALT 1 406 337-430 812 975 525

43 (50) 2011 i 2010 års prisnivå, tkr VERKSAMHET Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsens förvaltning 66 436-9 096 57 340 Räddningstjänst 30 794-10 720 20 074 Summa KS 97 230-19 816 77 414 Tekniska nämnden 290 181-252 776 37 405 Bygg och miljönämnd 19 027-8 532 10 495 Överförmyndare 3 746-15 3 731 Revision 759 0 759 Kultur och fritidsnämnd 39 864-6 189 33 675 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd 184 339-69 377 114 962 Skolnämnden 361 223-25 522 335 701 Vård och omsorgsnämnd 398 481-51 279 347 202 SUMMA TOTALT 1 394 850-433 506 961 344

44 (50) 2012 i 2010 års prisnivå, tkr VERKSAMHET Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsens förvaltning 66091 9096 56995 Räddningstjänst 30843 10720 20123 Summa KS 96934 19816 77118 Tekniska nämnden 291566 253372 38194 Bygg och miljönämnd 18957 8532 10425 Överförmyndare 3746 15 3731 Revision 759 0 759 Kultur och fritidsnämnd 39853 6189 33664 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd 184123 69377 114746 Skolnämnden 360713 25522 335191 Vård och omsorgsnämnd 398555 51279 347276 SUMMA TOTALT 1 395 206 434 102 961 104

45 (50) Investeringsbudget/plan Tabell 32 Investeringsbudget/plan Nettoinvesteringar i 2010 års priser Plan 2010 Plan 2011 Plan 2012 Kommunstyrelsens förvaltning 5 305 4 505 4 725 Räddningstjänst 1 321 1 235 3 773 Summa KS -3984-3270 -952 Tekniska nämnden Administration 230 430 230 Gata/Park 7400 13250 9000 Gruvans Vattensystem 100 500 2300 Kart/Mät 427 452 125 Lokalförvaltarna 40227 13000 7500 Teknisk service 4516 3900 4315 VA 13700 13050 14020 Summa Tekniska Nämnden 66600 44582 37490 Utbildnings och arbetsmarknadsnämnd 2000 2000 2000 Skolnämnden 1500 1500 1500 Vård och omsorgsnämnd 1276 1276 1276 SUMMA 67 392 46 088 41 314

46 (50) Noter Tabell 33 Noter (1 9) Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftsredovisningen 430 812 Avgår interna intäkter 197 320 233 492 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftsredovisning 1406337 Faktiska personalförsäkringsavgifter 187226 Pensionsutbetalningar 20535 Pensionsavsättningar, inkl särskild löneskatt 2954 Pensionsutbetalning, individuell del, inkl särskild löneskatt 29887 Avgår internt PO pålägg -222549 Avgår interna kapitalkostnader -75489 Avgår övriga interna kostnader -197320 1151581 Not 3 Finansiella intäkter Ränta SHE Holding AB 2920 Avkastning Salabostäder AB 371 Avkastning SIFAB 184 Avkastning SFAB 145 3620 Not 4 Finansiella kostnader Låneräntor 10 231 Avgår räntebidrag 114 Finansiell kostnad pension 931

47 (50) Noter 11 048 Not 5 Not 6 Anläggningstillgångar består av materiella anläggningstillgångar (mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner och inventarier) och finansiella anläggningstillgångar (värdepapper, andelar och bostadsrätter) Eget kapital Anläggningskapital 547 997 Rörelsekapital 222 854 770 851 Not 7 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Pensionsavsättningar 728 728 Not 8 Justering för rörelsekapitalets förändring avseende hela verksamheten Förråd 0 Kortfristiga fordringar 0 Kortfristiga skulder 0 Not 9 Investeringsnetto Investeringsutgifter enligt investeringsredovisningen 77022 Investeringsinkomster enligt investeringsredovisningen 9630 Varav fastighetsförsäljningar 9630 67392

48 (50) BILAGA BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 34 Befolkningsprognos Befolkning År Summa Födda Avlidna Flyttnetto 2008 21365 192 225 14 Prognos pr 2009 21378 216 239 35 pr 2010 21390 221 238 28 pr 2011 21400 225 236 20 pr 2012 21411 229 235 16 pr 2013 21423 233 233 12 pr 2014 21438 235 232 12 pr 2015 21457 237 231 12 pr 2016 21478 238 230 12 pr 2017 21500 239 229 12 pr 2018 21525 241 229 12 pr 2019 21550 241 228 12 pr 2020 21575 240 228 12 pr 2021 21598 239 228 12 pr 2022 21620 238 229 12 pr 2023 21641 237 229 12 pr 2024 21659 235 230 12 pr 2025 21674 234 231 12 pr 2026 21686 233 233 12 pr 2027 21695 230 235 12 pr 2028 21700 229 237 12 pr 2029 21702 229 239 12 pr 2030 21699 227 241 11

ANTAGEN 70 2009-06-24 DIARIENUMMER 2009/124 REVIDERAD 113,114 2009-11-26 DIARIENUMMER 2009/226,232 SALA KOMMUN Växel 0224-55 000 E-post: kommun.info@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 Sala