Delårsrapport NU-sjukvården Mars 2018 NU-sjukvården Delårsrapport Mars 2018
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...5 3 Mål och fokusområden... 11 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...11 3.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...11 3.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...11 3.2 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens...11 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...11 3.2.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...11 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation...11 3.2.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket...12 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...12 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet...12 3.2.2.2 Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller...13 3.2.2.3 Satsa på ledarskap...13 3.3 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...14 3.3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...14 3.3.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin...15 3.3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...15 3.3.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...16 3.3.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras...17 3.3.2.1 Uppfylla vårdgarantin...18 3.3.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården...20 3.3.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...20 NU-sjukvården, Delårsrapport 2(48)
3.3.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster...21 3.3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...21 3.3.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...21 3.3.3.2 Minska antalet överbeläggningar...23 3.3.3.3 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...24 3.3.3.4 Den specialiserade vården ska koncentreras...25 4 Personal... 26 4.1 Lönestruktur...26 4.2 Chefsförutsättningar...27 4.3 Hälsa och arbetsmiljö...29 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...30 4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år...35 5 Ekonomiska förutsättningar... 37 5.1 Ekonomiskt resultat...37 5.1.1 SR02 Sammanställning RR Utförare Hälso-/sjukvård...37 5.1.2 Intäktsutveckling...38 5.1.3 Kostnadsutveckling...39 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...40 5.3 Investeringar...42 6 Bokslutsdokument och noter... 43 7 Övrig rapportering... 47 7.1 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...47 Bilagor Bilaga 1: NU-sjukvården RR KF BR noter 2018-03 NU-sjukvården, Delårsrapport 3(48)
1 Sammanfattning NU-sjukvården redovisar ett resultat på -45 mnkr. Budgetavvikelsen uppgår till -32 mnkr, en försämring med -3 mnkr jämfört med februari. Avvikelsen motsvarar 2,5 procent av omsättningen. Kostnadsutvecklingstakten ökade i mars till 6,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med februari. Kostnadsökningen är relaterad till ökade personalkostnader beroende på ökad produktion. Under första kvartalet ökade inflödet till akuten med knappt 8 procent jämfört med mars 2017, på grund av många influensafall, vilket ledde till försämrad måluppfyllnad för TVT. Andelen inskrivningsbesök från akuten minskade under perioden till en historiskt låg nivå (30 procent). Den ackumulerade öppenvårdsproduktionen ökade med drygt två procent jämfört med motsvarande period föregående år, där verksamhetsövertagande av mottagningar motsvarar knappt en procent. Trots vissa stängda vårdplatser ökade den somatiska slutenvårdsproduktionen med knappt en procent fler vårdtillfällen än motsvarande period föregående år. Beläggningsgraden låg under perioden på drygt 100 procent. Tillgängligheten till behandlingar förbättrades med 13 procentenheter medan tillgängligheten till besök försämrades något jämfört med motsvarande period föregående år. Av totalt väntande till förstabesök över 90 dagar avser drygt en tredjedel väntande till neurologi. Antalet nettoårsarbetare ökade med 117 personer jämfört med mars 2017, varav cirka 40 motsvaras av ökade uppdrag. Den största ökningen avser undersköterskor och olika slags administratörer samt ökat antal chefer till följd av arbetet med normtalet. Kostnaderna för bemanningsföretag ligger totalt på samma nivå som mars 2017 men med en betydligt ökad andel inhyrda läkare. Stoppet för inhyrning av sjuksköterskor innebar en kostnadsminskning jämfört med samma period föregående år. Sedan februari pågår ett program med uppgiftsväxling, där Regionservice tagit över servicetjänster på fem pilotavdelningar för att avlasta vårdpersonalen detta arbete. Målet är att Regionservice ska ta över alla servicetjänster på vårdavdelningarna. Brutet tak uppgick till 25 mnkr per mars. NU-sjukvården har i en framställan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen begärt ett utökat brutet tak för 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 4(48)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Under första kvartalet 2018 var sjukvården hårt ansträngd av årets säsonginfluensa som hade betydligt större spridning än de senaste åren. Många patienter med infektionssjukdomar sökte akut vård, vilket bidrog till hög belastning både på primärvård, sjukhusets akutmottagning och slutenvård. Detta bidrog till en mycket hög beläggningsgrad samt längre vistelsetider på akutmottagningen än under samma period förra året. Under 2018 genomförs uppgiftsväxling inom samtliga slutenvårdsenheter i NU-sjukvården. Under första kvartalet har uppgiftsväxling av servicetjänster (patientnära städ, måltider och förrådshantering) genomförts på en handfull pilotavdelningar på Uddevalla sjukhus. Erfarenheterna från dessa är värdefulla när uppgiftsväxling fortsätter att genomföras under andra kvartalet med transporttjänster (hela förvaltningen) och servicetjänster på NÄL. Efter en negativ trend avseende trycksår har NU-sjukvården under sista halvåret haft stort fokus på utbildning och utvecklingsarbete för att identifiera och förebygga trycksår. Efter genomförd punktprevalensmätning i mars syns en tydlig effekt med en halvering av förekomst av trycksår. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Det oplanerade inflödet via akutmottagningen ökade, samtidigt som det planerade inflödet via vårdbegäran från primärvård minskade. På grund av stängda vårdplatser och många utskrivningsklara patienter var beläggningsgraden hög på slutenvårdsplatserna. Produktionen var generellt under budgeterad nivå. Trots detta ökade måluppfyllnad av väntetider och köerna minskade, bland annat tack vare köp av vård. I de budgeterade nivåerna ingår "brutet-tak" för ökad produktion inom NU-sjukvården. 2.2.1 Produktion Inflödet av öppenvårdsbesök, både till läkare och övriga kategorier hälso- och sjukvårdspersonal, till den somatiska akutmottagningen ökade med 5,4 procent jämfört med januari - mars 2017. Inflödet ökade till medicin och ortopedi men minskade till kirurgi. Diagram: Besök akutmottagningen, januari 2016 - mars 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 5(48)
Andelen akutbesök första kvartalet år 2018 som ledde till inskrivning i slutenvård uppgick till 32,0 procent, en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med första kvartalet föregående år. NU-sjukvården producerade färre vårdtillfällen inom den somatiska slutenvården än budgeterat under januari, februari och mars, där differensen ackumulerat uppgick till 6 procent. Underproduktionen var inom område I, där orsaken var stängda vårdplatser på grund av problem med bemanning. Antalet somatiska vårdtillfällen översteg fjolårets under motsvarande period. Diagram: Antal somatiska vårdtillfällen inomregionalt januari mars 2010 2018. DRG-vikten minskade på grund av ny regional viktlista. Antalet vårddagar inom psykiatrisk vård understeg budget samtliga månader under första kvartalet 2018. Budgetavvikelsen avseende vårddagar var ackumulerat inom barn- och ungdomspsykiatri -28 procent, vuxenpsykiatrisk slutenvård -14 procent och rättspsykiatrisk vård -17 procent. NU-sjukvården, Delårsrapport 6(48)
NU-sjukvården producerade mer inomregional öppenvård, både läkarbesök och övriga besök, än ackumulerat januari - mars 2017. Läkarbesöken ökade med 1,6 procent och övriga besök med 2,8 procent. Inomregional produktion av öppenvård var något över budget i januari, men försämrades i februari och ytterligare under mars. Marsproduktionen av både läkarbesök och övriga besök var lägre än mars 2017, men ackumulerat översteg produktionen samma period föregående år. Första kvartalet understeg produktionen av öppenvård den budgeterade nivån med 8 800 öppenvårdsbesök, 7,8 procent. Diagram: Antal öppenvårdsbesök inomregionalt januari mars 2018 jämfört med periodiserad budget. 2.2.2 Intern produktion och externa köp inom PK-modellen PK-redovisningen t o m mars visar att egen produktion för besök hamnade över plan medan behandling hamnade under plan. När det gäller besök hud så beror avvikelsen mot plan på omfattande VAB/sjukfrånvaro under första kvartalet. När det gäller behandlingar så beror avvikelsen för gynekologi på brist på operatörer på grund av sjukskrivningar och för kataraktoperationer på lägre remissinflöde och lågt antal patienter som är klara för att operera. Köp av vård följer i princip den tilldelning som regionen gett NU-sjukvården under 2018. I de fall där vi inte kommer upp i plan är orsaken en kombination av att leverantören inte kunna ta emot fullt ut enligt plan (ögon), att det ibland var svårt att hitta patienter som gick att skicka (ex axel, fot) och att patienterna i vissa fall tyckte det var långt att åka. NU-sjukvården, Delårsrapport 7(48)
2.2.3 Inflöde remiss/vårdbegäran Remissinflödet från Västra Götalandsregionens vårdval VG Primärvård (VGPv) minskade med 7 procent jämfört med första kvartalet 2017. Inflödet var särskilt lågt i mars månad. Diagram: Inflöde vårdbegäran från VGPv, januari 2016 - mars 2018. 2.2.4 Beläggning En utmaning har varit bristen på sjuksköterskor, vilket har lett till neddragna vårdplatser. Under januari - mars var antalet disponibla vårdplatser något färre än tidigare år, men de ökade successivt under perioden. NU-sjukvården, Delårsrapport 8(48)
Minskningen av vårdplatser resulterade i att den genomsnittliga beläggningsgraden var mycket hög. Område I låg på extrema nivåer, tre månader i sträck runt 110 procent. Det regionala målet är 90-procentig beläggningsgrad. Diagram: Beläggningsgrad och disponibla vårdplatser, medel per månad, januari 2014 - mars 2018. Överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser var väldigt många, framför allt inom område I under årets inledande tre månader. Genomsnittligt antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser minskade jämfört med första kvartalet 2017 trots färre vårdplatser. Diagram: Genomsnittligt antal överbeläggningar respektive genomsnittligt antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser, januari 2014 - mars 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 9(48)
Antal dagar från utskrivningsklar till utskrivning var högre än utfallet föregående år för januari, februari och mars. Ett stort antal patienter väntade på trygg hemgång till Trollhättans kommun. Diagram: Antal dagar från utskrivningsklar till utskrivning per månad, januari 2017 - mars 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 10(48)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska 3.1.1.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Minska matavfall från patientmåltider. Måltal 2018 är att minska avfallet till 80 g/patientportion. Vid uppföljning av matsvinn (vecka 10) ligger avfallsmängden på 64 g/patientportion. I början av 2018 investerade produktionsköket på NÄL i en matavfallskvarn. Det är en förbränningskvarn som omvandlar matavfallet till jord. Denna restprodukt används som jordförbättring i bland annat rabatter. 3.2 Västra Götalandsregionen ska erbjuda god arbetsmiljö för medarbetarna, kunna behålla och rekrytera rätt kompetens 3.2.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras 3.2.1.1 Fortsätta utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar NU-sjukvården kommer att vara representerad i regiongemensamma arbetsgrupper för framtagande av karriärmodeller. NU-sjukvården deltar i den regiongemensamma projektgruppen för karriärutvecklingsmodeller och implementering i verksamheten startar hösten 2018. 3.2.1.2 Stimulera uppgiftsväxling, nya arbetssätt och arbetsrotation Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar NU ska fortsätta arbetet med Fortbildning av undersköterskor uppgiftsväxling utifrån pågår. Fem vårdavdelningar har ingått NU-sjukvården, Delårsrapport 11(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar handlingsplaner och projekt. i en pilot, där alla servicetjänster införts. Införandeplan klar för alla servicetjänster. Vecka 18 startar patienttransporter för både öppen- och slutenvården. Ge stöd till chefer och sprida goda exempel. Stödstugor ang. bemanningsmål pågår. Workshops för berörda chefer genomförs löpande för att dela erfarenheter ang. utvecklingsarbete som sker på alla enheter. 3.2.1.3 Utveckla arbetsgivarvarumärket Arbetsgivarvarumärket beskriver VGR:s önskade position som Sveriges bästa offentliga arbetsgivare. NU-sjukvårdens bidrag i ett utvecklat arbetsgivarvarumärke för VGR är bland annat att ta fram ett arbetsplatserbjudande som kompletterar det övergripande arbetsgivarerbjudandet. En förutsättning för detta arbete är de karriärutvecklingsmodeller och arbetstidsmodeller, exempelvis med schemalagd tid för egen utveckling, som nu utvecklas och införs. Genomförd uppgiftsväxling, där vårdyrkenas kompetens blir tydligare, är också ett viktigt inslag. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Utveckla arbetsplatserbjudande Planerad Genomförs under hösten Utveckla karriärutvecklingsmodeller Utnyttjande av vårdyrkenas kompetens genom genomförd uppgiftsväxling 3.2.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska 3.2.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och utveckla det hälsofrämjande arbetet Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar NU-sjukvården ska implementera Kontinuerligt stöd ges till chefer. det regiongemensamma dokumentationsverktyget för rehabiliteringsprocessen. Chefer ska utbildas i verktyget för att bli ett stöd för att förebygga Klar Utbildning anordnas kontinuerligt för nyanställda chefer. sjukfrånvaro och för att få tillbaka medarbetare i arbete så snart som möjligt. Fortsätta med arbetsmiljöaktivitetet med stöd av regionala medel. Ett flertal aktiviteter är inplanerade. NU-sjukvården, Delårsrapport 12(48)
3.2.2.2 Utveckla och erbjuda moderna anställningsformer samt pröva arbetstidsmodeller Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar NU ska fortsätta pågående arbete med effektiv bemanning. Samtliga 24 timmarsenheter har budgetmallar för effektivbemanning (EB), mallar uppdateras vid behov. Andra enheter förs in i EB i efterhand. EB-arbetet ingår som en väsentlig del i program Uppgiftsväxling. Internkontrollen följa upp Etablering av arbetssätt och rutiner för schemaläggning och bemanning. Fortsätta att utveckla och pröva nya arbetstidsmodeller. interkontroll pågår under året. Akutläkaravtalet är etablerat och i projektfas. Innebär att läkare kan schemaläggas efter kl. 21.00 och under helger, mot viss arbetstidsförkortning och kvotering. Modell 80:10 är etablerad och i projektfas. Innebär viss tid för utbildning och personlig utveckling. Akutenmodellen är etablerad och under projektfas. Innebär arbete varannan helg mot viss tid för personlig utveckling och återhämtning. Minskar behovet av sjuksköterskor. Poängmodellen som funnits under längre tid i en enskild enhet har visat sig kostsam. 3.2.2.3 Satsa på ledarskap Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar NU-sjukvården ska hjälpa chefer med metoder och verktyg för att stärka samledarskap/delat ledarskap. HR-enheten erbjuder chefer stöd vid delat ledarskap/samledarskap med strukturerad metod genom samtal, reflektion och coaching vid rekrytering, uppstart samt NU-sjukvården ska arbeta med att förenkla administration genom att ge stöd vid rekrytering, minska ärendemängden i ledningsgrupper och förenkla lokal riktlinjer och rutiner. NU-sjukvården ska fortsätta det långsiktiga arbetet med Medarbetarskap och Ledarskap och arbeta med grupputveckling på olika nivåer. vidutveckling av chefsrollen. Resurser har tillförts för att ge stöd till chefer i rekryteringsprocessen. Genom att nyttja råden bereds ärenden inför ledningsgruppen. Arbete pågår med att digitalisera blanketter. Internt faciliteringsstöd ges bland annat vid utveckling av arbetsgrupper, ledningsgrupper,utvecklingsdagar och vid specifika behov. NU-sjukvården, Delårsrapport 13(48)
3.3 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.3.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Barn- och ungdomspsykiatri BUP har under ett flertal år haft ett ökande patientinflöde. Majoriteten av ökningen är relaterat till neuropsykiatriska frågeställningar (i princip en fördubbling sedan 2010) men även andra psykiatriska diagnoser ökar. BUP inom NU-sjukvården har sedan 2010 fått en ökning av antal ärende med ca 36 procent. Under 2015-2017 har BUP tilldelats ramhöjande stimulansmedel riktat mot specifika patientgrupper, vilket resulterat till att omhändertagandet delvis har förbättrats. 2017 påbörjades implementering av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri. Åtta reviderade regionala medicinska riktlinjer inom specialiteten implementerades inom verksamheten, vilket ytterligare kommer att förbättra omhändertagandet av patientgruppen. 2017: Förstärkning kopplat till autismuppdrag: 2 tjänster (arbetsterapeut och logoped). Generell förstärkning: 4 sjuksköterske-tjänster, 3 till mindre öppenvårdsmottagningar och en till NP-teamet. Resultat 2017: De tjänster som är kopplade till autismuppdraget är rekryterade samt 3 av de 4 sjukskötersketjänsterna. Vuxenpsykiatri slutenvård Patientenkät har införts under hösten 2016. Pilot på en avdelning. Införs på övriga avdelningar våren 2017 för att öka delaktighet av och påverkansmöjligheter för patienterna. Uppnått. Fyra av tio avdelningar har påbörjat. Mål uppnått Bemötandeutbildning till all personal pågår. Alla avdelningar har genomfört bemötande utbildningen. Införande av tvångsvårdskolan till all personal är genomförd. Syftar till att genom rätt lågaffektivt bemötande minska behovet av tvångsåtgärder samt att ge en bra kunskap i tvångsvårdslagstiftningen. All tillsvidareanställd personal har genomgått och plan finns för återkommande utbildningar två gånger per termin för nyanställd personal. Vuxenpsykiatri öppenvård Regionalt har en handlingsplan för psykisk hälsa utarbetats. Denna kommer att utgöra grund NU-sjukvården, Delårsrapport 14(48)
för delregional och lokal vårdsamverkan och till viss del i fortsatt utveckling av specialistvården. I verksamheten finns inte tillgång till någon övergripande bild av den psykiska hälsan i upptagningsområdet. Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer, där den specialistpsykiatriska vården har begränsade möjligheter att påverka helheten. Verksamheten är inriktad på att vårda de personer som har de allra svåraste psykiatriska problemen och sjukdomarna. Under 2017 har arbetet med förbättrat omhändertagande av personer med psykisk sjukdom fortsatt på en rad områden. Bristande läkarbemanning har dock utgjort en svårighet i utvecklingsarbetet. Regionuppdraget för förbättrat omhändertagandet av personer med schizofreni är avslutat. Arbete med fortsatt utveckling fortgår inom ordinarie verksamhet med utbildningsaktiviteter, utveckling av F-ACT, ERGT mm. Med ramhöjande medel har utveckling för förbättrat omhändertagande fortsatt inom områdena självskada och traumabehandling. 3.3.1.1 Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Utarbetande av förbättrade Juni 2018 utredningsrutiner Uppföljning av produktion på enhetsnivå Klart Det är fortsatt behov av att genomföra en översyn av BUP i NU-sjukvården gällande organisering samt kvalitet och detta arbete kommer att baseras på den nya regionala utvecklingsplanen. Verksamheten har utifrån regionala förstärkningsmedel genomfört en projektanställning, där medarbetare ska fokusera på ledningsstöd och utarbetande av verksamhetsövergripande rutiner. 3.3.1.2 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Barn- och ungdomspsykiatri Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Inriktningsbeslut/fortsatt 2020 genomförande av klinikens framtida organisation Insatser från sektorsråd/ KPH Vuxenpsykiatri öppenvård Här berörs endast beslut för 2017. Tidigare beslut är pågående. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Äldrepsykiatrisk mottagning. Uppstart september 2017, läkare saknas. Tillskott i psykologisk behandling och uppföljning. Bemannat av hyrläkare tom mars, sedan ingen OCD-mottagning, regionalt uppdrag med SÄS. Provperiod för remittering avslutad, nu öppnat för remisser från VGR. Behandlingsgrupp gemensam läkarbemanning. Bedömningar pågår enligt plan. Ytterligare behandlingsgrupper startas under våren, dock ännu ej i planerad NU-sjukvården, Delårsrapport 15(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar med SÄS genomförd. Startar egen behandling enligt planering GRIND. Dock ej i planerad omfattning. Svårrekryterat på psykologsidan. Fortsatt arbete med rekrytering av psykologer. Nya alternativ prövas. Läkare finns. Bipolaritet Verksamheten har deltagit i arbetsoch styrgrupper för planering av regionala resurser som avdelning för patienter med allvarlig självskada mm. Rekrytering har skett till tjänster men omsättning har redan uppstått. Viss återhållsamhet i rekrytering har skett pga svårigheter med sjuksköterskebemanning i slutenvård. På grund av detta planeras nu rekrytering av annan yrkesgrupp för förstärkningen omfattning kopplat till rekryteringsproblem. Förstärkning har skett, ytterligare på plats under hösten. 3.3.1.3 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Barn- och ungdomspsykiatri Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Organiserat samarbete med Klart Dalabergs vårdcentral, Uddevalla Organiserat samarbete med Sylte vårdcentral, Trollhättan Utarbetande av informationsmaterial gällande BUP för primärvården Juni 2018 För att förbättra tillgängligheten till BUP är det viktigt att vi på ett konstruktivt sätt arbetar för att bidra till att Fyrbodals primärvårdsenheter uppfyller de förpliktelser som finns i RMR gällande ansvarsfördelning mellan BUP och primärvård. Vuxenpsykiatri öppenvård Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Träffar enl konsultationsmodellen Klar//Planerad Alla mottagningar under året. genomförda och inplanerade under terminen. Regiongemensam utbildningsdag kring nya RMR och ansvarsfördelning genomförd under Klar. Genomfört enligt plan. Diskussion och ställningstagande till fortsatta aktiviteter diskuteras regionalt. hösten enligt plan Representerande enhetschefer finns. Fortsatt enligt plan. i samtliga Lokala närsjukvårdsgrupper Inga utbildningsaktiviteter planeras gentemot PV eller kommuner. Finns inte utrymme. NU-sjukvården, Delårsrapport 16(48)
3.3.2 Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Ökad patientcentrering är ett sätt att närma sig målet jämställda och nöjda patienter och är även en metod som kan stödja patienter i egenvården och minska risker för kommunikationsproblem. Personcentrerat arbetssätt (PCA) är sedan juni 2017 ett förvaltningsövergripande utvecklingsprojekt som på sikt påverkar utformningen av nya arbetssätt, strukturer och organisationskultur inom vårdorganisationen. Det långsiktiga målet med PCA är att patienter och deras närstående blir mer delaktiga och involverade i sitt hälsotillstånd samt sin vårdprocess. Långsiktig effekt mäts genom nationella patientenkäten. Processmål för projektet är att under 2018 ska samtliga slutenvårdsavdelningar: ha utbildad PCA-coach (egen eller tillsammans med annan enhet) startat mätningar av patientupplevelse, med den metod som projektet beslutar påbörjat förbättringsarbete inom delprocesserna ankomstsamtal, vårdplan, rond och utskrivningssamtal. Förvaltningsövergripande aktiviteter Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Intern kommunikation om PCA Hemsida, informationsträffar, posterutställning, information stora sjukhusledningen, Extern kommunikation om PCA Klar Kvalitetsmässan Göteborg, PCAkonferens VGR/Chalmers Utbildning av PCA-coacher Startat studiecirkel för tre grupper och en fjärde är planerad. Framställning av studiematerial för coachcirklar. Informationsmöte Lära & Bemästra Klar NU övergripande infomöte (personcentrerad utbildningsmetod) Mätning av patientupplevelse - pilot Klar Test av digital enkät på sex avdelningar Samverkan med hälsofrämjande Både i NU-sjukvården och VGR sjukhus PCA för kulturtolkar Klar PCA som en del i Kulturtolkarnas PCA information/workshop på utvecklingsdagar vårdavdelningar Aktiviteter Område I Klar utbildning. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Rond, vårdplan, inskrivning, Initialt arbete utifrån uppgiftsväxling. utskrivning- Identifierade processer Handlingsplan område I Klar Utse PCA-coacher Aktiviteter Område II Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Utsedda PCA-coacher på slutenvårdsavdelningar Klar Sju avdelningar deltar i cirkel. Tre avdelningar planerar uppstart i april. Utsedda PCA-coacher på operationsavdelningarna NÄL och Klar Deltar i coach-cirkel med uppstart i april. Uddevalla sjukhus Inspirationsföreläsningar för Klart kirurgklinikens medarbetare, öronmottagningen Inspirationsföreläsningar Klar/planeras Ett par genomförda och en planeras Utveckla de fyra delprocesserna Arbetet vävs samman med NU-sjukvården, Delårsrapport 17(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar inskrivning, vårdplan, rond, utskrivning. uppgiftsväxlingsarbetet i de tvärprofessionella teamen där coacherna ingår. Post IVA mottagning Fånga patienter och närståendes Delprojektledaren deltar på ledningsmöten Område III synpunkter och upplevelser av vården PCA deltar på områdesledning när uppgiftsväxling diskuteras Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar PCA coach som deltar eller planerar att delta i coach-cirkel Inspirationsföreläsningar för Klart vårdpersonal Utveckla de fyra delprocesserna Informera, inspirera, skapa dialog. inskrivning, vårdplan, rond, utskrivning. Kulturtolkar Särskilt projekt Bedside-rapportering Gyn Delprojektledare deltar i ledningsgrupper Verksamhetsledningar och projektmöten för uppgiftsväxling. Planeras även delta i områdesledning. 3.3.2.1 Uppfylla vårdgarantin NU-sjukvården har ett stort fokus på att uppfylla vårdgarantin. Generellt har måluppfyllnad ökat markant jämfört med föregående år. Köutvecklingen visar en kraftigt förkortad kö både till läkarbesök och till behandling de senaste 12 månaderna. Införandet av "brutet-tak" underlättar planering och genomförande av ökad produktion inom NU-sjukvården. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Öka antalet mottagningsbesök per timme och ökad operationssalskapacitet genom bl a uppgiftsväxling Utöka köp av vård inom specialiteter med sämre tillgänglighet Kökortning på kvällar/lördagar inom vissa specialiteter Säkerställa tillräckligt antal slutenvårdsplatser Uppgiftsväxling genomförs på bred front fr o m maj 2018. Utfall för köp av vårdgarantivård är drygt 7 mnkr för kvartal 1 (2018). Ekonomisk kalkyl genomförs för varje kökortningsinsats innan beslut. Selektiv rekrytering av personal tillämpas där slutenvård prioriteras framför öppenvården. Totalt befinner sig 78 procent av väntande till första besök inom vårdgarantigränsen (90 dagar) och till behandling 78 procent i mars 2018. Jämfört med mars föregående år är det en försämring till förstabesök med 3 procentenheter och en förbättring med 13 procentenheter för väntande till behandling. Avseende första besök är det framförallt stora tillgänglighetsproblem inom neurologi, som står för fler än en tredjedel av antalet väntande över 90 dagar. Omfattande arbete har lagts ner på att hitta andra leverantörer av neurologivård. Det finns inga privata aktörer att uppbringa utan hoppet står till att övriga regionen kan bistå. NU-sjukvården, Delårsrapport 18(48)
Kön till förstabesök var 7 507, en minskning med 1 025 (12 procent) jämfört med mars 2017. Kön till behandlingar var 3 384, en minskning med 671 (16,5 procent) jämfört med mars 2017. NU-sjukvården, Delårsrapport 19(48)
3.3.2.2 Förstärka primärvården och den nära vården En av de åtgärder som NU-sjukvården vidtar för att stärka den nära vården är att starta upp mobila närsjukvårdsteam. Teamen kommer utgå från MÄVA och syftet är att utveckla närsjukvårdsteam med kompetens att vårda medicinskt instabila patienter med komplexa vårdbehov i hemmet. I samarbete mellan NU-sjukvården, primärvården och kommunal hälsooch sjukvård kommer vi att hitta ett bra och tryggt omhändertagande för patienten och vid behov kunna nyttja enkla vägar för tillgänglighet till specialistkompetens. Skapa trygghet och gott omhändertagande i hemmet, vilket kan leda till minskat behov av sjukhusvård Skapa en sammanhållen vård runt individen Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Starta mobilt närsjukvårdsteam i NU-sjukvården Rekrytering av sjuksköterskor är nästan avslutad. Rekrytering av läkare till teamet är påbörjad. Regelbundna projektgruppsmöten. Målsättning att ett team ska starta innan sommaren 2018. 3.3.2.3 Förbättra akutvårdskedjan NU-sjukvården arbetar aktivt med akutvårdkedjan för att förbättra ledtider och andra kvalitetsdimensioner. Processarbetet pågår ständigt och utgår från den regionalt beslutade operativa modellen för akutmottagningar. Resultaten följs i huvudsak upp genom kontinuerliga ledtidsmätningar med Total vistelsetid (TVT) som övergripande parameter. Akutmottagningen i NU-sjukvården förbättrade sina resultat under 2017 men har under första kvartalet 2018 sjunkit igen på grund av ett ansträngt influensaläge med högt tryck på akuten och ont om tillgängliga vårdplatser. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Akutläkare Två färdiga specialister i maj 2018. 17 ST i akutsjukvård. Mål 35 läkare varav hälften specialister. Stream-team Klar Okomplicerade snabba patienter går till ett särskilt snabbspår Förändrad kö-struktur Klar Medicinpatienter fördelas till fler köer dagtid. Samordningsfunktion för Klar Ett kontaktnummer för inläggning till kirurgiavdelning Fysioterapeut/Sjukgymnast på akuten Sjuksköterska i luckan/förenklad triage Klar akutmottagningen vid inläggning Sjukgymnast som tillsammans med resten av akuten-teamet handlägger patienter. Sjuksköterskebedömning vid anmälan i receptionen. Bemannas vid högt inflöde vardagar. Strukturerad rapportering till avdelning Tyst rapportering till avdelning genom strukturerade Melioranteckningar Ledningsläkare Planerad Kräver högre bemanning av specialist i akutsjukvård NU-sjukvården, Delårsrapport 20(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Volontärvärdar Planerad Rekrytering pågår Informationsskärmar i väntrum Planerad Information om bland annat väntetider på skärmar i alla väntrum. Analys av avgränsningar i akutmottagningens uppdrag Planerad Identifiering av patientgrupper som hamnar på akutmottagningen och vars vårdbehov kunnat tillgodoses bättre inom annan verksamhet. Arbetet innefattar också att hitta förslag på åtgärder för att styra om patientflöden. 3.3.2.4 Utveckla digitala vårdformer och tjänster Utvecklingen av lösningar för digitala vårdtjänster går fort. Det skapar möjligheter för att utveckla sättet vård erbjuds och skapar värde för både patienter och vårdgivare. Under våren genomför NU-sjukvården exempelvis utvärdering av lösningar för automatisk (AI-baserad) bildgranskning för prioritering av screeningbedömning inom mammografi. Inom kirurgikliniken utvärderas lösningar för möjlighet för patienter att från hemmet skicka inspelningar av hjärt- och lungljud till mottagningen för undersökning av specialist, i stället för att patienten ska infinna sig fysiskt på mottagningen. Till detta kommer de möjligheter som kommer genom det regionala omställningsprojektet "Ökat användande av digitala vårdtjänster", där NU-sjukvården är representerat. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Internetbaserad stöd och behandlingsplattform för neonatalfamiljer Digitala vårdmöten Planerad Regional plattform för digitala vårdmöten handlas upp under 2018. Lämpliga mottagningsverksamheter i NU-sjukvården identifieras för att påbörja utvecklingsarbete. Utvecklat användande av 1177 e- tjänster Stöd till mottagningsverksamheter som önskar förbättra tillgängligheten 24/7. 3.3.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras 3.3.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Under perioden har det gjorts 12 anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria. Fyra av dessa har gjorts efter genomgång av höftfrakturer i samband med fall på sjukhuset under 2017 och där det fallförebyggande arbetet brustit. Sex handlar om fördröjd diagnos varav två rör allvarlig infektion och två cancer. En anmälan handlade om fel i läkemedelsbehandling och en anmälan försök till självmord. Av dessa 12 anmälningar bedöms 11 patienter ha drabbats av allvarlig vårdskada. Enligt ny rutin anmäls lex Maria ärenden till styrelsen för NU-sjukvården för kännedom. Detta sker efter att anmälan gjorts och efter att beslut från IVO inkommit. NU-sjukvården, Delårsrapport 21(48)
Månatliga patientsäkerhetsmöten mellan chefläkare, chefsjuksköterska och områdeschefer har införts. Antibiotikaronder fortsätter enligt plan för att nå NU-sjukvårdens mål för en mer ändamålsenlig antibiotikaanvändning. En regional webbutbildning kring Infektionsverktyget finns tillgänglig för de läkare som förskriver antibiotika. Hittills har knappt 3 procent av förskrivarna genomgått denna utbildning och ytterligare åtgärder kommer att behövas för att nå målet på 90 procent för 2018. En förvaltningsgemensam rutin för utredning av självmord och självmordsförsök är under utarbetande. Vid vårens mätning av trycksårsförekomst ses en betydande förbättring jämfört med tidigare mätning. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Sammanställa och analysera synpunkter och klagomål som inkommit Under kvartal 1 har 218 klagomål registrerats. 49 procent rör bemötande/kommunikation och 40 procent rör vård och behandling. Jämfört med samma kvartal förra året Genomföra händelseanalyser i Nationellt IT-ssytem för händelseanalyser är det en ökning med 50 procent. Andelen pågående händelseanalyser som är äldre än två månader har minskat. Samtliga avslutade händelseanalyser överförs till nationell kunskapsbank och är sökbara. Totalt har förvaltningen överfört 110 analyser dit. Kvalitetsgranskning av avslutade händelseanalyser görs av chefläkare och utvecklingsledare. Markörbaserad journalgranskning Görs genom slumpmässigt urval av journaler inom sluten somatisk vuxenvård, barn- och ungdomskliniken samt vuxenpsykiatrin. Uppföljning av rapporterade vårdskador Genomföra mätningar av vårdrelaterade infektioner PPM-trycksår v.10, nästa mätning v.42 Skapa organisation för arbete med trycksårsprevention Följa upp långa genomlysningstider som kan leda till hudskador. Överbeläggningar och utlokaliseringar Fallriskvärdering vid inskrivning av patienter 18 år och äldre Klar/pågår Under kvartal 1 rapporterades i avvikelsesystemet 209 inträffade vårdskador. Av dessa klassificerades 20 stycken ha en betydande eller måttlig allvarlighetsgrad med samtidig stor eller mycket stor risk för upprepande. Vid PPM (punktprevalensmätning) mars månad var prevalensen 10,2 procent, vilket är en liten ökning sedan föregående mätning. Andelen trycksår som uppstår under vårdtid har halverats jämfört med samma tid som förra året. Klar Sårombud har möte med information/utbildning 1g/mån. Inga patienter har utsatts för höga huddoser vid uppföljning kvartal 1. Antal överbeläggningar per 100 vårdplatser har ökat under kvartal 1, från 4,8 till 7,4. Antal utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser har minskat kvartal 1 från 0,9 till 0,6. Andel patienter där fallriskvärderingar gjorts kan f.n. endast följas upp för de som är äldre än 64 år. Andel fallriskvärderingar för den NU-sjukvården, Delårsrapport 22(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar patientgruppen var under första kvartalet 78 procent. Skapa standardvårdplan för undernäring. Arbetsgrupp har bildats som börjat jobba med SVPL, dokumentation och utbildning runt undernäring. Revision av läkemedelshantering Under kvartal 1 har inga uppföljningar av verksamheternas åtgärdsplaner gjorts. Andel avdelningar med slutenvårdsdos är 72 procent (23 av 32 avdelningar) Utbildning runt vårdskador. Trycksårs/sår utbildning för ombud varje månad. Utbildning om undernäring planeras till hösten. Webbutbildningar för trycksår/fall/undernäring skapade på Lärplattformen. Utbildning i vårdrelaterade infektioner Kvartal 1 har 2,4 procent av läkarna genomgått och blivit godkända i webbutbildningen. för sjuksköterskor är siffran 1,8 procent. 3.3.3.2 Minska antalet överbeläggningar Trenden är att genomsnittligt antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser långsamt ökar över tid. Början av 2018 har vårdplatsmässigt varit hårt belastad med hög beläggningsgrad och många överbeläggningar. Bidragande orsaker till det är en influensasäsong med fler insjuknande än på många år och besvärlig väderlek med halka och många frakturer. Bidragande är också stängda vårdplatser relaterat till personalbrist och utskrivningsklara patienter som väntar på plats inom sin kommun. NU-sjukvården, Delårsrapport 23(48)
Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Öppna stängda vårdplatser Planerad Gäller främst område I. Försvåras av personalbrist. Uppgiftsväxling viktig del i lösningen. Implementera nya rutiner relaterat Fortlöper enligt plan till ny samverkanslag Sjukhusgemensam vårdplatskoordinering, revidering Finns befintligt arbetssätt men revidering pågår 3.3.3.3 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Resultat från Verksamhetsanalys 2017 baserar NU-sjukvårdens samlade resultat på 77 indikatorer/mätpunkter som jämförs mot riksgenomsnittet. Av de 75 indikatorer där en statistisk jämförelse kan göras, är 76 procent bättre (mörkblå) eller inte säkert skilt (mellanblå) från riksgenomsnittet. Andelen är lägre än genomsnittet i VGR och lägre än riket. En särskild genomgång och analys av resultatet kommer att göras vid möte i styrelsen för NUsjukvården innan sommaren 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 24(48)
Utvecklingsarbeten i områden med kvalitetsbrister sker huvudsakligen inom verksamhetsområdena och uppföljning av resultat sker vid uppföljningsmöten med områdeschefer. Ett undantag är strokevården, som på grund av långvariga brister med framför allt direktinläggning och propplösande behandling, har lyfts som en sjukhusgemensam process. Separat uppföljning görs av styrelsen. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Genomgång av resultat i Planerad Preliminärt maj 2018 Verksamhetsanalys 2017 för NUsjukvårdens utförarstyrelse Förvaltningsövergripande Uppföljning kvartalsvis i styrelsen utvecklingsarbete av strokevården Verksamhetsnära utvecklingsarbeten kopplat till kvalitetsbrister Indikatorer som inte uppfyller måltal finns bland annat inom barndiabetes, vuxendiabetes, KOL, kardiologi och Stödja kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 3.3.3.4 Den specialiserade vården ska koncentreras ortopedi. Består huvudsakligen i att följa den regionala utvecklingen i detta ben av omställningen inom vården Koncentration av den specialiserade vården är en del av omställningen av vården inom VGR. Det finns ett framtaget förslag på lämpliga verksamheter att koncentrera, där några berör NUsjukvården. Beslut ska enligt plan tas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen under våren 2018. Berörda verksamheter är informerade genom det förberedande arbetet inom sektorsråden och remissrunda till förvaltningarna. Aktivitet Status (Klar,, Planerad) Kommentar Följa utvecklingen i VGR NU-sjukvården, Delårsrapport 25(48)
4 Personal 4.1 Lönestruktur Inom Västragötalandsregionen finns en gemensam långsiktig lönepolitik och målbild för den övergripande lönestrukturen som anger inriktning för hur lönerna ska styras för olika yrken på några års sikt. För att följa hur vi närmar hos målbilden används ett styrtal som i procent mäter hur långt yrkesgrupperna sammantaget nått till målbilden. I styrtalet jämförs yrkesgruppernas medellöner aktuell månad med målbildens medellöner. Målbilden som tidigare beslutats från regionen skulle vara uppnådd 2017 är ändrad till 2018. Styrtalet för samtliga yrkesgrupper inom NU-sjukvården var 96,7 procent i mars 2017 och 98,2 procent i mars 2018, en förändring med 1,5 procentenheter. Förvaltningens lönestruktur kartläggs och analyseras i samband med löneöversynen. Vid analys och bedömning kring löneskillnader mellan kvinnor och män kring likvärdigt arbete såg man inga osakliga löneskillnader inför löneöversyn 2017. När det gäller lika arbete kunde man se osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i ingenjörsgruppen. I samband med löneöversyn 2017 gjordes en handlingsplan, för att åtgärda dessa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män i denna yrkesgrupp. Det totala löneökningsutrymmet inom NU-sjukvården var beslutat till 3,0 procent för 2017. Resultat för löneöversyn blev 3,0 procent (tillsvidareanställda). Förvaltningen gjorde en prioriterad satsning inom löneökningsutrymmet på gruppen journalskrivande medicinska sekreterare. Gruppen medicinska sekreterares medellön har tryckts ihop jämfört med startlönen. Satsningen på denna grupp var medicinska sekreterare som jobbat ett antal år (18 år eller mer) i yrket och hade en månadslön under målbilden (24 500 kr). Löneökningen blev 3,2 procent (773 kr) för gruppen medicinska sekreterare. De prioriterade yrkesgrupperna (denna grupp där regionens särskilda satsning utgår) som är kvinnodominerade med medellång högskoleutbildning, där var löneutvecklingen 3,8 procent (1 216 kr). Förvaltningen valde att använda regionpengarna till att satsa på största delen på yrkesgrupper i BAS F. Yrkesgrupperna var sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, BMA, fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt gruppen barnmorskor, som samtliga finns med i de prioriterade yrkesgrupperna, löneökningen för denna grupp var 4,5 procent (1 310 kr). Övriga yrkesgrupper som inte är prioriterade uppgick till 3,1 procent (1 049 kr). Skillnaden mellan de prioriterade- och övriga yrkesgrupper var 0,7 procentenheter (167 kr). Väljer man att jämföra förvaltningens prioriterade yrkesgrupper utifrån jämställda löner och övriga yrkesgrupper är skillnaden 1,4 procentenheter (261 kr). Löneöversynen inklusive särskild satsning på jämställda löner (ca 7,5 mnkr inkl sociala avgifter från regionen) blev 3,4 procent (tillsvidareanställda). Lönespännvidden (se tabell nedan) visar skillnaden i lön i procent mellan 90:e och 10:e percentilen. Inom vissa yrkesgrupper har det skett en minskning av lönespännvidden sedan 2016. I många utav dessa grupper har det skett en utökning av medarbetare, vilket innebär att yngre medarbetare anställts och därmed har också lönespännvidden minskat. Några grupper beror på ökad personalomsättning och därmed en minskad lönespännvid utifrån att äldre NU-sjukvården, Delårsrapport 26(48)
medarbetare slutar och yngre anställts. Medan man kan se en skillnad i sjuksköterskor/barnmorskor gruppen som också har sänkt sin medelålder på grund av personalomsättning. Men i denna grupp har det varit en satsning utifrån jämställda löner och därmed har lönspännvidden varit på ungefär samma nivå. Yrkesgrupp Antal 2017 Lönespännvidd Lönespännvidd Lönespännvidd Antal 2016 Antal 2015 2017 2016 2015 Sjuksköterskor, 1 705 43 1 692 44 1 730 42 barnmorskor Undersköterskor 994 24 934 25 903 22 Skötare 217 24 202 24 215 24 Läkare 306 43 285 41 284 43 Specialisttandläkare 5 35 3 26 3 19 Tandsköterska 10 12 8 9 7 5 Administratör, vård 357 19 333 22 345 23 Psykolog 76 29 68 28 67 28 Fysioterapeut 45 38 46 39 42 40 Arbetsterapeut 54 33 57 31 54 34 Kurator 82 19 77 25 72 27 Biomedicinsk 128 29 132 31 133 32 analytiker Tekniker, drift 2 24 2 24 2 24 Måltidspersonal 12 57 9 53 8 52 Lokalvårdare/städare 1 0 1 0 1 0 Administratör 111 57 81 46 64 38 4.2 Chefsförutsättningar Arbetet med att reducera antalet medarbetare per chef fortsätter. Det sker löpande och genomförs utifrån verksamhetens förutsättningar. Det är ett långsiktigt arbete som sker i samklang med chefsomsättning, nyrekrytering och verksamhetsförändring. Sedan årsskiftet 2017/2018 har antalet chefer ökat med en medarbetare. Andelen chefer som har 10-35 underställda medarbetare uppgick till 59 procent i mars 2018, jämfört med mars 2017 då andelen var 52 procent och vid årsskiftet 2017/2018 var andelen 54 procent. I mars 2018 var det 14 procent av cheferna som hade personalansvar för fler än 50 medarbetare. NU-sjukvården, Delårsrapport 27(48)
Ledningsstruktur Samtliga chefsnivåer har helhetsansvar för verksamhet, personal och ekonomi. Arbetsfördelning tillämpas enligt delegeringsordning, verkställighetsbeslut och vardagliga arbetsledarbeslut som oftast reglereras i lag eller avtal. NU-sjukvården är uppdelad i tre områden som omfattar olika verksamheter. I dessa finns kliniker med olika avdelningar. De sjukhusgemensamma resurserna i NU-sjukvården är samlade i ledningskansliet. Sjukhusdirektör har förutom instruktion för arbetsuppgifter, delegerad beslutanderätt genom delegeringsordning och fattar beslut i olika ärenden på sjukhusstyrelsens vägnar. Regiondirektören är chef för förvaltningschefen. För områdena finns tre områdeschefer som är direkt underställda sjukhusdirektör och ingår i sjukhusets ledningsgrupp. Verksamhetschefer är direkt underställda områdeschefen och ingår i ledningsgruppen för området. Verksamhetschefen behöver inte ha medicinsk kompetens men utan den kompetensen får hen inte bestämma över vård och behandling av patienter, vilket då en medicinskt ledningsansvarig ska komplettera. På en stor klinik (AN/OP/IVA) inom ett område finns två sektionschefer, en för IVA och en för operation, som är direkt underställda verksamhetschef och ingår i ledningsgrupp för verksamhet/klinik. Dessa sektionschefer är chefer för första linjens chef inom IVA och operation. Vårdenhetschef/avdelningschef/läkarchef/enhetschef är första linjens chef som är direkt underställda verksamhetschef och ingår i ledningsgrupp för verksamhet/klinik. Stabschefer är direkt underställda förvaltningschefen och ingår i dennes ledningsstab och är en del av sjukhusets ledningsgrupp. Varje stabschef har av förvaltningschefen mandat att representera inom sitt respektive område. Utöver chefer har sjukhuset arbetsledande funktioner som bland annat benämns sektionsledare. Dessa har inget verksamhets-, ekonomi- eller personalansvar. NU-sjukvården, Delårsrapport 28(48)
Samverkanssystem Medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen är ramen för förtroendevaldas möjligheter att delta i samverkanssystemet. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt 19, 11, 12 och 38 MBL. NU-sjukvårdens lokala samverkansavtal utgår från ramavtal VGR och utgörs av följande nivåer: Arbetsplatsträff är det forum där medarbetare och chef gemensamt planerar, utvecklar och följer upp arbetet. Arbetsplatsträffen utgör inte partsgemensam samverkan. Samverkansgrupp verksamhet/klinik består av högst två arbetsgivarrepresentanter med verksamhetschef som ordförande. Samverkansgrupp område består på arbetsgivarsidan av samtliga verksamhetschefer och områdeschef som är ordförande. Ständig sekreterare, som inte är medlem i gruppen, kan utses. Gruppen utgör tillika lokal skyddskommitté enligt AML:s regler. Samverkansgrupp ledningskansli utgörs av högst tre arbetsgivarrepresentanter. Central samverkansgrupp NU-sjukvården består av högst fyra arbetsgivarrepresentanter med förvaltningschef/motsvarande som ordförande. Ständig sekreterare, som inte är medlem i gruppen, kan utses. NU-sjukvårdens centrala arbetsmiljökommitté följer, utvecklar och kontrollerar hälso- och arbetsmiljöarbetet och består av HR-chef, en områdeschef, HR-specialist, huvudskyddsombud för vardera Kommunal, Vision, SACO, Vårdförbundet och läkarföreningen. Chefen för Hälsan & Arbetslivet Fyrbodal är adjungerad. HR-chef rapporterar till förvaltningschef som i sin tur rapporterar till styrelsen för NU-sjukvården. 4.3 Hälsa och arbetsmiljö Sjukfrånvaro för mars månad 2018 är 7,9 procent och på samma nivå som den var mars 2017. NU-sjukvården, Delårsrapport 29(48)
Den ackumulerade sjukfrånvaron (januari-mars) är 8,0 procent, jämfört med samma period förra året var den 8,1 procent. Korttidsfrånvaron har ökat med 0,4 procentenheter, medan den långa sjukfrånvaron över 60 dagar har minskat med 0,4 procentenheter. Sjukfrånvaron första kvartalet 2018 motsvarar i genomsnitt cirka 380 heltidstjänster, som är frånvarande på grund av sjukdom varje månad. Gruppen sjuksköterskor/barnmorskor har minskat sin långtidssjukskrivningarna med i genomsnitt cirka 15 heltidstjänster per månad jämfört med samma period föregående år. NU-sjukvården fortsätter att arbeta aktivt för att minska sjukfrånvaron. Arbetet som bedrivs är främjande, förebyggande och rehabiliterande. Nedan är aktiviteter som pågår eller är planerade att genomföras. Fortsatt systematiskt arbete med utgångsläge att stärka chefsrollen. Utökat erfarenhetsutbyte. Stärkta utbildningsinsatser, med fokus att enskilda insatser kombineras med insatser riktade mot arbetsmiljön utifrån ett förebyggande och hälsofrämjande perspektiv. Åtgärdspaket utifrån sökta och beviljade anslag från regionalt projekt. Medarbetares delaktighet i hälsofrämjande arbete. 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Antal nettoårsarbetare är 4 583 mars 2018 (se tabell nedan), en ökning med 117 jämfört med samma månad föregående år. Innebär en volymökning med 2,6 procent. Tillsvidareanställda har ökat med 91 nettoårsarbetare, vikarier med 31 nettoårsarbetare och timavlönade minskat med 5 nettoårsarbetare. I sjuksköterske-och barnmorskegruppen är det en ökning med 8 nettoårsarbetare, gruppen sjuksköterskor har ökat med 2 nettoårsarbetare och barnmorskorna har ökat med 6 nettoårsarbetare. Undersköterskegruppen har ökat med 35 nettoårsarbetare, varav sjukvårdsbiträde med 16 nettoårsarbetare. NU-sjukvården, Delårsrapport 30(48)
Cirka 40 procent av ökningen när det gäller nettoårsarbetare i mars står gruppen administration för. Det är en ökning med 46 nettoårsarbetare och i denna grupp ingår ledningsarbete samt gruppen handläggare och administration. Chefer har ökat med 8 nettoårsarbetare, vilket är kopplat till normtalen och några nya verksamheter. Gruppen handläggare och administratörer har ökat med 38 nettoårsarbetare och i denna grupp ingår bland annat farmaceuter, tolksamordnare, utvecklingsledare, vårdutvecklare, projektledare, systemförvaltare, kanslister, värdar och assistenter som har ökat antal nettoårsarbetare jämfört med samma period förra året. Minskningen av uppsägningar med 10 tillsvidareanställda har skett framförallt i allmänsjuksköterske- och barnmorskegrupperna. NU-sjukvården, Delårsrapport 31(48)
Övertiden har ökat med cirka 3 400 timmar januari-februari 2018 jämfört med samma period förra året. Mertiden ökade med cirka 1 400 timmar och den kvalificerade övertiden med 1 900 timmar, medan enkel övertid är på samma nivå som förra året. Gruppen sjuksköterskor/barnmorskor står för cirka 60 procent av ökningen när det gäller kvalificerad övertid. En ökning har skett av lönekostnaderna för arbetad tid med 36,8 mnkr (8,5 procent), se tabell nedan. Månadslön/grundlön, timlön, och retroaktiv lön har ökat med 24,4 mnkr (6 procent) NU-sjukvården, Delårsrapport 32(48)
jämfört med samma period 2017 (första kvartalet 2017 är det 2016 års löner, medan jämförelsen 2018 är 2017 års löner). Löneöversynen för 2017 (tillsvidareanställda) var 3,0 procent. Om regionala medel för särskild satsning inkluderas uppgick löneöversyn till 3,4 procent 2017. Löneökningarna förutom löneöversyn är också en utökning av antal medarbetare i de olika yrkesgrupperna. Första kvartalet 2018 är det en genomsnittlig ökning per månad med ca 150 nettoårsarbetare, jämfört med samma period förra året. De största löneökningarna har skett i följande grupper, sjuksköterska/barnmorskegruppen har ökat med 5,4 mnkr, läkargruppen har ökat med 5,3 mnkr, undersköterskegruppen har ökat med 3,9 mnkr, handläggare och administratörsgruppen är en ökning med 3,3 mnkr och gruppen ledningsarbete har det skett en ökning med 2,1 mnkr jämfört med första kvartalet 2017. De tre lönekonto som procentuellt ökat mest jämfört med första kvartalet 2017 är: Konto 4096 Retroaktiv omräkning av jourskuld som ökat med 63,8 procent. Omräkning av jourskulden (läkare) på grund av lönejustering. Konto 4031 OB-tillägg som ökat med 50,1 procent. OB natt höjdes med dubbel ersättning från september 2017 vilket har påverkat kostnaden för natt OB. Konto 4022 Retroaktiv lön har ökat med 29,2 procent. Förra årets löneöversyn var i vissa yrkesgrupper sen vid utbetalning av ny lön 2017, vilket inneburit att vissa justeringar har skett under 2018. NU-sjukvården, Delårsrapport 33(48)
Lön för ej arbetad tid har ökat med cirka 5,0 mnkr (6,1 procent) jämfört med samma period 2017 (se tabell nedan). Konto 4121 Sjuklön inom sjuklöneperioden har ökat med 16,9 procent. Kortidssjukfrånvaron har ökat med 0,4 procentenheter under första kvartalet vilket har ökat kostnaderna för sjuklön under första kvartalet. Konto 4122 Sjuklön utanför sjuklöneperiod minskat med 16,2 procent. Långtidssjukfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter, vilket innebär att det skett en minskning utav utbetald sjuklön (takersättning). NU-sjukvården, Delårsrapport 34(48)
4.4.1 Nettoårsarbetare volymförändring jämfört med motsvarande månad föregående år NU-sjukvården redovisar i mars 2018 en ökning av antalet nettoårsarbetare med 117 jämfört med samma period föregående år. Volymförändringen har grovt delats in i olika orsaksgrupper baserat på uppgifter från sjukhusets områden. Beskrivning Personalgrupp Antal VÖK- TÖK- KoK Central Egen Ofinans Extern Nya eller utökade uppdrag Finansiering Ryggkirurgi, onkologi Läkare 2 x Ryggkirurgi, ortopedi Läkare 2 x Läkarutbildning Läkare 1,5 x Äldrepsyk mott/ocdmott Sjuksköt 3 x Äldrepsyk mott/ocdmott Övr pers grupper 7 x BUP (självskadevård) och SVF Sjuksköt, övr pers grupper 12 x Bemanningsservice Olika pers grupper 4 x Totalt 31,5 Uppgiftsväxling Uppgiftsväxling Undersköt/sjukv bitr 25 x x Projektledare Handläggare 1 x Utökade mottagn operationer Tandsköterska 1 x Koordinatorer Handläggare 4,5 x Totalt 31,5 Övertagande av verksamhet samt egen regi ÖV-psyk mottagning Sjuksköt 4 x ÖV-psyk mottagning Övr pers grupper 5 x Totalt 9 Sjukfrånvaro och annan frånvaro (ackumulerat) NU-sjukvården, Delårsrapport 35(48)