SOLF, HÄGNAN UPPGÖRANDE AV DETALJPLAN FÖR KVARTEREN 45-49

SOLF HÄGNAN Planbeskrivning Planläggningsavdelningen Planen godkänd av kommunfullmäktige XX.XX.201X XX SOLF, HÄGNAN UPPGÖRANDE AV DETALJPLAN FÖR KVARTEREN 45-49

Solf, Hägnan 0 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Kommun: Korsholm Kommundel: 240 Solf Fastigheter: RNr 2:57, 2:101, 3:25, 5:106, 5:110, 7:12, 7:32, 7:38, 7:40, 7:42, 7:43, 7:44, 7:48, 7:55, 7:72, 7:73, 7:74, 12:83, 17:28, 17:32, 17:40, 19:6, 19:14, 19:19, 19:20, 19:27, 19:28 och 68:0 i Östersolf by. Vägrätter: Behandlas i punkt 5.1.2 Trafikarrangemang Planens namn: Uppgörande av detaljplan i Solf, Hägnan. Planens skala: 1: 2000 Plankod: 499-537/15 Kontaktuppgifter: Planläggningschef Planläggare Korsholms kommun Planläggningsavdelningen Centrumvägen 4 65610 KORSHOLM Tfn: 327 7111 (växel) Barbara Påfs e-mail: barbara.pafs(at)korsholm.fi Anne Holmback e-mail: anne.holmback(at)korsholm.fi 1.2 Planområdets läge Detaljplan berör ett ca 10 hektar stort till stora delar bebyggt område centralt i Solf. Området ligger mellan Strandvägen och bycentrum (skolan) samt väster om Solfvägen. Det finns ungefär 18 km från kommuncentrum.

Solf, Hägnan 1 Bild 1. Utdrag ur kommunens adresskarta, planområdets läge. 1.3 Planens syfte Uppgörande av detaljplan Målet med detaljplanen är att förtäta området med tomter för egnahemshus, parhus eller mindre radhus samt se över vägdragningar i ett sedan tidigare bebyggt område. Beslut som berör planen: o Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att undersöka möjligheten att uppgöra en detaljplan 17.6.2015 124 o Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt 7.9 21.9.2015. o Planutkast har varit framlagt 25.5 23.6.2016. o Planeförslaget var framlagt till offentligt påseende xx.xx xx.xx.xxxx. o Kommunstyrelsen godkände planeförslaget den o Planen godkändes av kommunfullmäktige den

Solf Hägnan, kvarter 45-49 2 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter 1.2 Planområdets läge 1.3 Planens namn och syfte 1.4 Beskrivningens innehållsförteckning 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen 1.6 Bakgrundsutredningar 2 SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen 2.2 Detaljplanen 2.3 Genomförandet av detaljplanen 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet 3.1.1 En allmän beskrivning av området 3.1.2 Naturmiljön 3.1.3 Den byggda miljön 3.1.4 Den byggda kulturmiljön 3.1.5 Markägoförhållanden 3.1.6 Teknisk försörjning 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplanering och planeringsstart 4.2 Deltagande och samarbete 4.2.1 Intressenter 4.2.2 Anhängiggörande 4.2.3 Deltagande och växelverkan 4.2.4 Mål för detaljplanen 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och dimensionering 5.1.1 Service 5.1.2 Trafikarrangemang 5.2 Områdesreserveringar 5.3 Planens konsekvenser 5.3.1 Konsekvenser för den byggda miljön 5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 5.4 Störande faktorer I miljön 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser 5.7 Namn 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet

Solf Hägnan, kvarter 45-49 3 1.5 Förteckning över bilagor till beskrivningen A. Program för deltagande och bedömning B. Detaljplanekartan C. Uppföljningsblankett 1.6 Bakgrundsutredningar - Byggnadsinventering 1995-1996, Michael Ek Korsholms kommun - Naturinventering samt miljökonsekvensbedömning för Hägnans detaljplanutkast (5/2016) i Solf by, Korsholm år 2016 NATURE-INVEST - Kulturmiljöutredning, Hägnans planområde, Solf Korsholms kommun sept 2016, Tidorum Arkitektur och byggnadsvård 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planprocessen Samhällsbyggnadsnämnden godkände att man utreder förutsättningarna för en detaljplan den 17.6.2015 124. Programmet för deltagande och bedömning har varit framlagt 7.9 21.9.2015. Mot programmet lämnades en kommentarer från en markägare som gränsar till planen samt utlåtande från Österbottens museum och Vasa elnät Planutkastet var till påseende 25.5 23.6.2016, 3 åsikter lämnades in samt 7 utlåtanden. Planförslaget var offentligt framlagt xx.xx xx.xx.2016 2.2 Detaljplanen Området är ca 10 ha stort och finns i centrum av Solf och gränsar till detaljplanen över Hägnvägen. Genom detaljplanen får man ett bostadsområde med tomter för egnahemshus och par- eller mindre radhus. Planeringen följer reserveringarna i Solf delgeneralplan, strategiska generalplanen i kommunen samt landskapsplanen. Detaljplanen förtätar ett redan bebyggt område i centrum av byn och är en naturlig utveckling av bebyggelsen. Skola och daghem finns i nära anknytning till området. Bild 2. Planområdets ungefärliga avgränsning

Solf Hägnan, kvarter 45-49 4 2.3 Genomförandet av detaljplanen Största delen av området är privatägt och detaljplanen leder till markanvändningsavtal en del med privata markägare innan godkännandet. Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när planens godkännande vunnit laga kraft och det till förverkligandet av området finns reserverade budgetmedel i kommunens investeringsprogram. 3 UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Utredning om förhållandena i planeringsområdet Solf är en landsortsby i södra delen av Korsholm. I byn finns lågstadieskola och daghem alldeles i närheten av detaljplanområdet. I området finns ett visst byggnadstryck då det ligger ganska nära arbetsplatsområdet i Runsor och har bra vägförbindelse in till Vasa. Solf är till delar nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården enligt landskapsplanen och området finns delvis inom byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY, Museiverket 2009). 3.1.1 En allmän beskrivning av området Detaljplanen omfattar ett ca 10 ha stort område som till stora delar är bebyggt utan detaljplan. Inom planområdet finns sedan tidigare 15 stycken bostadshus samt två tomter med radhus. På en gård i området har man några hästar och driftscentrum. Norr om detaljplanområdet på andra sidan Solfvägen finns en svinfarm och strax söder om planen finns ett driftscentrum för jord- och skogsbruk. Driftscentrat har bla en verkstad och en maskinhall. Det finns planer på en större hall och en spannmålstork. På bostadsbebyggelsen inom området är det blandade åldrar, ett hus från 1800-talet, några hus från 1930 och 1940-talet och sen ett från 1975 och en del från 1980-90 talet. Några gamla uthusrader finns också. Det finns några värdefulla skyddsvärda byggnader inom området. 3.1.2 Naturmiljön Planområdet består till stor del av bebyggd tomtmark med små åkerplättar och någon mindre träddunge mellan. En bäck går genom områdets norra del. En naturinventering och miljökonsekvensbedömning har gjorts av Nature-Invest över området 2016. I inventeringen gjordes bla fladdermusinventering och biotopundersökningar. Där konstaterades att området inte har några nämnvärda art- eller biotopmässiga miljövärden.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 5 Bild 3 från grönområdet med tilltänkt infart från Hägnvägen Bild 4 Taget mot sydväst söder om radhusen på Hägnvägen.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 6 Bild 5 Taget norrut från kommunens mark i södra delen av planen Bild 6 Kommunens mark i södra delen av planen. 3.1.3 Den byggda miljön Inom detaljplanområdet finns femton egnahemshus i varierande ålder, ett från 1800-talet, de flesta från 1931 till 1995 samt två byggnadsplatser med radhus från början av 2000-talet. Idag finns en befolkningsmängd på ungefär 60 personer inom området, ca 38 personer från egnahemshusen samt ca 22 personer i radhusen. Men man kan räkna med en ökning på ca 50-60 personer då området byggts ut klart. Längs med Solfvägen finns cykelväg/ trottoar. Vatten- och avloppsledningar finns utbyggda i området.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 7 Bild 7. Norra delen av planområdet, UF lokalen längst i vänster. Bild 8. Hus längs med Solfvägen, bilden tagen västerifrån. Bild 9. Radhusen vid Hägnvägen

Solf Hägnan, kvarter 45-49 8 3.1.4 Den byggda kulturmiljön Tre av byggnaderna har i en tidigare utredning bedömts ha byggnadshistoriskt värde; nr 8, 10 och 11. Fem har bedömts ha miljövärde; 7, 8, 9, 10 och 11. Bild 10. Nr 9 har rivits och på tomten finns en nyare gård. Nr 187 rivs som bäst och nr 188 är renoverad. En kulturmiljöutredning har gjorts av Tidorum 2016 (bild 11). Enligt utredningen har två bostadshus och några uthus har fått skyddsbeteckningen sr i planen. Två tomter/ fastigheter har fått områdesbeteckningen; /s. Bild 10. Kommunens byggnadsinventering av byggnader av gammalt ursprung utvisade.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 9 Bild 11. Zonindelningkarta från kulturmiljöutredningen. Bild 12. Utdrag ur Kulturmiljöutredningen. Rekommenderade skyddsvärda byggnader.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 10 Tomt 11 i kvarter 45 fick utvisat områdesbeteckning /s för och utöver det har bostadshuset skyddsbeteckning sr-3 och uthuset skyddsbeteckning sr-9, uthuset på foto A Tomt 14 i kvarter 45 har skyddsbeteckning sr-3 på bostadshuset och sr-9 utvisat på uthuset. Tomt 13 har sr-9 på uthuset, längst till höger på foto B.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 11 Tomt 15 i kvarter 45 har två små gamla byggnader; gårdsgrupp med en liten enkelstuga och ett litet uthus med skyddsbeteckning sr-3. Bild D Bild E

Solf Hägnan, kvarter 45-49 12 Tomt 18 i kvarter 45 har fått områdesbeteckning /s. Bostadshuset är en österbottengård med förvanskat utseende (bild D). Uthuset står nära Solfvägen och har ett visst miljöskapande värde (bild E). 3.1.5 Markägoförhållanden Området som berörs av planen ägs till största delen av privata markägare, kommunen äger områdena med röd raster i södra delen. Bild 13. Området med raster är i kommunens ägo 3.1.6 Teknisk försörjning Kommunaltekniken är till en del utbyggd på området. Befintliga byggnader på planområdet är anslutna till kommunala vattennätet, avloppsnätet samt till elnätet. Inom området finns endast gårdsvägar till de befintliga bostadshusen. Bild 14 visar vatten- och avloppsledningarna i området. Avloppsledningarna är röda och vattenledningarna blåa och gröna.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 13 Bild 14 Vatten- och avloppsledningar. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet Riksomfattande målsättningar för områdesanvändning De riksomfattande målen har vunnit laga kraft 1.3.2009. I planeringen får nya märkbara områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga byggnadsstrukturen. Utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet ska främjas samt skapa förutsättningar för en god tätortsbild. Landskapsplanen Landskapsplanen är godkänd av miljöministeriet 21.12.2010. Detaljplanområdet finns inom område för för tätortsfunktioner (A) och område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Solfvägen har beteckningen kulturhistoriskt betydande vägsträckning. Solf by har också beteckningen sekundärcentrum för centrumfunktioner (ca), se bild 15.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 14 Bild 15. Utdrag ur landskapsplanen. Strategisk generalplan över Korsholm Strategiska generalplanen är godkänd i kommunfullmäktige 10.6.2013 85. I Solf finns utvisat bostadsområde där avsikten är att området ska detaljplaneras (A). Området finns även inom område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården (randigt), område i behov av förtätning eller förenhetligande av ett område (pilar). Detaljplanområdet finns även inom område som är värdefullt med tanke på bybilden (punkt-streckad). Område för service och förvaltning finns utvisat i centrum (p). Se bild 16. Bild 16.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 15 Generalplan Solf delgeneralplan godkändes 24.3.2011. I planen har området beteckningen AP-3/s; Småhusdominerat bostadsområde som skall kompletteras och tätas med detaljplan (/s är område där miljön bevaras), och MT; Jordbruksområde. Se bild 17. Bild 17. Utdrag ur Solf delgeneralplan. Byggda kulturmiljöer av riksintresse Detaljplanen är belägen strax utanför område som hör till byggda kulturmiljöer; Söderfjärdens odlings- och bylandskap (Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, Museiverket 2009). Se bild 18.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 16 Bild 18 Detaljplan Över området finns ingen detaljplanplan sen tidigare. Miljöskyddsföreskrifter 3.11.2014. Byggnadsordning Kommunens byggnadsordning har godkänts 10.6.2013 av kommunfullmäktige. Baskarta Vid uppgörande av planen har använts kommunens baskarta i skala 1:2000. Kartan har kompletterats och den är godkänd av planläggningschef Barbara Påfs. 4 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 4.1 Behovet av detaljplaneringen och planeringsstart Detaljplanen uppgörs på initiativ av markägarna i området som 21.5.2015 lämnat in en anhållan om att kommunen ska utreda möjligheterna till att detaljplanera området som ligger inom AP-3/s på generalplan. Markägare inom AP-3/s området kallades till ett diskussionstillfälle i maj 2015 där 8 markägare deltog och en anhållan om detaljplanering undertecknades. Ett nytt möte med markägarna hölls 26.4.2016 där ett preliminärt utkast till detaljplan visades.

4.2 Deltagande och samarbete Solf Hägnan, kvarter 45-49 17 4.2.1 Intressenter Intressenter i planeringen enligt MBL 62 är: - Invånare, markägare och alla de som planen kan ha betydande verkningar för - Korsholms kommun; kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och miljösektionen i Korsholm. - NTM-centralen i Södra Österbotten. - Österbottens museum - Företag på området - Boende i området 4.2.2 Anhängiggörande Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om att utreda förutsättningarna för en detaljplan 17.6.2015 124. Programmet för deltagande och bedömning har varit annonserat i Vasabladet och Pohjalainen. Programmet kunde även ses på kommunens hemsida. 4.2.3 Deltagande i planeringsprocessen och växelverkan Programmet för deltagande och bedömning har varit till påseende 7.9 21.9.2015. Programmet kan revideras och kompletteras vid behov. En markägare med ett driftscentrum för jord- och skogsbruk lämnade in en kommentar mot programmet. Påpekar att man bör beakta driftscentret som omfattar 75 hektar jordbruk och 50 hektar skogsbruk samt övrig maskinentreprenad. Där finns planer på större verkstad, hall och en spannmålstork. Verksamheten medför buller, damm, lampsken och andra olägenheter. Trafik kommer till gården dygnet runt, speciellt under vårbruk, skördetid och på sommaren då grödor ska besprutas. Österbottens museum lämnade ett utlåtande där man poängterade att området ligger delvis inom byggda kulturmiljöer av riksintresse (belägen inom söderfjärdens odlings- och bylandskap, RKY) och i landskapsplanen finns området inom område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Området gränsar till Solfvägen som har beteckningen kulturhistoriskt betydande vägsträckning. En skiss presenterades på ett möte med markägarna i området 26.4.2016. Ett arbetsmöte med Närings-, trafik och miljöcentralen hölls 24.5.2016. Framkom att det är bra med en förtätning av samhällsstrukturen. Anser att en byggnadsinventering borde uppdateras och byggnaderna med omgivning värderas. Påpekade också att området ligger strax utanför nationellt värdefull kulturmiljö enligt YKR. Borde även uppgöras en naturinventering där förekomst av flygekorre och fladdermus framgår. Man bör redogöra för hanteringen av dagvatten. Tycker att planbestämmelsen om en bostad/ tomt kan strykas och rekommenderar att byggandet ska styras noggrannare enligt rekommendationer som framkommer från kulturmiljöutredning och museet. Man bör även utreda inverkan på svinfarmen som finns norr om området. Anser att körförbindelse (ajo) i första hand borde anges inom allmänna områden.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 18 En kulturmiljöutredning och en naturinventering med miljökonsekvensbedömning har gjorts över området. Planbeteckningar som att man ska bygga i traditionell stil och formspråk enligt kulturmiljöutredningen finns med som planbeteckningar och bestämmelser. Enligt naturinventeringen fanns inga hotade biotoper eller skyddade arter påverkas av exploateringen. Inom AO området har beteckningen att endast en bostad får byggas strykits. En kort redogörelse angående dagvatten finns i beskrivningens punkt 5.1. Konsekvenser för/ av svinfarmen finns med i punkt 5.4. Vägarna i området har förlängts och någon körförbindelse (ajo) har tagits bort. Ett utkast var till påseende 25.5 23.6.2016, En kommentarer lämnades in av markägare/ boende inom området och två kommentarer av grannar med driftscentrum i anslutning till området. Sju utlåtanden över planen kom också in. Markägarna A som bor i den södra delen av planen önskade att man skulle utvisa färre tomter på kommunens mark som gränsar till deras bostadshus. Vill att området ska ha kvar sin byamiljö. Vill också att deras avlopp ska kunna anslutas smidigt och på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. Tomterna på kommunens mark har minskat från 7 st till 6 st och samtidigt har ett grönområde tillkommit mellan de nya tomterna och A:s tomt. På fyra av tomterna har man bestämmelse om att de ska bygga hus med traditionell form och bilda ett gårdstun på tomten. Fast tomterna inte är stora försöker man eftersträva en bylik miljö. Avloppsledning finns redan idag på ganska nära avstånd (ca 15 meter) till deras tomt. Markägare B har ett driftscentra för lant- och skogsbruk (beteckningen husdjurgårdens driftscentra si i Solf delgeneralplan) norr om planområdet på andra sidan Solfvägen. Han har lämnat en anmärkning med fråga hur man beaktat skyddszonerna som finns i delgeneralplan i detaljplanen. Planområdet har utvisats som utvidgningsområde som ska detaljplaneras i Solf delgeneralplan. Kan konstatera att inom skyddszoner på 100 meter från Markägare B:s driftscentra finns inga nya tomter utvisade. Inom zonen för 200 meter finns två nya AP (kvartersområde för småhus, radhus om högst 3 bostäder) tomter utvisade mot Hägnvägen och i dagsläget finns redan 7 bebyggda tomter inom zonen, av vilka flera ligger närmare driftscentret än de nya. Inom zonen för 400 meter kommer ännu 6 st nya tomter och bebyggda finns fem bostadshus och två tomter med radhus. Om man ser på området som ligger längre bort än 400 meter kommer det 9 (varav en är en tomt där hus rivits) nya tomter och det finns 3 befintliga bostadshus i dagsläget. Då den största ökningen av tomter kommer i den södra delen på över 400 meters avstånd kan man förmoda att påverkan på driftscentret inte är så stort. Ökningen som ligger närmare än på 400 meters avstånd finns bakom befintlig bebyggelse. Solfvägen är också redan i dagsläget ganska hårt trafikerad varför ökningen av inflyttningen inte borde märkas

Solf Hägnan, kvarter 45-49 19 mycket i ökad trafik. Nordlig vind blåser rätt sällan varför man kan anta att planområdet inte ofta skulle besväras av luktolägenheter. Markägare C har en jordbrukssammanslutning som ligger i rån med kommunens mark söder om planen. C har lämnat in en påminnelse att tomterna som gränsar till jordbrukets diftscentrum borde göras större, två tomter i stället för fem. Planområdet har utvisats som utvidgningsområde som ska detaljplaneras i Solf delgeneralplan. Från utkastskedet har Genasvägen flyttat i rån mot driftscentret istället för tomterna. På så vis kommer bebyggelsen på lite längre avstånd från driftscentret. En rad med träd, björk längs med vägen finns också utvisat på tomterna mot vägområdet i planen. Tomterna har minskat i antal från 7 på kommunens mark till 6 st. Endast en ny tomt ligger i rå med driftscentret och fyra tomter har vägområde mellan sig och markägare C. På arbetsmöte med myndigheter har getts positiv feedback på förtätning av området. Byggnadsnämndens utlåtande; omfattar planeutkastet. Österbottens museum. En del av byggnaderna har sr beteckning i Solf delgeneralplan, anser att en inventering bör uppdateras och objekten granskas och de värdefulla byggnaderna tas med i planen. Påpekar att man bör ta i beaktande avgränsningen för byggda kulturmiljöer av riksintresse. Bör ta i beaktande hur man bevarar kulturmiljön inom området. I bestämmelserna till planen bör framkomma hur man kommer att bevara områdets traditionella formspråk. Detaljplanen är strax utanför avgränsningen för kulturmiljöområde av riksintresse. En kulturmiljöutredning av Tidorum/ Ruusa Viljanen Rossi har gjorts 2016 för området. Skyddsvärda byggnader har utvisats med sr-beteckning i planen. Två fastigheter/ tomter har fått områdebeteckning /s. I utredningen framkom också att området kan indelas i två kulturmiljözoner. Zonen längs med Solfvägen har fått beteckning AO-5 för fristående småhus där man kan bygga hus med för området traditionell form. I allmänna bestämmelser finns preciserat om stomdjup och fasadhöjd, färg, taklutning, material samt att man ska bilda gårdstun. Bevarandet av vägträdplanteringar längs med Solfvägen har utvisats samt ny plantering längs med en del av Genasvägen. Österbottens förbund; i planeringen bör man beakta på vilket sätt man utvecklar bylandskapet i förhållande till bylandskapsstrukturen. En kulturmiljöutredning av Tidorum/ Ruusa Viljanen Rossi har gjorts 2016 för området. I utredningen framkom att området kan indelas i två kulturmiljözoner. Zonen längs med Solfvägen hör till kulturmiljözon A, där områdets karaktär har stor betydelse för byns värdefulla historiska kulturmiljö. Zonen längs med Solfvägen har fått beteckning AO-5 för fristående småhus där man kan bygga hus med för området traditionell form. I allmänna bestämmelser finns preciserat om stomdjup och fasadhöjd, färg, taklutning, material samt att man ska bilda gårdstun.

Solf Hägnan, kvarter 45-49 20 Bevarandet av vägträdplanteringar längs med Solfvägen har utvisats samt ny plantering längs med en del av Genasvägen. Österbottens räddningsverk hade inget att anmärka på utkastet. Vasa elnät önskade ett område på 8x8 meter på tomt 20 i kvarter 45 längs med Solfvägen för en transformator. Ett instruktivt område har utvisats på tomten. Västkustens miljöenhet hade inget att anmärka på planutkastat. Anvia har markförlagda telekablar och kanalisation inom området. Önskar om möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge. Bör reserveras plats för kabelkanal, brunnar och skåp på vägområdet. Befintliga kablar på området har fått reservering i planen och nya dragningar kan ske i vägområdet. 4.3 Mål för detaljplanen Målet med detaljplanen är att förtäta området med byggnadsplatser samt att se över vägarna inom området. Nybyggandet längs med Solfvägen och början av Genasvägen bör byggas i traditionell stil och formspråk för att området för att passa in i landskapet. 5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och dimensionering Detaljplanen på ca 10 ha omfattar 5 kvarter med sammanlagt 15 nya småhustomter för egnahemshus och två nya småhustomter där parhus eller mindre radhus är tillåten. Inom området finns sedan tidigare 2 radhustomter och 15 st bebyggda småhustomter. Byggnadsplatsernas storlek varierar mellan 1200 3600 m² på de nya tomterna. Exploateringstalet är 0,20 på de flesta större tomterna men 0,25 på de mindre. Fast området är detaljplanerat och till utseendet mycket tomter jämfört med grönområden borde det inte bli problem med dagvatten. Många av de bebyggda tomterna är stora och det finns en hel del träd och gräsmattor som tar upp regnvatten. Många av de nytillkomna tomterna är också ganska stora. Därtill finns en del grönområden och ett jordbruksområde mitt i detaljplanen. De flesta tomter gränsar till vägområde där det finns diken som samlar upp vatten. Ytareal (ha) AO, Kvartersområde för fristående småhus 4,1959 AO-5, Kvartersområde för fristående småhus, traditionell stil 2,8925 AR, Kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadshus 0,7558 AP Kvartersområde för småhus där mindre radhus är tillåten 0,4287 VL Område för närräkreation 1,0207 MT-1 Jordbruksområde, beteshagar 0,9679 Vägområde, 0,5241 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sammanlagt 10,7856 ha

Solf Hägnan, kvarter 45-49 21 Byggnaderna placeras i zon A (AO-5 och AM), längs med Solfvägen och i början av Genasvägen på ett sätt som skapar skyddande privata gårdsrum och trivsamma gemensamma vägmiljöer. Vägträdplanteringar finns utvisade att bevaras längs med Solfvägen och att planteras i början av Genasvägen. Björkar på rad längs vägen utgör ett värdefullt traditionellt landskapsinslag i byn. Bild 19. Utdrag ur Kulturmiljöutredningen av Ruusa Viljanen Rossi, exempel på placering av byggnader på tomter som gränsar till Solfvägen och början av Genasvägen. 5.1.1 Service Service som skola, daghem, matbutik, bank och bibliotek, hälsostation finns endast 300-700 meter från planområdet. Vid skolan finns en hockeyrink och bollplan. Finsk lågstadieskola och daghem finns i Toby. I byn finns även restaurang, bank, blombutik, elljusskidspår samt spånbana och även friluftsbad sommartid. 5.1.2 Trafikarrangemang Inom området kommer två nya vägar i den södra delen av planen. I dagsläget går en väg till två befintliga gårdar i sydvästra delen av planen. Genom planen kommer vägen att flyttas till södra rån och den kommer att användas av 10 nya tomter samt av de två befintliga tomterna. Två

Solf Hägnan, kvarter 45-49 22 tomter längre norrut på planen kan också ansluta sig till vägen fast de idag har utfart via en privat tomt (AM) till Solfvägen. Övriga nya tomter finns intill befintliga vägar eller så har de fått en körförbindelse (ajo) utvisad över grönområde eller över annans tomt där de i dagsläget har en vägrätt genom lantmäteriförrättning. De nya vägarna i södra delen av detaljplanen har fått namnen Genasvägen och Genastået för att en del av området härstammar från Genas hemman. Från Hägnvägen går en liten avstickare in som kommer att användas förutom av den befintliga gården av ena nya AP tomten och en ny bostadstomt. Den får namnet Hägntået. 5.2 Områdesreserveringar Inom området kommer 15 nya tomter för fristående småhus (AO och AO- 5) och två nya tomter för småhus där radhus med högst tre bostäder är tillåten (AP). Grönområden (VL) finns vid några mindre skogsbackar och ett jordbruksområde för beteshagar för häst finns utvisade i planen (MT-1). 5.3 Planens konsekvenser Planens förverkligande har konsekvenser främst för den befintliga bebyggelsen, vilken delvis hör till bebyggd kulturmiljö, samt till en del skola och daghem. Befolkningen ökar då området bebyggs, men man kan förmoda att det kommer att ske i etapper då största delen ägs av privatpersoner. Nybyggnationen invid Solfvägen och början av Genasvägen anpassas till den befintliga omgivningen genom att ha träfasad och att husen ska ha traditionell form och färg samt att man inom tomten ska man bilda ett gårdstun. 5.3.1 Konsekvenser för den byggda miljön Området gränsar till Solfvägen i öster och ligger i nära anslutning till bycentrum med bybutik, bank, daghem och skola samt annan service såsom frisör, matservering och blombutik. Landskapsbilden ändras något då man visar ny bebyggelse längs med Solfvägen. Genom detaljplanbestämmelser styrs byggandet speciellt längs med Solfvägen och Genasvägens början så att nya byggnader ska anpassas till kulturmiljön genom formspråk, taklutning och färger samt placering av byggnader på tomten. Garage och ekonomibyggnader ska placeras i fristående byggnader och man ska bilda ett gårdstun. Ur Kulturmiljöutredningen; Solfvägen är en rest av Strandvägens medeltida sträckning. Den äldre byggnationen är placerad i nära relation till vägen, vilket ger ett väldefinierat vägrum och en intim, trivsam bykaraktär. Vägmiljön längs Solfvägen karakteriseras på flera ställen av påtagligt långa rödmålade uthusrader, som antingen skjuter in mot vägen med en gavel eller ligger tätt in på vägen med långsidan längs dess riktning. Uthusen avgränsar ett vägrum med en trivsam skyddad

Solf Hägnan, kvarter 45-49 23 atmosfär och fungerar som välkomnande vägledare i byn. De är mycket viktiga för hela byns kulturmiljö och väglandskap. Tre traditionella gårdar står kvar inom området och två bostadshus av dessa har fått skyddsbeteckning i planen, två befintliga tomter har fått områdesskyddsbeteckningen; /s. Även fem uthus har fått skyddsbeteckning. Vatten och avloppsledningar är till stor del utbyggt på området. 5.3.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Mellan de olika kvarteren på detaljplanen har lämnats en del grönområden, vilka oftast består av någon mindre träddunge. Ett jordbruksområde (MT-1) för hästarnas bete har också bevarats i anslutning till en lantbrukslägenhets driftscentrum (AM) i mitten av planen. En naturinventering har uppgjorts av NATURE-INVEST, Ingvar Fagerholm. Där har gjorts fladdermusinventering och biotopundersökningar. Inga hotade biotoper eller skyddade arter påverkas av exploateringen. I området finns ringa miljövärden, skogsbeståndet består främst av små grupper av lövträd med ängsmarker och har inga passande enhetliga områden för t ex flygekorre. Största delen av området består av tomtmark med mindre ängsområde samt någon skogsbacke. Konstaterades i utredningen att träddungarna bör finnas kvar efter planeringen, dessa är också inom grönområde (VL) samt delvis inom en byggnadsplats men byggnadsytan ligger utanför dungen. Inga hotade växt-, djur eller fågelarter förekommer i de få områdena med trädbestånd. Eftersom de förefintliga tomterna inom delatjplanen är stora till arealen och det finns träd och planteringar kan man förmoda att dagvattnet absorberas väl inom området. 5.4 Störande faktorer i miljön Mitt i detaljplanen längs med Solfvägen finns ett mindre driftscentrum som beaktats med AM beteckning; kvartersområde för lantbrukslägenheters driftscentra. Norr om detaljplanen på andra sidan Solfvägen finns ett driftscentra för lant- och skogsbruk med en svinfarm, den finns beaktad med Si beteckning i Solf delgenaralplan. Eftersom Solfvägen som har rätt mycket trafik går mellan svinfarmen och detaljplanområdet kan man anta att trafikökningen till området inte påverkar farmen i alltför stor grad. Området kommer troligen att byggas ut under många år då stor del av tomterna är privata. Alla kommunala tomter (6 st) ligger över 400 meter från farmen. Vad gäller luktolägenheter kan man konstatera att den inte blåser nordlig vind så ofta i området och planområdet på så vis inte borde märka av luktolägenheter av svinfarmen så ofta. Strax söder om detaljplanen finns ett driftscentra för jordbruk, men ingen djurhållning. Den finns inte beaktad i delgeneralplanen utan området hör till AP-3/s (småhusdominerat bostadsområde som kan kompletteras och tätas med detaljplan, /s; område där miljön bevaras). Endast en ny tomt finns direkt i rå mot driftscentret, fyra tomter ligger på andra sidan

Solf Hägnan, kvarter 45-49 24 Genasvägen och har en trädradsbeteckning mot vägen, vilken kan antas skydda mot driftscentret till en del. 5.5 Planbeteckningar och planbestämmelser Beteckningar och bestämmelser som använts i detaljplanen är enligt miljöministeriets förordningar eller enligt tidigare planer i kommunen. 5.6 Namn Hägnan kallas en del av planområdet i folkmun, varför det blev ett arbetsnamn på planprocessen för området. En kort infart från Hägnvägen fick Hägntået till vägnamn och vägarna i södra delen av planen benämns Genasvägen och Genastået efter ett gammalt hemman i området. Vägnamnen har diskuterats i vägnamngruppen 17.5.2016. 6 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Uppföljning av genomförandet Kommunfullmäktiges godkännande av detaljplaneförslaget förutsätter godkända markanvändningsavtal. I avtalen skrivs en uppskattad tidtabell för förverkligandet. Genomförandet övervakas för byggandets del av byggnadsövervakande myndigheter (byggande och trädbestånd), för kommunaltekniska konstruktionernas del av samhällsbyggnadsnämnden (vägar, vattenledningar och avloppsledningar) och i övrigt av miljömyndigheterna (miljöskydd, avfallsservice). Korsholm 2.5.2016, 20.3.2017 Planläggningsavdelningen Planläggningschef Barbara Påfs Planläggare Anne Holmback