Förstå och använda tal

Relevanta dokument
Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

VFU-brev för CF3S80 och för CF3M80 vt-19

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Kvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Intensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR VINSBOSKOLAN 2008/2009

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59

Örnsköldskolan, centrala Örnsköldsvik Förskola 6 avd. 120 barn Grundskola F elever 50% m. annat m-mål 25 olika språk

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Fritidshemmens kvalitetsrapport

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017

Student Personnummer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2015-VT 2016

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Matematik i Härjedalen

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Verksamhetsplan. Sundby förskola och skola. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016

Intensivundervisning i matematik. Görel Sterner, NCM

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Protokoll FÖ RSKÖLERÅ D & SKÖLRÅ D

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan för matematikutvecklingen

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

En förskola för alla där kunskap och människor växer

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Presentation Rektorskonferens 30 mars Samarbete matematik - svenska

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT

Lindesbergs kommuns Språkplan. från förskolan till skolår 3

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Specialpedagogik för lärande

Elevhälsoplan. för. Körfältsskolan

SKA - SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Beslut för grundskola

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lovisedalsskolan RO Skolplan

LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Arbetsplan förskoleklass

Matte i πteå. Piteå kommun

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Karlshögs Fritidshem

Resultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Utvecklingsplan Fuxernaskolan Årskurs

Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas

Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors

Bakgrund till frågeställningen Här beskriver vi varför det finns behov av en kartläggning och ger exempel på situationer som väcker funderingar.

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Svensk författningssamling

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Undervisning i fritidshemmet Inom kunskapsområdena språk och kommunikation samt natur och samhälle

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Tyck till om förskolans kvalitet!

Beslut för förskoleklass och grundskola

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Skolplan Med blick för lärande

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Transkript:

Förstå och använda tal

Kompetensutvecklingens syfte Att genom insatser på organisations-, grupp- och individnivå utveckla undervisningens kvalitet, förbättra resultaten och skapa kontinuitet i undervisningen förskola grundskola Att förebygga att svårigheter uppstår genom att utveckla förskolans och skolans arbete med språkutveckling och matematik Att genom tidiga insatser i förskola och skola, i skolan även tidiga specialpedagogiska insatser, undanröja hinder för barns och elevers lärande Att utveckla och fördjupa samverkan mellan klassundervisning och specialpedagogisk undervisning. Stärka elevens möjlighet att lära och så snart som möjligt kunna återgå till enbart klassundervisning Att utveckla och fördjupa samarbetet med hemmet i syfte att ytterligare stärka elevens möjlighet att lära Att genom skolornas gemensamma kompetensutveckling skapa förutsättningar och förståelse för vikten av intensivundervisning

Organisationsnivå Prioritera I lokal facklig samverkan fastställa förutsättningar Pedagogisk kalender Avsätta tid Vid behov avsätt mer tid

Förslag till avtal om tidsåtgång "Att förstå och använda tal" Aktivitet Tid Antal tim utanför ramtid Föreläsning 27 augusti 15.00-17.00 1 Föreläsning 19 oktober 15.00-17.00 1 Föreläsning 9 november 15.00-17.00 1 Föreläsning 7 december 15.00-17.00 1 Inläsning till 3 tillfällen 6 Summa timmar ht 2009 10 Förslag till kompensation Onsdag v 44 8.00-16.00 7,5 Fredag 8 januari 12.00-16.00 4 Summa kompenserade timmar 11,5 Tillgodo för kommande termin 1,5

Aktivt val Erfarenhetsutbyte Goda idéer sprider sig Gruppnivå Se: http://ncm.gu.se/media/ namnaren/npn/2011_1/11_1_ intensiv_ativiteter.pdf Gemensamt kartläggningsanalys- och intervjumaterial kopplat till undervisningen

Individnivå Utvecklat sin yrkesprofession i matematik Utvecklat sitt matematiska språk Intensivundervisningen har inneburit fördjupade föräldrakontakter

Rektors roll och nytta av delaktighet I medarbetarsamtal har vi kunnat diskutera pedagogernas aktuella situation och arbetsbörda. Vid verksamhetsbesök ser vi hur mycket spår utbildningen har satt och hur lärarna synliggör sin nyvunna kunskap I elevuppföljningar har vi en starkare gemensam bild över vilka elever som har svårigheter och hur stora dessa svårigheter är. Vi har kunnat följa klassens utveckling och bedöma behovet av insatser. Vi har genom lärarnas kartläggningar, analyser och uppföljande intervjuer haft bra underlag när vi valt ut vilka elever som ska ingå i gruppen vi erbjuder intensivundervisning Vi har tillsammans med lärarna bedömt vilken tidsåtgång intensivundervisningen kunnat få och hur vi ska prioritera vilka elever som kanske måste stå tillbaka under den tiden. Vi kan driva utvecklingen framåt mot målen, vi kan stötta och garantera långsiktig hållbarhet och utveckling även efter projektets slut.

Intensivundervisning Hinder Små skolor - begränsade resurser Delat klassföreståndarskap speciallärare på deltid- krävande uppdrag Vilja räcka till för alla men tvingas prioritera Skolskjuts begränsar möjlighet att lägga intensivundervisning utanför skoldagen Svårt hitta planeringstid Möjligheter Små klasser mer tid för varje elev Ser eleven i både klassrumssituation och intensivundervisning - naturligt sammanhang för elev - föräldrars delaktighet Nödvändigt förändra specialundervisningen Några elever kan morgon och eftermiddag Gott arbetsklimat ser oftare möjligheter Rektor schemalägga planeringstid med intensiv/speciallärare

Lärarnas reflektioner Vi har lärt oss att fokusera undervisningen mer på de kritiska punkterna. Vi har inte bråttom - vi vågar stanna upp och fördjupa förståelsen. Vi ser tydligt att de laborativa materialen behövs högre upp i årskurserna. Vi ska inte släppa dessa för tidigt och vi ska använda flera olika representationer. Vi vågar frigöra oss från läroboken mer och mer. Vi utvecklar ett gemensamt yrkesspråk. Vi är tydligare lärare och mer observanta på vårt ordval. Eleverna är mer aktiva, de vågar gissa, pröva och komma med hypoteser Vi har blivit bättre på att försöka förstå hur eleverna tänker antingen det är rätt eller fel.

Lärarnas reflektioner Vi har fått aha-upplevelser när vi studerat litteraturen t. ex vid förlängning av bråk: Att multiplicera täljare och nämnare med samma tal är att multiplicera med 1! Vi utvärderar och reflekterar mer nu och gör bättre och mer objektiva bedömningar av elevernas kunnande. Vi ser en tydlig kvalitetsutveckling i undervisningen. Det visar sig i elevernas kunnande.