Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt kritiken av kausalitetsbegreppet) som han fann en ingång till vad som skulle bli hans mogna, s.k. kritiska, filosofi, där förståelsen av våra inbyggda kunskapsförmågor är central. 1
HUME A Treatise of Human Nature (1739-40) Bok III: Of Morals 166 s samt ett avsnitt ur bok II (Of the Passions): Of the influencing motives of the will 5 s KANT Grundläggning av sedernas metafysik (1785) hela boken 83 s HUME A Treatise of Human Nature (1739-40) Bok III: Of Morals 166 s samt ett avsnitt ur bok II (Of the Passions): Of the influencing motives of the will 5 s Finns i svensk översättning Avhandling om den mänskliga naturen (publicerad i tre separata volymer) Bok 3 Om moralen (samt ett avsnitt ur bok 2: Om passionerna) 2
Spänningar mellan Hume och Kant 3
Översikt Naturliga dygder ursprung och karaktär! Handlingspsykologi motivation! Konstgjorda dygder ursprung och karaktär! Moralepistemologi moraliska uppfattningars grund! 4
Treatise II iii 3: Of the influencing motives of the will! 5
1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 6
1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 2. Det är omöjligt för förnuftet att ensamt motivera till handling genom att uppfylla någon av dessa funktioner 1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 2. Det är omöjligt för förnuftet att motivera till handling genom att uppfylla någon av dessa funktioner 3. Alltså kan inte förnuftet (på egen hand) motivera till handling 7
Mellanspel: Kommentar DEMONSTRATION! För Hume är det självklart att logiska och matematiska resonemang i sig aldrig kan motivera till handling. De påverkar handlandet endast i den mån som de hjälper oss att tänka rätt kring orsaker och verkningar alltså i förening med den andra förnuftsfunktionen. SANNOLIKHET! Kausala trosföreställningar utövar ett visst inflytande på handlandet. Om vi förväntar oss att något (t.ex. ett äpple) skall ge oss njutning, attraheras vi av det och motiveras till handling (äta äpplet). Även om förnuftets kausala trosföreställningar påverkar vårt handlande, så uppstår inte själva impulsen att handla i förnuftet. Förnuftet ger handlandet en viss (in)riktning, men handlingsimpulsen uppkommer ur förväntan om lust eller olust, njutning eller smärta. Förnuftet på egen hand är kraftlöst i handlingslivet. Förnuftet är och bör vara känslornas slav 8
Trosföreställningar Resonemang Förväntan om lust/ olust Attraktion Repulsion Passion Viljeattityd Motiv Handling 1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 2. Det är omöjligt för förnuftet att motivera till handling genom att uppfylla någon av dessa funktioner 3. Alltså kan inte förnuftet (på egen hand) motivera till handling 9
1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 2. Det är omöjligt för förnuftet att motivera till handling genom att uppfylla någon av dessa funktioner 3. Alltså kan inte förnuftet (på egen hand) motivera till handling 4. För att förnuftet skall komma i konflikt med känslorna, måste det på egen hand motivera en handling, som är oförenlig med den som känslorna står bakom 1 Motivationsargumentet! 1. Förnuftet har två funktioner: upptäcka relationer mellan idéer & slå fast fakta 2. Det är omöjligt för förnuftet att motivera till handling genom att uppfylla någon av dessa funktioner 3. Alltså kan inte förnuftet (på egen hand) motivera till handling 4. För att förnuftet skall komma i konflikt med känslorna, måste det på egen hand motivera en handling, som är oförenlig med den som känslorna står bakom SLUTSATS Alltså kan förnuftet inte komma i konflikt med känslorna 10
INFÖR 2 Representationsargumentet Typer av perceptioner/ varseblivningar 1. som representerar ett objekt 2. som inte representerar ett objekt Idéer och trosföreställningar har en representerande funktion. De återger eller kopierar något, t.ex. ett sakförhållande.! De kan vara sanna/falska och förnuftiga/oförnuftiga beroende på om de överensstämmer med sitt objekt eller ej.! Detta gäller inte för perceptioner som inte representerar något utan istället är original ( original existences ).! 11
Ja, hävdar Hume, när en känsla åtföljs av ett felaktigt omdöme eller en falsk övertygelse a. En känsla (t.ex. rädsla för spöken) kan grunda sig på tron att det finns vissa objekt som inte existerar (spöken). b. En känsla kan leda till en handling där vi väljer olämpliga medel för att nå målet. Om man fryser och känner ett begär efter att bli varm och försöker hugga ned ett stort träd med en smörkniv för att få ved. Varför uppkommer den felaktiga föreställningen att förnuftet och känslorna kan råka i konflikt?! Distinktion lugna-våldsamma passioner Lugna passioner, t.ex. välvilja, involverar inte någon större sinnesrörelse och misstas för att vara förnuftsyttringar. En lugn passion kan råka i konflikt med en våldsam, t.ex. avsky, som starkt drar i en annan riktning. Konflikten uppfattas som en strid mellan förnuftets krav och känslomässiga eggelser. 12
Moraliska distinktioner! Gott Ont Berömlig Klandervärd Dygd Last Rätt Fel Både föreställningar i det enskilda fallet och uppdelningar generellt 13
Moraliska distinktioner! Gott Ont Berömlig Klandervärd Dygd Last Rätt Fel FRÅGESTÄLLNING Är det genom våra idéer eller intryck som vi skiljer mellan last och dygd, och förklarar en handling vara klandervärd eller berömlig? Två teser Negativ tes: Moraliska distinktioner grundar sig inte på förnuftet Positiv tes: Moraliska distinktioner grundar sig på känsla (ett moraliskt sinne, en moralkänsla) 14
Den form av rationalistisk metaetik som försvarades av bl.a. Samuel Clarke och William Wollaston: Det finns objektiva moraliska fakta, som är! i sig motiverande! självevidenta! vetbara genom förnuftet! En handling är moraliskt rätt om och endast om den är förnuftig! 1. Moraliska uppfattningar har ett inflytande på våra handlingar de är motiverande 2. Förnuftet ensamt har inget sådant inflytande ALLTSÅ: Våra moraliska uppfattningar kommer inte från förnuftet 15
Ännu ett REPRESENTATIONSARGUMENT! Det finns inga moraliska fakta Matters of fact (avseende föremåls existens och egenskaper utanför våra medvetanden/sinnen)! Om en handling (t.ex. mord) är moraliskt orätt, så är inte detta något man inser eller sluter sig till genom att undersöka handlingen och dess omständigheter. The vice entirely escapes you, as long as you consider the object Lasten undgår oss helt, så länge vi betraktar föremålet! Det orätta/lastbara är snarare något som ligger i reaktionen på handlingen: en känsla av ogillande och klander.! Last och dygd (osv) är inte egenskaper hos objekt, utan istället varseblivningar hos sinnet! Analogi färger/smaker/värme och kyla! 16
En iakttagelse som kommer som en snabb eftertanke i slutet av III i 1: Man kan aldrig härleda bör från är. Bör uttrycker en ny relation som måste förklaras. Skillnaden mellan dygd och last framgår av det intryck som personer/handlingar gör på oss! Det särskiljande intrycket vid dygd är en känsla av välbehag! I samband med last en känsla av obehag eller avsky! 17
Humes emotivism Moraliska uppfattningar är känslointryck Att uppfatta en person som dygdig är att känna en speciell sorts tillfredsställelse vid betraktandet av hans eller hennes karaktär Moraliska uppfattningar är inte omdömen i strikt mening. Det är inte så att vi först känner välbehag och sedan fäller omdömet att personen är dygdig. Vi sluter oss inte till moraliska uppfattningar. Vi känner att en person är dygdig när vi känner att han/hon behagar oss på ett visst sätt. Känslor av lust/olust kan väckas av många typer av objekt under många typer av omständigheter! Den speciella tillfredsställelse (eller otillfredsställelse) som förekommer vid moraliskt beröm (eller klander) är förbunden med ett opartiskt perspektiv:! ATT BETRAKTA EN PERSON ELLER HANDLING PÅ ETT GENERELLT SÄTT, UTAN REFERENS TILL SINA EGNA SÄRINTRESSEN Det är endast när en karaktär betraktas ur ett allmänt perspektiv, utan beaktande av vårt eget särskilda intresse, som den orsakar en sådan känsla som gör att vi betecknar den som moraliskt god eller ond 18