Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren
Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte uppfylla MKN Säkerställa statusförändringar för vattenförekomster som resultat av åtgärdsprogrammen
Operativ övervakning enligt direktivet Urval Skall fokuseras på de parametrar/kvalitetsfaktorer som är känsligast för de miljöproblem som gör att vattenförekomsten klassas som at risk Rätt parametrar/kf Hög säkerhet krävs i underlaget för att undvika att kostsamma åtgärder sätts in där de ej behövs Tillräcklig frekvens
Exempel på vad vi vill sålla bort Exempel 1. Vattendrag Miljöproblem: Kontinuitetsförändringar och flödesförändringar Övervakning: SRK-station med försurning, näringsämnen + påväxtalger Exempel 2. Sjö Miljöproblem: Övergödning Övervakning: Nationell omdrevsstation
Förutsättning Det måste finnas en klassning på risk och status för vattnet associerat med ingående stationer Urvalet blir därför begränsat till stationer associerade med vattenförekomster
Grundurval Minst en biologisk kvalitetsfaktor samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer relevanta för de miljöproblem som gör att vattenförekomsten klassas som atrisk skall övervakas i vattenförekomsten. Det kan antingen röra sig om en station där både biologi och fys-kem mäts eller två eller flera stationer i samma vattenförekomst som tillsammans övervakar erforderliga parametrar.
Urvalskriterier, försurning Sjöar växtplankton artantal, litoralbottenfauna, fisk Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer försurning, magic (ph, SO4, Cl, Ca, Mg och DOC eller TOC + geogr) Vattendrag Påväxtalger, bottenfauna, fisk Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer försurning, magic (ph, SO4, Cl, Ca, Mg och DOC eller TOC + geogr)
Urvalskriterier, övergödning Sjö växtplankton (ej endast klorofyll), makrofyter, fisk eller profundalbottenfauna Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer tot-p, siktdjup och syrgasförhållanden Vattendrag påväxtalger, bottenfauna Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer Näringsämnen, tot-p
Urvalskriterier, övergödning Kust växtplankton (biovolym och/eller klorofyll) mjukbottenfauna makrovegetation Fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorer näringsämnen: Tot-P, tot-n sommar resp. vinter; DIN, DIP endast vinter Ljusförhållanden, siktdjup Syrgasförhållanden, syrebalans
Urvalskriterier, fysisk påverkan Fysisk påverkan sjöar, flödesförändringar (regleringspåverkan) Makrofyter Fysisk påverkan vattendrag, flödesförändringar (regleringspåverkan) Bottenfauna, fisk Fysisk påverkan vattendrag, kontinuitetsförändringar Fisk Fysisk påverkan vattendrag, morfologiska förändringar Bottenfauna, fisk
Urvalskriterier, grundvatten Miljögifter, nitrat, klorid (ämnen med halter som överskrider utgångspunkt för att vända trend enl SGU-FS 2011:1)
Frekvenskrav A. Begränsning utifrån bedömningsgrundernas frekvenskrav B. Begränsning utifrån realistiska frekvenskrav C. (Inget frekvenskrav) Hur många stationer blir kvar?
Arbetsgång, operativt urval Steg 1 Från VISS plockas övervakningsstationer i vattenförekomster där nuvarande status är sämre än God och/eller at-risk föreligger. Steg 2 Analys av vilka miljöproblem som är angivna för de vattenförekomster som är kopplade till respektive station. Steg 3 Analys av vilka stationer där övervakning sker av tillräckligt antal relevanta kvalitetsfaktorer utifrån rådande miljöproblem och med tillräcklig frekvens. Steg 4 Urvalet från steg 3 granskas av respektive beredningssekretariat. Granskningen skall ge svar på: Är stationens varaktighet tillräckligt säker? Är riskbedömning och miljöproblemsanalys korrekt? Är detta en vattenförekomst som kan komma ifråga för åtgärder?
Spelar det någon roll vad vi rapporterar? Ny kritik från EU om vi har för få stationer för att vi skall kunna följa upp våra åtgärdsprogram? Bristerna blir en signal att vi kanske bör utöka/omforma den operativa övervakningen Urvalskriterierna sätter ribban för vad som duger Om undermåliga stationer rapporteras finns en risk att det uppfattas som att den nivån på övervakningen är OK