Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Relevanta dokument
Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Reglerteknik AK Tentamen

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik AK, FRT010

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Övning 3. Introduktion. Repetition

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Specifikationer i frekvensplanet ( )

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

REGLERTEKNIK, KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000, EL1110 och EL1120

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Reglerteknik AK, FRTF05

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TENTAMEN I REGLERTEKNIK I

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Föreläsning 1 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Lead-lag-reglering. Fundera på till den här föreläsningen. Fasavancerande (lead-) länk. Ex. P-regulator. Vi vill ha en regulator som uppfyller:

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

TSIU61: Reglerteknik. Lead-lag-regulatorn. Gustaf Hendeby.

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Reglerteknik, TSIU 61

A

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Överföringsfunktion 21

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Övningar i Reglerteknik

Reglerteknik I: F3. Tidssvar, återkoppling och PID-regulatorn. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

övningstentamen I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Transkript:

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL/EL/EL 9-6- a. Ansätt: G(s) = b s+a, b >, a >. Utsignalen ges av y(t) = G(iω) sin (ωt + arg G(iω)), ω = G(iω) = b ω + a = arg G(iω) = arg b arg (iω + a) = arctan ω a = π. För ω = fås a = och b =. Den statiska förstärkningen blir då och systemets pol finns i G() = s + = s =. b. Med en P-regulator med förstärkning K blir kretsförstärkningen Amplitudmarginalen är där ω p ges av G o (s) = A m = K s( + s). G o (iω p ), arg G o (iω p ) = π w p =. Vill ha amplitudmarginal A m =, det vill säga G o (.i) = K =. c. Systemet med tillståndsåterkoppling är ẋ(t) = Ax(t) + Bu(t) u(t) = Lx(t) + r(t) y(t) = Cx(t) [ ] [ med A =, B =, C = ] [ ], L = [ ] l l. Det återkopplade systemets poler ges av det (λi (A BL)) = λ + ( + l )λ + l =. Vill att polerna ska hamna i ± i, det vill säga att (λ + + i)(λ + i) = λ + λ + =. Genom att jämföra koefficienter fås l = 3 och l = 3. d. Linearisering av systemet ger ẏ = u y y u vilket för den stationära punkten (, ) blir ẏ = y u.

a. The closed loop system Root Locus.5.5 Imaginary Axis.5.5 6 5 3 Real Axis Figure : root locus of problem.a G c (s) = has the characteristic equation which gives G(s)K + G(s)K = K(s + ) (s + ) + K(s + ) (s + ) + K(s + ) = P (s) = (s + ) Q(s) = s + Starting points Zeros of P (s): -,- End points Zeros of Q(s): - Number of asymptotes: = Direction: π Intersection point: + = Real axis: (, ] belongs to the root locus Intersection with the imaginary axis, set s = jω: (jω + ) + K(jω + ) = Im : ω( + K) = Re : ω + + K = = ω =, K =

which does not meet K >. Intersection with the real axis, set s = jω: (jω + a) = (jω + ) + K(jω + ) = (K =, a = ), (K =, a = 3) This gives the root locus in Figure. The system is asymptotically stable. K = (pole position 3) gives the fastest step response without fluctuations since it does not have any imaginary parts. b. With a similar approach in a, the closed loop system Root Locus 8 6 Imaginary Axis 6 8 3.5 3.5.5.5.5 Real Axis Figure : root locus of problem.b G c (s) = G(s)F (s) + G(s)F (s) where F (s) = + K I s+ s, G(s) = (s+). The characteristic equation is which gives + F (s)g(s) = s(s + ) + (s + K I )(s + ) = P (s) = s(s + ) + s(s + ) = s(s + 3) Q(s) = K I (s + ) Starting points Zeros of P (s):,-3,-3 End points Zeros of Q(s): - Number of asymptotes: 3 = π Direction:, 3π 3 3+ Intersection point: = 3

Intersection with the imaginary axis, set s = jω: jω(jω + 3) + K I (jω + ) = Im : ω( ω + K I + 9) = Re : 6ω + K I = = (ω =, K = ), (ω = K I + 9, K I = 5 which does not meet K I >. < 9) : not real This gives the root locus in Figure.b. stable. The system is asymptotically Step Response 3.5 K=, P controller K P =, K I =, PI controller 3.5 Amplitude.5.5 3 5 6 Time (sec) Figure 3: step response of problem.a,.b c. The P-controller of.a) gives the faster step response than PI-controller of.b) since the dominant pole [, ] is slower than 3. However, there is stationary error of P-controller, see Figure 3.

3. Systemet G(s) = s+ e.5s regleras med en P-regulator med K = /. Skärfrekvensen ω c ges av = KG(iω c ) = K ω c + K = ω c + ω c = K =. Fasmarginalen ϕ m ges av ϕ m = π + arg(kg(iω c )) = π.5ω c arctan ω c = = π.5 arctan = 3π. Vi vill bestämma en lead-lag-regulator F (s) som ger dubbla skärfrekvensen och samma fasmarginal. Vid ω c,ny = är fasmarginalen ϕ m,ny = π + arg G(i) = π.5 arctan 88. Det innebär att vi måste höja fasen med med 6 för lag-länk. Det ger ϕ m = 88 + 6 = 39, β = sin( ϕ m) + sin( ϕ m ) =., τ D = =.. ω c,ny β Då har vi F lead = +τ Ds +βτ D s. För att få rätt skärfrekvens bestämmer vi ett K så att = K F lead (iω c )G(iω c ) = K = K β(ωc,ny + ) 5β = K K = Det stationära felet måste vara mindre än.5 när referensen är ett steg. Vi lägger till en lag-länk F lag = +τ I s τ I s+γ, där τ I = ω c,ny = 5 och γ bestäms så att + K F lead ()F lag ()G() = + K /γ.5 γ K 9 =.5 Svar F (s) = + τ D s + τ I s + βτ D s τ I s + γ med β =., τ D =., τ I = 5, γ =.5, 5

a. Känslighetsfunktionen S(s) är överföringsfunktionen från störning v(t) till utsignal y(t), som illustreras i Fig. Motsvarande Laplace relationer för F(s) G(s) v(t) r(t) e(t) u(t) y(t) + - de två regulatorerna är Figure : Block Diagram in Ex.. PI : IP : U(s) = ( K p + K ) I s E(s) = FPI (s)e(s) U(s) = K p Y (s) + K I s E(s) = F PI(s)E(s) K p R(s), med K p = K p och K I = K I. Studera först PI regulatorn Y (s) = F PI(s)G(s) + F PI (s)g(s) R(s) + + F PI (s)g(s) V (s) vilket medför att S PI (s) är S PI (s) = Y (s) V (s) = R(s)= + F PI (s)g(s) = s(s + ) s(s + ) + K p s + K I Motsvarande för IP regulatorn: vilket ger S IP (s) Y (s) = (F PI(s) K p )G(s) R(s) + + F PI (s)g(s) + F PI (s)g(s) V (s) S IP (s) = S PI (s) = + F PI (s)g(s) = s(s + ) (s +.5)(s +.5) 5.5s( + s) = ( + s/.5)( + s/.5) Detta bör inte vara någon överraskning efter det bara är en skillnad på hur referenssignalen R(s) behandlas. Båda regulatornerna ger + ω S(iω) = ω ( + ω /.5)( + ω /.5) för vilket S(iω) S(i ) ω. Detta innebär att alla störningar undertrycks. b. För PI regulatorn: U(s) = F PI (s)e(s) = F PI (s) ( F ) PI(s)G(s) F PI (s) R(s) = + F PI (s)g(s) + F PI (s)g(s) R(s), 6

och G ru (s) = U(s) R(s) = F PI(s) (s + /)(s + ) = + F PI (s)g(s) (s + /)(s +.5). Nu är G ru (iω) för låga frekvenser och för höga frekvenser. För IP regulatorn ( ) F PI (s) U(s) = F PI (s)e(s) K p R(s) = + F PI (s)g(s) K p R(s), och (s + /)(s + ) G ru (s) = G ru (s) K p = (s + /)(s +.5) 9.75s 7.5 = (s +.5)(s +.5). Detta innebär att G ru () = 9 och lim ω G ru (iω) =. Vi får mycket lägre förstärkning av höga frekvenser än för PI regulatorn, men på bekostnad av högre förstärkning av låga frekvenser. 7

5a. Let H(s) = G(s) denote the nominal part H (s), and G(s) be the nominal part in the model G (s) = G(s)(+ G(s)). Furthermore, assume that the nominal characteristic equation for H (s) never satisfies +F (s)h(s) =, i.e. + F (s) G(s). If the system has to have stability robustness, the characteristic equation with the uncertain model must not go to zero for an real frequency and G. This requirement can be written as + F (iω)h (iω) + F (iω) G(iω)( + G(iω)), which can be rearranged as ( + F (iω) ) ( + S(iω) G(iω)) G(iω) where S(iω) = is the sensitivity function for the system H + F (iω) (s). G(iω) Since the nominal system is stable, i.e. + F (iω) G(iω), then it is necessary and sufficient that S(iω) G(iω) < hence, S(iω) < 5b. Comparing the relation G (s) = G(s) s+a s+a/m G(iω) with the first model we have + G(s) = s + a s + a/m hence G(s) = M (s + a/m) a(m ) Using the second model we instead obtain + I G(s) = s + a s + a/m hence I G(s) = M (s + a) a( M) The Bode diagram for both models is characterized by a first order term, where the breakpoint of the as showed in Fig. 5. The model error G(s) has smaller static gain and a lower break point (M times smaller) than, thus resulting in a better accuracy at low frequencies. I G(s) 8

Example for a= M= 3 Magnitude (db) Phase (deg) 7 8 9 / G / I G 3 Frequency (rad/sec) Figure 5: Bode diagram in Ex. 5b for a= and M=. 9