Slutredovisning av regeringsuppdraget angående kunskapshöjande åtgärder om afrofobi Ku2015/01668/DISK

Relevanta dokument
Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet

Minnesanteckningar Sakråd om islamofobi, 30 augusti 2017

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder

Använd den här blanketten för att anmäla att en utbildningsanordnare brister i arbetet med så kallade aktiva åtgärder.

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats

DO redovisade under 2015 i enlighet med uppdraget en Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen

Statistik Främjande artiklar om DO 830 samtal från journalister inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

Minnesanteckningar sakråd om afrofobi 28 november 2017

Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY SKOLA

Kommittédirektiv. Kraftsamling i arbetet mot antiziganism. Dir. 2014:47. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell,

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

Diskrimineringsombudsmannen DO

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan

Att mäta diskriminering Hudfärg och etnicitet med öppna frågor

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Likabehandlingsplan / Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jaktstigen 21 s förskola. 2011/2012

Förskolan Västanvinden

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem

Hur vi arbetar med likabehandling på Sophiahemmet Högskola

Redovisning av regeringsuppdrag om särskilda insatser för att motverka diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB

Redovisning av uppdrag om skolväsendet och våldsbejakande extremism

Diskrimineringsombudsmannen Box Solna. Adress som ovan E-post och Telefon

Utredningsrapport Förstudie om Malmö stads arbete mot afrofobi och diskriminering mot personer med afrikansk bakgrund

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder

Södertörns högskolas riktlinjer för arbetet med lika villkor för medarbetare

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Avseende period 2016

Reviderad Reviderad

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem

Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016

Riktlinjer för hantering av trakasseriärenden enligt diskrimineringslagen

Regeringens beslut. Regeringsbeslut Ku2016/02633/DISK. Kulturdepartementet. Forum för levande historia Box Stockholm

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen med fokus på arbetslivet. Eva Nikell,

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet vid tillhandahållande av tjänst

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet och bemötande

Särskild utbildning för vuxnas plan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lika Villkorsplan, institutionen för ABM

Betänkande SOU 2016:44 Kraftsamling mot antiziganism

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

DO bedömer att utredningen inte ger stöd för att bolaget har överträtt förbudet mot repressalier i 2 kap. 18 DL.

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

Ansökan om verksamhetsstöd för drift av Antidiskrimineringsbyrån Uppsala

och likabehandlingsplan läsåret

Förskolan Frö & Freja

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för Hols skola

AIK Fotboll. Likabehandlingsplan ( )

Likabehandlingsplan

Årlig plan för Likabehandling

Botkyrkas process med jämlikhet i styr och ledning - från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Förebyggande arbete mot diskriminering

Aktiva åtgärder för lika rättigheter och möjligheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Lokal handlingsplan för hbt-frågor

Byrån mot diskriminering, svar på motion (S) om fördjupat samarbete

Transkript:

Slutredovisning regeringsuppdrag 2017-03-31 Sida 1 (5) Diarienummer LED2015/213 handling 36 Handläggare Eva Nikell Status Beslutad Slutredovisning av regeringsuppdraget angående kunskapshöjande åtgärder om afrofobi Ku2015/01668/DISK Inledning DO:s uppdrag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Myndigheten inriktar verksamheten på områden där DO identifierat särskilda förändringsbehov och arbetar strategiskt och långsiktigt för att nå resultat inom dessa. Myndighetens huvudsakliga uppgifter är att utveckla och samla kunskap, sprida och utbyta kunskap, påverka och driva på samt utöva tillsyn. DO:s arbete är inriktat på att vara motor i ett viktigt samhällsarbete där målsättningen är att många bedriver ett främjande och förebyggande arbete. Myndighetens samverkan med till exempel myndigheter, organisationer, forskare och företrädare för det civila samhället syftar till att motivera och stödja deras arbete för lika rättigheter och möjligheter. Att utbyta och sprida kunskap är en viktig del i arbetet. Det kan bland annat innebära att DO tar fram analyser, rapporter, metoder och verktyg. I arbetet mot diskriminering behövs kunskap om många olika företeelser, exempelvis sexism, rasism, xenofobi, homofobi eller andra ämnen som berör ojämlikhetsskapande praktiker. Ombudsmannens uppdrag är dock att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för att förhindra att diskriminering uppstår. Bakgrund Regeringen gav den 28 maj 2015 DO i uppdrag att vidta kunskapshöjande åtgärder om afrofobi (Ku2015/01668/DISK), hos DO ärende LED 2015/213 (se uppdraget, bilaga 1). Inom ramen för uppdraget har samråd genomförts med Forum för levande historia och andra relevanta myndigheter. Dialog har även förts med berörda organisationer i det civila samhället. Genomförda insatser har redovisats i DO:s årsredovisningar samt slutredovisas härmed nedan. För genomförandet av uppdraget har DO disponerat 500 000 kronor årligen under åren 2015 och 2016. Box 4057 E-post do@do.se Telefon 08-120 20 700 Organisationsnummer 202100-6073 169 04 Solna Webb www.do.se Fax 08-120 20 800 Besök Råsundavägen 18, Solna

Metod och strategi i genomförandet av uppdraget Uppdraget skulle genomföras under en relativt begränsad tidsperiod och med en relativt begränsad budget. DO valde därför i ett tidigt skede att avgränsa arbetet för att möjliggöra genomförandet av ett första steg i en kunskapshöjande insats (se DO:s handlingsplan, bilaga 2). DO genomförde inledningsvis under hösten 2015 och tidig vår 2016 i en kartläggningsfas en rad aktiviteter i syfte att samla in underlag om vilken typ av kunskapshöjande åtgärder som var mest lämpliga givet uppdragets omfattning i tid och övriga resurser. Kartläggningen resulterade i att DO på senvåren 2016 inledde genomförandefasen av uppdraget genom att ge Institutet för framtidsstudier (IFFS) i uppdrag att i ett pilotprojekt utforma några kvalitativa och kvantitativa studier över hur diskriminering påverkar afrosvenskars tillgång till lika rättigheter och möjligheter. DO har genomfört regeringsuppdraget i nära samråd med afrosvenska organisationer och i ikontakt med verksamheter ute i landet som vidtagit åtgärder lokalt för att förhindra diskriminering av afrosvenskar. Kartläggningsfasen DO träffade vid några tillfällen den arbetsgrupp på Forum för levande historia som ansvarade för arbetet med Forums regeringsuppdrag att genomföra en utbildningsinsats om olika former av rasism och intolerans i historien och idag (Ku2015/319/KA). DO deltog vid Forum för levande historias presentation av kunskapsöversikten Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige skriven av historikern Martin Ericsson vid Lunds universitet. DO deltog den 9 och den 15 oktober 2015 i seminarier och föreläsningar som arrangerades av Malmö stad, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa och IMERförbundet vid Malmö högskola i serien Slavhandelns arv. Den 21 oktober 2015 arrangerade DO ett större referensgruppsmöte med företrädare för afrosvenska organisationer från hela landet. Mötet samlade 25 deltagare från 12 olika föreningar samt några forskare och anställda vid offentliga institutioner. På mötet diskuterades vilken form av kunskapsinhämtning som skulle vara mest lämplig att genomföra utifrån behov, tid och resurser. DO träffade företrädare för Malmö stad den 15 oktober och för Stockholms stad den 21 december 2015. Kommunerna hade fattat beslut om att arbeta med olika former av kunskapsinhämtning om afrosvenska invånares upplevelser av diskriminering eller brist på tillgång till lika rättigheter och möjligheter lokalt. 2 (5)

Genomförandefasen Sammantaget visade kartläggningen att det finns en hel del fakta om afrosvenskars situation inom en rad viktiga samhällsområden, men det saknas kunskap om hur diskriminering påverkar situationen och hur diskriminering utgör hinder för afrosvenskars tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Ett exempel på svårigheten att belysa hur diskriminering påverkar afrosvenskars levnadsvillkor kommer från DO:s handläggning av anmälningsärenden. Om inte anmälaren själv påtalar att den anmälda händelsen har en tydlig koppling till anmälarens hudfärg eller bakgrund så finns det begränsade möjligheter att se vilka anmälningar som kommer från afrosvenskar eller har en koppling till diskriminering av afrosvenskar. Mångkulturellt Centrums rapport Afrofobi en kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige, som presenterades februari 2014, pekar på att det till skillnad från hatbrottstatistik inte finns någon statistik över diskrimineringsfall som specifikt rör afrosvenskar. Anmälningar från afrosvenskar återfinns med stor sannolikhet under diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, troligen också under religion eller annan trosuppfattning men det förekommer även att anmälare kryssar i dessa diskrimineringsgrunder tillsammans med grunden kön eller bara en av de tre olika grunderna. Folkbokföringssystemens uppdelning i eget födelseland eller föräldrars födelseland räcker inte heller till för att synliggöra den specifika form av diskriminering eller trakasserier som afrosvenska ungdomar och vuxna vittnar om, exempelvis i rapporten Att färgas av Sverige som 2007 gavs ut av den tidigare Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Antalet diskrimineringsanmälningar som tydligt kan hänföras till gruppen afrosvenskar blir därmed väldigt begränsad. Målet för DO:s arbete inom regeringsuppdraget blev således att bidra till att ytterligare kunskap utvecklades om afrosvenskars situation ur ett diskrimineringsperspektiv för att härigenom bidra till att fylla de påtalade kunskapsluckorna. Forskningsstudie Afrosvenska organisationer har i samtal med DO lyft fram vikten av att utveckla jämlikhetsdata som en grund för att arbeta med lika rättigheter och möjligheter för afrosvenskar. DO menar att så kallade jämlikhetsdata kan ge en bild av sociala utfall av ojämlikhetsskapande processer och som sådant vara ett redskap i det politiska arbetet för utvecklandet av demokrati och mänskliga rättigheter. 1 Men jämlikhetsdata svarar inte på frågan om hur diskriminering påverkar ojämlikhetsskapande eller skapar det ojämlika sociala utfallet. Svårigheten att belysa denna fråga behandlas bland annat i EU-kommissionens reviderade 1 Diskrimineringsombudsmannen, Statistikens roll i arbetet mot diskriminering, 2012. 3 (5)

rapport om jämlikhetsdata från december 2016. 2 Socio-economic statistics can typically function as kind-of indicators: they pinpoint differences in outcomes but do not explain them. As such they don t directly measure discrimination. I en ambition att komma ett steg vidare i frågan om relevant kunskap för att belysa diskrimineringens roll för afrosvenskars levnadsvillkor gav DO det ovan nämnda forskningsuppdraget till Institutet för framtidsstudier (IFFS). Institutet skulle i ett pilotprojekt ta fram en eller flera metoder för att synliggöra hur diskriminering påverkar afrosvenskars tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Pilotprojektet skulle innefatta både kvantitativa och kvalitativa studier, och resultatet skulle kunna återanvändas efter avslutad pilotstudie (se avtalet mellan DO och IFFS, bilaga 3). Institutet hade uppdraget att utforma genomförandet av pilotprojektet utifrån de kunskapsluckor som afrosvenskar upplevde som mest angelägna att få belysta och i alla delar genomföra arbetet i nära samråd med afrosvenska organisationer. Institutet skulle även samråda med en eller flera av de kommuner som visat intresse för frågan. Institutet för framtidsstudier inledde arbetet i maj 2016 och slutrapporterade uppdraget till DO den 15 februari 2017 i form av rapporten Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi: En pilotstudie. Institutets rapport bifogas denna slutredovisning (se IFFS:s rapport, bilaga 4). Övrigt DO har vid sidan om uppdraget till IFFS deltagit i 2016 års aktiviteter i serien Slavhandelns arv i Malmö. Till konferensen, som arrangerades av Malmö stad, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, European Network Against Racism (ENAR), ABF Malmö, Malmö Högskola och Malmö Mot Diskriminering bjöd DO in gästföreläsare som är chefer för avdelningen strategisk mångfald och inkludering vid London Metropolitan Police för att diskutera hur myndigheter som polisen och andra kan arbeta aktivt för att motverka etnisk profilering. Samråd med afrosvenska organisationer För att säkerställa legitimitet och kvalitet i genomförandet av uppdraget har DO både före och efter rapportens framtagande genomfört samråd med organisationer i det afrosvenska civilsamhället. Organisationerna har bland annat uttryckt att det har varit värdefullt att det i uppdraget särskilt har skrivits in att pilotstudien skulle tas fram i samråd med afrosvenska organisationer. De har också lyft fram värdet i att Institutet för framtidsstudier har anlitat personer med stor kunskap i sakfrågorna. Organisationerna har upplevt att de kunnat påverka de frågeställningar som aktualiserats inom uppdraget och utformningen av arbetet. De har också gett uttryck för att rapporten är att betrakta som ett viktigt steg i kunskapsutvecklingen. 2 Makkonen: European handbook on equality data, 2016 revision, Directorate-general for Justice and Consumers, december 2016. 4 (5)

Ekonomisk redovisning Verksamhet Summa kr Budgetår Kommentar Konsulttjänster 642 655 2016 Uppdrag till Institutet för framtidsstudier Resor 41 679 2015 och 2016 Övriga driftkostnader 18 014 2015 Lokalhyra m.m. Personalkostnader 297 652 2015 Totalt 1 000 000 2015 och 2016 Kommentar: DO erhöll 500 000 kr för 2015 och 500 000 kr för 2016. Totalsumman var möjlig att använda fritt under hela perioden med regeringsuppdraget. Resultat Diskrimineringsombudsmannen har inom regeringsuppdraget bidrag till att skapa en arena för samtal mellan afrosvenska organisationer, offentliga aktörer och forskningen om hur kunskap kan tas fram som kan utgöra en utgångspunkt i arbetet med att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter. Afrosvenskar är en stor grupp i det svenska samhället och det finns kunskapsbrister rörande gruppens levnadsvillkor. Rapporten Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi: En pilotstudie från Institutet för framtidsstudier, som genomförts på uppdrag av DO, är ett bidrag till utvecklingen av utformningen av metoder för att fylla de kunskapsluckor som afrosvenska organisationer har påtalat. Agneta Broberg Diskrimineringsombudsman 5 (5)