Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna

Relevanta dokument
SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

SIP samordnad individuell plan

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Plan för arbetet med elevers skolnärvaro 2017

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Klassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Nätverkssamordnarna. Patrik Friberg & Paula Örtemark (Socialförvaltningen) Lisa Ahlström Lind & Henrik Rydberg (Skolförvaltningen)

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår Eivor Söderström, Helsingfors stad

Allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Samordnad individuell plan SIP SIP

Uppdrag Psykisk Hälsa

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

Samordnad individuell plan

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

VÄSTBAS I STENUNGSUND

DIGITAL KURS. Utredningsmodellen Kugghjul (ett kompletterande häfte)

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

Lagstiftning kring samverkan

Maria Nyström Agback.

Samordnad individuell plan

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Personlig Effektivitet

Barns psykosociala ohälsa

SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

Barn och unga för en hållbar utveckling

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS, Ordförande

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Lokal arbetsplan 2010/2011

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Samverkan varför, när och hur?

Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Konsten att leda workshops

Individuellt inriktad elevhälsa

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Valle och Mika HAPARANDA

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Västbus hur funkar det?

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Nordplus Vuxen ansökarstöd 2017

Rutiner för att tidigt fånga upp betydande skolfrånvaro i grundskolan -Fylls i vid ärende när åtgärder sker för att stärka en elevs skolnärvaro

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Temagrupp Barn och Unga

Samverkansrutin för landsting och kommun

Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Program Samma Koll i samarbete med Samordningsförbundet Centrala Östergötland 2

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Team TJÖRN. Presentation för projekt Pinocchio II, MIR-Seminarium Göteborg

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Handlednings- och utbildningserbjudanden i Signs of Safety

Herrgårdens förskola

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Förtydligande av samordningsansvar för SIP

Lokal arbetsplan 2010/2011

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Är du orolig för dig själv, ditt barn, en anhörig, vän eller granne? Här kan du se vart du kan vända dig för råd och hjälp. Alla instanser har

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Elevhälsoplan Fröviskolan

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

Delegationen för unga till arbete. (Dua)

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Transkript:

Presentation av samverkansmodellen vid ULAdagarna i Mariehamn Agenda för denna träff: Bakgrund Allmänt om nätverksmöten Själva modellen Om implementeringsprocessen Summering Kahoot Case Diskussion av caset

Bakgrund Rapporten/kartläggningen Elevers och studerandes hälsa och inlärning - en kartläggning om samverkan, samarbete och samordning Utfördes år 2015 av Ålands landskapsregering genom Sandra Rasmussen Tack vare input från fältet (vårdnadshavare, skolledare, lärare och elevvårdspersonal)! Info från fältet om att det finns behov av att utöka samarbetet mellan olika aktörer som arbetar med elevers och studerandes fysiska och psykiska hälsa och inlärning

fortsättning Bakgrund Syftet var att hitta samverkansformer mellan ovan nämnda aktörer, samt att visa på om och var det i så fall finns brister Finns på följande hemsida: www.regeringen.ax (under länken styrdokument, rapporter och publikationer längst ner på startsidan) Det ena ger det andra:

Tystnadsplikt Infofolder Du kan välja samarbete. Om tystnadsplikt och samtycke. år 2016 Visa denna för föräldrar - den uppmuntrar dem till att ge samtycke (se s 4, stycket Rätt insatser i rätt tid )! Finns på följande hemsidor: www.regeringen.ax (under utbildning och lärande, sedan under hjälp och stöd ), www.ahs.ax (under rubriken patientens rättigheter och nere till höger under Läs mer ) Och det tredje:

Samverkansmodell Samverkansmodell för barnskyddsarbete år 2016 Föddes vid en workshop med representanter från alla berörda verksamheter, utformades av Lighthouse, Sandra Rasmussen Presenterades vid ett seminarium hösten 2016 - nu är det dags för implementering och att börja använda modellen - år 2017 Finns på följande hemsida: www.utbildning.ax under fliken övriga stödtjänster

Orden samverkan och samarbete upprepas många gånger i dessa dokument - är det någon skillnad mellan dem? Fundera på det med grannen bredvid!

Allmänt om nätverk/nätverksmöten Några centrala tankar kring nätverk och nätverksmöten: Vårt samhälle är i hög grad uppbyggt på mänskliga relationer. Våra relationer och tillgång till stöd har betydelse för våra liv och vårt välmående. Vi ingår alla i ett sammanhang där relationer med andra människor kan ge trygghet och skapa stabilitet i livet. Alla människor kan drabbas av kriser och perioder i livet då man behöver extra mycket förståelse, stöd och hjälp. När någon har bekymmer är det vanligt att det är fler som blir berörda. De som finns i ens nätverk oroar sig, har frågor och vill hjälpa till. Genom ett nätverksmöte kan betydelsefulla personer i nätverket bli mer engagerade, få svar på sina frågor och gemensamt förstå hur de bäst kan vara till stöd. Nätverket kring en människa kan utgöra en ovärderlig resurs för förändring och nätverksmötet syftar till att tillvarata dessa möjligheter. (www.natverkskompaniet.se) När en familj får hjälp av många olika personer. När de inblandade behöver prata och utbyta information, för att bättre kunna gå vidare. När det finns något som oroar eller engagerar många kring ett barn, en ungdom eller vuxen. När socialtjänsten gör en utredning. (malmo.se)

Nätverksmöte - en positiv resurs och kraft! Alla vill stöda! Förändra! Arbetssättet ska bjuda in till delaktighet, dialog och samarbete (nätverkskompaniet.se)!

Själva modellen Grunder för ett nätverksmöte: s 2 i samverkansmodellen! Varje verksamhet tar ansvar för sitt uppdrag utifrån dess lagstiftning (ex skolan: grundskollag, läroplan, arbetsplan, 3-stegsmodellen) Den som ser att det finns behov av planering tillsammans med andra tar initiativ till ett nätverksmöte (kan vara skola, barnskyddet, BUP, Fältare ) men initiativtagaren behöver inte vara den som kallar till möte Behovet av insatser avgör vilka verksamheter som ska vara med!!

Fortsättning själva modellen Själva agendan: Förarbetet finns på s 4! Bjud in till en träff med föräldrar och elev/ungdom! Beskriv er oro och meddela att det finns andra som kan hjälpa till och stöda! Prata om samtycke - begär det! Det kan vara en vinst för båda parter då det kan räcka med att man får informera en annan myndighet istället för att träffas - hänvisa till effektivitet! Barnskyddsanmälan? Berätta alltid om ni gör en sådan!

Fortsättning själva modellen Nätverksmötet (s 5): Vem leder? Den som har kallat till mötet! Be alla presentera sig och vilken relation den har till eleven! Mötesledaren utser en (Förarbeta!!) som skriver ett mötesprotokoll (Kort och koncist, endast beslut!!)! Se s 6 i modellen! Mötesledaren redogör för syftet med mötet! Kan delegera det till någon annan! Om barnet/ungdomen inte är med - diskutera varför och hur får vi med hen nästa gång! Hur vill vi att situationen ser ut när vi ses nästa gång (ex med åtgärdsprogram!)? Om vi inte når dit? Kolla upp samtycke!

Fortsättning själva modellen Vet föräldrarna vem de ska kontakta (inte så självklart i ämneslärarvärlden)? Gå inte ut från ett nätverksmöte utan att ha diskuterat ett ev uppföljande möte!! Vem/vilka ska vara med? Personligt tips: Ha inte för höga förväntningar!!

Om implementering Diskutera med grannen orden implementering och förankring! Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det avsetts och med varaktighet (socialstyrelsen 2012).

Tre centrala faktorer: kompetens hos användaren, en stödjande organisation, effektivt ledarskap Här och nu får ni kompetensen - men den stannar kvar ju mer ni använder den och desto fler användare ni har! En stödjande organisation - det innebär att ni vet vem som gör vad! Var finns modellen tillgänglig? Har vi en intern rutin för vägen fram till ett nätverksmöte? Ett effektivt ledarskap - det är inte att ledaren ska göra något snabbt och energiskt - utan i detta sammanhang utnyttja de resurser som finns, dvs vem har vilken kompetens, vem kan lära av vem

Fyra faser i en implementeringsprocess: Införande - nu och här! Behovsinventering - den första rapporten - ni var med, fältet Användning - ut och träna nu! Ta med mig! Vidmakthållande - när mer än hälften av de professionella använder modellen på det sätt som avsetts

Summering Nätverksmöte = man vill ha en förändring Förberedelse 50% - här rannsakar man sig egen verksamhet och tar kontakt med dem man behöver! Själva mötet 20% - viktigt med en bra mötesledare som håller ihop mötet! Efterarbete 30% - man arbetare utifrån sina styrdokument och följer de överenskommelser man gjorde på nätverksmötet!

Kahoot! Använd en smarttelefon, dator eller surfplatta! Skriv: kahoot.it (OBS! it inte com!!) Ni får en gamepin av mig!

Case och diskussion Läs texten tyst för dig själv! Diskutera i grupper hur ni skulle ta er an detta fall använd er av samverkansmodellen! Vi träffas och redogör för varandra!

TACK! Använd mig! En stödjande organisation? Jag kan hjälp er att organisera elevvården hör av er till AdPetra Konsult! adpetrakonsult@gmail.com Tel +358405368771