En interventionsstudie för att förbättra äldres kunskap om och användning av fluortandkräm Bakgrund Karies är fortfarande ett globalt munhälsoproblem (1). Fram till 1990-talet har kariessjukdomen gradvis minskat i befolkningen i västvärlden, mest tack vare fluorens positiva effekt i tandkräm, men även andra preventiva insatser har spelat roll (2,3). Efter flera decennier med minskad kariesförekomst finns nu tecken på att sjukdomen åter ökar (4). Det är flera faktorer som påverkar individens kariesrisk. Kunskap och socio-ekonomiska förhållanden är tydliga bestämningsfaktorer när det gäller oral hälsa (5,6). Äldre personer är idag den grupp som har störst risk för att drabbas av karies (7,8). WHO poängterar fluorens betydelse i det hälsofrämjande munhälsoarbetet (9). Det mest effektiva sättet att tillföra fluor är att använda fluortandkräm två gånger per dag (10,11). De viktigaste faktorerna för god effekt av fluortandkrämen vid tandborstning är borstningsfrekvensen, fluorkoncentrationen i tandkrämen, mängden fluortandkräm på borsten, borstningstiden och efterföljande sköljning med vatten (12-15). Människors munvårdsvanor påverkas av flera faktorer. Kunskap och attityder har inverkan på tonåringars munhälsobeteende (16,17) medan livsstil och socialt beteende verkar påverka tandborstningsfrekvensen (18). WHO uppskattar att för närvarande är det endast 20 % av världens befolkning som har kunskap om fluorens kariesförebyggande effekt (9). Få studier visar vuxnas tandborstningsvanor. Två svenska studier rapporterar att 90-95% av vuxna borstar en eller två gånger per dag (19-20). I den senare studien rapporterade 75% att de sköljde med vatten och 9% silade runt tandkrämskummet mellan tänderna (20). Ett syfte med detta forskningsprojekt var att kartlägga om ungdomar och vuxna i Sverige har kunskap om nyttan med fluortandkräm och vilket användningssätt som är det mest effektiva. Även om kunskap finns är det inte självklart att individen handlar i enlighet med denna då den dagliga munvården ska utföras (21). Det finns även begränsad kunskap om processerna som styr tandvårdspersonalens vilja och förmåga att överföra kunskapen till patienter och befolkning. 1
I det aktuella forskningsprojektet ingår fyra delarbeten, där två av studierna redan är genomförda och resultaten av dessa presenteras här nedan. I delarbete I, en intervjustudie, undersöktes människors kunskap, attityd och beteende när det gäller fluortandkräm. Kunskapen om tandborstning och fluortandkräm varierade stort och var ofta diffus, särskilt vad gäller fluortandkrämens nytta och den mest effektiva användningen. Informanterna hade svårt att erinra sig att de någonsin fått lära sig hur fluortandkräm ska användas för att få optimal effekt. Drivkraften för egenvård beskrevs vara att få uppleva en skön känsla, som en social norm eller att man ville undvika sjukdomar i munhålan. Man ifrågasatte reklam och beskrev att förtroende för budbäraren var väsentlig för att lyssna på råden. Temat för studien bestämdes som: Tandborstning med fluortandkräm prioriterades trots brist på kunskap om hur man mest effektivt använder fluortandkräm och dess positiva effekt på den orala hälsan (22). I delarbete II utfördes en enkätstudie för att studera befolkningens kunskap om och attityder till fluortandkräm och beteende angående tandborstnings- och tandkrämsvanor. En enkät bestående av 26 frågor skickades ut till 3200 personer i Enköping och Stenungsund, 1600 personer i varje kommun. Urval gjordes slumpmässigt baserad på födelsedatum och 800 personer valdes ut i vardera av fyra åldersgrupper 15-16 år, 31-35 år, 61-65 år och 76-80 år. Svarsfrekvensen var 63 % och bästa svarsfrekvens erhölls i de två äldsta åldersgrupperna, 75% respektive 66%. Ett bra tandkrämsbeteende identifierades som tandborstning två gånger per dag eller oftare, användning av en cm tandkräm eller mer på tandborsten eller att lägga tandkräm två gånger på eltandborsten, borstning två minuter eller längre och användning av maximalt en handfull vatten för sköljning efter tandborstning. Bra tandkrämsbeteende uppgavs av 10 % av deltagarna. De som hade bäst tandkrämsbeteende identifierades vara kvinnor, personer yngre än 35 år, personer som har god kunskap om fluor, de som tycker att fluortandkräm är viktigt och de som skattar sin munhälsa som god. I de två äldsta åldersgruppen, 61-65 år och 76-80 år, var det endast 9 % respektive 6 % som beskrev ett bra tandkrämsbeteende. De äldre hade således de största bristerna gällande användning av fluortandkräm. Det var få individer i de äldre åldersgrupperna som valde enbart fluortandkrämen som viktigast för att undvika karies, majoriteten uppgett att både tandborstning och fluortandkräm var lika viktig för att undvika 2
karies. Få respondenter uppgav att de har fått lära sig hur de skall använda tandkräm vid tandborstning. Ju äldre respondenten var desto större var risken att borstningen skedde innan frukost och efter middagen. Mer än 50 % av individerna i de olika åldersgrupperna uppgav att de borstade kortare än två minuter, ju äldre ju vanligare var detta. Ju äldre desto vanligare var det att man använda en cm tandkräm eller mindre på tandborsten. På elektrisk tandborste uppgav majoriteten att de lade på tandkräm endast en gång. De äldre respondenterna använda mer vatten under tandborstningen, det vill säga doppade tandborsten under rinnande vatten under borstningen och sköljde också med mer vatten efter tandborstningen än de yngre. Studien visade således att det finns stor förbättringspotential för att lära ut den mest effektiva metoden att använda fluortandkräm i befolkningen och detta gällde särskilt de äldre åldersgrupperna (23). Att de äldre hade så stora brister vad gäller användning av fluortandkräm var särskilt allvarligt eftersom dessa uppvisar den största risken att drabbas av karies. En intervjustudie av tandvårdspersonalens uppfattning om fluortandkräm har utförts och analys av data pågår. Denna projektplan beskriver det fjärde delarbetet en intervention i god tandkrämsteknik samt efterföljande enkätstudie. Syfte Syftet med detta forskningsprojekt är att bland 63-67 åringar studera möjligheterna att genom en intervention öka deras kunskap om fluortandkrämens kariesförebyggande effekt och hur fluortandkräm ska användas för att ge maximal kariesreducerande effekt. Vidare vill man utvärdera om en personlig och professionell tandkrämsinstruktion och information kan förbättra en persons munhygienbeteende. Hypotesen i denna studie är att ökad kunskap om nyttan med fluortandkräm och hur den ska användas för maximal kariesreduktion kan påverka individens beteende när det gäller användningen av fluortandkräm. 3
Metod Intervention riktad till 63-67 åringar i Stenungsund med förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteendet En personligt riktad intervention kommer att genomföras i Stenungsund. Eftersom både intervjustudien och enkätstudien visat att fåtal hade fått tandkrämsinstruktion, bestämdes en intervention med personlig tandkrämsinstruktion och information på Folktandvårdskliniken i Stenungsund. Interventionen vänder sig till den åldersgrupp som vid enkäten år 2010 var 61-65 år i Stenungsund, som hade besvarat enkäten och som hade flera avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende. Individer med förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteende i åldersgruppen 63-67 år i Stenungsund får ett brev hemskick med information om studien samt en inbjudan att delta i en intervention. Cirka en vecka efter att brevet har skickats, ringer ansvarig tandhygienist (OJ) försökspersonen och frågar om personen vill delta i studien samt erbjuder en tid för interventionen. Om personen är intresserad bokas en tid á 20 minuter för tandkrämsinstruktion. Redan vid detta tillfälle kommer information att ges om den uppföljande enkäten som kommer att skickas ut tre månader efter interventionen. Tandkrämsinformationen kommer att innefatta följande: - tandborstning bör utföras två gånger per dag eller oftare; efter frukost och före läggdags - två cm fluortandkräm ska användas, det vill säga en tandkrämssträng som täcker hela tandborsthuvudets längd - om personen använder elektrisk tandborste kommer rekommendationen att tandkräm bör läggas två gånger på eltandborsten - tandborstningen ska pågå i minst två minuter - efter tandborstningen ska man bara skölja med en liten mängd vatten och sila tandkrämsskummet mellan tänderna - tandborsten ska inte doppas under rinnande vatten under själv tandborstningen - efter tandborstningen bör man undvika att äta och dricka under minst 30 minuter, gärna upp till två timmar 4
Interventionen kommer att följa ett förutbestämt koncept: Informationen och instruktionen kommer att pågå i 20 minuter. Tio minuters genomgång med hjälp av ett dialogverktyg byggt på 4x2 metoden angående personens tandkräm- och tandborstningsvanor med fem frågor (se sida 11): 1. Hur många gånger borstar du tänderna? 2. När borstar du på morgonen och när borstar du på kvällen? 3. Hur mycket tandkräm lägger du på tandborsten? 4. Hur länge borstar du? 5. Hur mycket vatten använder du under och efter tandborstningen? Tio minuters instruktion i effektiv tandkrämsteknik med 3x2 metoden (se figur nedan) det vill säga personen kommer att visas praktiskt med tandborste och tandkräm hur man kan göra hemma: mängden tandkräm på tandborsten (två cm tandkräm på vanlig tandborste eller två gånger tandkräm på eltandborsten), borstningstiden (två minuter visas med timglas som personen kan ta med sig hem om önskas), vattentillförsel (ta så lite vatten som möjligt, sila tandkrämsskummet mellan tänderna, spotta ut och skölj inte munnen efteråt). VIPPA I samband med tandkrämsinstruktionen kommer deltagarna att erbjudas en tandborste och fluortandkräm samt Vippan med 3x2 metoden och timglas som mäter två minuter. Interventionen kommer att pågå under tre månader 2012 april/maj/juni med uppföljande enkät tre månader efter den personliga instruktionen och informationen ägt rum. Samtliga interventioner kommer att utföras av forskarstuderande tandhygienist (OJ). 5
Urval Totala antalet 61-65 åringar som besvarat enkäten var 313 i Stenungsund och 286 i Enköping. Alla individer med avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende identifierades; i Stenungsund 304 och i Enköping 276. Två personer fick exkluderas i Enköping pga att de saknade fullständig identifieringskod. Urvalet baserades på antalet avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende. Antalet avvikelser varierade mellan 0 och 7. Inklusionskriterierna för studien var följande: alla som uppgav borsta tänderna en gång per dag alla personer som hade 3-7 förbättringsmöjligheter i tandkrämsbeteendet Antal avvikelser från ett Stenungsund Enköping bra tandkrämsbeteende antal antal 1 0 1 2 5 7 3 80 73 4 47 53 5 22 27 6 12 11 7 2 2 I Stenungsund identifierades 168 individer och i Enköping 174 individer, 54% respektive 60% av totala antalet, som uppfyllde inklusionskriterierna. Storleken av test- respektive kontrollgrupp har av statistiker genom en power-beräkning bestämts till 61 personer i vardera gruppen. Det är då möjligt att påvisa skillnader på nivån p<0,05 mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp med 95 % säkerhet om svaren på enkätfrågorna förbättras med 30 % eller mer (unpaired samples). Studiedesignen gör att de personer som ingår i interventionsgruppen även kan vara sina egna kontroller genom att förhållandena före och efter interventionen kan mätas. För att kunna registrera en förbättring på 30 % på nivån p<0,05 med 95 % säkerhet krävs 31 deltagare (paired samples). Med förbättring avses antal personer som efter intervention har förbättrat kunskaperna om tandborstning/tandkräm eller uppger ett beteende avseende tandborstning med fluortandkräm som är effektivare för att undvika karies. I interventionsgruppen kommer endast en del av de personer som uppfyller inklusionskriterierna att inkluderas i studien genom ett randomiserat 6
urval. Eftersom vi bara vänder oss till dem som besvarade enkäten vid första tillfället förväntas en högre svarsfrekvens då enkäten samlas in vid detta tillfälle (75%-80%). Se flödesschema sida 23. Utvärdering genom ny enkät Fyra månader efter den personliga tandkrämsinstruktionen kommer en enkät att skickas ut till deltagarna. Resultatet av interventionen följs upp genom att använda delar av enkäten från delarbete II med tillägg av tre frågor till interventionsgruppen. Enkäten i delarbete II bestod av 26 frågor avseende bakgrundsdata (ålder, kön och utbildning), kunskap om fluor i tandkräm (tre av frågorna), attityder till tandborstning, fluortandkräm och oral hälsa (fem av frågorna), samt oral munhygien vanor (tolv frågor) och tandkrämsbeteende (fyra frågor). Frågorna bestod av flervalsfrågor och VAS skalan användes i en av frågorna. Den uppföljande enkäten i denna studie kommer att bestå av 17 frågor till Enköping (se sidorna 12-17) respektive 20 frågor till Stenungsund (se sidorna 18-22). Enkäterna består av flervalsfrågor. Frågor ställs om bakgrundsdata (ålder, kön), kunskap om fluor i tandkräm (tre frågor), attityder till tandborstning och fluortandkräm (två frågor), oral munhygien vanor (åtta frågor) och tandkrämsbeteende (tre frågor). Tilläggsfrågor, tre stycken, kommer att inkluderas till försökspersonerna i Stenungsund för att belysa vad forskningspersonen tyckte om interventionen samt upplevde förbättrad kunskap om tandkräm och förbättrad tandkrämsbeteende. Enkäten ställs till de individer i åldersgruppen 61-65 år som besvarade den första enkäten i delstudie II och som hade de avvikelser från ett bra tandkrämsbeteende som beskrivs i inklusionskriterierna i både Stenungsund och Enköping. Samtliga individer har blivit 1,5-2 år äldre sedan den första enkäten besvarades. I Stenungsund skickas enkäten till dem som har fått interventionen medan i Enköping skickas den till alla som uppfyller inklusionskriterierna (se flödesschemat). Antalet enkäter som skickas blir 80 i Stenungsund och 173 i Enköping. Enköping utgör således kontrollgruppen. Kommunerna ligger så långt ifrån varandra att kampanjen för att förändra beteendet vad gäller tandkrämsanvändning som genomförs i Stenungsund inte bedöms påverka kontrollkommunen. Datainsamling och databearbetning Samtycke inhämtas via Forskningspersonsinformation som medföljer inbjudan till interventionen samt även senare enkäten. Enkäten skickas med post och svarskuvert bifogas 7
med porto. Efter tre veckor påminns de som ännu inte svarat. En tandborste kommer att bifogas enkäten som tack för hjälpen. Enkäterna och kuverten är märkta med en kod så att identiteten på den svarande kan följas. Detta för att man ska kunna vid behov påminna om svar, men också för att kunna göra den longitudinell uppföljning efter interventionen. När försökspersonerna har besvarat båda enkäterna, paras dess ihop med en kod som inte kan spåras till enskild individ. Enkätsvaren läggs oidentifierade in i en databas för analys, samma databas som vid studie II kommer att användas. En manual för datainmatning skapades för att underlätta inmatning av svaren i databasen i studie II, denna manual kommer att användas även vid inmatningen i denna studie. Referenslista 1. Petersen PE, Bourgeois D, Ogawa H, Estupinan-Day S, Ndiaye C. The global burden of oral disease and risks to oral health. Bulletin of the World Health Organization, 2005; 83: 661-669. 2. Bratthall D, Hänsel-Petersson G, Sundberg H. Reasons for the caries decline: what do the experts believe? Eur J Oral Sci. 1996;104:416-22. 3. Marthaler TM. Changes in dental caries 1953-2003. Caries Res 2004;38:173-81. 4. Bagramian RA, Garcia-Godoy F, Volpe AR. The global increase in dental caries. A pending public health crisis. Am J Dent 2009;22:3-8. 5. Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B, Sondell K. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005a;29:125-38. 6. Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene and parent-related factors during early childhood in relation to approximal caries at 15 years of age. Caries Res 2008;42:28-36. 7. Hänsel Petersson G, Fure S, Bratthall D. Evaluation of a computer-based caries risk assessment programme on an elderly group of individuals. Acta Odontol Scand 2003; 61: 164-171. 8. Holmén A, Strömberg E, Hagman-Gustafsson ML, Wårdh I, Gabre P. Oral health in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily 8
living: prevalence of edentulous subjects, caries and periodontal disease. Gerodontology 2011; doi:10.1111/j.1741-2358.2011.00507.x 9. Petersen PE, Lennon MA. Effective use of fluorides for the prevention of dental caries in the 21st century: the WHO approach. Community Dent Oral Epidem 2004; 32: 319-21. 10. Twetman S, Axelsson S, Dahlgren H, Holm AK, Kallestal C, Lagerlöf F, Lingström P, Mejare I, Nordenram G, Norlund A, Petersson LG, Söder B. Caries preventive effect of fluoride toothpaste: a systematic review. Acta Odontol Scand 2003;61:337-55. 11. Marinho VC, Higgins JP, Sheiham A, Logans S. Fluoride toothpastes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev. 2003;(1):CD002278. Review. 12. Richards A, Fejerskov O, Larsen M. Fluoride concentrations in dentifrices in relation to efficacy, side-effects and salivary clearance. In Embery G, Rölla G (Eds): Clinical and Biological Aspects of Dentifrices. Oxford University Press, 1992, pp 73-90. 13. Sjögren K, Birkhed D. Effect of various post-brushing activities on salivary fluoride concentration after toothbrushing with sodium fluoride dentifrice. Caries Res 1994;28:127-31. 14. Davies RM, Ellwood RP, Davies GM. The rational use of fluoride toothpaste. Int J Dent Hyg 2003;1:3-8. 15. Zero DT, Creeth JE, Bosma ML, Butler A, Guibert RG, Karwal R, Lynch RJM, Martinez- Mier EA, Gonzalez-Cabezas C, Kelly SA. The effect of brushing time and dentifrice quantity on fluoride delivery in vivo and enamel surface microhardness in situ. Caries Res 2010;44:90-100. 16. Poutanen R. Lahti S, Hausen H. Oral health-related knowledge, attitudes and beliefs among 11 to 12-year-old Finnish schoolchildren with different oral health behaviours. Acta Odontol Scand 2005;63:10-6. 17. Hedman E, Ringberg K, Gabre P. Knowledge of and attitudes to oral health and oral diseases among young adolescents in Sweden. Swed Dent J 2006;30:147-54. 18. Maggregor ID, Balding J, Regis D. Toothbrushing schedule, motivation and lifestyle behaviours in 7,770 young adolescents. Community Dent Health 1996;13:232-7. 19. Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Lundin SA, Norderyd O, Sjodin B et al. Oral health of individuals aged 3-80 years in Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). I. Review of findings on dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005b;29:125-38. 9
20. Wikén Albertsson K, van Dijken J. Awareness of toothbrushing and dentifrice habits in regularly dental care receiving adults. Swed Dent J 2010;34:71-8. 21. Horowitz. The publics oral health: The gaps between what we know and what we practice. Adv Dent Res 1995; 9:91-95. 22. Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Fluoride toothpaste and toothbrushing; knowledge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults. Swed Dent J; 2011;35:203-213. 23. Jensen O, Gabre P, Moberg Sköld U, Birkhed D. Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dent Oral Epidemiol; in press. 10
Din tandkräm och tandborstningsvanor Namn: Datum: Flourtandkräm 1. Hur många gånger borstar du tänderna? En gång Två gånger 2. När borstar du på morgonen och när borstar du på kvällen? Borstar före frukost Borstar efter frukost Borstar inte på kvällen Borstar innan jag lägger mig 3. Hur mycket tandkräm lägger du på tandborsten? En ärta 1 cm 2 cm 4. Hur länge borstar du? en halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min 5. Hur mycket vatten använder du under och efter tandborstningen? 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Sköljer bort tandkrämen helt Röd och gul vana som kan förbättras Sköljer inte efter tandborstning Grön god vana 11
1. Ange din ålder och om du är man/kvinna. Ålder: år. Man Kvinna 2. Hur många gånger borstar du tänderna per dag? Aldrig Mindre än 1 gång 1 gång 2 gånger 3 gånger eller fler 3. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Ej viktigt Vet ej 4. När borstar du tänderna? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Före frukost Efter frukost Borstar inte på morgonen Före kvällsmaten Efter kvällsmaten Innan jag lägger mig Borstar inte på kvällen 12
5. Dricker eller äter du något efter att du har borstat tänderna på kvällen? Ja, ibland Nej, nästan aldrig 6. Har du annat intag efter tandborstningen som t ex sugtabletter eller mediciner. Ja Nej 7. Använder du tandkräm med eller utan fluor? Med fluor Utan fluor Vet ej 8. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna med tandkräm? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte viktigt Vet ej 9. Hur ofta händer det att du inte borstar tänderna med tandkräm? En gång per dag Mer än 2 ggr i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 13
10. Vilken betydelse har fluor i tandkräm? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Gör tänderna vitare Stärker tänderna Gör tänderna renare Gör att man känner sig fräsch i munnen Vet ej 11. Vilket tror du att det är viktigaste mot hål i tänderna? Rengöring med tandborsten Fluoret i tandkrämen Tandborste och tandkräm lika viktigt 12. Hur länge borstar du tänderna? Mindre än en halv minut En halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min Mer än 2 min 13. Hur många gånger doppar du tandborsten under rinnande vatten när du borstar tänderna? (Ringa in rätt siffra nedan) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 14
14. Hur mycket tandkräm lägger du på din tandborste? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) 15
Lägger tandkräm 2 gånger på min eltandborste. 15. Sköljer du munnen med vatten efter tandborstningen? Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Ja, alltid Har inte tänkt på det 16. Om du sköljer munnen efter tandborstningen, hur mycket vatten använder du? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) En handfull Två handfull Ett halvt glas vatten Ett helt glas vatten 17. Har någon visat dig hur du ska använda tandkräm när du borstar tänderna? Ja Nej 16
Om ja, vem? 18. Tyckte du att informationen om och instruktionen i fluortandkräm var ett bra sett att lära ut hur man skall använda tandkräm? Ja Nej Vet ej 19. Upplever du att din kunskap om tandkräm har förbättrats? Ja Nej Vet ej 20. Upplever du att ditt sätt att borsta tänderna med tandkräm har förbättrats? Ja Nej Vet ej Tack för att du tog dig tid och besvarade alla frågorna i enkäten! 17
1. Ange din ålder och om du är man/kvinna. Ålder: år. Man Kvinna 2. Hur många gånger borstar du tänderna per dag? Aldrig Mindre än 1 gång 1 gång 2 gånger 3 gånger eller fler 3. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Ej viktigt Vet ej 4. När borstar du tänderna? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Före frukost Efter frukost Borstar inte på morgonen Före kvällsmaten Efter kvällsmaten Innan jag lägger mig Borstar inte på kvällen 18
5. Dricker eller äter du något efter att du har borstat tänderna på kvällen? Ja, ibland Nej, nästan aldrig 6. Har du annat intag efter tandborstningen som t ex sugtabletter eller mediciner. Ja Nej 7. Använder du tandkräm med eller utan fluor? Med fluor Utan fluor Vet ej 8. Tycker du att det är viktigt att borsta tänderna med tandkräm? Ja, mycket viktigt Ja, ganska viktigt Nej, inte viktigt Vet ej 9. Hur ofta händer det att du inte borstar tänderna med tandkräm? En gång per dag Mer än 2 ggr i veckan En gång i veckan Någon gång i månaden Aldrig 19
10. Vilken betydelse har fluor i tandkräm? (Kryssa för ett eller flera alternativ) Gör tänderna vitare Stärker tänderna Gör tänderna renare Gör att man känner sig fräsch i munnen Vet ej 11. Vilket tror du att det är viktigaste mot hål i tänderna? Rengöring med tandborsten Fluoret i tandkrämen Tandborste och tandkräm lika viktigt 12. Hur länge borstar du tänderna? Mindre än en halv minut En halv minut 1 min Mindre än 2 min 2 min Mer än 2 min 13. Hur många gånger doppar du tandborsten under rinnande vatten när du borstar tänderna? (Ringa in rätt siffra nedan) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20
14. Hur mycket tandkräm lägger du på din tandborste? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) Lägger tandkräm 2 gånger på min eltandborste. 21
15. Sköljer du munnen med vatten efter tandborstningen? Nej, aldrig Ja, någon enstaka gång Ja, ofta Ja, alltid Har inte tänkt på det 16. Om du sköljer munnen efter tandborstningen, hur mycket vatten använder du? (Kryssa för det alternativ som gäller för dig) En handfull Två handfull Ett halvt glas vatten Ett helt glas vatten 17. Har någon visat dig hur du ska använda tandkräm när du borstar tänderna? Ja Nej Om ja, vem? Tack för att du tog dig tid och besvarade alla frågorna i enkäten! 22
Stenungsund Interventionsgrupp Enköping Kontrollgrupp 61-65-åringar som besvarade enkäten 2010 N=313 61-65-åringar som besvarade enkäten 2010 N=286 Personer med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=168 Personer med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=174 Intervention ges till 80 personer. Dessa väljs slumpmässigt från gruppen ovan tills 80 personer genomfört interventionen. Brev skickas ut med erbjudande om personlig tandkrämsinstruktion á 20 min. Intervention ges av tandhygienist på tandklinik. Interventionen består av: - kartläggning beteende med dialogverktyg - information om bästa tandkrämsbeteende - praktisk träning - utlämning av tandborste - tandkräm - utlämning av informationsmaterial Enkät skickas till dem som fått interventionen. Innehåller tilläggsfrågor om interventionen N=80 Enkät skickas till dem med minst 3 avvikelser från bra tandkrämsbeteende N=174 Påminnelse skickas ut efter 3 veckor till dem som inte har besvarat enkäten. Beräknad svarsfrekvens: 80 % Påminnelse skickas ut efter 3 veckor till dem som inte har besvarat enkäten. Beräknad svarsfrekvens: 75 % 23