Att skriva vetenskapligt

Relevanta dokument
Vetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter

Vetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter

Språkverkstaden. Att skriva rapport och examensarbeten

Språkverkstaden. En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter

En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden

Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser

Lärarguide till textkommentering

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande

Kapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning

Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg

Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar

Kursnamn XX poäng Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

skriva vetenskapligt

Hur gör man? Skrivprocessen. Vilka regler gäller? Skribentens verktygslåda. Att skriva. En beskrivning av studenters skrivprocess

Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet

Att skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde

Vetenskapligt skrivande

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet

Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

STUDIEVERKSTADEN. Lunds universitet. Campus E 204b Ulla Urde

Writing with context. Att skriva med sammanhang

SKRIVPROCESSEN.

Vetenskapligt skrivande att komma igång. Linda Söderlindh, KTH Språk & kommunikation

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Akademiskt skrivande I

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)

Skriva vetenskapligt

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Den akademiska uppsatsen

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Hur kan du studera effektivt? Studieteknik

Språkverkstadens verksamhet för studenter med läs- och skrivsvårigheter

Skrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

ATT SKRIVA PM. En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012).

ATT SYNLIGGÖRA ETT AKADEMISKT SPRÅK

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

Master Thesis Proposal Uppsatsplan

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Skriv bättre i jobbet. En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre.

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Övning 2. onsdag 21 mars 12

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

Att skriva uppsats 31:januari

Trix inför KEXet. Richard Nordberg. Göran Hamrin.

Betygssättning och betygskriterier för kursen DH1602: rapport, muntlig rapportpresentation och muntliga gruppuppgifter

Vad är ett examensarbete?

*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk

Skrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 5,

Uppsatskurs och förberedelse, schema version 3,

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Utformning av resultatdiskussion

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Att skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman

Engelska, år Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Riktlinjer för slutrapporter finansierade av Naturvårdsverkets Miljöforskningsanslag

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum:

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner

Vetenskap och forskare

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

Att designa en vetenskaplig studie

Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

Personligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde

Att skriva en vetenskaplig rapport

Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Den akademiska uppsatsen

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

Individuellt fördjupningsarbete

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Välkomna! Helena Elfvendal, Bolagsverket Språkvårdare. Jennie Lind, SPV Språkexpert

Plankton basen i havets näringsvävar

Transkript:

Att skriva vetenskapligt Skrivprocess, stilkrav och annat som är bra att ha kunskap om Kristina Asker Språkverkstaden

Innehåll Vad utmärker vetenskaplig text? Skrivprocess Att skriva för en mottagare Att skriva kortfattat och tydligt

Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

Vetenskapligt skrivande I ett utbildningsperspektiv Lärostrategi Nödvändig studiekompetens Viktig yrkeskompetens

Vetenskapligt skrivande I ett textperspektiv Disposition Språk

Vetenskapligt skrivande I ett forskningsperspektiv Bottnar i tidigare forskning Bidrar med ny kunskap Leder till ny forskning

Vetenskapligt skrivande Akademisk text är: Självbärande All relevant information finns i texten Kommunikativ / dialogisk Texten bygger på tidigare forskning Texten blir utgångspunkt för vidare forskning Noggrann Exakthet Källhänvisningar

Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

Skribenter är olika Två typer av skribenter Planerare Omskrivare Två typer av skrivande Tankeskrivande Presentationsskrivande

Skribenter är olika Men! Kom igång tidigt! Och! Lämna tid för redigering!

Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

Skrivprocessen: texttriangeln tid

Skrivprocessen 1: Förstadiet Analys av uppgiften Vad ska jag skriva om, för vem och i vilket syfte? Stoffsamling Samla in material/litteratur Sovring/fokusering Vad ska jag ta med av materialet? Vad ska jag fokusera på? Strukturering/planering I vilken ordning ska materialet presenteras?

Skrivprocessen 2: Skrivstadiet Formulering Översätta tankar till skrift

Skrivprocessen 3: Efterstadiet Bearbetning Från utkast till färdig text Utskrift Granskning av innehåll och struktur Granskning av språk och formalia Publicering/inlämning

Skrivprocessen: Bearbetning Vad? Fokus Form (och flyt) Formuleringar Rättskrivning Korrläsning, kontroll av referenser

Skrivprocessen: Bearbetning Hur? Tillägga Vad saknas? Stryka Vad är överflödigt? Ersätta Vad kan bytas ut? Klargöra Vad är otydligt? Utarbeta Vad är tunt? Korrigera Vad är fel eller missvisande? Flytta Vad passar bättre på ett annat ställe?

Skrivprocessen: Bearbetning Men hur? Skriv ut texten! Byt miljö! Läs högt för dig själv! Jämför frågeställning, undersökning och avslutning! Anlita en kritisk granskare! Don t kill your darlings, move them!

Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

Textmönster Uppsatsens huvuddel Inledning Bakgrund, syfte, frågeställning, forskningsöversikt, metod och material Huvuddel Analys, resultat Avslutning Sammanfattning, diskussion, slutsats

Mönster för självständiga arbetet Introduktion motivering till varför projektet är viktigt, beskrivning av frågeställning/syfte, teori, metodbeskrivning ska vara en hjälp för läsaren Resultat Koppla till metoden Diskussion Jämför och/eller värdera resultaten Slutsatser Referenser Oxford (fotnoter), Vancouver (siffror), Harvard (parentessystem)

Textmönster: Röda tråden Undersökning Fråga Undersökning Undersökning Svar Metatext synliggör resonemangen

Textmönster: Textens olika nivåer Huvudrubrik Underrubrik Text = stycken Underrubriker = vägkarta Rubrikerna ska reflektera innehållet i texten/avsnittet.

Textmönster: Kärnmeningar Stycken Stycken har en kärnmening Styckens övriga meningar relaterar på något sätt till kärnmeningen (beskrivande, analyserande, förklarande, stödjande, kritiserande etc.)

Textmönster: Kärnmeningar Stycke utan kärnmening Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

Textmönster: Kärnmeningar Stycke med deskriptiv kärnmening Flera studier har undersökt sambandet mellan motion och smärtlindring. Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

Textmönster: Kärnmeningar Stycke med analytisk kärnmening Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Anderssons studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I undersökningen av Smith et al upplevde 76 % av deltagarna en liknande effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al, en av de största studierna hittills inom detta område.

Textmönster: Metatext Skriv vad du ska göra Gör det Skriv vad du har gjort

Små sammanfattningar I föregående avsnitt visade det sig att Textmönster: Metatext Beskrivning av textens struktur I detta kapitel undersöks XY. Detta görs genom en jämförelse av A och B. I första avsnittet I andra avsnittet Stora sammanfattningar Sammanfattningsvis kan man konstatera att Föreliggande studie kunde visa att X är osannolikt och att det snarare ligger till som Y. Det finns flera skäl till detta Global nivå

Textmönster: Metatext Textstrukturerande signalord Det finns tre skäl som talar emot detta. För det första För det andra För det tredje. Tre aspekter är viktiga, nämligen A, B och C. A B C Lokal nivå Små textbindande ord Därför, dock, vidare, dessutom, visserligen,

Textmönster: Metatext Lokal nivå Beskrivning av textens struktur Signalord Det finns två former av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom: en klassisk variant (ccjd) som funnits under lång tid och en nyare variant (vcjd) som anses vara kopplad till galna kosjuke-epidemin (BSE) i framför allt Storbritannien. För klassisk CJD finns lång erfarenhet som visar att risk inte föreligger för överföring av smitta med plasmaprodukter som albumin...

Sambandsord Sambandsord synliggör resonemanget (så att läsaren slipper göra det själv) Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Yu et als studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. I Smith et al. upplevde 76 % av deltagarna denna effekt. Inget tydligt samband kunde påvisas i Hoes et al.

Sambandsord Sambandsord synliggör resonemanget (så att läsaren slipper göra det själv) Sambandet mellan motion och smärtlindring är ännu oklart. Hela 84 % av deltagarna i Yu et als studie upplevde att daglig motion dämpade smärta. På liknande sätt upplevde 76 % av deltagarna i Smith et al. denna effekt. Inget tydligt samband kunde dock påvisas i Hoes et al.

Tala om hur texten ska läsas. Metatext: att skriva för en mottagare Synliggör textens struktur: The following section will discuss three aspects of There are two reasons why First of all, Secondly,

Tala om hur texten ska läsas. Metatext: att skriva för en Använd sambandsord (transition words): In addition, However, mottagare Viktigt! Sambandsord kan inte skapa samband utan endast belysa samband.

Att redogöra för tidigare forskning Tidigare forskning ska hjälpa till att uppfylla uppsatsens syfte Gör forskningen till en del av dina resonemang: vad har just den här boken/artikeln att bidra med? Leta efter förtjänster och brister i litteraturen Leta efter motsägelser/konflikter mellan olika forskare

Att redogöra för tidigare forskning Strukturera redogörelsen efter ämnen, ej efter forskare Andersson Andersson tar upp A, B, och C Pettersson Pettersson tar upp A, B och D I litteraturen nämns ofta aspekt A och B som avgörande faktorer för Aspekt A Det råder oenighet kring aspekt A. Andersson menar X medan Pettersson hävdar Y. Frågan är svår att besvara med det material och de metoder som Andersson och Petterson har använt. I föreliggande studie görs därför ett försök att belysa frågan i ett nytt perspektiv. Aspekt B

Att redogöra för tidigare forskning Några konkreta råd Skriv med egna ord Ange alltid källa för idéer och formuleringar Sätt ordagranna citat inom citationstecken Försäkra dig om att annan litteratur återges korrekt

Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen Textmönster Några konkreta råd Upplägg

När använder man de och när använder man dem? Subjektsform jag du vi ni hon han de Objektsform mig dig oss er henne honom dem Subjekt Objekt Barnen ser leksakerna. * ser * de = they Ex. They live in Uppsala dem = them Ex. We met them yesterday de = the Ex. The best cars are expensive

Ordval Skriv inte utav vart eftersom att kolla på jobba jättebra utan av var eftersom undersöka arbeta mycket bra

Ordval Undvik talspråkliga småord Nog, väl, ju Det är ju så att pedagogen har en viktig roll i Pedagogen har en viktig roll i Så När jag hade sammanställt allt så visade det sig Vid sammanställningen visade det sig

Ordval Särskrivningar Sjuk gymnast Små kakor Brun hårig man Kyckling lever Sjukgymnast Småkakor Brunhårig man Kycklinglever

Kortfattat och tydligt språk In an editorial by Hans Bergström in Dagens Nyheter, he writes that scholars on World War I tend to agree on this issue. In an editorial in Dagens Nyheter, Hans Bergström writes that A comet hit Jupiter in the year 1997. A comet hit Jupiter in 1997.

När man använder ord som Kortfattat och tydligt språk this, that, they, it ska det vara tydligt vad orden syftar tillbaka på.

Kortfattat och tydligt språk Ord som important, very, seldom ska användas med försiktighet eftersom de kan uppfattas som otydliga och subjektiva. X is an important method. X is an important method when investigating Y because...

Texten under skrivprocessen Från utkast till presentationstext Från att vara Orienterad från skribentens perspektiv Associativ: Strukturerad utifrån skribentens insiktseller skrivprocess Implicit: bara skribenten vet vilka förutsättningar texten vilar på Till att vara Mottagarorienterad Logisk: Strukturerad utifrån en övergripande plan Explicit: Skribenten lotsar läsaren genom texten

Digitala resurser Referensguiden vid Uppsala universitetsbibliotek: www.ub.uu.se Ordböcker online: www.ub.uu.se Skrivguiden: www.skrivguiden.se Frasbanken med metatext (KI): https://tools.kib.ki.se/referensguide/frasbank/

Åtta råd till skribenter 1. Börja skriva, så kommer tankarna genom språket! 2. Skriv ner tankar och idéer så snart du får dem! 3. Börja skriva om det som du känner mest för! 4. Börja skriva om det som du har något att skriva om!

Åtta råd till skribenter 5. Skilj mellan utkast och färdig text! 6. Följ texttriangeln (innehåll struktur språklig finputsning)! 7. Läs varandras utkast och diskutera! 8. Att skriva är en träningssak.

Kontakta Språkverkstaden! www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3L ENG 16-0015 Rådgivning i svenska och engelska Boka tid: sprakverkstaden@kvk.uu.se